<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Åland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/aland/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 10 Aug 2026 13:08:12 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Åland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Handelsbanken spärrade 96-årings BankID</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/handelsbanken-sparrade-96-arings-bankid/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Aug 2026 08:25:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[BankID]]></category>
		<category><![CDATA[banksystemet]]></category>
		<category><![CDATA[Handelsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236819</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.</strong>

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. <a href="https://www.hbl.fi/ekonomi/banken-kraver-att-yvonne-96-aker-fran-aland-till-sverige-for-bank-id/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Hufvudstadsbladet skriver</a> att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.
<h3>Komplicerat regelverk försvårar</h3>
Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nordiska rådet bryter tradition – öppnar upp för Åland, Färöarna och Grönland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/nordiska-radet-bryter-tradition-oppnar-upp-for-aland-faroarna-och-gronland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Nov 2025 12:05:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[färöarna]]></category>
		<category><![CDATA[Grönland]]></category>
		<category><![CDATA[Nordiska Rådet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216081</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nordiska rådet utvidgar sitt presidium och ger Grönland, Färöarna och Åland permanenta platser i den politiska ledningen. Beslutet träder i kraft vid årsskiftet.</strong>

Tidigare har endast Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island haft platser i presidiet, som styr rådets övergripande politiska inriktning och ansvarar för budgetfrågor samt det utrikes- och säkerhetspolitiska parlamentariska samarbetet.

Nu har Nordiska rådets parlamentariker fattat beslut om att reformera rådets högsta politiska ledning – vilket innebär att det kommer utökas med representanter från Grönland, Färöarna och Åland.

De tre autonoma områdena är inte fullvärdiga medlemmar eftersom Helsingforsavtalet, som är Nordiska rådets grundavtal, endast omfattar de fem självständiga nordiska staterna. Trots detta välkomnas nu möjligheten till större inflytande.

— <em>Detta handlar inte bara om likställdhet för oss. Det handlar om att vi vill ta fullt ansvar för att stärka det nordiska samarbetet</em>, säger Høgni Hoydal, ledamot i Färöarnas lagting, enligt danska statskanalen <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/faeroeerne-og-groenland-faar-mere-indflydelse-i-nordisk-raad" target="_blank" rel="nofollow noopener">DR</a>.
<h3>Pausade medverkan</h3>
Förra året pausade Grönland sitt deltagande i protest mot upplevd särbehandling. Nu ser den grönländske parlamentarikern Justus Hansen mer positivt på framtiden och hoppas att regeringarna snabbt uppdaterar Helsingforsavtalet.

—<em> Vi är glada över att Nordiska rådet har tagit ansvar för att fullt ut involvera Grönland, Färöarna och Åland i Nordiska rådets samarbete. Grönland ser nu fram emot att regeringarna följer efter i sitt arbete med att uppdatera Helsingforsavtalet. Så snart som möjligt</em>, säger Hansen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Identiska ortnamn skapar förvirring i Svenskfinland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/identiska-ortnamn-skapar-forvirring-i-svenskfinland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Oct 2025 05:02:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskfinland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215084</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Svenskfinland kan ortnamnen lätt skapa förvirring och missförstånd. Det är nämligen så att väldigt många platser har samma, eller snarlika namn.</strong>

Tittar man närmare på namn på områden via finska Lantmäteriverkets kartplats, kan man se att det finns en hel del gemensamma nämnare. Exempelvis finns det 36 olika platser som heter Böle och 17 ställen som heter Brändö i Svenskfinland.

För att göra namnen lite mer unika har man dock ibland lagt till ändelsen "-en" i slutet. Det finns exempelvis 126 platser som antingen heter Storäng eller Storängen. Ett annat exempel är Långholm och Långholmen, som 105 platser kallas för. Detta är ett återkommande fenomen som kan ses på ett stort antal orter orter.

— <em>Förr var våra samhällen betydligt mindre och man behövde oftast bara orientera sig inom det egna närområdet. Då var det helt naturligt att det kunde finnas exempelvis ett Böle i varje by</em>, säger Maria Vidberg, namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken, till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10085907" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.
<h3>"Hör till vårt kulturarv"</h3>
Vidare berättar Vidberg att ortnamnen delas upp i två kategorier – de hävdvunna ortnamnen samt de offentliga ortnamnen som kommunen fattar beslut om, exempelvis namn på nya stadsdelar eller gator.

— <em>De hävdvunna ortnamnen hör till vårt kulturarv och har uppstått spontant i språkbruket.</em>

Med andra ord har de vanligaste ortnamnen uppstått när man förr namngav platser i närområdet utifrån naturen. Exempelvis om man haft kalvar på en holme kunde den få namnet Kalvholmen. Brändö indikerar att man bränt något eller att platsen utnyttjats för svedjebruk.

Förr reste man inte särskilt långt från hemmet, men idag kan dessa liknande ortnamn skapa förvirring hos medborgarna.

"<em>Till och med jag som är ålänning har blandat ihop Brändö med själva Brändö skärgård och Brändö i Jomala på fasta Åland</em>”, skriver Anna-Maria.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gäddyngel sätts ut i åländska vatten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/gaddyngel-satts-ut-i-alandska-vatten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/gaddyngel-satts-ut-i-alandska-vatten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Jun 2024 06:37:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181967</guid>

					<description><![CDATA[<strong> Ålands fiskevårdscentrum i Guttorp ska sätta ut en miljon gäddyngel i åländska vatten. Sedan starten för 30 år sedan har man sammanlagt placerat ut 30 miljoner yngel.</strong>

Snart kommer man att placera ut gäddynglen i det åländska vattnet, vilket är något man gjort årligen sedan 1994, säger fiskevårdsinspektör Kaj Ådjers till Ålands Radio.

– <em>Vi har planterat ut gäddor sedan 1994 och inräknat årets fiskar når vi 30 miljoner utplanterad gädda</em>, säger han.

Gäddorna släpps ut i 46 olika områden, där alla åländska kommuner är representerade. Det är dock svårt att veta exakt hur det går för de utplacerade gäddorna, eftersom man inte kan märka så små fiskar.
<h3>Ingen utplantering i Sverige</h3>
–<em> Men vi har ju ett väldigt stort intresse, efterfrågan är ju stor, så vi tror att det har en ganska stor betydelse,</em> fortsätter Ådjers.

Däremot kan man se att beståndet av gäddor är större i Åland än i Sverige, något som Ådjers tror kan bero på utplanteringen. I Sverige planteras inte gäddor ut.

– <em>Vi har planerat ut gäddor under en rätt lång tid, i Sverige har man inte gjort det och där har de ju haft problem med gäddbeståndet i större utsträckning än vad vi har.</em>

Även privatpersoner brukar plantera ut gäddor, något som bland andra Karl-Erik Sommarström gjort. Han har under nästan samma period planterat ut omkring 14 miljoner gäddyngel.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/gaddyngel-satts-ut-i-alandska-vatten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;TV-militären&#8221; vill återmilitarisera Åland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tv-militaren-vill-atermilitarisera-aland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/tv-militaren-vill-atermilitarisera-aland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 May 2024 12:31:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Joakim Paasikivi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181261</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tv-profilen <a href="https://nordictimes.com/the-nordics/sweden/joakim-paasikivi/" target="_blank" rel="noopener">Joakim Paasikivi</a>, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, vill att det undersöks om det demilitariserade Åland kan återmilitariseras.</strong>

<strong><em>– Jag tycker personligen att man bör se över Ålands traktat och Ålands demilitarisering, säger han till Schibsted-tidningen Aftonbladet.</em></strong>

Utspelet kommer efter att Rysslands försvarsministerium nyligen <a href="https://tass.com/defense/1791341" target="_blank" rel="noopener">uttryckt</a> att man vill flytta havsgränsen i Östersjön gentemot Finland och Litauen. Han efterlyser också att det ryska konsulatet i Mariehamn, som upprättades i samband med Finlands och Sovjetunionens fredsavtal efter vinterkriget 1940, avlägsnas.

– <em>Det skulle inte alls förvåna mig om Ryssland skulle vilja diskutera Ålandstraktatet</em>, <a href="https://tv.aftonbladet.se/video/370112/paasikivi-se-oever-alands-demilitarisering" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Joakim Paasikivi som också vill att man "ser över" det ryska konsulatets status i Mariehamn.

Även finländska militärtoppar har <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/finlandska-militartoppar-vill-atermilitarisera-aland/" target="_blank" rel="noopener">tidigare</a> uttryckt en vilja att återmilitarisera Åland, något man från folkrättsexperter och åländskt håll betonat inte är en fråga som kan avgöras av Finland, med tanke på autonomins särskilda internationella status.

– <em>Om det någon gång skulle bli aktuellt måste det först komma ett initiativ från statsmakten som sen ska behandlas internationellt</em>, sade Roger Nordlund, tidigare talman för Ålands lagting och ordförande för Ålands fredsinstitut, vid tillfället.

<hr />

<h3>Fakta: Ålands demilitarisering</h3>
[caption id="attachment_147985" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/04/alandsfragan-malning-nf.jpg"><img class="size-medium wp-image-147985" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/04/alandsfragan-malning-nf-640x448.jpg" alt="" width="640" height="448" /></a> Målning av förhandlingarna kring Ålandsfrågan i Nationernas förbund i Geneve 1921.[/caption]

Ålands demilitarisering och självstyrelse är följden av en konflikt mellan Sverige och Finland, som 1921 löstes på diplomatisk väg i föregångaren till FN - Nationernas förbund – en lösning som senare blev känd som "Ålandsmodellen". Bakgrunden var Finlands nyliga självständighet från Ryssland 1917 och den så kallade Ålandsrörelsen som drev på för en åländsk anslutning till Sverige, något som även sågs som önskvärt från svenskt håll, framförallt av militärstrategiska skäl då Åland ligger mycket nära beläget Stockholm.

Åland blev med detta en delvis autonom del av Finland med internationella garantier för att bevara sitt svenska språk och kultur. Även demilitariseringen av Åland efter Krimkriget 1856 befästes som en garanti för Sveriges räkning att militära befästningar inte skulle förekomma på öarna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/tv-militaren-vill-atermilitarisera-aland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Liberal valseger på Åland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/liberal-valseger-pa-aland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/liberal-valseger-pa-aland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Oct 2023 04:33:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Ålands lagting]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=162973</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Liberalerna, som tappade regeringsmakten på Åland efter förra valet 2019, ser ut att återfå förtroendet från den åländska väljarkåren att bilda regering. Detta efter att man ökat från 6 till 9 mandat i lagtingsvalet under söndagen.</strong>

Lagtinget på Åland består av 30 ledamöter och har den gångna mandatperioden bestått av 8 partier. Efter gårdagskvällen minskar detta till 6 partier efter att det enda självständighetsförespråkande partiet, Ålands Framtid som suttit i parlamentet sedan 2003, inte klarat av att försvara sitt enda mandat, och att det konservativt profilerade partiet Åländsk Demokrati inte ställde upp för återval.

[caption id="attachment_162986" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/liberaler-firar-aland-2023.jpg"><img class="wp-image-162986 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/liberaler-firar-aland-2023-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Liberaler firar valsegern i den åländska valvakan i kulturhuset Alandica i Mariehamn. (Foto: faksimil/Ålands radiotv)[/caption]

<strong>Den gångna mandatperioden</strong> har regeringen på Åland letts av Centern tillsammans med Moderaterna och det sakpolitiskt inriktade partiet Obunden Samling, under de tre första åren mellan 2019 och 2022 också med det gröna partiet Hållbart Initiativ som regeringspartner.

Framåt i valet, förutom Liberalerna, går Obunden Samling och Socialdemokraterna som får 5 respektive 4 platser i det nya lagtinget. Centern, traditionellt ett av de stora partierna på Åland, backar något till 7 mandat från tidigare 9. Backar gör även Hållbart initiativ, motsvarande Miljöpartiet på Åland, som behåller ett av sina två mandat.

[caption id="attachment_162974" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/val-aland-2023.jpg"><img class="wp-image-162974 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/val-aland-2023-640x320.jpg" alt="" width="640" height="320" /></a> Mandatfördelningen efter valet på Åland i jämförelse mellan lagtingsvalet 2019 och 2023.[/caption]

<strong>En av de största valfrågorna</strong> har varit företaget Ilmatar Offshores planer på att bygga vindkraftverksparker i det åländska Norrhavet. De planerade områdena omfattar så mycket som 938 kvadratkilometer, motsvarande nästan två tredjedelar av Ålands landyta. Företaget Ilmatar ägs av fonden FPCI Capenergie 3 som förvaltas av investeringsföretaget <a href="https://www.omnescapital.com/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Omnes Capital</a> med säte i Paris. Det är ännu oklart om projektet kommer att genomföras och i så fall till vilken grad.

Valdeltagandet bland drygt 21 000 röstberättigande av Ålands totala befolkning på cirka 30 000 personer var 68,3 procent, en liten sänkning från det förra valets valdeltagande på 69,7 procent.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/liberal-valseger-pa-aland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finländska militärtoppar vill återmilitarisera Åland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/finlandska-militartoppar-vill-atermilitarisera-aland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/finlandska-militartoppar-vill-atermilitarisera-aland/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Apr 2023 04:53:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Ålands fredsinstitut]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Pekka Toveri]]></category>
		<category><![CDATA[Roger Nordlund]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=147978</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Uppemot hälften av kandidaterna i riksdagsvalet och även tidigare toppmilitärer i Finland uttrycker att man vill avskaffa det autonoma Ålands särskilda internationella status som demilitariserad zon. Utspelen avfärdas samtidigt av folkrättsexperter och även från åländskt håll som orealistiska.
</strong>

<strong><em>– Om det någon gång skulle bli aktuellt måste det först komma ett initiativ från statsmakten som sen ska behandlas internationellt</em>, säger Roger Nordlund, tidigare talman och ordförande för Ålands fredsinstitut.</strong><em>
</em>

Inför riksdagsvalet i Finland i början av april uppgav nästan hälften av kandidaterna i statskanalen Yles valkompass att de ville slopa demilitariseringen av <a href="https://nyadagbladet.se/tag/aland/" target="_blank" rel="noopener">Åland</a>. Däribland återfinns den före detta generalen Pekka Toveri, Försvarsmaktens underrättelsechef 2019–2020, som också valdes in i riksdagen för det borgerliga Samlingspartiet som är i färd med att bilda regering.

– <em>Rysslands krigföring i Ukraina, en kombination av stalinistisk terror och plundringståg, har visat att landet inte skyr brutala och kriminella metoder. Därför har min åsikt om att avskaffa demilitariseringen förstärkts ytterligare det senaste året</em>, säger Toveri till Bonniertidningen <a href="https://www.hbl.fi/artikel/41a9b00d-e8cb-490f-ab40-b651552f2f38" target="_blank" rel="noopener">Hufvudstadsbladet</a>.

Även den tidigare översten Kjell Törner, kommendör för Nylands brigad 2014–2017, uttrycker att man vill avskaffa demilitariseringen medan Försvarsmaktens tidigare kommendör och general Jarmo Lindberg delvis håller med.

– <em>I den här situationen då Finlands säkerhetspolitik är i stor omvälvning, anser jag att alla synpunkter som främjar landets säkerhet öppet borde ses över och diskuteras</em>, säger Lindberg till Hufvudstadsbladet.

<strong>Ålands fredsinstitut</strong>, inriktat på fredsforskning med utgångspunkt från Ålands särskilda internationella status, uttrycker sig i diplomatiska ordalag om kraven på återmilitarisering av Åland. Institutets ordförande, Ålands tidigare lantråd och talman för Ålands lagting, Roger Nordlund, säger i skattefinansierade <a href="https://alandsradio.ax/nyheter/stora-andelen-vill-avskaffa-demilitariseringen-overraskar-inte-roger-nordlund" target="_blank" rel="noopener">Ålands Radio</a> att han mot bakgrund av förändringen i den allmänna opinionen under det senaste året inte är överraskad över efterlysningen från finländska politiker att militarisera Åland.

– <em>Vi måste tänka vilken miljö vi lever i just nu med Ukrainakriget och den ofantligt stora förändring som också blivit i finländarnas syn bland annat på Nato från att ha varit en minoritet för Nato-medlemskap som på kort tid förändrades till en stark majoritet för att Finland skulle gå med i Nato. De här sakerna tror jag litegrann hänger ihop</em>, säger Nordlund.

[caption id="attachment_147992" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/04/roger-nordlund-sanna-marin-katrin-sjogren.jpg"><img class="wp-image-147992 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/04/roger-nordlund-sanna-marin-katrin-sjogren.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Roger Nordlund till vänster tillsammans med Finlands statsminister Sanna Marin och Ålands vice talman Katrin Sjögren vid Marins besök på Åland i mars. Foto: Finlands regering/CC BY 2.0[/caption]

<strong>För att slopa demilitariseringen</strong> skulle Finland bland annat behöva meddela samtliga tio stater i 1921 års konvention och därtill även Ryssland. Mot bakgrund av den internationella rätt som omger Ålands status tror Roger Nordlund dock inte att det i praktiken är möjligt att återmilitarisera Åland i fredstid.

– <em>Under fredstid tror jag det är näst intill omöjligt att remilitarisera Åland, men om det någon gång skulle bli aktuellt måste det först komma ett initiativ från statsmakten som sen ska behandlas internationellt. Sen ska man komma ihåg att också Ryssland är en part i det här och den diskussionen vill man nog undvika så länge som möjligt</em>, konstaterar han.

Folkrättsexperten Ove Bring beskriver kraven på att ändra Ålands status som orealistiska. Han menar att det heller inte finns några tecken på att Nato, i samband med Finlands inträde i militäralliansen, kommer att ställa krav på att militarisera öarna.

– <em>Det finns inga sådana signaler över huvud taget och finska regeringen har inför Natointrädet påmint om att Åland är demilitariserat</em>, säger Bring i en kommentar till Bonniertidningen DN.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/finlandska-militartoppar-vill-atermilitarisera-aland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här tänder ålänningarna ljus i protest mot coronapolitiken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-tander-alanningarna-ljus-i-protest-mot-coronapolitiken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-tander-alanningarna-ljus-i-protest-mot-coronapolitiken/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Dec 2021 10:02:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Ålands lagting]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=114234</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under några veckors tid har ordet spridits omkring Åland om att man tänt ljus utanför regeringsbyggnaderna i protest mot införandet av covidpass runtom på det lilla öriket.</strong>

<strong>Efterhand har människorna blivit allt fler och i en ljusmanifestation under tisdagskvällen utanför Ålands lagting och regering samlades flera hundra personer för att markera mot den totalitära samhällsutvecklingen.
</strong>

Deltagare vittnar om en högtidlig stämning, där även en lokal kör närvarade och det hela avslutades med en eldshow. Flera lokala politiker har givit sitt stöd till manifestationen, bland annat lagtingsledamoten Stellan Egeland från partiet Obunden Samling som själv var på plats.

– <em>Jag är absolut inte en så kallad antivaxxare, jag har en skaplig cocktail vacciner i min kropp men jag ser en stor skillnad mellan vaccinkritik och kritiken mot coronapasset. Jag anser att det är ett steg i helt fel riktning</em>, säger Egeland.

Även lagtingsledamoten Johan Lindström från partiet Åländsk Demokrati var på plats i sällskap med den världsberömde boxaren Robert Helenius för att visa sitt stöd till initiativet. Lindström poängterade i sitt tal att demokratiska och mänskliga rättigheter körts över genom coronapolitiken.

– <em>Restriktionerna orsakar stora ekonomiska problem, psykisk ohälsa och socialt understimulerade barn</em>, slog han fast och pekade även på att covidpassen bryter mot Nürnbergkonventionen.

– <em>Ingen människa ska behöva vaccinera sig mot sin egen vilja och ingen har rätt, varken stat eller människa att diskriminera de som inte vill eller kan vaccinera sig</em>.

<strong>Kommunfullmäktigepolitikern</strong> René Janetzko beskrev situationen han upplevde innan muren föll i Östtyskland där han växte upp.

– <em>Jag har sett hur en liten rörelse växte till en stor folkmassa som i slutändan fällde en regim. Idag känner jag samma anda</em>, berättade Janetzko som fördömde covidpasset som ett apartheid-liknande system och ett markant steg på vägen till ett totalitärt samhällsskick.

– <em>Det största viruset är inte är corona utan rädslan man planterar bland våra barn och äldre. Restriktionerna gör större skador i våra samhällen än själva viruset</em>, fortsatte han.

Irene Mattsson, en av arrangörerna, riktar särskild hård kritik mot åländska politikers vekhet inför statsministern <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/finlands-grundlagsutskott-underkanner-marins-forsok-till-utegangsforbud/" target="_blank" rel="noopener">Sanna Marins</a> regering i Finland, trots att det självstyrda öriket har egen behörighet att stoppa covidpassen.

– <em>Jag önskar se mera självständighet från våra folkvalda, att de inte gömmer sig bakom regeringen Finland - här behöver vi inte splittra familjer, vänner och kollegor för något påhitt utanför Åland. Vi kan ha helt egen linje i frågan som stoppar segregationen som nu finns i samhället</em>.

Mattsson är även en av administratörerna av Facebookgruppen ”Ja till frihet - Nej till covidpass”. Mattsson riktar ett tack till alla som engagerar sig i olika former.

– <em>Tillsammans har vi skött ljuständning och bortstädning av utbrunna ljus. Ur djupet av mitt hjärta så tackar jag alla som deltagit på något vis</em>, säger hon.

<strong>En namninsamling</strong> som protestaktion mot Ålands Landskapsregering har nu även inletts där man uppmanar lantrådet Veronica Thörnroos att återta covidpassens bruk på Åland och klart och tydligt markera mot Finlands regering för ålänningarnas fortsatta frihet och självbestämmanderätt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-tander-alanningarna-ljus-i-protest-mot-coronapolitiken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>10</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fördubblad arbetslöshet på Åland i coronapolitikens kölvatten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/fordubblad-arbetsloshet-pa-aland-i-coronapolitikens-kolvatten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/fordubblad-arbetsloshet-pa-aland-i-coronapolitikens-kolvatten/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Mar 2021 17:16:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=96839</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Arbetslösheten på Åland har mer än fördubblats det senaste året på grund av politiken i kölvattnen av coronakrisen. Ålands centerpartistiska lantråd Veronica Thörnroos säger till <a href="https://tt.omni.se/fordubblad-arbetsloshet-pa-aland-i-pandemins-spar/a/41RxOe" target="_blank" rel="noopener">TT</a> att man därtill förväntar många konkurser i höst om inte turistsäsongen 2021 kommer igång.
</strong>

Det självstyrda öriket har under många år utmärkt sig med en rekordlåg arbetslöshet, men efter gränsstängningar och inskränkt resefrihet i coronapolitikens kölvatten ligger siffrorna nu på samma nivå som under
1990-talets recession.

– <em>På Åland står turistverksamheten för 25 procent av sysselsättningen. </em><em>Att så många arbetar inom sektorn påverkar naturligtvis det åländska </em><em>samhället väldigt mycket,</em> konstaterar Thörnroos.

Åland är till stora delar beroende av hotell- och restaurangbranschen samt av sin sjöfartsnäring som nu går kräftgång. Dessa branscher har drabbats mycket hårt av den politik som bedrivs i Finland och Sverige vid sidan av att man också lokalt infört omfattande lokala begränsningar och nedstängningar av samhället. Rederiet Birka Cruises upplöstes exempelvis redan i juli och det kända rederiet Viking Line gjorde en förlust på närmare 500 miljoner kronor under 2020.

– <em>Jag tror att vi står inför väldigt svåra problem. Under det gångna året har man tagit av sina reserver och sparpengar, men får vi inte i gång säsongen 2021 kan det leda till konkurser i höst – och till en ytterligare ökning av arbetslösheten</em>, fortsätter Thörnroos.

<strong>Efter nya smittolarm</strong> under de senaste veckorna har landskapsregeringen från och med i måndags stängt högstadieskolor, gymnasier och den lokala högskolan. Offentliga tillställningar har förbjudits och från och med igår har även restauranger helt stängts ner. Man avråder också ålänningarna från att besöka muséer och bibliotek. All hobbyverksamhet även för barn och unga både inomhus och utomhus har ställts in en vecka framåt.

Den sociala pressen att bära mask har därtill blivit mycket hård på Åland och rekommenderas av regeringen för alla över 15 år, i kollektivtrafiken ner till 12 år. Formellt är det frivilligt att bära mask, men det är kopplat med ett starkt socialt stigma att inte göra det.

Ännu har ingen person på Åland noterats ha avlidit med en covid-19-diagnos.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/fordubblad-arbetsloshet-pa-aland-i-coronapolitikens-kolvatten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Oppositionsseger i valet på Åland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/oppositionsseger-i-valet-pa-aland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/oppositionsseger-i-valet-pa-aland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Oct 2019 10:45:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Ålands lagting]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=66709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det blir en ny regeringskonstellation på Åland. Det står klart efter att de 30 parlamentsplatserna i Ålands lagting fördelats i söndagens val. </strong>

Liberalerna tappar sin regeringsbärande ställning och backar från 7 till 6 mandat. Regeringskollegorna socialdemokraterna och moderaterna backar från 5 till 3 mandat respektive från 5 till 4 mandat.

Stor valvinnare och ny regeringssonderare blir centern, som med 27,9 procent av rösterna tog 9 mandat efter att ha suttit i opposition under den gångna mandatperioden. Centerpartiet på Åland låter sig svårligen jämföras med sin nuvarande motsvarighet i Sverige och påminner mer om det finländska centerpartiet där kopplingen till landsbygdens befolkning är mer betydelsefull.<strong>
</strong>

Vid sidan av Centerpartiet går det sakpolitiskt fokuserade partiet Obunden Samling framåt till 4 mandat från sina tidigare 3. Det självständighetsvänliga partiet Ålands Framtid backar från 2 till 1 mandat medan det invandringskritiska partiet Åländsk Demokrati lyckas försvara sitt enda mandat i parlamentet. Det gröna partiet Hållbart Initiativ kommer in i parlamentet för första gången och får 2 platser i lagtinget.

Regeringens planer på att möjliggöra röstning över internet ställdes in bara två veckor före valet, med följden av att många ålänningar boende annorstädes eller på resa missade sin möjlighet att röst – något som benämndes som en "Valskandal värdig en bananrepublik" på den lokala <a href="https://www.alandstidningen.ax/ledare/valskandal-vardig" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ålandstidningens</a> ledarsida.

<strong>Ålands autonomi</strong> uppkom som en följd av den så kallade Ålandsfrågan som var en mellanstatlig tvist mellan Sverige och Finland. Ålandsrörelsen med sin förgrundsgestalt Julius Sundblom kämpade för en åländsk återförening med Sverige och hade understöd för detta från svenskt håll, men efter finländskt motstånd blev den slutliga kompromissen i Nationernas Förbund år 1921 att Åland gavs internationella garantier för att bevara sitt svenska språk och kultur. Åland demilitariserades därtill som en del av Sveriges önskan att Åland inte skulle kunna utgöra ett strategiskt hot mot Stockholm. Åland har lagstiftningsbefogenheter inom områden vid sidan av skatte-, försvars- och utrikespolitiska frågor, vilka ligger inom den finländska regeringens maktbefogenheter.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/oppositionsseger-i-valet-pa-aland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
