<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>beroende &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/beroende/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>beroende &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>När mobilen blir en flykt från obehag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nar-mobilen-blir-en-flykt-fran-obehag/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[smartphones]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[stress]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237205</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra.</strong>

Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en <a href="https://api.crossref.org/works/10.3390/healthcare14091125" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny studie</a> från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor.

Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas.

Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.
<h3>Flödet som tillfällig flykt</h3>
Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor.

— <em>Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor</em>, <a href="https://medicalxpress.com/news/2026-08-nomophobia-heavier-social-media-downtime.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Xu.

Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas.

Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi.

— <em>På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende</em>, säger Xu.
<h3>Mer än en fråga om skärmtid</h3>
Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften.

Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag.

— <em>Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt</em>, säger Xu.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dataspelsberoende på väg in som svensk diagnos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/dataspelsberoende-svensk-diagnos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 May 2026 06:00:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[dataspel]]></category>
		<category><![CDATA[Dataspelsberoende]]></category>
		<category><![CDATA[ICD-11]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[WHO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230687</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dataspelsberoende är på väg att bli en diagnos i svensk sjukvård. Syftet är att lättare fånga upp personer vars spelande blivit svårt att kontrollera, tar över vardagen och leder till problem i skola, arbete eller socialt liv.</strong>

Dataspel är vardag för många barn, unga och vuxna. Över hälften av alla 9–18-åringar spelar, liksom nästan hälften av svenskarna mellan 16 och 84 år.

För de flesta handlar det om nöje, avkoppling eller social gemenskap. Men för en mindre grupp kan spelandet börja tränga undan sömn, skola, arbete och relationer.

I WHO:s diagnossystem ICD-11 kallas tillståndet <em>gaming disorder</em>. Världshälsoorganisationen <a href="https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/addictive-behaviours-gaming-disorder" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> det som ett ihållande spelande där personen har svårt att sätta gränser, prioriterar spel framför andra aktiviteter och fortsätter trots negativa konsekvenser.

För att diagnosen ska kunna ställas ska spelandet också leda till tydligt lidande eller försämrad förmåga att klara vardagen.
<h3>”Ett tydligt ställe att vända sig till”</h3>
Philip Lindner, docent och forskargruppsledare vid Karolinska institutet samt psykolog inom beroendevården i Stockholm, välkomnar utvecklingen.

— <em>Att dataspelsberoende nu även formellt klassas som ett beteendeberoende, talar för att beroendevården framöver får ett tydligare ansvar för behandlingen och gör att det finns ett tydligt ställe dit man kan vända sig</em>, <a href="https://nyheter.ki.se/nar-spelandet-tar-over-livet" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> han i ett pressmeddelande.

Sverige inför nu ICD-11. Socialstyrelsen publicerade den första officiella svenska versionen i januari 2026, och myndighetens mål är att systemet ska användas i hälsodataregistren från den 1 januari 2028.

I den svenska versionen kallas diagnosen preliminärt ”beroendebeteende med gejming”.

Lindner betonar att diagnosen inte handlar om exakt hur många timmar någon spelar.

— <em>Men det går inte att sätta en tidsgräns eftersom det varierar mellan individer hur mycket tid man behöver till annat i sin vardag</em>, säger han.
<h3>Pengar och slumpmoment oroar</h3>
Omkring en till två procent av befolkningen uppskattas ha ett problematiskt dataspelande. Problemen är vanligast bland män, enligt KI.

Lindner oroas av att pengar fått en större roll i spelen. Spelare kan betala för fördelar, slumpmässiga belöningar eller virtuella föremål, så kallade ”skins”. Sådana inslag kan likna mekanismer i hasardspel.

— <em>I takt med att det här blir vanligare och lockar till sig barn och ungdomar i allt yngre åldrar tror jag att symtomen hos dem som har problem framöver riskerar att utvecklas snabbare och bli värre än vi sett tidigare</em>, säger Lindner.

Han pekar också på en förhöjd risk att senare utveckla spelberoende kopplat till pengar om man spelar väldigt mycket dataspel.
<h3>Behandling kan minska spelandet</h3>
Behandling av dataspelsberoende bygger ofta på KBT. Målet är vanligtvis inte att sluta spela helt, utan att minska spelandet och återfå kontroll över vardagen.

Det kan handla om att kartlägga när och varför man spelar, sätta tydliga gränser eller använda tekniska spärrar.

Personer med problematiskt spelande kan vända sig till exempelvis vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri eller beroendevård.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Domstol slår fast: Sociala medier skapar beroende hos barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/meta-google-dom-beroende-sociala-medier-barn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Mar 2026 09:47:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[Mark Zuckerberg]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En jury i Kalifornien har dömt Meta och Google att betala skadestånd till en ung kvinna som blev beroende av deras plattformar som barn. Det är första gången ett amerikanskt domstolsbeslut slår fast att sociala medieplattformar bär direkt ansvar för beroendeskapande design riktad mot minderåriga.</strong>

Kvinnan, som identifieras med initialerna K.G.M., började använda Youtube redan vid sex års ålder. Vid nio fick Instagram ett fast grepp om henne. Enligt stämningsansökan, som lämnades in 2023, utvecklade hon ångest, depression och självmordstankar – problem hon kopplar direkt till plattformarnas beroendeskapande funktioner.

Under tisdagens rättegång meddelade juryn sitt beslut, rapporterar <a href="https://www.politico.com/news/2026/03/25/meta-youtube-found-liable-for-social-media-addiction-in-landmark-trial-00844625?utm_campaign=RSS_Syndication&#38;utm_medium=RSS&#38;utm_source=RSS_Feed" target="_blank" rel="nofollow noopener">Politico</a>. Totalt ska Meta och Google betala 6 miljoner dollar – motsvarande ungefär 58 miljoner kronor – i skadestånd och straffavgifter.

Domstolen fann att bolagen varit försumliga i designen av sina appar och medvetet byggt funktioner som skapar beroende hos unga användare. Meta tilldelades 70 procent av ansvaret, Google och YouTube resterande 30 procent.
<h3>Förnekar brott</h3>
Mark Zuckerberg vittnade personligen i rättegången och förnekade att Metas algoritmer medvetet utvecklats för att skapa beroende. Båda bolagen har överklagat domen.

Forskning har länge <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/sociala-medier-forsamrar-barns-fokus-kan-bidra-till-okning-av-adhd-diagnoser/" target="_blank" rel="noopener">visat</a> att sociala medier försämrar barns fokus och bidrar till psykisk ohälsa – men att vinna juridisk framgång mot techbolagen har hittills visat sig närmast omöjligt.

Domen kom under en vecka som i övrigt präglades av stor press mot techbranschen. I delstaten New Mexico <a href="https://www.reuters.com/sustainability/boards-policy-regulation/jury-orders-meta-pay-375-mln-new-mexico-lawsuit-over-child-sexual-exploitation-2026-03-24/" target="_blank" rel="nofollow noopener">dömdes</a> Meta att betala ytterligare 375 miljoner dollar för att ha utnyttjat barns sårbarhet, medan TikTok och Snapchat valde att ingå förlikning i sina respektive mål.

Runt 2 000 liknande mål väntar i amerikanska domstolar. För Meta och Google kan den historiska domen bli startskottet för en lång och kostsam juridisk räkenskap.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/de-vaxte-upp-med-snabbmat-nu-ar-var-femte-beroende/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Oct 2025 06:25:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214177</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.</strong>

I studien, som <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.70186" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="noopener">ultraprocessade</a> livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.
<h3>Växte upp med viktminskningsprodukter</h3>
Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

— <em>Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt</em>, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2025/09/250929054915.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Psykisk ohälsa bidrar</h3>
I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

— <em>Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra</em>, säger Gearhardt.
<h3>Risk när barn konsumerar mer idag</h3>
Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

— <em>Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet</em>, säger hon och fortsätter:

— <em>Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Specialistläkaren: Sociala medier hackar våra hjärnor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/specialistlakaren-sociala-medier-hackar-vara-hjarnor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 17 May 2025 09:33:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206008</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Användarna är inte de sociala mediejättarnas kunder – utan själva produkten, där det absolut viktigaste är att fånga vår uppmärksamhet så länge som möjligt och till vilket pris som helst.</strong>

<strong>Det konstaterar psykiatrispecialistläkaren Anders Hansen, som pekar ut TikTok som ett exempel på en plattform som ”<em>skapar information som vår hjärna inte kan titta bort ifrån</em>”.</strong>

I statskanalen SVT förklarar han vad som händer med användarnas hjärnor när de använder sociala medier och hur skadligt mycket av innehållet faktiskt är – i synnerhet för unga användare.

<em>– Vi människor vill tillhöra en grupp till vilket pris som helst. Det är ren överlevnad. Vi ställer oss hela tiden frågan: ’Duger jag för gruppen, är jag tillräckligt snygg, eller smart, eller smal?’ När vi får det här till oss två till tre timmar per dag uppfattar vi att vi inte är tillräckligt bra, att vi inte duger.</em>

<em>– I våra hjärnor registreras det här som livsfara, och det är därför vi mår så dåligt av det. En del försöker då göra någonting åt det och exempelvis svälta sig själva...Det är djupt biologiska mekanismer inom oss som hackas av den här extremt avancerade och sofistikerade tekniken.</em>
<h3>"Bolagen bryr sig inte"</h3>
Trots att det egentligen är förbjudet på de flesta plattformar att rikta viktminskningstips och liknande smalhetsideal till barn och unga, är detta ändå mycket vanligt förekommande.

Även om ätstörningar är en komplicerad sjukdom med många potentiella orsaker, går det enligt Hansen inte att bortse från att dessa nästan har fördubblats sedan 2010 i hela västvärlden – och att detta sannolikt beror just på de ideal som lyfts fram i sociala medier.

<em>– Bolagen bryr sig inte om att du får en skev självuppfattning, de vill bara squeeza ur varenda sekund ur dig. Om man tänker på det, så kanske man kan väcka den inre rebellen i sig och inte låta bolagen få ens tid</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anders-hansen-om-sociala-medier-vara-hjarnor-hackas" target="_blank" rel="nofollow noopener">förklarar</a> han.
<h3>Förlorar på begränsningar</h3>
Psykiatriläkaren poängterar också att alla typer av regleringar och begränsningar av algoritmer och innehåll innebär att användarna kommer att lägga mindre tid på sociala medier – och att det är därför de sociala mediebolagen systematiskt motsätter sig sådana krav.

<em>– De har inget intresse alls av att försöka stoppa sådant här.</em>

Även om TikTok lyfts fram som det tydligaste exemplet, finns det idag en lång rad konkurrenter som fungerar på liknande sätt – bland annat Instagram Reels (Meta), YouTube Shorts (Google) och Snapchat Spotlight.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amazonasstam fick tillgång till internet – oroas över porrberoende</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amazonasstam-fick-tillgang-till-internet-oroas-over-porrberoende/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/amazonasstam-fick-tillgang-till-internet-oroas-over-porrberoende/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Jun 2024 09:21:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[pornografi]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182572</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sedan Marubo-stammen i den brasilianska delen av Amazonas fick internet för nio månader sedan har alltfler blivit beroende av pornografi och sociala medier, enligt de äldre. Man upplever också att många blivit latare och att fler uppvisar "aggressivt sexuellt beteende" än tidigare.</strong>

Marubofolket fick tillgång till internet via Elon Musks internettjänst Starlink, som är känd för att bland annat kunna kopplas upp i avlägsna områden, för cirka nio månader sedan. Det togs initialt emot med glädje, och är bland annat tänkt att användas för att kunna få kontakt med omvärlden i nödsituationer, som exempelvis dödliga ormbett eller liknande. Samtidigt har det på kort tid förändrat kulturen i det lilla stamsamhället där alltfler uppges bli beroende av både pornografi och sociala medier.

– <em>När det kom var alla glada</em>, <a href="https://www.nytimes.com/video/world/americas/100000009494114/how-internet-access-is-transforming-life-in-this-amazon-tribe.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> 73-åriga Tsainama Marubo till The New York Times. <em>Men nu har saker och ting blivit värre. Ungdomarna har blivit lata på grund av internet, de lär sig de vitas sätt att leva.</em>
<h3>"Aggressivt sexuellt beteende"</h3>
Även 40-årige Alfredo Marubo, alla i stammen har samma efternamn, är orolig eftersom han tror att tillgången till internet kan vända upp och ner på normerna i samhället. Bland annat pekar han mot att många unga män delat pornografiska filmer i gruppchattar och att det förekommit mer ”aggressivt sexuellt beteende” hos vissa av dem.

–  <em>Vi är oroliga för att unga människor ska vilja prova det</em>, säger han angående filmerna männen tittar på.

Marubo ligger i Brasilien ungefär två dagars fotvandring och via båt från samhället. Stammen har cirka 2000 medlemmar och man beskrivs vara en "kysk" stam, där de bland annat normalt sett inte ens kysser varandra offentligt.

Många unga tillbringar också extremt mycket tid på sina mobiler, vilket påverkar vardagslivet, bland annat vittnar man om att en del är så uppkopplade att de inte ens talar med sina familjer. Det ska också påverka matförsörjningen negativt.

–<em> I byn äter man inte om man inte jagar, fiskar och planterar</em>, säger 42-åriga Tama-Say Marubo. <em>Vissa ungdomar upprätthåller våra traditioner. Andra vill bara tillbringa hela eftermiddagen med sina telefoner.</em>
<h3>Begränsad mobilanvändning</h3>
Däremot uppger man att internetuppkopplingen varit till hjälp för att upprätta en stabil kontakt med omvärlden. Bland annat kan man dela utbildningsresurser med andra stammar, få kontakt med familj som bor i andra delar av världen eller hjälp vid nödsituationer.

Ledarna i byn har nu beslutat införa en begränsad användning av internetuppkopplingen till två timmar på morgonen och fem timmar på kvällen. Söndagar är det okej att sitta hela dagen om man så önskar. Föräldrar uttrycker samtidigt oro för att skadan som kommit med internettillgången redan är skedd och de äldre i byn är oroliga för att deras historia och kultur, som man för vidare genom berättande i sociala sammanhang, kommer att försvinna helt.

Även en del tjänstemän i Brasilien, uppger New York Times, uttrycker skepsis kring att införa uppkoppling i avlägsna samhällen eftersom risken att lokala kulturer urholkas ses som stor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/amazonasstam-fick-tillgang-till-internet-oroas-over-porrberoende/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>86 000 danskar beroende av sociala medier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/86-000-danskar-beroende-av-sociala-medier/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/86-000-danskar-beroende-av-sociala-medier/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 May 2024 05:05:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=180177</guid>

					<description><![CDATA[<strong>2,3 procent av danskarna är beroende av sociala medier, visar en ny studie från Danmarks folkhälsomyndighet. Studien visar också att man löper tre gånger så stor risk att drabbas av depression vid sådant beroende.</strong>

Nio av tio danskar använder sociala medier, enligt siffror från Danmarks Statistik från 2023. Danmark är också det land i EU där flest i åldern 16 till 74 är aktiva på en eller fler sociala medieplattformar.

I studien har man använt frågeformulär och följt 2000 danskar från 16 till 64 år under två års tid. Frågorna handlade om användning av sociala medier, sociala relationer och psykisk hälsa. Där upptäckte forskarna att 2,3 procent av danskarna , det vill säga 86 000 kan vara beroende av sociala medier. Studien visar också att ett beroende kan orsaka psykiska problem.

– <em>När du är beroende av sociala medier löper du tre gånger så stor risk att utveckla depression och 4,5 gånger så stor risk att bli ensam och inte bara känna dig ensam, utan faktiskt förlora sociala relationer,</em> säger Ziggi Santini, huvudförfattare till studien, till danska statskanalen <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/86000-danskere-er-afhaengige-af-sociale-medier-viser-nyt-studie" target="_blank" rel="nofollow noopener">DR</a>.
<h3>TikTok - mest beroendeframkallande?</h3>
I Danmark använder 98 procent av de från 20 till 34 år sociala medier. När det gäller tonåringar från 16 till 19 är alla på någon form av social medieplattform, och 80 procent på TikTok.

Jakob Linaa Jensen, chef för Centre for Internet Research och docent i kritiska studier av sociala medier vid Aarhus Universitet, tror att just TikTok är det mest beroendeframkallande av alla sociala medier och därför också det skadligaste.

– <em>Det är mer målinriktat och det pågår i det oändliga. Det betyder att du kan spendera väldigt, väldigt lång tid på det</em>, säger han, o<em>ch det kan vara problematiskt.</em>

Santini håller med och menar att det finns en god anledning till att applikationen är uppbyggd så.

– <em>De tjänar pengar på att folk använder dem.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/86-000-danskar-beroende-av-sociala-medier/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
