<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>allemansrätt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/allemansratt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 Sep 2026 05:54:09 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>allemansrätt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 05:53:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[allemansrätt]]></category>
		<category><![CDATA[Friluftsliv]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[Tältning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125232</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.</em>

<hr />

Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sa-gor-du-upp-eld-ute-i-skogen/">eldning i skogen</a>.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

[caption id="attachment_125236" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/06/talt-morker-skog.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-125236 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/06/talt-morker-skog.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Foto: Tommy Lisbin/Unsplash[/caption]
<h3>Höstnätter kräver varmare utrustning</h3>
Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.

<hr />

<h3>Så hittar du en bra tältplats</h3>
Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:
<ol>
 	<li>Välj platt mark utan stenar och grästuvor.</li>
 	<li>Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.</li>
 	<li>Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/">dricksvatten i naturen</a>.</li>
 	<li>Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.</li>
 	<li>Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.</li>
 	<li>Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.</li>
</ol>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna vill se mer skyddad natur</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenskarna-vill-se-mer-skyddad-natur/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 May 2026 05:21:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[allemansrätt]]></category>
		<category><![CDATA[jakt]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[naturskydd]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[varg]]></category>
		<category><![CDATA[Vilda djur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231860</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan hälften av svenskarna vill att mer natur ska skyddas. Bara fem procent anser att Sverige redan har skyddat för mycket, enligt en ny långtidsmätning från Naturvårdsverket.</strong>

Undersökningen <em>Djur och natur i förändring</em> har genomförts för femte gången och följer svenskarnas attityder till natur, vilda djur, jakt och naturresurser under perioden 2004–2025. Den har gjorts av Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket.

<a href="https://press.newsmachine.com/pressrelease/view/hur-viktigt-ar-djur-och-natur-for-svenska-folket-66780" target="_blank" rel="noopener nofollow">Resultaten visar</a> att 82 procent är ganska eller mycket intresserade av att vara ute i naturen. Samtidigt tycker 45 procent att Sverige borde skydda mycket mer eller något mer natur, medan ungefär var fjärde svensk anser att landet skyddar alldeles för lite.

— <em>Relationen mellan människor, natur och vilda djur i Sverige är stark och har i studien följts under mer än två decennier. Det finns ett starkt stöd för skyddad natur och för vår svenska allemansrätt</em>, säger Mona HansErs, enhetschef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Mätningen visar också att 77 procent tycker att det är viktigt att det finns vilda djur nära bostaden. Inställningen varierar beroende på art. Drygt 60 procent är positiva till varg i Sverige – men över hälften vill inte eller helst inte ha rovdjuret nära hemmet.

Även synen på jakt är tudelad. Över 80 procent instämmer helt eller delvis i att jakt kan bidra till att upprätthålla balansen i naturen. Av <a href="https://www.naturvardsverket.se/49bae8/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7213-1.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> framgår också att stödet varierar kraftigt beroende på jaktens syfte: 87 procent stöder jakt för kött och viltförvaltning, medan 34 procent stöder jakt för spänning och avkoppling.

Naturvårdsverket använder resultaten som underlag för framtida beslut om skyddade områden och viltförvaltning. Myndigheten framhåller att attityderna i stort är stabila, även om de förändras gradvis.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna har röstat fram sina favoritord</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/har-ar-svenskarnas-favoritord/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Apr 2026 10:43:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[allemansrätt]]></category>
		<category><![CDATA[fika]]></category>
		<category><![CDATA[lagom]]></category>
		<category><![CDATA[Novus]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[Språktidningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228001</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allemansrätt, fika och lagom – svenskarna har många favoritord. Efter en omfattande omröstning har ett ord utsetts till svenskarnas favorit.</strong>

Under 2025 samlade <a href="https://spraktidningen.se/artiklar/har-ar-svenskans-basta-ord-2/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Språktidningen</a> in över 8 000 nomineringar till svenskans bästa ord. Därefter genomförde Novus, mellan den 8 och 13 januari 2026, en riksomfattande undersökning med 1 014 respondenter i åldern 18–84 år.

Många förslag kom in, men ett ord förekom betydligt oftare och röstades senare fram till vinnare. "Lagom" fick 27 procent av rösterna.

– <em>Lagom var det i särklass mest nominerade ordet och skickades in mer än tio gånger så ofta som något annat ord. Därför var lagom också en väntad vinnare</em>, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Ordet är belagt i svenskan sedan 1600-talet. En seglivad folketymologi gör gällande att det skulle ha myntats på vikingatiden, att "lag om!" ropades när man drack ur ett gemensamt kärl, men det stämmer inte enligt Svensson.

– <em>I själva verket är lagom en gammal dativform i plural av lag i bemärkelsen 'rätt ställning; rätt förhållande'</em>, säger han.

På andra plats kom allemansrätt med 18 procent, ett ord som för många fångar den svenska naturens betydelse för den kollektiva självbilden. Det handlar om rätten att fritt röra sig i skog och mark, plocka bär och svamp och att tälta på annans mark. Många av dem som nominerade ordet lyfte fram allemansrätten som en grundpelare i det svenska samhället.

På tredje plats kom ordet fika, med 12 procent av rösterna. Fikandet har blivit ett signum för den svenska vardagen, en stund då arbete och ärenden får vänta till förmån för mötet över kaffebordet.

På fjärde plats hamnade "tillsammans" med 10 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
