<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Aftonbladet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/aftonbladet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 15 Feb 2026 12:48:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Aftonbladet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>&#8221;Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/halsorisker-med-stralning-behover-granskas-objektivt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 May 2025 15:27:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206224</guid>

					<description><![CDATA[Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

<strong>Vi ställer oss frågande</strong> varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.
<blockquote>Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket</blockquote>
Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

<strong>I stället för att anklaga</strong> politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

&#160;

<em>Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen</em>

<em>Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
</em><em>Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Var går gränserna i svensk media för vad som får sägas om Gaza?&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/var-gar-granserna-i-svensk-media-for-vad-som-far-sagas-om-gaza/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Mar 2025 17:22:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens ETC]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Gazakriget]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202978</guid>

					<description><![CDATA[I denna korta pilotstudie vill jag undersöka var gränserna för svensk debatt om folkmordet i Gaza går. Vilka åsikter kommer fram om Israels grundläggande legitimitet att genomföra militära operationer mot Gaza, och hur palestinierna får svara på detta. Syftet är endast att undersöka vilka åsikter som måste godkännas för att man över huvud taget ska få ingå i nationell diskussion och debatt, och vad som anses vara acceptabelt inom rådande agenda.

För att göra detta har jag valt att granska varenda artikel och nyhetsinlägg från de stora riksmedierna sedan 7:e oktober 2023: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, ETC, Dagens Industri, SvT, TV4, Sveriges Radio och Fokus. Det gäller ungefär 19 000 artiklar och nyhetsinslag sedan attacken började.<sup>1</sup>

Innan vi tar en titt på resultaten, behöver vi konstatera bakgrunden för vad som utmärker svensk debatt om Israels anfallskrig mot Gaza. Den kanske viktigaste frågan, som all annan diskussion om kriget i Gaza fundamentalt bygger vidare på, är nämligen Israels rätt att försvara sig mot dem de ockuperar till att börja med.

<strong>Har en angripande</strong> illegal ockupant (såsom fastställt av bland annat ICJ:s domslut sommaren 2024) rätt att “försvara sig” mot det folk de ockuperar och ständigt attackerar? FN:s officiella studie om legaliteten av Israels ockupation av både Gaza och Västbanken ger oss ett hum om saken. Den fann att Israels decennier långa ockupation av Palestina är fullt illegal ur flera “tydliga avseenden under internationella lag”. Israel måste genomföra ett “omedelbart, ovillkorligt och totalt avlägsnande av Israels militära styrkor” från Palestina. Israels ovillkorliga kapitulation av ockupationen “kan inte förhandlas undan”. Israel kan inte hävda självförsvar, eftersom landet är “en laglös angripare” mot Palestina.<sup>2</sup> Detta kom att bekräftas knappt ett år efter att den juridiska studien publicerades, då Världsdomstolen ICJ i Haag den 19:e juli 2024 kristallklart dömde Israels ockupation vara illegal, och även att stöd av olika sorter från andra länder till den israeliska ockupationen är illegalt.<sup>3</sup>
<blockquote>Har en angripande illegal ockupant rätt att “försvara sig” mot det folk de ockuperar och ständigt attackerar?</blockquote>
Som FN:s särskilda kommissionär Francesca Albenese uttryckte saken: “Israel har rätten att försvara sig, men Israel kan inte hävda det vad angår folket [palestinier] de förtrycker och landet Israel koloniserar [Palestina]”.<sup>4</sup>

<strong>Vi kan också vända oss</strong> till den mest detaljerade juridiska rapporten, som finns än så länge, om Israels attack mot Gaza, publicerad av flera av världens ledande akademiska rättsliga institut sommaren 2024. Studien fann helt förväntat att Israel är ansvarig för folkmord, och att “världens stater är obligerade till att inte betrakta Israels militära operationer i Gaza som lagliga, och får specifikt inte hänvisa till någon ursäkt – inklusive rätten till självförsvar – för att urskulda Israels operationer i Gaza”.<sup>5</sup>

Nå, i och med att folkmordet blivit alltför blodigt för att entusiastiskt stödjas (åtminstone öppet) förekommer riklig taktisk kritik; det är för blodigt, tar för lång tid, skadar Israels prestige och så vidare.

Konformiteten i svensk media om detta sammanfattades perfekt av en av de ledande “kritikerna” av attacken mot Gaza, Aftonbladets Wolfgang Hansson: “Alla anser fortfarande att Israel har rätt att försvara sig men så gott som samtliga tycker att den israeliska krigföringen gått över alla gränser”, som kritiserade kriget för att det “inte lyckats nå sitt mål”.<sup>6</sup> Det är i grund och botten “en självklarhet att stå upp för Israels rätt till självförsvar”, förklarade DN:s ledarredaktion. Men “Israel riskerar anseendet för flera generationer framåt” genom sättet de krigar i Gaza.<sup>7</sup> “Israels mål är att tillintetgöra Hamas, eller åtminstone bryta organisationens grepp om Gaza. Det är legitimt”, tydliggjorde redaktionen.<sup>8</sup>

Det var bakgrunden. Nu över till vilka åsikter om denna situation som får lov att utrymmas i massmedia.

<strong>Hur många föreslog</strong> då att Hamas, eller Palestina i allmänhet, har rätt till självförsvar mot en offensiv anfallsstat som ockuperat landet i decennier och genomfört otaliga oprovocerade anfall som hotar Palestinas existens?<sup>9</sup>

På 19 000 artiklar fanns endast en enda artikel – ett brev till tidningen ETC – som nämnde palestiniernas rätt till självförsvar. “<em>Israel har som ockupant inte rätt till självförsvar. Däremot har det ockuperade folket rätt till motstånd inom ramarna för folkrätten</em>”.<sup>10</sup> På den fundamentala frågan råder alltså på utom en artikel 100 procent konsensus och lydnad på 19 000 artiklar och nyhetsinslag.”.<sup>11</sup>

Det fanns bokstavligen noll referenser bland 19 000 artiklar och nyhetsinslag till den juridiska undersökningen från flera av världens ledande akademiska människorättsinstitut om att Israel saknar “rätten till självförsvar” för sina “operationer i Gaza”.<sup>12</sup>

Det fanns återigen precis noll referenser till FN:s officiella juridiska rapport som avfärdar Israels rätt till självförsvar och kräver dess ovillkorliga kapitulation av allt ockuperat territorium.<sup>13</sup>

En disciplin som hade imponerat den iranska eller ryska journalistkåren, helt klart.

<strong>De personer som deltar</strong> i den transparent fåniga svenska “debatten” om Gaza kan inte få för sig att en illegal ockupant inte har rätt att avfyra ens en kula mot dem de ockuperar, utan snarare endast skyldigheten att omedelbart avsluta sin attack och ockupation. Det är den enda rättigheten Israel har i sammanhanget. Det är en spektakulär prestation av det lojala mediesystemet att sådana här triviala observationer inte kan yttras. Det är inte dessa sorters fakta och tankar den patriotiska och distraherade befolkningen bör utsättas för medan den finansierar ett folkmord.

I komplett kontrast, fanns helt enkelt för många artiklar som slaviskt upprepade att “Israel har sin rätt till självförsvar” för att kunna nämnas här. De har sin rätt att slå till hårt mot Hamas”, för att citera “folkrättsexperten” Ove Bring från Försvarshögskolan och Stockholms universitet.<sup>14</sup> Låt oss ta ett mikroskopiskt urval.

“Internationell rätt ger landet [Israel] rätt att försvara sig”, som Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Morgan Johansson skrev i december. De kritiserade Israel på taktiska grunder. I sitt i grunden rättfärdiga anfallskrig har Tel Aviv passerat “gräns efter gräns”. Men det var Hamas “som utlöste detta krig”, skrev de, och “fördömer i starkaste ordalag” 7:e oktober - något de inte gör om Israels västfinansierade folkmord eller decennier lång brutala ockupation, som förstås inte “utlöste detta krig”.<sup>15</sup>

Eller deras kollega, tidigare utrikesminister Ann Linde, som “betonar Israels rätt till självförsvar enligt FN-stadgans paragraf 51”.<sup>16</sup> Kort sagt: “Försvaret av den folkrättsligt grundade världsordningen innefattar Israels suveränitet, territoriella integritet och rätt till självförsvar mot varje angrepp”, som SvD:s Olof Ehrenkrona sammanfattade saken.<sup>17</sup>

<strong>Vad FN och ledande juridiska organ</strong> anser om den frågan spelar alltså knappast roll. “Försvaret av den folkrättsligt grundade världsordningen innefattar” absolut inte Palestinas “suveränitet, territoriella integritet och rätt till självförsvar mot varje angrepp”. Palestinierna har privilegiet endast att attackeras och ockuperas, och ingen rätt till självförsvar. Så enkelt är det i en laglös och terroristisk kultur.

Ytterligare ett minimikrav på ärlig rapportering och debatt hade varit att seriöst behandla frågan om varför svenska skattebetalare inte anländer till Hamas undsättning. Finns det någon röst i mainstreammedia som föreslagit att Sverige på något sätt kommer till Hamas undsättning med militärt stöd mot en aggressiv ockupant inställd på att utrota dem?

Fullt enligt med uppfattningen att ockuperade palestinier inte har någon som helst rätt till självförsvar mot angripare, är att de givetvis inte bör få någon hjälp för att försvara sig. På 19 000 artiklar fanns exakt noll artiklar som föreslår att vi skickar vapen till Hamas för att försvara sig mot en genocid angripare.<sup>18</sup>

<strong>Kan avsaknaden av svenska vapenleveranser</strong> till Hamas, och förslag på detta i massmedia, bero på att Hamas är icke-demokrater och genomfört våldsdåd mot civila? Den förklaringen förtjänar inte ens ett skratt av vuxna personer. Faktum är att den förklaringen till varför denna uppfattning är bannlyst från att uttryckas i pressen är bokstavligen en logisk omöjlighet. Vi finansierar och skickar generösa mängder vapen mordiska terrorregimer som brutalt attackerar andra länder, begår långt värre terrordåd mot civila som får Hamas handlingar att framstå som rena picknicken  –såsom Israel, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Filippinerna, bland många andra.

Hysterisk ilska till följd av minsta indikation på att något annat land skulle försöka hjälpa dem som blir illegalt attackerade och folkmördade fanns det ingen brist på, däremot. “Den iranska regimen har med pengar och utbildning gjort det möjligt för Hamas att begå bestialiska terrordåd mot civila israeler” skrev SvD:s Mattias Svensson. “Sett till aggressioner är den iranska staten stark. Den åstadkommer mycket lidande och död också långt utanför sitt territorium” – till skillnad från Västbeväpnade Israel, förstås.<sup>19</sup> Iran “beväpnar Israels fiender”, Hamas, som ledande kommentatorn Susanne Birgersson beklagade. “Den dag diktaturen faller i Iran finns alla möjligheter till fredlig samexistens med Israel”, då vapen till Hamas också sinar, skrev SvD:s ledarredaktion. “Palestiniernas elände under såväl Fatah som Hamas är väsentligen självförvållat”, fortsatte ledarredaktionen.<sup>20</sup>

Den outtalade innebörden i nationell medias diskussion är alltså uppenbar: Internationell lag är helt enkelt ett irrelevant störningsmoment, och terroriststater får inte störas i sina anfallskrig mot försvarslösa offer. Skulle så vara fallet – ifall någon förser offren med vapen för självförsvar – väcker det endast ramaskri och hat bland välutbildade svenskar. Det finns ingen annan innebörd i det, vilket illustrerar en hel del om vår politiska kultur.
<blockquote>Hur onödigt det än må vara att påpeka, är principerna som tillämpas i rapporteringen om Israels anfallskrig och folkmord mot Gaza av bombastiska moralister i svenska tidningar och nyhetsredaktioner helt annorlunda från de som tillämpas på Rysslands anfallskrig mot Ukraina.</blockquote>
<strong>Om Israel inte hade misslyckats</strong> med sina strategiska mål, och upprätthållit sin image i västvärlden, hade allt varit ganska acceptabelt. Åtminstone finns ingen indikation till motsatsen. Men det var inte vad media sade när Ryssland krossade Mariupol och Charkiv; vad media sade då – och ännu upprepar dagligen – är att ockupanten måste slås tillbaka av den ockuperade, bekämpas med våra vapen som vi skickar till dem, att ockupantens attack är principiellt fel oavsett hur Ryssland utför sin attack, och därefter måste Kreml betala skadestånd till Ukraina. All denna moralisering är magiskt försvunnen när vi diskuterar vår partners, Israels, brott och hur vi ser på palestiniernas rättigheter, och därför är dessa sentiment ingenting mer än psykologisk krigföring, vulgärt och billigt hyckleri, och inget mer än så.

Situationen vi har att göra med är därmed enkel. Vill du vara med i debatten om Gaza måste total lydnad råda. Du får hata Netanyahu, hata Trump, säga att kriget det är lite för blodigt, för många civila har strukit med, det har gått för långt, eller kritisera anfallet på andra taktiska punkter – vad du vill. Men håller du inte med om grundantagandena, de viktigaste principerna som allt annat bygger på, är du eliminerad från att delta i debatten. Det råder alltså, på annat än taktiska frågor som inte i grunden ifrågasätter laglighet och principiell rätt bakom de brott vi sponsrar mot palestinierna, 100 procent konformitet. Ett enda undantag på 19 000 artiklar och nyhetsinslag.

&#160;

<em>Andi Olluri</em>

&#160;

<hr />

&#160;

<em>Källor och referenser:</em>

<em>(1) Sökt i Retriever med nämnda nyhetskällor med “Palestin* OR Israel OR Hamas OR Gaza*” mellan 7 oktober 2023 - 15 mars 2025. Med “*” indikeras att alla ändelser på ordet inkluderas, för att minimera risken att relevanta uppslag utesluts på grund av stavning och grammatisk kontext.</em>

<em>(2) U.N CEIRPP, “The legality of the Israeli occupation of the occupied Palestinian territory, including East Jerusalem”, sep 2023.</em>

<em>(3) United Nations Office of the High Commissioner for Human Rights, “Experts hail ICJ declaration on illegality of Israel’s presence in the occupied Palestinian territory as “historic” for Palestinians and international law”, 30 jul 2024.</em>

<em>(4) Times of Israel, “UN human rights official says Israel ‘can’t claim’ self defense after deadly terror”, Luke Tress, 9 apr 2023; Se också United Nations, “Israeli settlements amount to a war crime, Special rapporteur tells human rights council”, United Nations Human Rights Office of the High Commissioner, 9 jul 2021.</em>

<em>(5) University Network for Human Rights et al., “Genocide in Gaza: Analysis of International Law and its Application to Israel’s Military Actions since October 7, 2023”, 15 maj 2024.</em>

<em>(6) Aftonbladet, Wolfgang Hansson, 28 mar 2024.</em>

<em>(7) DN, “Israel riskerar anseendet för flera generationer framåt”, Ledarredaktionen, 7 jan 2024.</em>

<em>(8) DN, Ledarredaktionen, 2 jan 2024.</em>

<em>(9) Al-Haq et alibi, “Open letter to the prosecutor of the International Criminal Court” &#38; “Open letter to the president of the assembly of the state parties to the Rome Statute”, 23 nov 2022.</em>

<em>(10) ETC, Johanna Darneus et al, “Svenska media misslyckas att bevaka Gaza”, 5 aug 2024.</em>

<em>(11) Sökt i Retriever med nämnda nyhetskällor med “Palestin* OR Israel* OR Hamas AND självförsvar*”, 7 oktober 2023 - 15 mars 2025.</em>

<em>(12) Sökt i Retriever med nämnda nyhetskällor med “Palestin* OR Israel OR Hamas AND University Network for Human Rights mellan 7 oktober 2023 - 15 mars 2025. Även “University Network for Human Rights” söktes. Även relevanta fraser från studien inkluderades för att se ifall den passivt citerats i media.</em>

<em>(13) Sökt i Retriever med nämnda nyhetskällor med “Palestin* OR Israel OR Hamas AND The legality of the Israeli occupation of the occupied Palestinian territory, including East Jerusalem, mellan 7 oktober 2023 - 15 mars 2025. Även relevanta fraser från studien inkluderades för att se ifall den passivt citerats i media.</em>

<em>(14) Miranda Wretman, “Folkrättsexperten om FN-rapporten: ‘Undviker begreppet folkmord’”, TV4, 12 jun 2024.</em>

<em>(15) SvD, Magdalena Andersson &#38; Morgan Johansson, “Sverige måste höja trycket mot Israel”, 1 dec 2024.</em>

<em>(16) SvD, Jesper Sundén &#38; Anna Tärnhuvud, “‘Offren för Hamas bestialiska dåd har hamnat i skymundan’”, 24 dec 2023.</em>

<em>(17) SvD, Olof Ehrenkrona, “Att vinna kriget räcker inte”, SvD, 5 jun 2024.</em>

<em>(18) Sökt i Retriever med nämnda nyhetskällor med “Hamas AND vapen*”. “Stöd* Hamas”, “Stöd till Hamas”, “Hamas AND vapenleverans*”, “skicka vapen till Hamas”, “militärt stöd AND Hamas”, “militärt stöd till Hamas”, mellan 7 oktober 2023 - 15 mar 2025.</em>

<em>(19) SvD, Mattias Svensson, “Iran är nyckeln till fred”, 12 okt 2023.</em>

<em>(20) SvD, “Terrorn är inte Mellanösterns öde”, Ledarredaktionen, 7 okt 2024.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aftonbladets papperstidning kan läggas ner redan i år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladets-papperstidning-kan-laggas-ner-redan-i-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladets-papperstidning-kan-laggas-ner-redan-i-ar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jan 2025 08:01:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Schibsted]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198751</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den skvallerinriktade tidningen Aftonbladet kan komma att lägga ner sin pappersupplaga redan under 2025. Detta framgår av ett uttalande från Schibsteds vd Siv Juvik Tveitnes.</strong>

<strong><em>– Vi tror att Aftonbladets papperstidning är den i vår portfölj som först läggs ner</em>, bedömer hon.</strong>

Beskedet kommer efter ett ekonomiskt svårt år 2024 för Schibsted Media, som äger Aftonbladet och flera andra stora svenska medier.

<em>– År 2024 landar väldigt svagt. Det blir negativt. Vi har sett att även 2025 blir svagt om vi inget gör, så därför tittar vi nu över våra kostnader</em>, fortsätter vd:n i en <a href="https://www.dagensmedia.se/tidningar-och-tidskrifter/dagspress/schibsted-vdn-nedskarningarna-slar-ojamnt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">intervju</a> med Dagens Media.

Koncernen planerar kostnadsbesparingar under 2025 för att motverka fortsatt negativ ekonomisk utveckling. Pappersupplagan har under lång tid sett en vikande trend, och lönsamheten för den tryckta tidningen blir svagare för varje år.

<em>– Aftonbladets lönsamhet i print blir svagare för varje år och vi tror att Aftonbladets papperstidning är den i vår portfölj som först läggs ner. Exakt när det ska ske har inte bestämts.</em>

Under gårdagen meddelades det också att cirka 350 heltidstjänster måste försvinna från mediehuset för att budgeten ska gå ihop - cirka 13 procent av den samlade personalstyrkan.
<h3>Agendasättande journalistik</h3>
På en direkt fråga om nedläggningen kan ske i år svarar Tveitnes att man ”<em>följer lönsamheten i print och jobbar för att upprätthålla den</em>". Detta tolkas av många som att nedläggningen kan vara mycket nära förestående, även om inget exakt datum har fastställts.

Utvecklingen speglar en större trend i mediebranschen, där läsarna överger etablissemangsmedierna, och särskilt deras papperstidningar, till förmån för sociala medier och alternativa nyhetskällor.

Aftonbladet har mycket länge också anklagats för att ägna sig åt vänsterpolitisk aktivism och agendasättande journalistik och var exempelvis en av de tidningar som under många år bedrev en omfattande smutskastningskampanj mot Sverigedemokraterna.

Precis som Sveriges andra stora tabloid, Expressen, har man genom åren också systematiskt hängt ut invandringskritiker, vaccinskeptiker och andra oliktänkare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladets-papperstidning-kan-laggas-ner-redan-i-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Så driver Aftonbladet på eskalering i Ukraina&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/sa-driver-aftonbladet-pa-eskalering-i-ukraina/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/sa-driver-aftonbladet-pa-eskalering-i-ukraina/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Jun 2024 13:38:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Kaja Kallas]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Kadhammar]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183592</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Aftonbladets Peter Kadhammar </strong>har varit på studiebesök i Estland. Det har nämligen pågått Nato-övning.

Det är på det hela taget en gemytlig tillställning, trots en underton av hotande krig:

<em>– Under höga tallar äter vi kött med potatis eller ris. Kaffet är slut men det finns god yoghurt med små chokladbitar i till dessert</em>, skriver Kadhammar i en <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/LMArb4/kaja-kallas-pa-stor-natoovning-i-estland-forberedelse-om-ryssland-anfaller" target="_blank" rel="nofollow noopener">krönika</a> den 22:a maj.

Kadhammar återger hur Estlands premiärminister Kaja Kallas, som också närvarar, förklarar vad syftet med det övningen är:

<em>– Vi förbereder oss så att vi kan försvara vårt land från första minuten och första centimetern,</em> säger premiärminister Kaja Kallas som nyss hoppat ner från en pansarvagn med beteckningen IFV CV9035EE.

Det är allvar nu: ”Kaja Kallas är klädd i skinnjacka som släppt i sömmen på ryggen; denna vår finns inte tid till futiliteter", framgår det av artikeln.

Kaja Kallas är tydligen en enkel ledare, fast besluten att skydda sitt land i en tid då den auktoritäre ledaren i öster hotar att fördärva ett annars fridfullt och idylliskt land.

Så långt, allting gott. Det anmärkningsvärda är vad som utelämnas.

Den 18:e maj, fyra dagar innan Kadhammars artikel publiceras, har Kallas talat vid på en <a href="https://www.valitsus.ee/en/news/prime-minister-kallas-we-must-not-fall-trap-fear" target="_blank" rel="noopener">konferens</a> i Estland. Hon har sagt att ett ryskt nederlag ”<em>skulle inte vara en dålig sak, för då kan det bli en verklig förändring i samhället. Och ni vet, det finns många olika nationer, just nu, som är del av Ryssland. Jag tror att om man har fler mindre nationer, så är det inte en dålig sak.</em>”

Kallas skulle alltså vilja se en rysk förlust, följd av en sönderdelning av ryskt territorium i flera, mindre nationer.

<strong>Här stöter vi på ett problem</strong>. I Moskva har man nämligen gång på gång klargjort att det är en central del av Rysslands officiella så kallade kärnvapendoktrin att alla reella hot mot Rysslands territoriella integritet kommer att bemötas med kärnvapen.

Detta är dock inget Kallas fäster sig särskilt vid. Vid samma konferens förklarar hon att vi måste akta oss för att bli skrämda av saker som eskalering och kärnvapenkrig.
<em>– Vi måste undvika att falla i rädslans fälla, eftersom det är precis vad Putin vill</em>, säger hon.

För Kallas är alltså kärnvapenkrig inte något att bekymra sig över.

Det finns dock människor som faktiskt helst skulle undvika ett kärnvapenkrig, som kanske vill leva ännu en tid och se sina barn göra detsamma. Sådana människor finns även i Sverige, som med tanke på sin geografiska närhet kan räkna med att vara bland de först och värst drabbade.

Tar Kadhammar på sitt studiebesök tillfället i akt att fråga Kallas varför hon inte är mer mån om att undvika utsagor som är som gjorda för att leda till upptrappning? Ifrågasätter han klokheten i att göra just vad man i Moskva sagt kan leda till totalt krig? Nej, och åter nej.

Frågar han henne om hennes uttalande, vid samma konferens, att Ukraina till varje pris måste gå med i Nato, trots att Ryssland har sagt att kriget kommer att fortgå så länge denna idé är aktuell? Ifrågasätter han om Natomedlemskap är värt den oerhörda kostnad ett fortsatt krig innebär för Ukraina? Nej, och åter nej.

Kadhammars mest kritiska fundering rör istället Kallas jacka, och sömmen som släppt.

<strong>Genom utelämnande av denna typ</strong> förblir Aftonbladets läsare, och svenska folket i stort, ovetande om den extremt uppskruvade retorik som förs av våra ledare och deras allierade, och vad denna potentiellt kan innebära för oss.

Den 21:e maj, tre dagar efter kommentarerna från Kallas, utlyser Putin mycket riktigt att Ryssland har inlett övning med taktiska kärnvapen. Syftet: ”<em>Att säkra den territoriella integriteten och suveräniteten av den ryska staten.</em>”

Detta rapporterar Aftonbladet, men man underlåter även här att nämna att ledare i Nato-länder, däribland Kallas i Estland, faktiskt uttryckt en önskan att undergräva Rysslands ”territoriella integritet”. Inte heller nämner man att man i Europa och USA under de senaste veckorna har närmat sig ett beslut om att låta Ukraina använda missiler från väst för attackera mål inom Rysslands gränser.

Aftonbladets läsare måste därför ursäktas om de tror att väst vill undvika en upptrappning av kriget, och att Ryssland på ett irrationellt sätt hotar vilt omkring sig.

Kanske är det enda som står att göra att sätta hårt mot hårt, oavsett priset? frågar sig säkert Kadhammars läsare.

Och därmed tar vi ytterligare ett steg mot en katastrof.

&#160;

<em>Kvarnen</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/sa-driver-aftonbladet-pa-eskalering-i-ukraina/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aftonbladets AI-bot skulle hitta kvinnliga experter – hittade på namn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/aftonbladets-ai-bot-skulle-hitta-kvinnliga-experter-hittade-pa-namn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/aftonbladets-ai-bot-skulle-hitta-kvinnliga-experter-hittade-pa-namn/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Jun 2024 10:55:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182249</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När skvallertidningen Aftonbladet tog fram en AI-assistent som skulle hitta kvinnliga experter att intervjua, för att "räta upp könsbalansen", började den hitta på fiktiva namn för att göra sin politiskt korrekta uppdragsgivare till lags.</strong>

AI-tekniken fortsätter att implementeras i olika fält – med varierande framgång. Aftonbladet lät i våras en AI-bot gå igenom allt innehåll som publicerats det senaste året i syfte att ”undersöka vilka personer som syns och hörs i journalisten”, skriver branschtidningen Journalisten.

Enligt analysen syntes män oftare än kvinnor, något som enligt tidningens ansvariga var att betrakta som någonting negativt som behövde åtgärdas.

”<em>För att räta upp könsbalansen</em>” tog man fram en AI-assistent som fick i uppgift att föreslå kvinnliga experter för tidningen att intervjua i olika ämnen.

<em>– Idén kom efter att vi gjort undersökningen. Borde inte AI kunna hjälpa till och göra en lista på kvinnliga experter?</em> <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/ai-ska-hjalpa-aftonbladet-hitta-kvinnliga-experter/" target="_blank" rel="nofollow noopener">frågar</a> sig Emilia Cederholm, projektledare för Aftonbladets AI-satsning.

<em>– Vi har sedan tidigare egna listor över kvinnliga experter, vi började med att lägga in dem, och sade till AIn: Du är en expert som jobbar som assistent till en nyhetsredaktion. Börja söka i de här listorna. När du har gjort det kan du söka efter fler namn på nätet. Chat GPT 4 kan ju söka på internet</em>, fortsätter hon.
<h3>"Fattar inte att den ljuger"</h3>
Den politiskt korrekt programmerade AI-assistenten agerade dock inte som förväntat utan började, för att göra sina uppdragsgivare nöjda, hitta på fiktiva namn och lyfte fram dessa som verkliga experter.

<em>– När vi sen faktakollade fanns inte en av fyra kvinnor som den föreslog. AI vill till varje pris vara till lag. Den fattar inte att den ljuger, den tror att den har hittat en expert som sedan inte finns när man kollar upp det</em>, förklarar Cederholm.

Med fler och tydligare instruktioner blev resultatet ”bättre”, men hon påpekar att AI:n bara är ”ett hjälpmedel och funkar bäst när en mänsklig person finns med i bilden”.

Senare ska en rad icke påhittade kvinnliga experter – under mänsklig översyn, ha lagts in i tidningens databas med hjälp av AI-assistenten. AI-satsningen ska utvärderas i höst efter att ha varit igång i ett år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/aftonbladets-ai-bot-skulle-hitta-kvinnliga-experter-hittade-pa-namn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvällstidningarna hoppas på tiotals miljoner i mediestöd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 15 Feb 2024 14:11:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[Mediestödsnämnden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=172964</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Expressen och Aftonbladet återfinns bland de medier som ansökt om det nya mediestödet. Beviljas ansökningarna kan de båda kvällstidningarna årligen få tiotals miljoner kronor var i skattefinansierat stöd.
</strong>

Det nya mediestödet, som trädde i kraft vid årsskiftet, innebär att man kan söka fyra typer av stöd samtidigt. Det största stödet är redaktionsstödet där varje tidning kan få upp till 24,5 miljoner kronor. Både Schibstedsägda Aftonbladet och Bonnierägda Expressen har sökt redaktionsstödet.

– <em>Vi vill ha största möjliga styrka för att satsa på journalistiken och här ser vi att vi kan vara berättigade till stödet – och därför söker vi</em>, <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/expressen-och-aftonbladet-hoppas-pa-miljoner-i-mediestod/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Expressens chefredaktör Klas Granström till Journalisten.

Om stödet beviljas är det mediestödsnämnden som beslutar hur mycket kvällstidningarna kommer att få. Det finns en miljard att fördela bland de som söker. Båda tidningarna har dock fått ekonomiskt stöd från staten under 2020 där de fått totalt närmare 22 miljoner kronor i stöd de senaste tre åren. De har också årligen fått ett distributionsstöd som ligger på under en miljon kronor.

Även Omni, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten har ansökt. Sammanlagt har 195 tidningar ansökt om mediestöd i år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vi har tröttnat på politiskt korrekta superhjältar, Aftonbladet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/vi-har-trottnat-pa-politiskt-korrekta-superhjaltar-aftonbladet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/vi-har-trottnat-pa-politiskt-korrekta-superhjaltar-aftonbladet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Nov 2023 16:56:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[Jan Sundstedt]]></category>
		<category><![CDATA[Marvel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=167070</guid>

					<description><![CDATA[Filmer med superhjältar i fokus har de senaste cirka 15 åren exploderat i antal. Produktionstakten har varit och är filmhistoriskt sett hysterisk. Numera syns de färggranna dräkterna och mantlarna inte enbart på bioduken utan även via så kallade spinoff-serier producerade för tv och streamingtjänster.

Från att ha fört en relativt obskyr tillvaro utanför originalformen serietidningar/-album är begreppet superhjälte idag vardagsmat. Likt Ahlgens Bilar således snart i var mans mun. En av baksidorna med överexponeringen är som så ofta att den breda publiken tröttnar. Till sist överger även den ack så viktiga fan-basen skutan. Något som jag och andra menar att så nu skett med det som brukar kallas superhjältefilmer.

Till skillnad från deltagarna i <a href="https://www.aftonbladet.se/podcasts/ab/episode/362633" target="_blank" rel="nofollow noopener">Aftonbladet Daily</a> hävdar jag mot fast grund att det inte är den klassiske superhjälten i sig som vi i publiken tröttnat på (se bild nedan) utan den närmast otäcka trend som under en längre tid infekterat genren. Jag talar givetvis om kreativ och fantasilös sörja som exempelvis girl boss-trenden, (falsk) mångfaldshysteri, vithetstvätt och hbtq-propaganda. Allt paketerat i urvattnad själ- och bottenlös geggamoja.

[caption id="attachment_167110" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/11/Spiderman-2002.jpg"><img class="wp-image-167110 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/11/Spiderman-2002-640x328.jpg" alt="Superhjältar Marvel Spiderman" width="640" height="328" data-pin-description="https://www.imdb.com/title/tt0145487/mediaviewer/rm4253400577/" /></a> Spiderman från 2002 ett strålande prov på förnämlig superhjältefilm. Foto: Imdb, Columbia (Starz).[/caption]
<h3>"Feminiserade sojamjölksdrickande regissörer"</h3>
Etiketten för denna typ av superhjältefilmer har kommit att kallas "<a href="https://www.economist.com/the-economist-explains/2021/07/30/how-has-the-meaning-of-the-word-woke-evolved" target="_blank" rel="nofollow noopener">woke</a>" av sina belackare och "nyskapande" av sina förhållandevis få supportrar. Ett samlingsbegrepp för allehanda stolligheter inom modern populärkultur. Det har dock inte alltid varit så. En gång i tiden var superhjältefilmer såväl unika som - håll i er nu - nyskapande och underhållande, samt avslappnat befriande från BUDSKAPET.

Ett utmärkt exempel är Sam Raimis <em>Spiderman</em> (Marvel) från 2002. En film som klart och tydligt visar att det går att göra bra film inom genren, utan att fastna i allehanda BUDSKAP. Richard Donners adaption av Stålmannen (DC Comics) via 1978 års <em>Superman The Movie</em> ett annat genialiskt verk. Vad som gör dessa filmer njutbara - utöver välskrivna manus, gedigna skådespelarinsatser och superb regi - är det faktum att BUDSKAPET lyser med sin frånvaro.

Superhjältefilmer är avsedda som underhållning och inte som förhörsmanual 1a. i Så-Här-Ska-Du-Tycka-Om-Samtiden. Vi har tröttnat. Det räcker nu. Inga mer usla ChatGPT:ade manus som min elvaårige son gör bättre. Inga mer feminiserade sojamjölksdrickande regissörer. Väck med alla utklädda småtjejer som ska bossa runt stora starka karlar. Om någon vill kalla mig för misogyn så varsågod. Det bryr jag mig inte det minsta om.

[caption id="attachment_167123" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/11/She-HULK.jpg"><img class="size-medium wp-image-167123" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/11/She-HULK-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Det råder nya spännande tider i superhjältevärlden... Foto: faksimil/She-HULK: Attorney at Law.[/caption]
<h3>"Ta tillbaka den konstnärliga kreativiteten"</h3>
Superhjältefilmer kan/får gärna ses av alla - påg som jänta - men det går inte att komma ifrån att kategorin främst tilltalar pojkar. Kan det (hemska tanke) månne ligga i vår genetiska design? Med ovan argument är det inte konstigt om de senaste årens Marvelfilmer och serier som översvämmat marknaden går dåligt. Man skrämmer ju bort sin grundläggande publik - grabbarna.

<em>The Marvels</em> tokfloppar just nu på biograferna och det kunde ju en idiot räkna ut. Addera till detta eländet som är <em>Multiverse of Madness</em>; <em>She-HULK: Attorney at Law</em>; <em>Wandavision</em>; <em>Wakanda Forever</em> och <em>Ms. Marvel</em> - bara för att nämna några. Titlarna ovan ingår i det kapitel som på Marvelspråk kallas Phase Four och det här framför allt dessa som floppat eller åtminstone spelat in mindre kosing än vad blodiglarna i dagens Hollywood hoppats på.

Att filmer som utsökta <em>Joker</em> (2017) och underhållande <em>Spider-Man: No Way Home</em> (2021) gett klirr i kassan samt generellt fått bra kritik av såväl den vanliga publiken som gratistittande filmkritiker är ett bevis för att min tes håller. Nämligen att om filmmakarna håller sig till det som en gång i tiden var fokus för denna förunnade yrkesgrupp, så kan genren överleva.

Släpp taget om pk-sargen och ta tillbaka den konstnärliga kreativiteten. Med gedigna välskrivna manus och kreativt sinnade regissörer som inte är marinerade i sojamjölk kommer man väldigt långt. Stirra inte blint på budget versus intäkter, var trogen källmaterialet och dra i handbromsen vad gäller mängden produktioner samt visa respekt för supporterskaran. Tro mig, kanske kan vi vara något här på spåren, vad gäller framgång ...

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/vi-har-trottnat-pa-politiskt-korrekta-superhjaltar-aftonbladet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aftonbladet: &#8221;Mer Mohamed i svenska almanackan&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-mer-mohamed-i-svenska-almanackan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-mer-mohamed-i-svenska-almanackan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Jul 2023 10:11:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[Muhammed]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=155838</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ledartext i vänsterpopulistiska Schibsted-tidningen Aftonbladet menar att det är på tiden att namnsdagarna i almanackan görs om rejält. Andemeningen i texten är att svenska namn, som skribenten hävdar är "förlegade", bör kastas ut ur almanackan till förmån för namn som exempelvis Mohamed och Ali.</strong>

– <em>Maka på dig Brynolf, gör plats åt Bilal,</em> inleder den kvinnliga skribenten sin <a href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/LlBJRV/mohamed-borde-fa-en-namnsdag" target="_blank" rel="noopener">ledartext</a> och uttrycker vidare att "<em>Det skulle både bli mer festligt – ju fler som firar desto bättre – och få namnsdagarna att kännas mer à jour"</em>.

En namnsdag är den dag som enligt almanackans så kallade namnlängd är tillägnad en persons förnamn. Den svenska almanackan har sitt ursprung i den romersk-katolska helgonkalendern.

Sedan 1972 är det fritt att publicera almanackor med valfria namnlängder, vilket också skett vid ett par tillfällen och 1993 fick språkforskaren Katharina Leibring att syrligt uttrycka att "den stora namnsdagsröran har brutit ut".
<h3>Svenska namn "föråldrade"</h3>
Nu propagerar Aftonbladet för att vad man beskriver som svenska "föråldrade" namn endera tas bort helt eller delar namnsdagen med till exempel Mohamed eller Ali.

– <em>Den populära nykomlingen Mohamed i sina olika stavningar totalt är tilltalsnamnet på drygt 25 000 folkbokförda svenskar. På samma sätt skulle Algots dag den 30 juli kunna livas upp med hjälp av 16 590 stycken Ali.</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Dags att Mohamed får egen namnsdag <a href="https://t.co/88KJDUwWVr">https://t.co/88KJDUwWVr</a></p>
— Anders Lindberg (@anderslindberg) <a href="https://twitter.com/anderslindberg/status/1685864121068294144?ref_src=twsrc%5Etfw">July 31, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Förslaget att stöpa om den svenska almanackan till mer mångkulturell skrud har fått många att säga ifrån på exempelvis Twitter.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Helt obegripligt att vissa i Sverige vill att vi ska kröka rygg inför religiösa diktaturstater. Vad blir nästa steg, överlämna nycklarnas till riksdagen? <a href="https://t.co/x8kz8xpYDF">pic.twitter.com/x8kz8xpYDF</a></p>
— Michel Thorsson &#x1f1fa;&#x1f1e6; (jurist - ekonom - filosof) (@MichelThorsson) <a href="https://twitter.com/MichelThorsson/status/1685888345895776256?ref_src=twsrc%5Etfw">July 31, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Aftonbladet har under lång tid gått i <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-gor-stockholms-moske-till-svenskt-kulturarv/" target="_blank" rel="noopener">frontlinjen</a> för ett mångkulturellt samhälle såväl vad gäller att driva på den eskalerande demografiska förändringen i landet som till stöd för det faktum att <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-boneutrop-ar-svensk-kultur/" target="_blank" rel="noopener">islam</a> flyttat fram sina positioner.

Huruvida Namnlängdskommittén, alltså den del av Svenska Akademien som beslutar om ändringar i den officiella almanackan, eller privata aktörer kommer att svara på Schibsted-tidningens utspel är i nuläget inte klarlagt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-mer-mohamed-i-svenska-almanackan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aftonbladet: ”Böneutrop är svensk kultur”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-boneutrop-ar-svensk-kultur/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-boneutrop-ar-svensk-kultur/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Mar 2023 13:38:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Lindberg]]></category>
		<category><![CDATA[böneutrop]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=144860</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vänsterpopulistiska Schibsted-tidningens Anders Lindberg, (Aftonbladet) skriver nu på ledarplats att han anser att muslimska ”böneutrop är lika mycket del av svensk kultur som allt annat som människor i Sverige ser som sin kultur”.</strong>

Lindberg som genom åren profilerat sig som motståndare till nationalism, invandringskritik och Sverigedemokraterna, skriver om att Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad, som han beklagar, ”har en direkt effekt på Sveriges Natoansökan". Sverigedemokraterna har i samma veva lanserat en kampanj för att förbjuda muslimska böneutrop i Sverige, vilket Schibsted-tidningens ledarskribent också insinuerar hör ihop med påverkanskampanjer från Ryssland. Själv fortsätter ledarskribenten att relativisera den pågående islamiseringen av Sverige genom att skriva att landets ”superkraft har alltid varit vår öppenhet” och att ”vad som är svenskt ändras ständigt och ska få ändras”.

”<em>Kampanjen använder sloganen ’Böneutrop hör inte hemma i Sverige’. Så låt oss börja där. Det är nämligen struntprat. Sverigedemokraterna försöker införa en syn på svenskhet och svensk kultur som något fruset i tiden. Som att 50-talets Sverige var det fullbordade landet. Eller i SD:s fall kanske snarare 30-talet</em>”.

”<em>Sanningen är att böneutrop är lika mycket del av svensk kultur som allt annat som människor i Sverige ser som sin kultur. Det mesta av det som idag är 'urgamla svenska traditioner' är varken urgamla eller svenska</em>”, <a href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/l3QVme/klart-att-boneutrop-ar-en-del-av-svensk-kultur" target="_blank" rel="noopener">fortsätter</a> han.

<strong>Lindberg tycks dock inte</strong> vara särskilt positiv till att få höra böneutrop hemmavid. När Chang Frick från Nyheter Idag meddelar (på Twitter) att han kan tänka sig att betala ansökan för ett demonstrationstillstånd till den som vill spela upp islamska böner med högtalare utanför Lindbergs bostad blir svaret inte positivt.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Och nej. Det är alltså inte något skämt när det kommer från det hållet.</p>
Och det vet ni.

Är det så här ni vill att politiken i Sverige ska fungera?

— Anders Lindberg (@anderslindberg) <a href="https://twitter.com/anderslindberg/status/1634437651779444736?ref_src=twsrc%5Etfw">March 11, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

”<em>Det här är vad SD-gänget uppmanar till mot motståndare… Och nej. Det är alltså inte något skämt när det kommer från det hållet. Och det vet ni. Är det så här ni vill att politiken i Sverige ska fungera?</em>”, skriver Schibsted-skribenten på Twitter.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-boneutrop-ar-svensk-kultur/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>41</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Enbart mediejättar får direkttillgång till valresultatet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/enbart-mediejattar-far-direkttillgang-till-valresultatet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/enbart-mediejattar-far-direkttillgang-till-valresultatet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Sep 2022 12:36:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[TT]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<category><![CDATA[valresultat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131207</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Valmyndigheten har beslutat att inleda ett ”särskilt samarbete” med de stora systemlojala medierna – vilket innebär att enbart dessa får möjlighet att ta del av valresultatet i realtid under söndagen.</strong>

”<em>Leveransen kräver både administration och manuell hantering från Valmyndigheten, varför vi endast har möjlighet att erbjuda denna lösning och service till ett begränsat antal medier</em>”, skriver myndigheten på sin <a href="https://www.val.se/servicelankar/press/resultatfiler-fran-rostrakningen.html" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>.

Vid tidigare val har Valmyndigheten haft en särskild tjänst med separata servrar där man kunnat ladda ner valdata och följa rösträkningen även om den officiella hemsidan ligger nere – i år erbjuds dock denna möjlighet enbart till en handfull mediejättar.

Enligt <a href="https://samnytt.se/endast-sarskilt-utvalda-medier-far-del-av-valresultat-pa-sondag/" target="_blank" rel="noopener">Samnytt</a> har Valmyndigheten inlett ”ett särskilt samarbete” med Sveriges television, TV4, Aftonbladet, Bonnier News och TT Nyhetsbyrån och det är enbart dessa som får ta del av valresultatet direkt – med motiveringen att de når ”en stor andel av befolkningen i Sverige och har nationellt fokus”.

”<em>Valmyndigheten har därför avgränsat erbjudandet till media som utgör public service, aktörer med marksändningstillstånd, de största rikstäckande tidningarna samt Sveriges största nyhetsbyrå</em>”, skriver myndigheten vidare.

2018 kraschade Valmyndighetens hemsida när hundratusentals svenskar försökte följa rösträkningen – något myndigheten själva hävdar berodde på ett angrepp.

”<em>Valmyndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att den typ av angrepp som skedde under valkvällen 2018 inte ska kunna inträffa igen. Samtidigt bedömer Valmyndigheten att den tekniska utvecklingen är sådan att det är omöjligt att garantera att Valmyndighetens webbplats inte kommer att kunna påverkas av ett omfattande angrepp även i framtiden</em>”, skriver Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinski till Samnytt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/enbart-mediejattar-far-direkttillgang-till-valresultatet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
