<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>bank &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/bank/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 23 Aug 2026 19:40:35 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>bank &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Stoppa eliten – ta ut dina pengar från banken!</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/satt-stopp-for-eliterna-ta-ut-pengarna-fran-banken/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tobias Lindström]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Aug 2026 08:05:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[demokrati]]></category>
		<category><![CDATA[Penningpolitik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237149</guid>

					<description><![CDATA[Jag tror att många, kanske de flesta, kan enas om att våra politiker har spårat ur.

De driver ändlösa krig och förstör våra samhällen i sina rika kompisars intresse – samma kompisar som har satt dem vid makten. Frågan är vad vi kan göra åt det – vårt politiska system är i bästa fall odemokratiskt, i värsta fall korrumperat eller till och med kapat. Vi, folket, har lite till inget inflytande.

Men det finns ett sätt att slå tillbaka: våra bankkonton.

Idén är enkel.

<strong>Gör som vi kräver – annars tar vi ut våra pengar.</strong> Om uttagen samordnas på rätt sätt krävs det inte mycket för att utlösa en bankrusning. Det kan räcka att fem till tio procent av befolkningen deltar.

Varför skulle det fungera? Bankerna har en viss mängd kontanter tillgängliga för snabba uttag, men när de pengarna tar slut tvingas de sälja andra tillgångar. Givet hur systemet är uppbyggt skulle det alltid skapa bekymmer, eftersom det aldrig finns tillräckligt med kontanter för att täcka alla uttag, men i dag skulle bankerna kollapsa på grund av sina orealiserade förluster.<sup>1</sup>
<h3>Varför bankerna är sårbara</h3>
Vad menar jag? Låt oss ta ett förenklat exempel.

Föreställ dig att du äger ett hus vars värde har fallit till, säg, 1 000 000 kronor. Samtidigt är du skyldig banken 2 000 000 kr från när du köpte det. I det läget sitter du på 1 000 000 kr i så kallade icke-realiserade förluster. Tekniskt sett är du illa ute, men så länge huspriset stiger igen är allt okej.

Men om du tvingas sälja, till exempel på grund av att du har förlorat jobbet, blir det en katastrof: du kan inte längre betala dina skulder.

Detsamma gäller banker.

Om de tvingas sälja tillräckligt mycket till förlust innebär det game over, vilket till exempel var det som hände med Silicon Valley Bank 2023. Och när vi tar ut pengar ur våra bankkonton tvingas de sälja sina tillgångar för att betala vad de är skyldiga.

Det betyder att vi, folket, kan slå mot eliterna där det svider mest: <strong>vi kan få banksystemet att kollapsa om vi inte får igenom våra krav.</strong>

Det har hänt tidigare.

Bankuttag användes exempelvis för att driva igenom den engelska reformlagen 1832. Människor tog ut sina insättningar under parollen ”To Stop the Duke, go for gold”. På en vecka betalade Bank of England ut 25 000 000 dollar, vilket räckte för att regeringen skulle ge vika. (s. 21, Hull, 1929)

Vi måste vara försiktiga med vad vi önskar oss.

Men jag tror detta är ett verktyg som vi har förbisett alltför länge.

&#160;

<em>Tobias Lindström</em>

<hr />

<small><sup>1</sup> <a href="https://fortune.com/2025/05/14/banks-500-billion-unrealized-losses-stagflation-svb-crisis/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Fortune</a> skrev exempelvis i maj 2025 att bankerna har 500 miljarder dollar i orealiserade förluster (hämtad den 25 januari 2026).</small>

<small>Hull, John Thomas. <em>Reform Movements and Ideas</em>. Saskatchewan: s.n., 1929. Pamflett nr 2 i en serie föreläsningar vid Co-operative School, som hölls i juni 1929 vid University of Saskatchewan.</small>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norrmän uppmanas ha kontanter i beredskap</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norrman-kontanter-beredskap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jun 2026 07:06:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Riksbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234264</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges Bank uppmanar hushållen att ha kontanter hemma om strömmen eller datasystemen slås ut. Centralbanken vill inte ange något exakt belopp, utan anser att hushållen själva måste bedöma sina behov.</strong>

Centralbanken rekommenderar hushållen att ha flera ben att stå på vid en kris: flera betalkort, kontanter och konton i mer än en bank. Skälet är att mobiltelefonernas batterier kan ta slut, strömmen kan försvinna och betalterminaler eller datanät kan sluta fungera.

— <em>Hur mycket man bör ha beror på hur hushållet ser ut, vilka behov man har och vilka förnödenheter man har hemma</em>, säger Torbjørn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet vid Norges Bank, till <a href="https://www.nrk.no/norge/norges-bank_-__alle-bor-ha-kontanter-hjemme-1.17917121" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

Norges Bank anger inte någon fast summa. Hægeland säger själv att han har några tusen norska kronor hemma.

Finans Norge betonar samtidigt att kontanter inte ensamma löser beredskapsfrågan. Enligt organisationen är det viktigaste att människor har flera olika betalningssätt, däribland fysiska bankkort. Många terminaler kan nämligen fungera i offlineläge under en begränsad tid, men lösningen kräver ett fysiskt kort och fungerar inte med mobiler eller smartklockor.

Även svenska Riksbanken har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/riksbanken-ha-kontanter-hemma/">rekommenderat hushållen att ha kontanter hemma</a>. I de svenska råden nämns omkring 1 000 kronor per vuxen i händelse av störningar i betalningssystemen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nordea skär ned – tusentals anställda påverkas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nordea-skar-ned-tusentals-anstallda-paverkas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Mar 2026 06:05:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Nordea]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224656</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nordea inleder en av de mest omfattande omstruktureringarna i bankens historia. Tusentals anställda väntas påverkas när storbanken ska spara miljarder i sin organisation för att möta en verklighet där tillväxten avtar.</strong>

Runt 1 500 medarbetare i koncernen förväntas beröras under perioden 2026–2027. Banken har samtidigt presenterat det totala bruttobesparingsmålet: minst 600 miljoner euro per år till 2030 – motsvarande cirka 6,4 miljarder kronor.

"Som ett led i strategin kommer Nordea att redovisa omstruktureringskostnader på 190 miljoner euro under första kvartalet 2026. När omstruktureringsinitiativen har slutförts väntas detta ge en årlig kostnadsbesparing på minst 150 miljoner euro från helåret 2028", skriver banken.

Nordea-aktien föll med omkring 0,5 procent vid öppningen – en reaktion som sparekonomen Carl-Henrik Söderberg på Nordnet inte fann förvånande.

— <em>Hade den här aktien gått upp på den här nyheten hade jag varit förvånad. För man vet att bankerna behöver vara skickliga på effektiviseringar. Det är en sektor som har lite svårt att växa</em>, sade Söderberg enligt <a href="https://efn.se/nordea-1500-anstallda-vantas-paverkas-av-omstrukturering" target="_blank" rel="nofollow noopener">Ekonomikanalen</a>.

Åtgärderna rör vad banken beskriver som "förändringar i arbetsstyrkans sammansättning" – en kombination av kompetensväxling och minskat antal anställda. Nordea uppger att berörda medarbetare ska stödjas genom omskolning, fortbildning och interna jobbmöjligheter.

Omstruktureringen inkluderar också teknisk modernisering och ökad användning av data och AI – en trendlinje som stämmer väl med bankbranschens pågående digitala omvandling.

Hur många tjänster som försvinner i respektive land och affärsområde har Nordea ännu inte kommunicerat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tjuvar sprängde sig in i norsk bank</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/tjuvar-sprangde-sig-in-i-norsk-bank/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Mar 2026 07:07:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222890</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Inbrottstjuvar har använt sprängämnen för att ta sig in i en sparbank i Ørje i Norge. Polisen söker vittnen som kan ha sett en silverfärgad Audi.</strong>

Larmet gick klockan 03.50 natten till måndag vid Marker &#38; Eidsberg Sparebank i Ørje. När polisen kom till platsen 25 minuter senare möttes de av omfattande skador.

— <em>Spår på platsen tyder på att det har använts sprängämnen och att en bankomat inne i lokalen är förstörd</em>, säger operationsledare Rune Isaksen vid Øst politidistrikt, enligt norska <a href="https://www.vg.no/nyheter/i/9pzM1q/sprengte-seg-inn-i-sparebank-med-eksplosiver" target="_blank" rel="nofollow noopener">VG</a>.

Polisen ryckte ut med flera patruller efter att tjuvarna forcerat in sig i banken med hjälp av sprängämnen. Inbrottet har enligt polisen orsakat stora skador på banklokalen.

Banken <a href="https://www.facebook.com/photo.php?fbid=1359688559512584&#38;set=pb.100064143574830.-2207520000&#38;type=3" target="_blank" rel="nofollow noopener">meddelar</a> på Facebook att kontoret i Ørje är tillfälligt stängt på grund av inbrottsförsöket.

En silverfärgad Audi kopplas till händelsen. Polisen uppmanar personer med information om ärendet att höra av sig.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Italiens största bank investerar i Bitcoin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/italiens-storsta-bank-investerar-i-bitcoin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/italiens-storsta-bank-investerar-i-bitcoin/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jan 2025 16:32:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[Bitcoin]]></category>
		<category><![CDATA[Italien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198871</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Italiens största bank, Intesa Sanpaolo, har investerat i Bitcoin till ett värde av över en miljon euro. Det är den första banken i Italien som genomför en sådan investering.</strong>

Uppgiften om kryptoinvesteringen läckte via ett internt e-postmeddelande från Niccolò Bardoscia, chef för handel med digitala tillgångar på Intesa Sanpaolo, enligt <a href="https://www.wired.it/article/intesa-sanpaolo-compra-bitcoin/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Wired Italia</a>. I mejlet, som ska ha publicerats på forumet 4chan, skrev Bardoscia:

”<em>Från och med idag 13/01/2025 äger Intesa Sanpaolo 11 Bitcoins. Tack till alla för lagarbetet, detta resultat skulle inte ha varit möjligt utan var och en av er</em>”.

När köpet genomfördes den 13 januari låg Bitcoinvärdet mellan 93 130 och 88 496 euro, vilket gav en total investering på cirka en miljon euro. Banken har bekräftat köpet för Wired men inte lämnat ytterligare detaljer.
<h3>"Saknar egenvärde"</h3>
Banken, som är Italiens största, är den första att göra en investering av Bitcoin i landet. Samtidigt har Italiens centralbankschef, Fabio, Panetta vid upprepade tillfällen varnat för att köpa kryptovalutor som Bitcoin och ethereum, senast vid bankföreningens möte i juli 2024.

– <em>Osäkrade kryptotillgångar, som Bitcoin och Ethereum, är som regel inte utgivna av någon operatör, saknar egenvärde och genererar inte inkomstströmmar som kuponger eller utdelningar,</em> sade Panetta.

Bitcoin-värdet har stigit kraftigt den senaste tiden, särskilt efter Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet. BlackRocks vd, Larry Fink, har nyligen <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-vd-bitcoin-kan-na-ett-varde-pa-700-000-dollar/" target="_blank" rel="noopener">förutspått</a> att bitcoin kan nå ett värde på 700 000 dollar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/italiens-storsta-bank-investerar-i-bitcoin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hårdare övervakning och fler kontroller väntar svenska bankkunder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hardare-overvakning-och-fler-kontroller-vantar-svenska-bankkunder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hardare-overvakning-och-fler-kontroller-vantar-svenska-bankkunder/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 May 2024 14:52:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[bedrägeri]]></category>
		<category><![CDATA[Swish]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=180539</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De svenska storbankerna har lagt fram ett ”kraftfullt åtgärdspaket” där det uttalade syftet påstås vara att göra det svårare för kriminella att begå olika former av bedrägerier, något som i praktiken dock innebär ännu hårdare övervakning och kontroller av kundernas överföringar än idag.</strong>

<strong><em>– Exempelvis kanske en kund blir tvungen att autentisera betalningen en gång till eller ringa upp och förklara sig</em>, förklarar Bankföreningens vd Hans Lindberg.</strong>

För att få bukt med bedrägerierna vill bankerna ta fram mer avancerade system som i ännu högre utsträckning än idag övervakar kundernas transaktioner, genomför extra kontroller, begränsar hur stora belopp som får överföras, eller inför tidsfördröjningar i samband med att transaktioner genomförs.

Kunder kan också komma att tvingas ringa upp bankerna och ”förklara sig” i samband med att de ska genomföra betalningar, varpå bankpersonal då får godkänna eller neka kundens begäran att fortsätta med transaktionen.

<em>– Banker har möjlighet att sätta upp olika typer av gränser där systemet hittar en röd flagg, exempelvis kanske en kund blir tvungen att autentisera betalningen en gång till eller ringa upp och förklara sig</em>, <a href="https://tt.omni.se/bankerna-sa-ska-vi-stoppa-bedragerierna/a/RzROaa" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Han medger att det nya systemet riskerar att uppfattas som besvärligt och jobbigt – men hävdar att det är för kundernas skull det införs.

<em>– Kunderna kan säkerligen i vissa situationer uppleva att det blir lite mer krångligt, men det är för kundernas bästa för att stärka säkerheten.</em>
<h3>"Hög kvalitet"</h3>
Vidare vill man att det ska bli ännu lättare än idag att blockera användare från olika banktjänster – exempelvis Swish och Bank-id. Men man förklarar inte hur detta ska ske på ett rättssäkert sätt, så att det enbart drabbar kriminella och inte vanliga användare.

<em>– Bankerna är på väg att genomföra en rad åtgärder redan nu och det här arbetet kommer att fortsätta under 2024 och 2025</em>, fortsätter Lindberg.

<em>– Vi kommer att följa implementeringen och då märka vilka typer av åtgärder som biter och vilka som inte spelar så stor roll och så får vi ta ytterligare kliv framåt för att komma tillrätta med det här.</em>

Johanna Hållén, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, ser <a href="https://tt.omni.se/tidshorisont-for-bedrageriatgarder-bekymrar/a/0VnW7A" target="_blank" rel="nofollow noopener">positivt</a> på åtgärdspaketet för att bekämpa bedrägerierna.

<em>– För vår del handlar det nu om att bankerna måste säkerställa att kunderna inte hamnar i ett 'skyll dig själv läge' som det faktiskt är nu. Få bankkunder får ersättning för de pengar de blivit lurade på.</em>

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) håller de presenterade åtgärderna ”<em>hög kvalitet</em>” och redan om ett år ”<em>bör man kunna efterhöra vad det här har fått för faktiska resultat</em>”, menar han. Han betonar också att olika banker kommer att införa olika åtgärder.
<h3>Vittnesmål om maktmissbruk</h3>
Andra är mer kritiska och pekar på att många svenskar redan idag godtyckligt ifrågasätts, demoniseras och blir av med sina banktjänster och konton för att banken ifrågasätter deras köp- och överföringsbeteende – och att bankerna nu riskerar att få ännu större möjligheter att kontrollera och styra människors vardagsekonomi och hur de tillåts använda sina egna pengar.

Nya Dagbladet har skrivit flera artiklar om hur ensamstående föräldrar, småföretagare och vanliga privatpersoner plötsligt fått sina konton nedstängda med hänvisningar till ”bristande kundkännedom”, och hur människor som försökt få svar på frågor eller velat reda ut situationen sällan eller aldrig fått möjlighet att prata med någon tjänsteman på banken.

”<em>Bankerna är för sorgliga. Nu skickar de ut och ber om kundkännedom för min mamma som dött nyligen. Innan bouppteckningen är klar så är kontot spärrat för utbetalningar</em>”, lyder ett av många vittnesmål.

Andra berättar om hur de varit kunder hos sina banker i många år, men blivit spärrade för att de inte tillräckligt detaljerat lyckats redogöra för hur de använt sina pengar.

”<em>Jag kan alltså inte handla, tanka bilen, betala räkningar, köpa mat till mina djur, åka till veterinären med sjukt djur eftersom man får betala med en gång. Har Swedbank verkligen rätt att göra så här?</em>” <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/sa-har-bankerna-forstort-livet-for-tusentals-svenskar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">undrar</a> en kund hos Länsförsäkringar Bank.
<h3>"Går över en gräns"</h3>
Återkommande är att bankerna, efter att ha kastat ut sina kunder och tagit ifrån dem möjligheterna att betala sina nödvändiga vardagsutgifter, inte ens bryr sig om att föra en diskussion med de drabbade.

Många <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/nya-vittnesmal-om-lansforsakringars-maktmissbruk/" target="_blank" rel="nofollow noopener">uppger</a> också att de fått sina konton spärrade trots att de skickat in all efterfrågad dokumentation – även här utan någon möjlighet att få tala med någon fysisk person.

<em>– Det går över en gräns … Banken ska inte ha rätt att göra så här mot människor. Det är ett vidrigt sätt, sedan när fick de de här polisiära befogenheterna … Det här är ingenting man ska svälja. Vi ska inte behandlas på det här sättet</em>, <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/markus-bankerna-agnar-sig-at-utpressning/" target="_blank" rel="nofollow noopener">menar</a> Markus Andersson som fick 10 dagar på sig att besvara en lång rad märkliga, privata och personliga frågor – annars skulle hans konto stängas ner.

Att det vecka ut och vecka in redan inkommer rapporter om hur bankerna begränsar, eller helt spärrar, svenskars konton och banktjänster har lett till en oro för att det nya åtgärdspaketet inte bara ska användas för att bekämpa bedragare – utan även leda till ytterligare repression mot vanliga bankkunder, som får allt mindre bestämmanderätt över sina egna pengar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hardare-overvakning-och-fler-kontroller-vantar-svenska-bankkunder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kastades ut av banken efter 30 år – satte in ”för mycket” kontanter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kastades-ut-av-banken-efter-30-ar-satte-in-for-mycket-kontanter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kastades-ut-av-banken-efter-30-ar-satte-in-for-mycket-kontanter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 31 Dec 2023 12:14:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[Länsförsäkringar Bank]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164281</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Christian Utbult har varit trogen kund hos Länsförsäkringar Bank i mer än tre decennier. En dag fick han dock plötsligt beskedet att han inte längre var önskvärd – istället han fick han två veckor på sig att tömma sina bankkonton och hitta en ny bank.</strong>

<strong>Orsaken till att banken valde att kasta ut Christian var att han satte in kontanter på sitt konto.
</strong>

<em>– Man känner sig utpekad som kriminell när banken ägnar sig åt sådan här missriktad misstänksamhet</em>, säger Christian Utbult till BT

Att han lämnade in all dokumentation som banken efterfrågade hjälpte inte – banken hävdade ändå att man ”inte fått underlag som ger tillräckliga svar på våra frågor” och lät meddela att man därför säger upp Christians engagemang i Länsförsäkringar Bank.

<em>– Det kom som en fullständig chock. Jag har varit kund i Länet i över 30 år, har överhuvudtaget aldrig haft en betalningsanmärkning i hela mitt liv och än mindre förekommit i belastningsregistret - och så målas man ut som en kriminell penningtvättare på det här viset.</em>
<h3>"Bokfört enligt alla regler"</h3>
”De avvikande transaktionerna” handlar om insättningar, på mellan 10 och 30 000 per månad, som kom från butiken Horreds Lantmanna och som köpte företaget på avbetalning från Christian för drygt tre år sedan.

<em>– En hel del av våra kunder i butiken betalar fortfarande med kontanter och av praktiska skäl använder vi i vår tur kontanterna till avbetalningen till Christian. Allt är såklart bokfört enligt konstens alla regler och godkänt av revisorn</em>, <a href="https://www.bt.se/mark/utsparkad-efter-30-ar-som-kund-hos-lansforsakringar-satter-in-for-mycket-kontanter/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> den nye ägaren Niklas Johansson.

<em>– Kontanter är ju fortfarande ett fullt legitimt betalningsmedel och det är långt ifrån alla som har vare sig betalkort eller Swish, framförallt inte bland den äldre befolkningen här ute på landsbygden</em>, påpekar Christian.
<h3>Ingen förklaring</h3>
Han berättar vidare för tidningen att han har nio försäkringar på såväl fastigheter, företag och fordon hos Länsförsäkringar – men att han efter deras agerande väljer att lämna dem helt.

<em>– Utan en enda förklaring till vad de anser vara fel så ges jag 14 dagar att tömma mina konton och skaffa en annan bank. Det finns ingen kontaktperson angiven, bara beskedet att det är ett ”centralt beslut” som inte går att överklaga på det lokala länsförsäkringsbolaget, alltså de som känner mig bäst.</em>

Länsförsäkringar vill själva inte kommentera varför man kastar ut en trogen kund efter tre decennier, utan hävdar endast att det vid ”varje enskilt fall” sker en ”samlad bedömning”.
<h3>"Ekonomiska dödsdomar"</h3>
Advokaten Carl Ridderstråle som bistått ett 20-tal bankkunder i rättsliga tvister är dock mycket kritisk mot bankernas ageranden – han menar att dessa är fullt medvetna om att de bryter mot lagen.

<em>– Bankerna bryter medvetet mot lagen för att bli av med olönsamma kunder</em>, säger han till <a href="https://www.bt.se/mark/kritiken-vaxer-mot-lansforsakringar-och-andra-banker-bryter-mot-lagen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">BT</a>, och tillägger att det är synd att inget av dessa fall ännu gått upp till högre instanser som hovrätten eller Högsta domstolen.

<em>– Hade bankerna förlorat där hade det blivit prejudikat och det vill de såklart inte. Nu låtsas de att det inte har hänt och fortsätter ägna sig åt det här massiva maktmissbruket och delar ut sociala anklagelser och ekonomiska dödsdomar som drabbar tusentals svenskar.</em>
<h3>Vill ta strid</h3>
Christian Utbult menar vidare att det är viktigt att ta strid mot bankernas godtyckliga repression och markera att agerandet är fullkomligt oacceptabelt – inte bara för sin egen skull utan också för andra som drabbas på liknande sätt.

”<em>Jag uppmanar alla att ta sig en översyn och kanske se på Länsförsäkringar med nya ögon. Det här kontrollsamhället som svingar sin lie vilt och åt alla håll och inte har något förtroende för sina egna medborgare bör motarbetas och denna gång pissade de helt enkelt på fel myrstack</em>”, skriver han på Facebook.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kastades-ut-av-banken-efter-30-ar-satte-in-for-mycket-kontanter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya vittnesmål om Länsförsäkringars systematiska maktmissbruk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nya-vittnesmal-om-lansforsakringars-maktmissbruk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nya-vittnesmal-om-lansforsakringars-maktmissbruk/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Nov 2023 05:50:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[Länsförsäkringar Bank]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164294</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nyligen kunde Nya Dagbladet berätta om hur Länsförsäkringar Bank kastade ut privatkunden <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/kastades-ut-av-banken-efter-30-ar-satte-in-for-mycket-kontanter/" target="_blank" rel="noopener">Christian Utbult </a>efter 30 år som lojal kund – eftersom han satte in ”för mycket” kontanter.</strong>

<strong>Christian är dock långt ifrån den ende som fått sina konton nedstängda av LF under hänsynslösa former, där många vittnar om att </strong><strong>agerandet är omfattande och satt i system.
</strong>

<em>– Jag läste artikeln i BT och jag kände igen mig precis! Jag har varit kund hos Länsförsäkringar bank i 15 år, har både sparande och huslån hos dem men fick plötsligt bara 14 dagar på mig att ta ut alla sparpengar från kontona och hitta en ny bank</em>, berättar Antonio Djudjaku i tidningen BT som först uppmärksammade Länsförsäkringars behandling av Christian Utbult.

<em>– Först blev jag utslängd som privatkund från Länsförsäkringar bank för att jag fått swishbetalning för en begagnad grej jag sålde till grannen, och i förra veckan blev mitt företag utslängt från Swedbank för att jag tagit ut kontanter</em>, vittnar en annan person i samma tidning.

Även på recensionssidor vittnas om bankens kalla förfaranden gentemot sina kunder.

”<em>Min fru fick för några veckor sedan en transaktionsförfrågan. Inga problem med det. Jag tycker det är bra att bankerna arbetar mot penningtvätt. Vi besvarade den så gott vi kunde inom 14 dagar med de underlag för transaktionerna vi hade. Tänkte att de skulle höra av sig om det behövdes mer info. Men nej, efter några dagar kom ett brev om att hennes konto kommer att avslutas. Har försökt att ringa till kundtjänst och skickat mail men det tycks ignoreras totalt. Inte ett enda svar på nästan 14 dagar. Fruktansvärt dåligt hanterat av Länsförsäkringar. Så behandlar man inte sina kunder</em>”, skriver en före detta kund uppgivet på Trustpilot.
<h3>"Undvik till varje pris"</h3>
En annan före detta kund kallar Länsförsäkringars beteende för ”paranoidt” och berättar att han först tog sig tiden att sammanställa och skicka in alla efterfrågade dokument – men att han överhuvudtaget inte fick någon respons på detta mer än ett kort meddelande om att banken beslutat sig för att stänga ner kontot på grund av bristande kundkännedom. Att faktiskt försöka förbättra kundkännedomen visade man dock inget intresse för från bankens sida.

Ytterligare en person berättar om hur Länsförsäkringar låste hans konto efter att han ville höja sin Swishgräns och därefter fick problem att betala räkningar i flera månader efteråt. Plötsligt fick han därefter också en så kallad "transaktionsförfrågan" där han skulle redogöra för hur han spenderat pengar han tagit ut i kontanter – samt pengar som morföräldrarna skickat till barnbarnens födelsedagar.

”<em>Uppenbarligen är detta ingen som varken krävs enligt, eller är intentionen bakom, lag 2017:630 och Länsförsäkringar har uppenbarligen den sämsta complianceavdelningen av alla banker och rekommenderar alla att undvika dem till varje pris om du vill ha ett konto som kan hantera normala transaktione</em>r”, varnar han.

[caption id="attachment_164284" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Lansforsakringar-Christian-Utbult.jpg"><img class="wp-image-164284 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Lansforsakringar-Christian-Utbult-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Christian Utbult är en av de många privatpersoner som vittnat om bankens råa agerande mot sina kunder. (Montage. Foto: Mostphotos, FB)[/caption]
<h3>"Gjorde sig oanträffbara"</h3>
En kund berättar att Länsförsäkringar krävde in kundkännedom brevledes och också fick svar inom ett par dagar, men att detta hjälpte föga eftersom banken sedan gjorde sig oanträffbar för kontakt med kunden.

”<em>Då gjorde de sig oanträffbara fram till deadline varpå de sade upp engagemanget. De var aldrig intresserade av svaren utan hade bestämt sig innan. Hört att många drabbats av samma sak. De har sämsta kundbemötandet som jag någonsin stött på och otroligt dålig kundtjänst</em>”.

”<em>Som många andra beskriver så kräver dom en på kundkännedom om penningtvätt vid minsta avvikande inkomst förutom din lön som t.ex. vid försäljning av lösören. Varpå de säger upp ditt "engagemang" på stående fot oavsett hur mycket pappersarbete du bifogat. Slösa inte er tid på denna bank, de vill inte ha er som kunder ändå</em>”, varnar en annan av Länsförsäkringars utkastade kunder.

Vittnesmålen är endast ett litet axplock från det gångna året. Otaliga andra svenskar vittnar om hur Länsförsäkringar, i många fall helt utan rimliga skäl eller på mycket vaga grunder, sagt upp människors konton och försatt dem i en mycket svår ekonomisk situation där de i vissa fall inte längre kan betala räkningar, hyra eller mat eller där företag inte längre kan betala ut löner till sina anställda.

I de återkommande förfaranden de drabbade berättar vittnas om hur banken fryser ute kunder som utsätts för nedstängningsprocesser och istället skickar ett standardmeddelande om ”bristande kundkännedom” – och att man sedan stänger ned kontona utan att bry sig om vad kunderna svarar eller om de konsekvenser man med detta orsakar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nya-vittnesmal-om-lansforsakringars-maktmissbruk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norsk bank framställer AI-människa som verklig i reklam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-bank-framstaller-ai-manniska-som-verklig-i-reklam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-bank-framstaller-ai-manniska-som-verklig-i-reklam/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Oct 2023 11:07:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163921</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norsk bankreklam framställer "Harald" som en riktig kund, trots att han i själva verket är AI-skapad. Digitaliseringsminister Karianne Tung överväger nu ny lagstiftning för märkning av sådant innehåll.</strong>

I en reklamkampanj på sociala medier skriver norska Sparebank 1 Østlandet att "Harald (29) tjänar pengar utan att lyfta ett finger", med en tillhörande bild på mannen. Harald existerar dock inte, utan är skapad av artificiell intelligens i marknadsföringssyfte. Detta framgår dock inte någonstans i annonsen.

Siv Stenseth, kommunikationsdirektör på banken, medger att man inte tänkt igenom annonsen innan den publicerades för allmänheten.

– <em>Det här är ett fall som vi bara kan ta lärdom av. Vi har gjort några misstag här</em>, säger Stenseth till norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/innlandet/sparebank-1-ostlandet-beklager-bruk-av-reklame-generert-av-kunstig-intelligens-1.16602481" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.
<h3>"Måste märkas"</h3>
Heri Ramampiaro, avdelningschef och professor vid avdelningen för datateknik och informatik vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), pekar mot att den här typen av användning av AI är problematisk "om det används för att medvetet lura människor".

– <em>Saker som genereras av artificiell intelligens måste märkas, och det är där myndigheterna bör engagera sig. Ju förr, desto bättre. Det finns ingen anledning till att vi i Norge inte ska vara bra på det här</em>, säger Ramampiaro.

Digitaliseringsminister Karianne Tung menar att regeringen i nuläget arbetar med förslag på hur man ska reglera, utveckla och använda AI i Norge. Hon ställer sig också kritisk till att innehåll som skapats av AI utger sig för att vara autentiskt.

– <em>På samma sätt som för illustrativa foton eller retuscherade bilder anser jag att det finns objektiva skäl till att detta bör märkas. Jag kommer därför att överväga ett förslag om ett lagkrav</em>, säger Tung.
<h3>"Ska använda en riktig kund nästa gång"</h3>
Siv. Stenseth bedyrar att man i fortsättningen kommer att gå tillbaka till att använda riktiga kunder när man skapar denna typ av annonser.

– <em>Vi kommer att göra som vi brukar. Det vill säga att använda bilder med riktiga människor i våra annonser. När vi skapar en kundberättelse kommer vi att använda en riktig kund</em>, säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-bank-framstaller-ai-manniska-som-verklig-i-reklam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förre Natochefen misstänks för ekobrott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/forre-natochefen-misstanks-for-ekobrott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/forre-natochefen-misstanks-for-ekobrott/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Oct 2022 07:51:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Fogh Rasmussen]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[ekobrott]]></category>
		<category><![CDATA[Lettland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=134786</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Danmarks tidigare statsminister och Natos förre generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen utreds nu för ekonomisk brottslighet. Misstankarna gäller hans inblandning i konkursen av den lettiska banken BNP Banka där transaktioner för miljardbelopp ska ha godkänts utan säkerhet.</strong>

Den tidigare Nato-toppen var vice ordförande i bankens oberoende ledningsgrupp och enligt konkursförvaltaren har denna agerat mycket <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/danske-ex-statsministern-fogh-rasmussen-utreds-for-ekobrott" target="_blank" rel="noopener">oansvarigt</a> – bland annat ska man ha godkänt mycket stora transaktioner, trots att säkerhet saknats. I slutändan ska agerandet ha kostat banken cirka 1,5 miljarder kronor och PNB Banka gick också i konkurs 2019.

Nu utreds Fogh Rasmussen och flera andra i bankens ledning för ekonomisk brottslighet i samband med konkursen, men den lettiska polisen är förtegen kring den förre Natochefens roll och bekräftar bara att utredningen är i en pågående fas.

<em>– En aktiv utredning pågår fortfarande, och eventuella kommentarer, inklusive om de inblandade personerna, kan störa utredningen i nuläget</em>, säger Simona Gravite från den lettiska polisen till den danska tidningen Børsen.

Fogh Rasmussen hävdar att han ”<em>kommer att ta itu med anklagelserna</em>” när rättegången har dragit igång och att lettiska myndigheter inte kan lägga skulden på honom eller andra i den oberoende ledningsgruppen för att banken gick i konkurs.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/forre-natochefen-misstanks-for-ekobrott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
