<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>äldre &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/aldre/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 16 Sep 2026 06:24:46 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>äldre &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Japan passerar 100 000 hundraåringar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/japan-passerar-100000-hundraaringar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Sep 2026 06:24:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[hundraåring]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240621</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Japan har för första gången fler än 100 000 invånare som har fyllt 100 år. Nio av tio av dem är kvinnor.</strong>

Det japanska hälsoministeriets sammanställning visar 107 677 personer i åldern 100 år eller äldre den 1 september, en ökning med 7 914 jämfört med föregående år. Det är det 56:e året i rad som antalet slår rekord, <a href="https://www3.nhk.or.jp/nhkworld/news/20260915de50330/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> NHK.

Fördelningen mellan könen är kraftigt förskjuten. 94 298 av hundraåringarna är kvinnor och 13 379 är män, alltså omkring 88 procent kvinnor. Äldst i landet är Kishimoto Fuyo, 114 år, i Kyoto. Äldste mannen är Kato Hikaru, 112 år, i Kumamoto.

Shimane har den högsta andelen, 186,65 hundraåringar per 100 000 invånare, och har toppat listan i fjorton år. Kochi och Tottori kommer därefter. I Saitama, Aichi och Osaka är andelen mer än tre gånger lägre.

Utvecklingen har gått snabbt. När Japans lag om social välfärd för äldre infördes 1963 fanns 153 hundraåringar i landet. Antalet nådde 10 000 år 1998 och passerade 50 000 år 2012.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Handelsbanken spärrade 96-årings BankID</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/handelsbanken-sparrade-96-arings-bankid/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Aug 2026 08:25:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[BankID]]></category>
		<category><![CDATA[banksystemet]]></category>
		<category><![CDATA[Handelsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236819</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.</strong>

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. <a href="https://www.hbl.fi/ekonomi/banken-kraver-att-yvonne-96-aker-fran-aland-till-sverige-for-bank-id/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Hufvudstadsbladet skriver</a> att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.
<h3>Komplicerat regelverk försvårar</h3>
Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya kostråd för äldre: Mer protein efter 65</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nya-kostrad-for-aldre-mer-protein-efter-65/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Jun 2026 05:45:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[protein]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233294</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Livsmedelsverket har uppdaterat kostråden för personer över 65 år. Råden ska bidra till fler friska år och lyfter särskilt betydelsen av protein, D-vitamin och vad man bör tänka på när aptiten minskar.</strong>

De nya råden har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag och gäller både äldre som är friska, aktiva och har normal aptit och äldre som har nedsatt aptit och riskerar undernäring.

Bakgrunden är att proteinbehovet ökar med åldern. Livsmedelsverket har tidigare uppmärksammat att personer över 65 år kan behöva äta <a href="https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-protein-prio-for-seniorer-nar-aptiten-minskar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppemot 40 procent mer protein</a> jämfört med yngre, samtidigt som bara sex procent av de tillfrågade seniorerna själva nämnde det ökade proteinbehovet.

Enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/bra-matvanor-kan-bidra-till-fler-friska-ar--nya-kostrad-for-personer-over-65-ar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Livsmedelsverket</a> kan bra matvanor minska risken för flera sjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, cancer och demens. Myndigheten hänvisar även till ny kunskap om sambandet mellan matvanor och demensrisk.

— <em>Alla över 65 har mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Även om det kan kännas svårt att ändra matvanor som man haft länge, är det aldrig för sent. Även små förändringar gör skillnad</em>, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

För personer över 65 år med normal aptit gäller i stort sett samma kostråd som för övriga vuxna. Det handlar bland annat om att äta mycket frukt, grönsaker och fullkorn, variera mellan fisk, fågel, rött kött, ägg och baljväxter samt begränsa intaget av sötsaker och alkohol.

Skillnaden är att äldre rekommenderas att prioritera lite extra protein, eftersom behovet ökar med åldern. För alla över 75 år rekommenderas även tillskott av D-vitamin.
<h3 class="wp-block-heading">När aptiten sviktar</h3>
För äldre med nedsatt aptit ligger fokus i stället på att förebygga undernäring och bevara styrka, ork och självständighet. När stora portioner inte fungerar rekommenderas många små energi- och proteinrika måltider under dagen.

Livsmedelsverket lyfter också anhörigas roll när en äldre person börjar äta sämre.

— <em>När aptiten sviktar blir varje tugga viktig. Anhöriga märker ofta först om en äldre person börjar äta sämre, och kan därför spela en viktig roll i att uppmärksamma förändringar och uppmuntra till att söka stöd i tid</em>, säger Kugelberg.

Enligt Livsmedelsverket har materialet utvecklats i dialog med personer över 65 år och pensionärsorganisationer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldre svenskar mår bättre än unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/aldre-svenskar-mar-battre-an-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2026 06:43:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Halland]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232640</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än yngre. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare har analyserat svar från över 34 000 svenskar.</strong>

Studien, som publicerats i <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352827326000157?via%3Dihub" target="_blank" rel="noopener"><em>Journal of Research in Personality</em></a>, undersöker hur välbefinnande hänger samman med bland annat ålder, personlighet, sociala relationer, ensamhet, inkomst, politisk identitet och geografisk hemvist.

Forskarna konstaterar att sociala relationer och personlighet har starkare koppling till människors välbefinnande än exempelvis inkomst. Särskilt tydligt är sambandet mellan ensamhet och lägre välbefinnande.

— <em>Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap</em>, säger forskaren August Nilsson vid <a href="https://www.lu.se/artikel/ny-studie-varfor-mar-vissa-svenskar-battre-andra" target="_blank" rel="noopener">Lunds universitet</a>.

Ett av studiens mest uppmärksammade resultat är att unga vuxna sticker ut negativt. Enligt forskarna började ett tydligt skifte synas under pandemin 2020, där yngre vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Svenskar i 20-årsåldern uppger också större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.

— <em>Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen</em>, säger psykologiforskaren Petri Kajonius.

Studien visar även regionala skillnader. Halland, Skåne och Jönköpings län ligger över genomsnittet i välbefinnande, medan Västmanland ligger lägre. Enligt forskarna kan den statistiska bilden sammanfattas som att den som mår bäst oftare är äldre, emotionellt stabil, har goda relationer – och bor i Halland.

Forskarna framhåller samtidigt att resultaten handlar om statistiska samband, inte om enkla förklaringar till varför vissa grupper mår bättre än andra. Men studien pekar på att ensamhet och social gemenskap kan vara centrala frågor för folkhälsan framöver.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vanliga läkemedel kopplas till demensrisk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/vanliga-lakemedel-demensrisk/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 May 2026 11:18:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[Alzheimers sjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[antipsykotika]]></category>
		<category><![CDATA[bensodiazepiner]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231542</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldre kan vara mer känsliga för läkemedel som påverkar hjärnan. Nu pekar flera studier på samband mellan vanliga läkemedelsgrupper och kognitiv svikt – men forskarna varnar för enkla slutsatser.</strong>

Läkemedel som påverkar nervsystemet kan få större konsekvenser hos äldre patienter än hos yngre. Samtidigt är forskningen svårtolkad: den visar ofta samband, men kan inte alltid avgöra om läkemedlet i sig ligger bakom risken eller om sambandet speglar sjukdomen som behandlas.

Socialstyrelsen <a href="https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/indikatorer/indikatorbibliotek/aldre-med-lakemedel-som-bor-undvikas/" target="_blank" rel="noopener nofollow">anger</a> att vissa läkemedel bör undvikas hos äldre om det inte finns särskilda skäl. Myndigheten betonar också att behandlingar bör följas upp och omprövas regelbundet.
<h3>Vissa äldre allergiläkemedel pekas ut</h3>
Det tydligaste forskningsläget gäller läkemedel med så kallad antikolinerg effekt. De påverkar ett signalsystem i hjärnan som har betydelse för minne, uppmärksamhet och inlärning.

Hit hör bland annat första generationens antihistaminer mot allergi eller sömnbesvär, men även vissa antidepressiva läkemedel med antikolinerg effekt, läkemedel mot överaktiv blåsa och vissa läkemedel mot illamående.

En omfattande brittisk <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31233095/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie</a> i JAMA Internal Medicine, baserad på närmare 59 000 demensfall, visade att hög användning av starkt antikolinerga läkemedel var kopplad till ökad demensrisk. Forskarna skrev att resultaten ”understryker vikten av att minska exponeringen för antikolinerga läkemedel hos medelålders och äldre personer”.
<h3>Lugnande medel ger blandade svar</h3>
Bensodiazepiner används bland annat mot ångest och sömnproblem. Läkemedlen kan leda till beroende, dagtrötthet och minnespåverkan. Hos äldre ökar dessutom risken för fallolyckor och förvirring.

En <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25208536/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie</a> i BMJ från 2014 visade ett samband mellan bensodiazepiner och ökad risk för Alzheimers sjukdom, särskilt vid längre användning. Forskarna skrev att ”omotiverad långtidsanvändning av dessa läkemedel bör betraktas som ett folkhälsoproblem”.

Samtidigt är bilden inte enkel. Ångest och sömnproblem kan vara både orsaken till att läkemedlen skrivs ut och tidiga tecken på demenssjukdom. Nyare analyser har därför ifrågasatt om läkemedlen i sig förklarar sambandet.
<h3>Antipsykotiska läkemedel kräver försiktighet</h3>
Antipsykotiska läkemedel kan vara nödvändiga vid svåra psykiska sjukdomar, som schizofreni och psykos. Men även dessa läkemedel förekommer i forskningen om minne, tänkande och demensrisk.

Studier har kopplat antipsykotika till kognitiv försämring och högre demensrisk i vissa grupper. Forskare har också <a href="https://www.nature.com/articles/s41380-024-02503-x" target="_blank" rel="noopener nofollow">efterlyst</a> bättre kunskap om hur antipsykotika kan bidra till kognitiv påverkan och hur riskerna kan minskas.

Varningarna gäller särskilt slentrianmässig användning för att dämpa oro eller beteendemässiga symtom hos personer med demens.
<h3>Magsyrahämmare mest omstridda</h3>
Protonpumpshämmare används mot sura uppstötningar och magsår. Här är forskningen mest motstridig. Vissa stora studier visar ett samband mellan långvarig användning och ökad demensrisk, medan andra inte har sett samma mönster.

En studie publicerad i Neurology <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37558503/" target="_blank" rel="noopener nofollow">kopplade</a> långvarig användning till ökad risk, medan en klinisk prövning där äldre personer fick pantoprazol eller placebo inte såg någon ökad demensrisk under tre års uppföljning. Magsyrahämmare bör därför betraktas som omdiskuterade, snarare än som läkemedel med en bevisad riskhöjning.
<h3>Sluta inte på egen hand</h3>
Forskningsläget innebär inte att patienter bör avbryta behandling på egen hand. Flera preparat kan vara viktiga. Rådgör alltid med läkare innan en läkemedelsbehandling ändras eller avslutas.

Däremot kan äldre patienter och anhöriga be vården om en läkemedelsgenomgång, särskilt vid minnesproblem, fallolyckor, trötthet eller förvirring.

Ofta utgör inte ett enskilt läkemedel risken, utan långvarig användning, höga doser eller kombinationen av flera olika läkemedel. En regelbunden genomgång kan därför minska onödiga risker utan att viktig behandling tas bort.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler över 80 år i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-over-80-ar-i-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 05:59:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230105</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet personer över 80 år väntas öka tydligt i Sverige under de kommande åren. Samtidigt lyfter äldreforskare fram att många äldre har bättre hälsa än tidigare generationer.</strong>

Sveriges befolkning blir allt äldre. År 2030 har hela 1940-talsgenerationen fyllt minst 80 år, vilket gör att den äldre delen av befolkningen växer.

Gruppen väntas då uppgå till omkring 810 000 personer, motsvarande 7,4 procent av befolkningen, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/antalet-over-80-ar-okar-kraftigt-till-2030-i-sverige" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade Sveriges Radio med hänvisning till SCB:s befolkningsframskrivning.

Äldreforskaren Ingmar Skoog beskriver förändringen som att en 85-åring i dag i flera avseenden kan motsvara vad en 65-åring gjorde förr. Den utvecklingen kan enligt honom också innebära att fler har möjlighet att stanna kvar längre i arbetslivet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finsk forskare vill se natur på recept i vården</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-natur-pa-recept-varden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 04:54:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sömn]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228914</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Naturkontakt kan förbättra det psykiska välbefinnandet, sömnen och funktionsförmågan – särskilt bland äldre och patienter inom primärvården. Det visar en doktorsavhandling vid Helsingfors universitet, där läkaren Annika Kolster föreslår att vården i högre grad ska kunna ge recept på naturbaserade aktiviteter för patienter.</strong>

I Finland växer intresset för så kallad "natur på recept" – ett sätt för vården att använda vistelse i gröna miljöer som komplement till traditionell behandling.

Annika Kolster har i sin avhandling <em>Supporting Health and Wellbeing Through Nature-Based Interventions in Primary Care</em> undersökt naturbaserade insatser för äldre på servicehus och patienter vid en vårdcentral, <a href="https://www.helsinki.fi/sv/nyheter/befolkningshalsa/tank-om-ditt-nasta-lakarbesok-resulterar-i-en-remiss-till-naturen" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Helsingfors universitet.

En av <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40639427/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studierna</a> omfattade 854 äldre personer på 25 servicehus i Helsingforsregionen. Studien visar på ett samband mellan ökad naturkontakt och bättre psykiskt välbefinnande, särskilt bland personer med sämre rörlighet.

— <em>Hos de äldre invånarna i ett servicehus fanns ett samband mellan en starkare naturkontakt och bättre psykisk hälsa. Naturen var mycket viktig för dem, till och med viktigare än jag kunde vänta mig. Jag tror att man genom att stärka naturkontakten kan förbättra äldres funktionsförmåga och allmänna välbefinnande</em>, säger Kolster enligt universitetet.
<h3>Gruppvandringar gav positiva resultat</h3>
Avhandlingen innehåller även en mindre <a href="https://www.frontiersin.org/journals/public-health/articles/10.3389/fpubh.2023.1208858/full" target="_blank" rel="noopener nofollow">fältstudie</a> med 79 patienter vid en vårdcentral i Sibbo. Under åtta veckor jämfördes guidade naturvandringar i grupp med ett mer traditionellt träningsprogram.

Deltagarna i naturgruppen upplevde ett ökat psykiskt välbefinnande och bättre sömn, enligt forskningen. Kolster lyfter även sociala faktorer som viktiga – promenader och friluftsaktiviteter kan bli lättare att fortsätta med när de sker i grupp.

I avhandlingen studerar Kolster även naturbaserade gruppaktiviteter inom forskningsprojektet RECETAS, där ensamma äldre på servicehus i Helsingfors deltog. Projektet undersöker om sociala aktiviteter i naturmiljö kan minska ensamhet och stärka välbefinnande bland äldre.

Hela 57 procent av deltagarna i naturgruppen uppgav att de kände sig mindre ensamma, medan 96 procent skulle rekommendera insatsen till andra äldre.
<h3>Komplement till vården</h3>
Kolster menar att naturremisser bör användas mer inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om att patienter rekommenderas promenader, gruppverksamhet utomhus eller andra aktiviteter i skog och mark.

Sådana icke-medicinska metoder kan enligt Kolster både främja hälsa och användas vid befintlig sjukdom. Hon pekar bland annat på äldre, personer med psykisk ohälsa och arbetslösa som grupper där naturremisser skulle kunna användas mer.

Metoden är inte ny. En <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/naturaktiviteter-pa-recept-kan-oka-valmaendet/">brittisk studie från 2024</a> med över 8 000 deltagare visade att naturaktiviteter på recept kunde öka välbefinnandet och minska ångesten hos personer med psykisk ohälsa. Även tidigare forskning har pekat på psykiska och fysiska hälsofördelar, bland annat <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/natur-pa-recept-har-flera-fordelar-enligt-forskare/" target="_blank" rel="nofollow noopener">att</a> patienter får lägre blodtryck samt att det kan bidra till att minska skador från luftföroreningar för dem som bor i stadsmiljö.
<h3>Oro för minskad naturkontakt</h3>
Kolster kopplar resultaten till en bredare oro för att människor i moderna samhällen får allt mindre vardaglig kontakt med naturen.

— <em>Jag är rädd för att människans fjärmande från naturen orsakar ökade symptom och sjukdomar. Jag är särskilt orolig över utarmningen av naturens mångfald. Vi förstår kanske inte ens riktigt vilka konsekvenser det kan få för hälsan. Riktningen kan ändras, men vi har redan bråttom att agera</em>, säger hon.

Enligt Helsingfors universitet visar avhandlingen att naturkontakt kan vara ett sätt att stärka hälsa och välbefinnande i primärvården – inte som en ersättning för medicinsk behandling, utan som ett komplement.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mindfulness ger äldre lugn och bättre sömn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mindfulness-ger-aldre-lugn-battre-somn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Apr 2026 05:15:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Seniorer i Malmö upplever ökad inre stillsamhet och minskade sömnsvårigheter efter att ha deltagit i gruppbaserad mindfulnessträning. Det visar en ny rapport från Malmö universitet.</strong>

Fyra mindfulnesskurser arrangerades på Malmö stads mötesplatser för seniorer. Målgruppen var kvinnor och män mellan 65 och 85 år, och insatsen utvärderades med både enkäter och intervjuer.

Aurélien Daudi, som disputerat i idrottsvetenskap vid <a href="https://mau.se/nyheter/mindfulnesstraning-gav-goda-resultat-pa-aldres-maende/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Malmö universitet</a>, leder projektet tillsammans med kommunens Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltning.

— <em>Mindfulnessprogrammet visade genomgående goda resultat. Det kanske främsta resultatet var en inre stillsamhet, som många av deltagarna beskrev som både behaglig och effektiv för att stävja orostankar. Flera upplevde även minskade sömnsvårigheter</em>, säger Daudi.

En överraskande upptäckt var gruppens betydelse. Flera deltagare upplevde djupare meditation och starkare välbehagskänslor när övningarna gjordes tillsammans med andra.

— <em>Gruppdynamiken visade sig spela en överraskande stor roll. Att dela erfarenheter inom gruppen hade också positiv påverkan på upplevelsen av programmet</em>, säger Daudi.

För en åldrande befolkning är lättillgängliga metoder som kan användas i hälsofrämjande och förebyggande syfte särskilt viktiga, menar forskaren. Här kan mindfulness spela en viktig roll.

Samarbetet mellan universitet och kommun ger båda parter värdefull kunskap, enligt Adam Mårtensson, kvalitetssamordnare vid Malmö stad:

— <em>I en tid med ökade krav på evidens är vi glada att både få bidra till och ta del av lokalt förankrad forskning, som hjälper oss på vägen att förstå vilka insatser som gör störst skillnad för seniorernas välmående framåt</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>22-årig man från Syrien åtalas för misshandel av äldre i hemtjänsten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/atalas-misshandel-aldre-hemtjanst-orebro/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 16:03:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[hemtjänst]]></category>
		<category><![CDATA[misshandel]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226547</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tretton äldre personer i Örebro – den äldsta 99 år gammal – ska ha utsatts för närmast tortyrliknande misshandel, verbala kränkningar och kränkande fotografering av en anställd inom kommunens hemtjänst. Mannen hade en lagakraftvunnen misshandelsdom sedan tidigare. Trots detta anställdes mannen av Örebro kommuns hemtjänst.</strong>

Abdulrahman Al Khleef Almasalmeh, 22 år, åtalas vid Örebro tingsrätt för misshandel, kränkningar, ofredande och kränkande fotografering mot tretton äldre brukare, <a href="https://samnytt.se/hemtjansten-i-orebro-anstallde-gangkriminell-syrier-krankte-och-torterade-stort-antal-aldre" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Samnytt.

Två av de femton ursprungliga målsägandena har sedan åtalet väcktes hunnit avlida. Mannen nekar till samtliga brott.

Bland brottsmisstankarna: iskallt vatten i duschen under verbala kränkningar, skrikande rakt in i öronen på en äldre man via hörlurar, pistolgest riktad mot en brukare och upprepade grova verbala angrepp.

— <em>Du ser ut som en apa!</em> – ska ha sagts till en 92-årig kvinna.

— <em>Ät skit! Hora!</em> – till samma kvinna vid ett annat tillfälle.

— <em>Jag svär vid Allah att jag ska låta dig frysa!</em> – till en 81-årig man.
<h3>Anställdes trots brottsdom</h3>
Abdulrahman Al Khleef Almasalmeh är inte obekant med rättsväsendet. Sedan ungefär fem år tillbaka bär han en lagakraftvunnen dom för misshandel och olaga hot.

Tillsammans med andra gärningsmän med ursprung i Mellanöstern utförde 22-åringen förnedringsvåld mot barn och unga i Värmland, begånget med bland annat knytnävslag, skallningar och pistolhot.

Trots domen anställdes han av Örebro kommuns hemtjänst i mars 2025.

I november 2025 stängdes han av med bibehållen lön när polisutredningen inleddes. Nio veckor senare fick han återgå till arbetet. Den 2 januari 2026 var han tillbaka bland kommunens äldsta och mest utsatta invånare.

Enhetschefens motivering i polisförhör: — <em>Eftersom vi inte vet mer om utredningen så kan vi inte stänga av honom mer än en månad.</em>

Den 19 januari 2026 greps han utanför arbetsplatsen. Sedan den 22 januari sitter han häktad.

Verksamhetschefen Sahra Strandberg kommenterade ärendet kortfattat: — <em>Vi har ett antal drabbade äldre, och vi har ansvar för den verksamhet som ger dem stöd. Det är klart att det känns fruktansvärt.</em>

Hur en person med kända brottsdomar kunde anställas för arbete med demenssjuka och svårt sjuka äldre – och sedan återinsättas mitt under en pågående polisutredning – har kommunen ännu inte besvarat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ovanligt många bedrägeriförsök under onsdagen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ovanligt-manga-bedrageriforsok-under-onsdagen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2026 06:13:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[bedrägeri]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222620</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under onsdagen mottog polisen ett ovanligt stort antal anmälningar om bedrägerier riktade mot äldre personer i Stockholmsområdet. De flesta drabbade är i 80- till 90-årsåldern.</strong>

Omkring 25 brott och bedrägeriförsök anmäldes under eftermiddagen och kvällen. Polisen <a href="https://polisen.se/aktuellt/handelser/2026/februari/25/25-februari-15.00-bedrageri-stockholms-lan/" target="_blank" rel="nofollow noopener">beskriver</a> antalet anmälningar som ovanligt högt. Nästan samtliga fall gäller händelser i Stockholms kommun.

Bedragarna har använt flera olika metoder – sms, telefonsamtal och fysiska besök i hemmet, ibland i kombination. Det är oklart i hur många fall bedragarna lyckats komma över pengar eller värdesaker.
<h3>Polisens råd</h3>
Polisen bedriver kampanjen "Våga vara otrevlig" tillsammans med banker och kända profiler. Rådet är att aldrig ringa upp nummer i oväntade sms, avsluta samtal om man är osäker på vem som ringer, och aldrig logga in med BankID på uppmaning via telefon.

Varken polisen eller seriösa företag åker hem till privatpersoner för att hämta bankkort eller värdesaker, påpekar polisen.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
