beredskap – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 01 Jul 2026 06:20:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg beredskap – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Här är lagarna som börjar gälla idag https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-lagar-kontanter-bidrag-aldreomsorg-2026/ Wed, 01 Jul 2026 05:16:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234306 Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar och förordningar gälla i Sverige. Förändringarna rör allt från kontanter, äldreomsorg och försörjningsstöd till unga lagöverträdare, hedersrelaterat förtryck och livsmedelsberedskap. Regeringen har publicerat sin sammanställning över viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2026. En av de mest påtagliga förändringarna gäller kontanterna. Livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontant betalning. Banker ska dessutom se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa. Reformen motiveras med att Sverige behöver ett mer motståndskraftigt betalningssystem. Efter år av snabb digitalisering och kontantlös handel återkommer därmed kontanterna som en del av samhällets beredskapsinfrastruktur. Samtidigt har det blivit dyrare att ta ut kontanter i delar av landet. Kontanten, som driver omkring 450 automater, införde i maj avgifter på 15–25 kronor per uttag, samtidigt som Riksbanken uppmanar hushåll att ha kontanter hemma i beredskap.

Fängelse för unga och skärpta hederslagar

På kriminalpolitikens område införs en större förändring för barn och unga som döms till frihetsberövande påföljder. Sluten ungdomsvård utmönstras ur påföljdssystemet och Kriminalvården tar över ansvaret. Unga som döms till fängelse ska placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar. Samtidigt träder förbudet mot kusinäktenskap i kraft, en fråga som tidigare utretts av regeringen. Förbudet omfattar även andra nära släktingar och gäller utan undantag. Regeringen kopplar lagändringen till hedersrelaterat förtryck, tvång och påtryckningar vid ingående av äktenskap. Den 2 juli skärps också lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Straffområdet för äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa utvidgas, straffen för flera brott skärps och ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs.

Bidrag och äldreomsorg får nya krav

För personer som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader införs ett aktivitetskrav. Socialnämnden ska erbjuda aktiviteter som stärker den enskildes möjlighet att arbeta, förbättrar språkliga förutsättningar eller ökar möjligheterna att söka jobb. Även socialförsäkringen får nya kontrollverktyg. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska i vissa fall kunna besluta om administrativ sanktionsavgift när ersättning betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Myndigheterna kan också besluta om bidragsspärr för den som medvetet eller grovt vårdslöst lämnat oriktiga uppgifter. I äldreomsorgen införs ett språkkrav. Verksamheterna ska arbeta för att personal som genomför insatser har relevanta kunskaper i svenska.

Bostäder, matberedskap och kommande migrationsregler

På bostadsområdet införs en ny privatuthyrningslag. Regeringen beskriver syftet som att göra reglerna mer lättillgängliga, ge utökade möjligheter att hyra ut och skapa friare hyressättning. Möjligheten att hyra ut bostadsrätt i andra hand utökas också. En annan ny lag innebär att Sverige ska ha beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Lagerhållningen ska säkra tillgången till nödvändiga livsmedel vid krig, krigsfara eller extraordinära händelser. Dricksvatten omfattas dock inte av den nya lagen. Flera migrationsförändringar följer strax efter halvårsskiftet. Den 12 juli och senare i oktober börjar ändringar gälla som innebär att möjligheten till permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar utmönstras ur utlänningslagen, samtidigt som svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Lagändringarna berör både vardagsnära frågor och större reformer inom rättsväsende, välfärd, beredskap och migration. Flera av dem börjar gälla omedelbart, medan andra införs stegvis under sommaren och hösten.]]> Norrmän uppmanas ha kontanter i beredskap https://nyadagbladet.se/norden/norrman-kontanter-beredskap/ Tue, 30 Jun 2026 07:06:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234264 Norges Bank uppmanar hushållen att ha kontanter hemma om strömmen eller datasystemen slås ut. Centralbanken vill inte ange något exakt belopp, utan anser att hushållen själva måste bedöma sina behov. Centralbanken rekommenderar hushållen att ha flera ben att stå på vid en kris: flera betalkort, kontanter och konton i mer än en bank. Skälet är att mobiltelefonernas batterier kan ta slut, strömmen kan försvinna och betalterminaler eller datanät kan sluta fungera. — Hur mycket man bör ha beror på hur hushållet ser ut, vilka behov man har och vilka förnödenheter man har hemma, säger Torbjørn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet vid Norges Bank, till NRK. Norges Bank anger inte någon fast summa. Hægeland säger själv att han har några tusen norska kronor hemma. Finans Norge betonar samtidigt att kontanter inte ensamma löser beredskapsfrågan. Enligt organisationen är det viktigaste att människor har flera olika betalningssätt, däribland fysiska bankkort. Många terminaler kan nämligen fungera i offlineläge under en begränsad tid, men lösningen kräver ett fysiskt kort och fungerar inte med mobiler eller smartklockor. Även svenska Riksbanken har tidigare rekommenderat hushållen att ha kontanter hemma. I de svenska råden nämns omkring 1 000 kronor per vuxen i händelse av störningar i betalningssystemen.]]> Vem har egentligen befälet över Sverige? https://nyadagbladet.se/ledare/suveranitet-operativt-militart-samarbete/ Tue, 09 Jun 2026 10:00:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232761 propositionens kärna ligger ett förslag av historisk dignitet: regeringen ska få besluta att Nato, en Natomedlemsstat eller en EU-medlemsstat – vid militär verksamhet för "avskräckning och försvar" – får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Lagändringarna berör lagen om krigsmateriel, skyddslagen, kamerabevakningslagen, vapenlagen och lagen om operativt militärt samarbete. Med ett enda regeringsbeslut kan alltså främmande makt ges praktiska befogenheter att agera militärt på den mark där svenska folket bor. Det mest avslöjande i hela dokumentet är inte kritikernas invändningar. Regeringens egen formulering är den mest avslöjande. Regeringen medger nämligen att utländska militära försvarsåtgärder från svenskt territorium kan påverka svenska intressen så ingripande att en särskild beslutsordning enligt regeringsformen krävs för bemyndigandet. Regeringen säger själv, svart på vitt, att frågan är så långtgående att den kräver en tyngre konstitutionell ordning än vanlig majoritet. Samtidigt framställs frågan som en teknikalitet om "samarbete". När en regering tvingas stödja sig på regeringsformens särskilda beslutsordning handlar det inte om administrativ finputsning. Då handlar det om överlåtelse av makt över svenskt territorium – från riksdagen, folkets valda församling, till regeringen och dess allierade. Följdmotionerna pekar på just detta: makten flyttas från riksdag till regering, enskilda medlemsstater ges långtgående befogenheter på svensk mark, Sverige kan dras in som part i en väpnad konflikt, och något förbud mot kärnvapen finns inte. Miljöpartiet vill avslå delarna om utländska försvarsåtgärder och kräver dessutom ett uttryckligt lagförbud mot kärnvapen på svenskt territorium i fred och krig. Att en sådan begäran överhuvudtaget behöver framföras säger allt om vart vi är på väg.

Mönstret är tydligare än de enskilda besluten

Den som bara ser propositionen isolerat ser inte helhetsbilden. Propositionen måste läsas tillsammans med DCA-avtalet som ger amerikansk militär tillträde, tillsammans med löftena om fem procent av BNP till Natoförsvaret, presenterade tillsammans med Mark Rutte och Bilderbergkretsen, tillsammans med EU:s tal om biljonbelopp till upprustning och nya vapenpaket, tillsammans med svenska toppolitiker som lättvindigt talar om att hjälpa Ukraina att styra attacker och om att "bomba Ryssland sönder och samman". Varje pusselbit säljs in för sig, alltid som ofrånkomlig, alltid som uttryck för "ansvarstagande". Tillsammans utgör de ett mönster: en svensk elit som slutat tänka som företrädare för en självständig nation och börjat tala som administratörer i ett större allianssystem. Lojaliteten riktas uppåt och utåt – mot Bryssel, mot Washington, mot Natos högkvarter – inte nedåt mot det folk man är satt att tjäna. Och drivkraften är, som så ofta, rädsla. En befolkning som matas med apokalyptiska scenarier ifrågasätter inte. Rädsla är det bekvämaste styrmedlet makten känner till: den får människor att tacksamt ge upp det de borde värna mest.

Verkligt försvar börjar med egen beslutanderätt

Kritiken får inte missförstås. Nya Dagbladet har aldrig talat för svaghet. Sverige ska ha en robust grundberedskap, en allmän beredskap och en befolkning som är mentalt och fysiskt rustad att försvara sitt land. Nordiskt samarbete kan vara klokt. Försvarsförmåga är gott. Men det är just därför saken är så allvarlig. Försvar utan självbestämmande är inte försvar – det är lydnad i uniform. Den nation som överlåter besluten om sin egen mark till andra har inte stärkt sitt försvar, den har avvecklat själva förutsättningen för det. Ett verkligt försvar börjar inte med var trupperna är placerade, utan med vem som bestämmer att de får stå där. Det börjar med suveränitet. Frågan riksdagen nu ska ta ställning till är därför betydligt enklare än vad propositionens tekniska språk antyder. Det handlar inte om paragrafer i skyddslagen eller vapenlagen. Det handlar om vem som ytterst styr över svenskt territorium, svensk krigspolitik och svenska medborgares öden i en konflikt vi själva inte valt. Ett folk som inte längre bestämmer över sin egen mark har till slut inget försvar kvar att tala om. Bara en plats där andra fattar besluten.]]> Norsk matjätte testar krisbutik nära Oslo https://nyadagbladet.se/norden/norsk-krisbutik-kiwi-heer-oslo/ Thu, 28 May 2026 04:59:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231758 En Kiwi-butik i Norge har blivit landets första beredskapsbutik. Satsningen ska nu bli modell för upp till 200 liknande butiker runt om i landet. Butiken ligger i Heer utanför Drøbak, omkring fyra mil söder om Oslo, och ingår i Norgesgruppen. Den har utrustats för att kunna hålla driften igång även om både elnät och vanliga internetförbindelser slås ut. Pilotbutiken kan producera egen el med solceller och dieselaggregat, medan satellitkommunikation gör att personalen kan hålla kontakten med omvärlden och hantera betalningar, rapporterar VG. Syftet är att säkra tillgången till mat vid större störningar, strömavbrott eller andra krissituationer. Erfarenheterna från pilotbutiken ska enligt bolaget användas när 150–200 liknande beredskapsbutiker byggs upp inom några år. — Det är vårt ansvar att säkra driften och se till att människor får tillgång till mat, säger Norgesgruppens koncernchef Runar Hollevik till VG. Även konkurrenten Rema 1000 säger att de arbetar med att stärka beredskapen, men betonar att detta bör ske i nära samarbete med myndigheter och kommuner.]]> Fler norska mackar läggs ner https://nyadagbladet.se/norden/norska-mackar-laggs-ner/ Mon, 25 May 2026 04:51:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231350 Hundratals norska bensinstationer har lagts ned på bara några år. Nu kommer varningar om att utvecklingen kan försvaga drivmedelsberedskapen, särskilt utanför de större städerna. Norge har länge lyfts fram som ett föregångsland för elbilar. Men samtidigt som bilparken elektrifieras blir stationsnätet allt glesare. Enligt Nettavisen har 430 bensinstationer lagts ned i Norge sedan 2020. En analys från Menon Economics beräknar att landet kan ha omkring 730 bemannade stationer kvar år 2034, jämfört med omkring 1 200 år 2012.

Oro för beredskapen

Forsvarets forskningsinstitutt, FFI, har pekat på drivmedelsförsörjningen som en sårbar del av den norska beredskapen. Om avståndet till närmaste station ökar kan det få konsekvenser för både vardag, transporter och krishantering. — Vi håller på att förlora det bemannade stationsnätet längs norska vägar. Det sker nu, och det går fort, säger Phillip André Charles, näringspolitisk rådgivare på den norska arbetsgivar- och branschorganisationen Virke, till Nettavisen. Organisationen menar att regelverket gör det svårt för stationerna att konkurrera med livsmedelsbutikerna. Charles beskriver situationen som att det inte handlar om konkurrens, utan om ”avveckling genom regelverk”. Även Senterpartiets Geir Pollestad varnar för följderna. Han menar att bensinstationer på landsbygden måste ses som en del av infrastrukturen. — Stortinget har bestämt att drivmedelsberedskapen ska stärkas. Då behöver vi också bensinstationer som ser till att det finns drivmedelslager där folk bor, säger han. Den norska regeringen tonar dock ner oron. Statssekreterare Ragnhild Sjoner Syrstad uppger att Norge har god tillgång till drivmedel över hela landet och ”robusta system” för försörjning. Enligt Statistisk sentralbyrå fanns det vid utgången av 2025 omkring 945 000 elbilar i Norge – men också 950 000 dieselbilar och 678 000 bensinbilar. Utöver dessa tillkommer lastbilar, traktorer, arbetsmaskiner och beredskapsfordon, där diesel och andra flytande drivmedel fortfarande är avgörande.]]> Gängkriminell saboterade vattenverk i Västerås — grind och dörr var olåsta https://nyadagbladet.se/inrikes/gangkriminell-saboterade-vattenverk-vasteras-olast-dorr/ Sun, 22 Feb 2026 18:41:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222270 Natten till den 30 januari tog sig en 30-årig man med kopplingar till det kriminella nätverket Dödspatrullen in på Hässlö vattenverk i Västerås. Han gick genom en olåst grind, öppnade en olåst dörr, tryckte på nödstoppet och drog ut säkringarna. Hela vattenverket — som förser 140 000 invånare med dricksvatten — slogs ut. Polisen grep mannen när han försökte fly från platsen. Sabotaget skedde vid 02.30-tiden, enligt Schibsted-kanalen TV4 som först rapporterade om mannens gängkopplingar. Inne på det skyddade området lyckades han komma åt elanläggningarna och orsaka ett fullständigt strömavbrott. Vattenproduktionen stoppades omedelbart. Under avbrottet fick distributionen istället ske via Fågelbacken, ett annat vattenverk i Västerås. Först på fredagsmorgonen kunde driften vid Hässlö återupptas. Kvaliteten på dricksvattnet påverkades inte, men det förändrar inte det faktum att en ensam person kunde slå ut vattenförsörjningen för en hel stad — på grund av olåsta dörrar.

Dömd för grov brottslighet

Den 30-årige mannen har ett långt belastningsregister och är bland annat dömd för att 2019 ha hanterat narkotika åt det kriminella nätverket Dödspatrullen — ett ökänt gäng med rötter i Stockholmsförorten Rinkeby. Bonniertidningen DN avslöjade att mannen vid gripandet bar en öronlappsmössa prydd med det ryska statsvapnet, en dubbelhövdad örn. Efter gripandet ska han ha pratat om att ha sett "ryska ubåtar i skogen". Kammaråklagare Magnus Möller har ännu inte kunnat fastställa något motiv. — Än så länge har vi inte det. Men han ska förhöras en gång till och det kanske framgår tydligare då, sade Möller till Schibsted-kanalen TV4. Mannen har erkänt sabotaget och gick med på att häktas av Västmanlands tingsrätt. Säkerhetspolisen vill inte kommentera uppgifterna.

Sårbarhet i totalförsvaret

Ann-Charlotte Duvkär, vd för Mälarenergi Vatten, tog i ett pressmeddelande upp allvaret i händelsen. — Att en utomstående lyckats ta sig in på området och orsaka ett strömavbrott är väldigt allvarligt, sade Duvkär, som meddelade att bolaget nu genomför en egen säkerhetsanalys. Mälarenergi har uppgett att larmsystemet bidrog till att polisen snabbt kunde vara på plats och gripa den misstänkte. Men detaljerna kring vilka nya åtgärder som vidtas är sekretessbelagda med hänvisning till att det rör samhällsviktig verksamhet. Skattefinansierade kanalen SVT bekräftade att säkerheten vid vattenverket nu skärps, men varken Mälarenergi eller polisen vill specificera hur. Sabotaget har satt strålkastarljuset på den svenska infrastrukturens sårbarhet. Pär Dalhielm, vd för branschorganisationen Svenskt vatten, var tydlig med vad som står på spel. — Fungerande vattenförsörjning är helt centralt. Utan vatten kan vi inte försvara vårt land, sade Dalhielm till Bonniertidningen DN. Att en person med dokumenterad gängkoppling kunde ta sig in på ett vattenverk som betjänar 140 000 människor — genom en olåst grind och en olåst dörr — väcker frågor som sträcker sig bortom det enskilda brottet. I en tid där Säpo varnar för ett ökat sabotagehot mot Sverige blottar händelsen en brist på grundläggande fysiskt skydd, snarare än ett sofistikerat angrepp. Det krävdes inget krig. Inga hackare, bara en olåst dörr.]]> Sverige utvecklar ”krigsapp” efter ukrainsk förebild — prototyp klar inom ett halvår https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-utvecklar-krigsapp-ukrainsk-forebild-prototyp/ Sat, 21 Feb 2026 15:00:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222248 Myndigheten för civilt försvar (MCF) arbetar med att utveckla en mobilapp som ska varna svenskarna vid luftangrepp. Appen, som bygger på ukrainsk förebild, ska ge användarna tillgång till en aktuell luftlägesbild och direkta varningar i telefonen. En prototyp väntas vara klar inom sex månader. Men medan varningstekniken utvecklas kvarstår en grundläggande fråga: vart ska civilbefolkningen ta vägen? Sveriges skyddsrum har bara plats för omkring 68 procent av invånarna. Det var i ett inslag i Ekot som MCF:s generaldirektör Mikael Frisell berättade om planerna på den nya appen. Arbetet sker i samarbete med Försvarsmakten och innovationsmyndigheten Vinnova. — Vi jobbar med appar som man gör i Ukraina. Där medborgarna kan se en luftlägesbild och få varning i appen om vad det är för typ av hot som kommer, så vi kan liksom komplettera varningssystemet på ett helt annat sätt, sade Frisell till Sveriges Radio. Förebilden är Ukrainas app Air Alert, som larmar landets invånare när ryska missiler eller drönare är på väg mot deras område. Appen har miljontals användare och uppger sig inte samla persondata eller geolokaliseringsdata. Den svenska lösningen ska komplettera befintliga varningssystem som utomhussignalen "Hesa Fredrik" och VMA-meddelanden via Sveriges Radio. Enligt Kvartal, som också rapporterat om appen, väntas en prototyp vara klar inom ett halvår. Parallellt med apputvecklingen bygger MCF även upp ett system för cell broadcast — varningsmeddelanden som skickas ut via sms till alla mobiltelefoner inom ett visst geografiskt område. Regeringen fattade beslut om systemet i april 2025, och det ska vara på plats under 2026. Cellbroadcast och appen är tänkta att fungera som komplement till varandra. Medan cellbroadcast når alla telefoner i ett område automatiskt, ger appen möjlighet till mer detaljerad information om hotbilden.
[caption id="attachment_213107" align="alignnone" width="640"]Svenskt skyddsrum i Stockholm Svenskt skyddsrum i Stockholm. Montage. Foto: Holger Ellgaard/CC BY-SA 3.0[/caption]

Skyddsrummen räcker inte

En central fråga som varningsappen aktualiserar är vad människor ska göra när larmet väl går. Sverige har omkring 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner personer — men befolkningen uppgår till drygt 10,5 miljoner. Det innebär att skyddsrummen bara täcker ungefär 68 procent av invånarna, och uppskattningsvis 589 000 personer saknar tillgång till skyddsrum helt. MCF — som bildades den 1 januari 2026 efter att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bytte namn — har ett bredare uppdrag att stärka Sveriges civila försvar. Krigsappen är ett av flera steg i den riktningen.]]> Så förvarar du vatten bäst https://nyadagbladet.se/halsa/sa-forvarar-du-vatten-bast/ https://nyadagbladet.se/halsa/sa-forvarar-du-vatten-bast/#comments Wed, 06 Nov 2024 17:47:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=127606 Vatten är som bekant något man helt enkelt inte kan klara sig utan och det kan vara klokt att förvara lite extra om nöden kniper. Det bästa är att förvara det mörkt och alltid undvika solljus eftersom farliga bakterier då kan uppstå. Om exempelvis elen stängs av så försvinner också vattnet i kranen. Det kan exempelvis därför vara bra att ta för vana att förvara lite extra vatten hemma ifall det skulle krisa sig. När man ska förvara vatten bör man räkna med tre till fem liter per dag och vuxen. Glöm heller inte att husdjuren också ska ha vatten. Tips på hur man hittar och renar vatten i naturen finns att hitta här. Förvaring Använd väl rengjorda dunkar eller flaskor. Förvara dem mörkt och lägre än rumstemperatur för längsta hållbarhet. Det är annars också praktiskt att frysa in flaskor med vatten, det håller mycket länge och man kan med fördel använda dem som kylklampar innan de tinat. Fyll inte upp hela flaskan, då är det risk att vattnet spränger flaskan. Lämna lite utrymme på toppen. Är vattnet inte helt rent kan man i många fall koka det. Bakterier, virus och parasiter dör när vatten kokas. Har dunkarna stått i solen kan dock vissa bakterier nyttja solljuset för att växa och har bakterierna ökat tillräckligt och spridit sina gifter spelar det ingen roll att man kokar vattnet, menar Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare på Livsmedelsverket. Bakterierna dör, men gifterna finns kvar. Därför ska man vara mycket försiktig med att ha vatten i solen. Hållbarhet Hur länge vattnet håller kan variera mycket och beror bland annat på hur rent vattnet är från början och hur man förvarar det. Vanligen håller vatten sig fräscht i ungefär en vecka, men kan hålla betydligt längre. Ser vattnet rent ut och inte luktar konstigt är det dock i regel ingen fara att dricka. Drick dock aldrig grumligt, kraftigt färgat eller illaluktande vatten. ”Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten hålla sig fräscht betydligt längre tid än en vecka”, skriver Livsmedelsverket. Aleljung menar att allt bygger på att bakterier och svamp får energi att växa, vilket de får från organiskt material, solljus och koldioxid. – Ju mindre utav det här det finns, desto långsammare växer det och desto mindre tillväxt blir det, säger Aleljung.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/sa-forvarar-du-vatten-bast/feed/ 2 Sverige eldade upp miljontals andningsskydd https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-eldade-upp-miljontals-andningsskydd/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-eldade-upp-miljontals-andningsskydd/#comments Thu, 02 Apr 2020 16:32:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=76327 I början av 2000-talet beslutade de styrande i Sverige att 7,3 miljoner andningsskydd skulle destrueras. Skyddsutrustningen ansågs överflödig trots att flera miljoner av skydden fortfarande var funktionsdugliga. De senaste veckorna has medierna rapporterat om hur vårdpersonal och hemtjänst saknar skyddsutrustning och hur leveranstiderna är långa och osäkra. På flera håll har privatpersoner till och med uppmanats att lämna in skyddsutrustning till sjukhusen och kommunerna. Detta eftersom något större beredskapslager inte längre finns i Sverige. Så har det dock inte alltid varit. Under kalla kriget fanns lager med skyddsutrustning som skulle räcka till hela befolkningen. Över 400 000 skyddsdräkter för barn, 129 000 skyddsjackor och över 7 miljoner skyddsmasker och skyddsväskor av olika slag hölls i olika lager runt om i landet. I början och mitten av 2000-talet så beslutades det dock att skyddsutrustningen skulle förstöras – trots att mycket av den fortfarande var fullt funktionsduglig. I en krönika på Aftonbladet skriver Peter Kadhammar att skydden som kostade 75 kronor styck att köpa in destruerades utan någon politisk debatt eftersom de inte passade i den nya tiden där fokus skulle ligga på fred och sammanhållning snarare än beredskap för krig och kriser. Varje skydd kostade dessutom uppemot två kronor att förstöra. ”Varför hade vi alla dessa miljoner andningsskydd i lager runt landet? Jo, därför att just andningsskydd är en sådan produkt som kan vara svår att få tag på under kriser och krig, står det i en utredning Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, publicerade förra året. Därför måste man i förväg säkra tillgången”, skriver han. Kadhammar avslutar sitt resonemang med att skyddsutrustningen kanske inte skulle ha hindrat coronapandemin, men att den åtminstone hade kommit till nytta inom sjukvården. Han noterar också att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i sin tidning Tjugofyra7 konstaterade att skyddsmaskerna vid tidpunkten bedömdes sakna användningsområde – något som knappast kan sägas idag. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-eldade-upp-miljontals-andningsskydd/feed/ 5 Huvudstadens skyddsrum duger inte vid krig https://nyadagbladet.se/inrikes/huvudstadens-skyddsrum-duger-inte-vid-krig/ https://nyadagbladet.se/inrikes/huvudstadens-skyddsrum-duger-inte-vid-krig/#comments Tue, 28 May 2019 05:12:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=61376 Fastighetskontoret i Stockholm har undersökt huvudstadens skyddsrum, och konstaterar att skyddsrummen inte skulle duga i händelse av krig. Det anses dessutom omöjligt att iordningsställa skyddsrummen till dugligt skick på de 48 timmar som är kravet. Att återställa skyddsrummen till funktionellt skick skulle kosta miljardbelopp, pengar som vare sig Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, eller Stockholms stad anser sig ha råd med. Av Stockholms tidigare 50 större skyddsrum är endast 22 fortfarande klassificerade som skyddsrum. Men inget av de 22 skyddsrummen skulle duga som skydd för huvudstadens befolkning vid kris eller krig. Det visar en omfattande inventering och kartläggning av skyddsrummen som fastighetskontoret i Stockholms stad har genomfört. För den politiska ledningen i Stockholm kommer inte fastighetskontorets rapport som någon nyhet. Den undermåliga statusen på huvudstadens skyddsrum har varit känd sedan länge, men utan att man har gjort något för att säkerställa att skyddsrummen skall gå att använda. En förklaring till bristerna i skyddsrumsunderhållet skall enligt det politiska styret i Stockholm vara att man tvingats lägga pengar på underhåll av idrottsanläggningar och andra kostnadskrävande byggprojekt, skriver StockholmDirekt. MSB anges sakna ekonomiska medel för att kunna bidra med finansiellt stöd till Stockholms stad för att återställa skyddsrummen. Från Stockholms stad vill man ha stöd av MSB för att undersöka det totala renoveringsbehovet och vilka medel som skulle krävas för att återställa skyddsrummen. Från stadens sida beräknas att kostnaden skulle uppgå till flera miljarder kronor.   Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/huvudstadens-skyddsrum-duger-inte-vid-krig/feed/ 1