Axfood – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 25 May 2026 06:07:51 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Axfood – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Ny metod ska öka järnupptaget från spannmål https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-metod-oka-jarnupptaget-spannmal/ Mon, 25 May 2026 06:07:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231358 En ny svensk metod ska göra järn och zink i spannmål lättare för kroppen att ta upp. Tekniken lyfts fram som ett svar på järnbrist – men visar också varför växtbaserad kost inte alltid är näringsmässigt likvärdig. Gröt, bröd och pasta kan i framtiden få en tydligare roll i arbetet mot järnbrist. Genom en särskild behandling av spannmål har svenska forskare och livsmedelsaktörer lyckats minska halten av fytinsyra – ett ämne som naturligt finns i spannmål och som binder viktiga mineraler som järn och zink. Metoden kallas hydrotermisk behandling och innebär förenklat att säden behandlas med vatten och värme under kontrollerade former. Då aktiveras naturliga enzymer, bland annat fytas, som bryter ned fytinsyran. När fytinsyran minskar blir mer av mineralerna i spannmålsråvaran tillgängliga för kroppen. Järn och zink från vegetabilier tas ofta upp sämre än från animaliska livsmedel. Livsmedelsverket beskriver hemjärn från kött och blodmat som lättast för kroppen att tillgodogöra sig, medan vegetabiliska livsmedel innehåller icke-hemjärn som tas upp mindre effektivt och påverkas mer av andra ämnen. Myndigheten framhåller också att fytinsyra i bland annat spannmål, baljväxter och nötter kan minska upptaget. Enligt Axfoundation, som är en av aktörerna bakom projektet The Mineral Shift, kan behandlingen bryta ned upp till 99 procent av fytinsyran. Det kan i sin tur göra upptaget av järn och zink flera gånger högre än från obehandlat spannmål. Poängen är att behandlingen inte tillför mer järn. I stället handlar det om att kroppen kan komma åt mer av det järn och zink som redan finns i råvaran. Projektet leddes av MatLust Development Node i samarbete med Axfoundation, Good Grains och Warbro Kvarn, med finansiering från Vinnova. Även Chalmers avdelning för livsmedels- och näringsvetenskap, Axfood, Dagab, Urban Deli och Middagsfrid har enligt Axfoundation bidragit till projektet. Forskning vid Chalmers visar också att järnupptaget från fullkorn kan öka kraftigt när fytinsyran reduceras. I en studie publicerad i tidskriften Nutrients (2025) jämfördes fullkornsrågbröd med hög fytathalt med rågbröd där fytinsyran brutits ned genom surdegsjäsning. Järnupptaget hos friska kvinnor var då 2,8 till 3,5 gånger högre från det behandlade brödet.

Från forskning till butikshyllor

Tekniken har redan tagit steget från forskning till butikshylla. Ett exempel är mellanmålet Råggyberry, som utvecklats vid Axfoundations utvecklingscenter Torsåker gård som en del av The Mineral Shift. Produkten bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg och yoghurt samt ingredienser som tagits tillvara från produktionen av grillost vid Falköpings Mejeri. Den säljs under Axfoods varumärke Garant. Förespråkare menar att tekniken kan bidra till bättre folkhälsa, särskilt i grupper där järnbrist är vanligt, som unga kvinnor och tonårsflickor. Axfoundation framhåller bland annat att var tredje flicka och ung kvinna har järnbrist, samtidigt som nio av tio personer behöver äta mer fullkorn.

Kostomställningens utmaningar

Behovet av tekniken blottlägger samtidigt en svaghet i den växtbaserade omställningen. Förespråkare för förändrade matvanor har under flera år uppmanat svenskar att äta mer växtbaserat och mer så kallat ”miljövänligt”. I nya kostråd, skolmåltider, offentliga upphandlingar och livsmedelsbranschens hållbarhetsarbete lyfts baljväxter, fullkorn och växtbaserade alternativ fram, medan rött kött och andra animaliska livsmedel ofta pekas ut som sådant som bör minska. Eftersom järnbrist redan beskrivs som utbredd i dessa grupper blir kostpolitiken problematisk om en större del av mineralintaget ska hämtas från spannmål och andra växtbaserade råvaror med sämre upptag. Metoden visar därmed två saker: att traditionella spannmålsråvaror kan göras mer näringseffektiva – och att omställningen kräver tekniska lösningar för att undvika näringsbrister. De mest järnrika livsmedlen är i vanliga fall inälvsmat, rött kött och skaldjur – råvaror som ofta väljs bort när mer av kosten ska bli växtbaserad.]]> Matjätten Axfood gör stor rörelsevinst https://nyadagbladet.se/ekonomi/matjatten-axfood-gor-stor-rorelsevinst/ Sun, 13 Jul 2025 07:22:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=209321 Den svenska livsmedelsmarknaden fortsätter att växa trots ekonomisk osäkerhet. Axfood, en av landets största aktörer, redovisar en vinsttillväxt på drygt elva procent för det andra kvartalet och tar fortsatt marknadsandelar från konkurrenterna. Svenska konsumenter handlar mat för allt större summor, och dagligvarukedjorna gynnas av denna utveckling. Axfood, som driver Willys, Hemköp och sedan november förra året även City Gross, rapporterar en rörelsevinst som steg med 11,7 procent under årets andra kvartal jämfört med samma period 2024. Resultatet överträffade finansanalytikernas prognoser, medan omsättningstillväxten på 9,3 procent hamnade något under marknadens förväntningar. Totalt omsatte koncernen närmare 23 miljarder kronor under kvartalet.

Automation ger lägre kostnader

Bakom den starka lönsamhetsutvecklingen ligger omfattande investeringar i moderna logistiklösningar och automation. Enligt koncernen har satsningarna lett till förbättrad effektivitet och stärkt konkurrenskraft. Framöver väntas effektiviseringsåtgärderna generera kostnadsbesparingar på 80 miljoner kronor årligen. Axfood bekräftar samtidigt sina investeringsplaner på 1,6–1,7 miljarder kronor under 2025 samt målsättningen att öppna 10–15 nya butiker.]]> Ica och Axfood dominerar – få aktörer styr svensk livsmedelshandel https://nyadagbladet.se/ekonomi/ica-och-axfood-dominerar-fa-aktorer-styr-svensk-livsmedelshandel/ Thu, 20 Mar 2025 11:02:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=202584 I Sverige kontrollerar endast fem aktörer 98 procent av livsmedelsförsäljningen, en ovanligt hög marknadskoncentration jämfört med övriga Europa. Experter menar att den begränsade konkurrensen försvårar för mindre företag att etablera sig och kan driva upp priserna. Matpriserna i Sverige har stigit med 25 procent på bara tre år, samtidigt som livsmedelskedjorna redovisar höga vinster och deras chefer tar ut miljonbonusar. Den senaste veckan har svenskar uppmanats att bojkotta de stora matkedjorna i protest mot de höga priserna, som enligt initiativtagarna beror på bristande konkurrens. Sverige sticker ut i Europa med en ovanligt hög ägarkoncentration inom livsmedelsindustrin. En handfull aktörer dominerar 98 procent av marknaden, där Ica och Axfood är störst med 49,9 respektive 21,9 procent under 2023. Coop stod för 17 procent, medan Lidl och City Gross hade en marknadsandel på 6,4 respektive 3,2 procent under 2023. Inom Axfood finns Willys, Hemköp, Tempo och förra året, 2024, köptes även City Gross av koncernen. Få länder har en livsmedelsmarknad som domineras av ett så litet antal aktörer, menar Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi och utredare på Agrifood economics centre vid Lunds universitet. – Det beror dels på Sveriges många glesbefolkade områden, där större aktörer har lättare att etablera sig. Dels på att lågpriskedjorna, som finns runtom i Europa, aldrig riktigt har fått fäste i Sverige, säger han till TV4 Nyheterna.

Svenska priser ökar snabbare än finska

Matpriserna har ökat i flera länder i Europa. I exempelvis Slovakien, Estland och Litauen har de stigit rekordartat. Däremot är det stor skillnad på Sverige och grannlandet Finland, där priserna stigit långsammast i hela EU. Jämförelsevis har priserna i Sverige stigit två och en halv gång så snabbt som i Finland, enligt finska statskanalen Yle. Enligt Jörgensen går de höga matpriserna i Sverige inte att koppla till en enskild orsak, utan flera faktorer kan spela in. Det är också svårt att avgöra om vissa aktörer tar ut omotiverat höga priser. Samtidigt menar han att den koncentrerade marknaden mycket väl kan bidra till högre priser. – Det är otroligt svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden, och ju färre aktörer desto högre risk för bristande konkurrens, vilket kan vara prishöjande, säger han.]]> Axfood köper City Gross för två miljarder https://nyadagbladet.se/ekonomi/axfood-koper-city-gross-for-tva-miljarder/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/axfood-koper-city-gross-for-tva-miljarder/#respond Tue, 11 Jun 2024 09:03:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=182815 Livsmedelsjätten Axfood äger sedan tidigare bland annat Hemköp och Willys – nu har man också förvärvat 100 procent av aktierna i City Gross. – Vi är väldigt glada över att ha nått den här överenskommelsen med Bergendahls och välkomnar alla City Gross medarbetare till Axfoodfamiljen. Vi tror mycket på City Gross och som ägare kommer vi att investera i att utveckla konceptet och effektivisera driften, kommentar vd:n Klas Balkow i ett pressmeddelande. – Vi ser fram emot att tillsammans arbeta för att stärka kedjans position och tydligare utmana de stora aktörerna inom det växande stormarknadssegmentet, där Axfood idag endast är närvarande genom minoritetsposten i City Gross, fortsätter han. Axfood ägde tidigare 9,9 procent av aktierna i dagligvarukedjan som har cirka 2800 medarbetare i 42 butiker, främst i de södra delarna av Sverige. Förvärvet förväntas stärka Axfoods aktie. – Affären skapar de bästa förutsättningarna för att stärka City Gross konkurrenskraft, och stärka kedjans position på marknaden, för att expandera framgent. Axfood är helt rätt ägare för City Gross framåt för att utveckla stormarknadskonceptet över tid, säger Lars Ljungälv, korncernchef och vd för säljande Bergendahl & Son AB. Förutom Hemköp och Willys äger Axfood bland annat Eurocash, Handlar’n, Matöppet, Tempo, Apohem, Urban Deli och Snabbgross.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/axfood-koper-city-gross-for-tva-miljarder/feed/ 0 Större bonusar för matjättarnas ledning när matpriserna skenar https://nyadagbladet.se/ekonomi/storre-bonusar-for-matjattarnas-ledning-nar-matpriserna-skenar/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/storre-bonusar-for-matjattarnas-ledning-nar-matpriserna-skenar/#comments Wed, 22 Mar 2023 06:19:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145614 Samtidigt som svenskarnas matkostnader blivit betydligt högre har matjättarnas bonusprogram ökat i samma takt. Ica och även Axfood, som äger bland annat Willys och Hemköp, har system som bland annat innebär att en "ökning av nettoomsättning" leder till bonus för deras vd. Axfoods vd Klas Balkow fick en bonus på nära 4,7 miljoner kronor under 2022 samt en lön på 8,4 miljoner kronor, med en höjning på omkring en halv miljon kronor. Tillsammans med aktieutdelningar och pension kunde Balkow få 23 miljoner kronor under 2022. Anledningen att han fick en så pass hög bonus är mot bakgrund av ”resultat och omsättningstillväxt samt personliga mål för verksamhetsåret”, rapporterar TT. Icas tidigare vd Per Strömberg avgick under förra året, men hans samlade lön och pension landade på 36 miljoner kronor för 2022. Av detta ska 17,4 miljoner vara lön, 13,2 miljoner rörlig ersättning och resterande avsättningar för pensionen. En förutsättning för bonus är att bland annat en "ökad nettoomsättning". Andra förutsättningar för att få bonus hos exempelvis Ica är är vinst, lönsamhet och "klimatpåverkan", något som under 2022 gick sämre än året innan för matjätten. Även Axfoods omsättning ökade under 2022, men inte tack vare den volym som såldes. Mängden sålda varor minskade i själva verket för företaget liksom även för Ica, men på grund av de höjda matpriserna ökade ändå omsättningen.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/storre-bonusar-for-matjattarnas-ledning-nar-matpriserna-skenar/feed/ 5 Salmonella hos äggproducent: 165 000 höns avlivas https://nyadagbladet.se/inrikes/salmonella-hos-aggproducent-165-000-hons-avlivas/ https://nyadagbladet.se/inrikes/salmonella-hos-aggproducent-165-000-hons-avlivas/#comments Thu, 05 Jan 2023 13:22:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=140076 Ett salmonellautbrott hos Sveriges största äggproducent gör att man nu tvingas massavliva 165 000 friska höns. Samtidigt återkallas ägg som kan vara smittade. Under veckan har både Coop och Axfood återkallat ägg på grund av risk för salmonella som lokaliserats till CA Cedergren utanför Mönsterås, en av landets största äggproducenter. Salmonellan upptäcktes först i ett prov på sköljvattnet i packeriet på en av avdelningarna. – Då gick man genast ut och provtog djuren. När de provsvaren var klara i måndags spärrade vi av gården, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket till Bonniertidningen DN. Nu har Jordbruksverket fastslagit att man måste avliva omkring 165 000 höns på grund av smittan. Även om djuren inte är smittade, eller ofta blir särskilt sjuka av salmonella, handlar avlivningen om sanering för att få undan smittan. Det är dock inte första gången CA Cedergren massavlivar djur på grund av smitta. Förra året hade man en brand på gården och året innan ett massivt utbrott av fågelinfluensa som gjorde att man avlivade två miljoner höns. Under 2020 var även företaget under kritik då det framkommit att anställda plågat hönor till döds, något som Nya Dagbladet rapporterade om. Återkallandet av ägg gäller för Axfoods del Garant, frigående inomhus XL, 6-pack, med bäst före datum 26 januari 2023. Det gäller även för Coop Ägg Frigående inomhus, 12-pack, storlek ML, Coop Ägg Frigående inomhus, 24-pack, storlek M, samt Xtra Ägg Frigående inomhus, 15-pack, storlek S med bäst före datum den 26, 27 och 28 januari.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/salmonella-hos-aggproducent-165-000-hons-avlivas/feed/ 5 Axfood prioriterar nyanlända framför svenskar https://nyadagbladet.se/inrikes/axfood-prioriterar-nyanlanda-framfor-svenskar/ https://nyadagbladet.se/inrikes/axfood-prioriterar-nyanlanda-framfor-svenskar/#comments Tue, 10 Oct 2017 16:09:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=42386 Axfood, ägare av matvarukedjorna Willys och Hemköp, har startat ett lärlingsprogram för nyanlända invandrare. Under ett års tid ska deltagarna i "Nyanländ i Axfood" få arbeta i butiker till 75 procent av ingångslönen. Efter en uppgörelse med Handelsanställdas förbund har Nordens största börsnoterade bolag inom dagligvaruhandeln, Axfood, beslutat att de ska starta ettårigt lärlingsprogram för personer som nyligen kommit till Sverige. — Vi vill att våra butiker ska spegla den mångfald som finns i Sverige idag. Det stärker vår affär, säger Axfoods HR-direktör Louise Ring i ett pressmeddelande. Under ett års tid ska de deltagande invandrarna få känna på hur det är att arbeta i butik och sedan förhoppningsvis få ett fast arbete. 75 procent av tiden kommer att bestå av praktiskt butiksarbete och 25 procent utbildning. Ett speciellt kollektivavtal har tagits fram som kommer att ge deltagarna en lön som motsvarar 75 procent av ingångslönen för en butiksmedarbetare, enligt gällande detaljhandelsavtal. — På sikt är förhoppningen att lärlingsprogrammet ska byggas ut och omfatta alla våra 400 butiker runt om i Sverige, säger Ring. För att få delta i programmet krävs det att personen är minst 20 år gammal, har fått uppehållstillstånd i Sverige och är inskriven på Arbetsförmedlingen. — Det här är också ett sätt att finna nya lösningar som ger oss nya, kompetenta och drivna medarbetare som vill växa och utvecklas hos oss och inom dagligvarubranschen, säger Ring. Vidare säger hon: — Nyanländ i Axfood ger oss nya möjligheter att komma i kontakt med blivande medarbetare som vi annars skulle missa. Vi vill att våra butiker ska spegla den mångfald som finns i Sverige idag. Det stärker vår affär. Axfood bildades år 2000 av familjeföretaget Axel Johnson AB, som grundades 1873. Företagets ordförande, Antonia Ax:son Johnson, har tidigare sagt att hon vill se att 20 procent av cheferna på koncernens företag ska vara av utländsk härkomst innan år 2020. År 2013 drog hon därför igång projektet Axelerate, vilket innebar att 50 personer i de olika bolagen skulle arbeta med att öka mångfalden.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/axfood-prioriterar-nyanlanda-framfor-svenskar/feed/ 1 Varför är storföretagens ledare och ägare vänstervridna? https://nyadagbladet.se/kronikor/varfor-ar-storforetagens-ledare-och-agare-vanstervridna/ https://nyadagbladet.se/kronikor/varfor-ar-storforetagens-ledare-och-agare-vanstervridna/#comments Sat, 17 Jun 2017 15:25:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=38285 Till mångas förvåning flög ett antal höga chefer för globala storföretag i taket när Donald Trump annonserade USA:s utträde ur FN:s Parisavtal om klimatet. I Sverige gick mångmiljardären Antonia Ax:son Johnson ut i en intervju i DI och deklarerade att företagen får nu ta ledartröjan inom hållbarhet. Hon sa sig uppleva att Donald Trumps tal var extremt politiskt, vilket är ett märkligt uttalade eftersom allt ju handlar om politik. Hon påstod även att hans agenda inte är i överensstämmelse med den samlade internationella forskningen. Det påståendet visar att hon själv är dåligt påläst och bara offer för den ensidiga politiskt styrd propaganda som pumpas ut i MSM. Ganska obegåvat i mina ögon. Antonia berömmer sig om att hennes eget miljöengagemang började redan på 1980-talet och menar att då tyckte alla att det var en idiotfråga att engagera sig i för en företagare. Men vi har nu sett att företag är den största förändringskraften. Jag själv var en väldigt ensam pionjär bland företagsledarna på 1980-talet med att ta upp miljöfrågorna och vårt behov av att engagera oss i dem. Jag har ingen minnesbild av att Antonia och hennes företag var särskilt engagerade. Det fanns en lång rad företag som utmärkte sig mer. Jordskred Jordskredet med fördömanden från storföretagens ledare har beskrivits av historikern Douglas Brinkley som en absolut bisarr och aldrig tidigare skådad händelse i amerikansk historia. Men egentligen borde ingen vara förvånad, om de bara öppnade ögonen och kom till insikt om vilka intressen som driver de globala storföretagen. Jag har upprepade gånger skrivit om detta här på bloggen. Sanningen är den att storföretagen arbetar frenetiskt till förmån för svepande globala regleringar. Det är så de skapar skyddade skattesubventionerade marknader och försvarar sig mot uppstickande konkurrenter som hotar deras marknadsdominans. I en tidigare krönika har jag visat, hur ett femtiotal av cheferna för några av världens största företag redan 1992 ställde sig bakom lanserande av klimatlarmen för att skrämma mänskligheten att acceptera FN:s överstatliga planhushållning, kallad Agenda 21. Man bildade lobbygruppen WBCSD (World Business Council for Sustainable Development) för att stötta FN:s överstatliga strävan. En av deltagarna i starten av den gruppen var nämnda Antonia Ax:son Johnson. Flera storföretag skapar sina förmögenheter exklusivt via direkta skattesubventioner och statliga beställningar. Enligt Bloomberg New Energy Finance är t.ex. planerna för den amerikanska industrin för förnyelsebar energi, att den skall erhålla 7,8 biljoner USD fram till år 2040. Vilket är mer än dubbelt så mycket som förväntas bli investerat inom olja, gas och kol sammantaget. Alla dessa biljoner är resultatet av framgångsrik lobbyverksamhet från de globala storföretagen och deras ägare. Utan skattesubventioner skulle investeringarna i den förnyelsebara sektorn bara bli en bråkdel och storföretagen skulle förlora lukrativa riskfria kontrakt. Den förklädda planekonomin Vi måste ha klart för oss att Big Business och Big Government är två sidor av samma mynt, båda är beroende av varandra för sin finansiering, båda kliar varandras rygg, båda ser världen genom samma glasögon. Man skriver ofta lagar och regelverk och utformar handelsavtal tillsammans. Big Business lobbyister är ovärderliga för lagstiftarna. Under de senaste två decennierna har t.ex. den amerikanska läkemedelsindustrins lobbyister spenderat 4 miljarder USD och försäkringsbranschen 2,5 miljarder USD på gynnsam lagstiftning. På liknande sätt agerar en rad andra storföretagsbranscher för att skaffa sig fördelaktiga regelverk och lagar. Global marknadsdominans gynnas av överstatliga avtal och regelverk. Resultatet är att allt färre delar av marknaden fungerar enligt principer om fri konkurrens, allt är snedvridet till förmån för de stora företagen. Mindre företag hindras av snåriga lagar och regler från att kunna konkurrera och hota storföretagen som därför ofta kan ta ut monopolpriser av konsumenterna. Redan Adam Smith menade att olika branscher konspirerade mot allmänheten genom mekanismer för att höja priser. Denna observation blev dramatiskt illustrerad i början av 1900-talet, när nationell socialism var på modet. General Electrics chef på 20- och 30-talet Gerald Swope skrev en bok om industrins stabilisering, där han föreslog obligatorisk kartellisering av de större företagen genom bildandet av federalt styrda handelsorganisationer. Under den s.k. Swope-planen, uppbackad av U.S. Chamber of Commerce, the National Association of Manufacturers and the National Industrial Conference Board, genomfördes centralplanering av ett råd med ledare från företag och fackföreningar. En av handelskammaren genomförd opinionsundersökning visade på ett 90 procentigt stöd för den centralplaneringen. Globalismens fader John D Rockefellers motto var att "Competition is a sin". För dem som strävar efter centralplanering idag, är Parisavtalet den perfekta stormen. Ett avtal mellan 195 länder som inte bara styr energiproduktionen, världens största industri, utan också energikonsumtionen som i praktiken inbegriper varje del av vårt dagliga liv. Utövandet av denna typ av styrning är precis vad många politiker och ledare och ägare i globala storföretag vill ha. När Trump torpederade Parisavtalet träffade det förhoppningarna hos en stor del av västvärldens styrande elit. Protestropen från storföretagscheferna har lite att göra med en förlorad chans att rädda planeten – de vet att Parisavtalet, även om det följs till punkt och pricka av alla undertecknarna, inte skulle ha någon avgörande betydelse för den globala temperaturen. De vill ha centralplanering och det lukrativa byte som de räknar med följer av det, något som Trump nu hotar att ta ifrån dem. Därför hatar de honom. Omfattningen av hur eliten kommit helt ur fas med vanliga människor finns dokumenterad i en uppsjö av opinionsundersökningar runt om i världen på senare år. Gång på gång, ligger klimatfrågan i botten bland de frågor som allmänheten känner oro för, bl.a. låg frågan sist i FN:s stora globala undersökning av ett drygt dussintal frågor om vad som oroade allmänheten. Att försöket att skrämma mänskligheten med en klimatkatastrof misslyckats beror på en uppsjö med alarmistiska förutsägelser sedan 1992, där ingen har materialiserat. Klimatet är helt normalt och olika väderfenomen som lyfts fram av propagandan i MSM, ligger alla inom klimatets normala variabilitet. Idag kommer det dock fram allt fler varnande forskningsstudier som pekar på risken för att jorden kan gå in i en ny liten istid likt den som uppträdde från 1600-talet till mitten av 1800-talet. Detta stödjer man på att solaktiviteten åter är på väg att sjunka till en lika låg nivå som den hade då. Möjligen skulle en fortsatt stigande koldioxidhalt kunna bromsa en sådan nedkylning. Trump har lovat att genomföra en allsidig vetenskaplig belysning av hela klimatfrågan, där man släpper fram alla olika forskare på området. FN:s klimatkommitté IPCC som lade grunden för Parisavtalet, har ju helt frusit ut forskare som inte biträder den alarmistiska linjen. Eftersom forskningen visar att koldioxiden är nära sin mättnad vad gäller dess växthuseffekt, var IPCC:s forskare tvungna att bygga modeller baserade på en overifierad hypotes om att koldioxiden skulle förstärka vattenångans växthuseffekt, för att kunna visa på en skrämmande prognos. Baserat på dessa modeller har man sedan gått ut med rader av larm. Eftersom larmen redan efter något år visat sig inte stämma med den observerade verkligheten, är den av Trump beställda allsidiga undersökningen ytterst angelägen. Sannolikheten för att den faktiska utvecklingen av jordens klimat de närmaste åren kan komma att spela Trump i händerna är således ganska stor och då kommer han att kunna triumfera. Jag tror att de som nu attackerar Trump för hans beslut om Parisavtalet kan komma att få bittert ångra de attackerna. Bl.a. har den svenska regeringen gjort ett ytterst naivt utspel riktat till cheferna för några stora amerikanska företag. Man gör sig till ovän med ledaren för världens mäktigaste stat och ett land som vi är ekonomiskt beroende av, vilket inte kommer att passera ostraffat.     Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/varfor-ar-storforetagens-ledare-och-agare-vanstervridna/feed/ 4 Social matbutik i Stockholms utkant https://nyadagbladet.se/inrikes/social-matbutik-stockholms-utkant/ https://nyadagbladet.se/inrikes/social-matbutik-stockholms-utkant/#comments Sat, 13 May 2017 12:10:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=36937 Matmissionen ger människor i ekonomisk utsatthet möjlighet att handla mat till reducerat pris, bidrar till att minska matsvinnet och ska även vara en plats för arbetsträning. Den 14 mars slog lokalen upp sina dörrar på Bäckvägen i Hägersten, utanför Stockholm. Affären är öppen för alla, men medlemmar handlar till en tredjedel av priset. För medlemskap krävs att personen innehar någon typ av stöd eller lön som understiger 8 700 kronor/månad efter skatt. Butiken drivs av Stockholms stadsmission med Axfood som medgrundare och dess sortiment består av donerat livsmedelsöverskott. – Det viktigaste är förstås att jobba för att det inte blir mat över. Men det som inte går att sälja i våra butiker eller via webbsidan Mat.se skänker vi gärna till ideella organisationer som är engagerade i socialt arbete, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/social-matbutik-stockholms-utkant/feed/ 3 Axfood utelämnar ursprungsland – säljer thailändsk kyckling https://nyadagbladet.se/miljo/axfood-utelamnar-ursprungsland-saljer-thailandsk-kyckling/ https://nyadagbladet.se/miljo/axfood-utelamnar-ursprungsland-saljer-thailandsk-kyckling/#comments Wed, 11 Jan 2017 07:44:40 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33773 Livsmedelsjätten Axfood utelämnar ursprungsland på thailändsk kyckling. Efter att en rapport från WWF visade att stora mängder antibiotika användes vid uppfödning av kyckling i Thailand meddelade flera kommuner, landsting och köttgrossister att de slutade med köpa in kycklingen. Axfood fortsätter dock sälja thailändsk kyckling utan att meddela var den kommer ifrån. På Jordbruksaktuellts fråga varför det saknas ursprungsmärkning på just denna varan kommenterar Axfoods presschef Claes Salomonsson att Axfood skriver ut ursprung på allt kött utom kyckling, men att de funderar på att börja skriva ut det även där.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/axfood-utelamnar-ursprungsland-saljer-thailandsk-kyckling/feed/ 3