Isac Boman – Nya Dagbladet

Sverige firar 500 år sedan segern i självständighetskriget

Isac Boman — Sat, 06 Jun 2026 05:00:00 +0000

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson (Vasa) till kung av riksdagen i Strängnäs. Händelsen markerade slutet på ett svenskt befrielsekrig - och även på den så kallade Kalmarunionen som hade bildats 126 år tidigare. Initialt var Kalmarunionen en gemensam uppgörelse mellan Sverige, Norge och Danmark, där de tre länderna skulle styras av en gemensam monark. Missnöjet med unionen växte dock i Sverige, och genom flera olika uppror försökte man med blandad framgång bryta sig loss ur unionen för att kunna välja egna självständiga kungar eller riksföreståndare - framom att lyda under härskare av dansk eller tysk härkomst. Svenskarna vägrade framförallt erkänna den danske Kristian II som kung av Sverige. I januari 1520 inledde Kristian därför en invasion av Sverige med tyska och danska trupper för att återerövra landet från den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans allierade. Kristians trupper och Sten Stures bondehär möttes vid Åsundens is utanför Ulricehamn, där den svenska hären förlorade och Sten Sture skadades svårt och avled snart därefter. Utan ledare kapitulerade snart Stockholm och andra svenska bastioner. Med hjälp av sina utländska soldater och hot om mer våld blev Kristian krönt till svensk kung i november 1520.

Stockholms blodbad

Kristian II var dock inte av den förlåtande personlighetstypen. Efter en tre dagar lång kröningsfest valde han och hans rådgivare att ta tillfället i akt att avrätta sina politiska motståndare. Stora delar av den svenska aristokratin togs av daga i vad som för eftervärlden blivit känt som ”Stockholms blodbad”. [caption id="attachment_151701" align="alignnone" width="640"] Stockholms blodbad, avbildning från 1676.[/caption] Man bedömer att uppemot 100 personer avrättades mellan den 7 och 9 november. En av dessa var Gustav Vasas far – riksrådet och riddaren Erik Johansson (Vasa). Adelsmän halshöggs, borgmästare och rådmän hängdes och Sten Sture själv grävdes upp från sin grav och kastades på ett likbål i syfte att skända den unge riksföreståndaren. Efter massakern kom den danske kungen i Sverige att bli känd som "Kristian Tyrann". Gustav Vasa var själv inte på plats vid blodbadet. Han hade tagits som gisslan av danskarna redan 1518, efter slaget vid Brännkyrka, men hade året senare lyckats fly till tyska Lübeck. Han var efterlyst av danskarna och återkom inte till Sverige förrän i maj 1520, där han höll sig gömd hos sympatisörer. Vid sidan av hans far avrättades även två av hans morbröder och flera andra släktingar vid Stockholms blodbad, samtidigt som hans kvinnliga familj och släktingar fängslats i Köpenhamn och alla egendomar konfiskerats av Kristian. Eftersom Kristians motståndare avrättats fanns inte heller någon självklar ledare för att organisera ett fortsatt motstånd mot danskarna. Gustav Vasa hade dock bestämt sig för att ta saken i egna händer.

Gustav Vasa bygger en motståndsrörelse

Gustav Vasa inledde ett projekt att söka stöd av dalkarlarna. Dessa hade en lång historia av frihetskamp bakom sig och hedrade minnet av Engelbrekt Engelbrektsson som på 1430-talet genomfört ett uppror mot Kalmarunionens styre som tillfälligt pressade danska styrkor ut ur Sverige. Initialt ska dalkarlarna har varit mycket skeptiskt inställda till att ställa upp. När sändebud kom som berättade om kung Kristians agerande vid Stockholms blodbad, hur Sten Stures kropp skymfats och andra illdåd begåtts, ska man dock ha kommit på andra tankar. Till slut valde man att ställa sig bakom den unge Gustav som sin hövitsman. Man tilldelade honom en personlig livvakt på 16 man – vilket blev prototypen till Svea Livgarde. [caption id="attachment_151704" align="alignnone" width="516"] Avbildning av Gustav Vasa på Livrustkammaren, Stockholm.[/caption] Efter att inledningsvis ha intagit Falun och där tillfångatagit den danske fogden, fick motståndsrörelsen stöd från fler svenska landsändar och upprorshären växte i mantal. Även Gävle gick över till Gustav och ett antal svenska adelsmän, förbittrade över att deras släktingar avrättats i Stockholm, valde att ansluta sig till kampen mot det danska styret. Det största slaget vid Brunnbäcks färja utanför Avesta i Dalarna blev också en betydande svensk seger. Denna innebar att kung Kristian nu definitivt insåg att det svenska motståndet inte alls hade krossats i samband med blodbadet i Stockholm och att läget för hans styre nu var mycket allvarligt. Danskarna stärkte sin militära närvaro i ett försök att krossa upprorshären. Gustav Vasa fortsatte dock att göra framsteg och Västerås intogs, även om den danskvänliga styrkan på slottet inte gav upp förrän i januari 1522. Överlag var det mycket besvärligt för bondearmén att inta borgar och slott. I april 1521 hade Gustav Vasas full kontroll i Dalarna och hade stöd av Gästrikland, Västmanland och Närke. I augusti samma år erkändes han som Sveriges hövitsman och riksföreståndare i Vadstena – samtidigt som Kristians marionettregering flydde från Sverige. Kristian hade dock fortsatt stöd av adelsmän i Östergötland, Sörmland och Uppland - och de viktigaste svenska borgarna och slotten var fortfarande under dansk kontroll. För att erövra dessa köpte den svenska motståndsrörelsen in krigsskepp, kanoner och legosoldater från Lübeck och tack vare detta kunde man besegra en dansk flotta utanför Stockholm i november 1522.

Kung Gustav

1523 var det egentligen bara Stockholm och den då mycket viktiga staden Kalmar som fortfarande var under dansk kontroll. Kalmar intogs till slut den 27 maj. Gustav Vasa kröntes redan den 6 juni till Sveriges konung i Strängnäs, men det dröjde till 17 juni innan Stockholm kapitulerade. Kort därefter föll de sista danskkontrollerade borgarna i den finska delen av riket och Sverige var under definitiv svensk kontroll igen. [caption id="attachment_151700" align="alignnone" width="640"] Gustav Vasas intåg i Stockholm, av Carl Larsson.[/caption] Det dröjde till augusti 1524 innan Gustav Vasa och den i Danmark då avsatte kung Kristians efterträdare Fredrik I undertecknade fredsfördraget som kom att bli det formella slutet för kriget mellan de skandinaviska länderna. Det bestämdes då bland annat att Blekinge, Skåne och Gotland skulle förbli danska, att alla fångar på båda sidor skulle friges och att Sverige och Danmark förband sig att fortsättningsvis leva i fred som goda grannar. De historieintresserade är förstås väl medvetna om att verkligheten så småningom skulle komma att bli en annan.

En milstolpe i Sveriges historia

Gustav Vasas kröning till Sveriges konung den 6 juni är förstås särskilt symboliskt i kontexten av ett Sverige som vid tillfället i praktiken var ockuperat av en utländsk makt, som genom massmord och vapenmakt hade tagit kontrollen över landet. Gustav Vasa kom i historiens krönikor att bli en omstridd regent, men hans betydelse för Sverige och inverkan på svensk historia går knappast att underskatta. [caption id="attachment_151698" align="alignnone" width="640"] Gustav Vasas och hans drottningars grav i Uppsala domkyrka. Foto: Adville/CC BY-SA 3.0[/caption] Under kung Gustav övergav Sverige katolicismen till förmån för protestantismen och riket blev även en tydlig arvsmonarki som efterhand formades till en mer modern och centraliserad nationalstat. Under hans barnbarn Gustav II Adolf kom Sverige sedermera att bli ett av de mest inflytelserika länderna i Europa under den historiska epok som i Sverige skulle bli känd som "stormaktstiden", där Sverige kom att påverka den politiska och religiösa maktbalansen även på den europeiska kontinenten.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 6 juni 2023.

Allt fler nätbaserade underhållningstjänster drivs från andra länder

Isac Boman — Thu, 19 Mar 2026 03:07:44 +0000

Antalet digitala underhållningstjänster och plattformar på marknaden växer i stadig takt och nya dyker ständigt upp. Parallellt sker samtidigt en utveckling där fler och fler plattformar inom onlinespel och streaming etablerar sin huvudsakliga drift utomlands. Detta skifte bidrar till ett bredare utbud av tjänster men ställer också strikta krav på reglering och konsumentskydd.

Trenden med utländska plattformar

Nätbaserade underhållningstjänster som onlinecasino och streamingtjänster har blivit en naturlig del av digitala nöjen, särskilt sedan det svenska licenssystemet för onlinespel infördes 2019. Marknaden har expanderat kraftigt, med en stabil årlig tillväxt för aktiva plattformar. Som ett exempel kan vi rekommendera Vera & John casino (med huvudkontor på Malta). Plattformen drivs från Malta, ett vanligt nav för digitala spelbolag i Europa. Internationella jättar inom streaming inkluderar namn som Netflix (USA), Twitch (USA) och Disney+ (Nederländerna), som varje dag når miljontals hushåll. Även spelaktörer tar med andra ord en stor del av underhållningskakan, där många väljer att etablera sin drift i länder som just Malta, Irland och Estland för dess effektiva licenssystem och lägre skattekostnader.

Internationella aktörer dominerar

EU-regler förenklar för globala underhållningsföretag att placera sin huvudsakliga drift i andra länder än exempelvis Sverige, till förmån för områden med etablerad tech-infrastruktur och mer fördelaktiga regelverk. Streamingplattformar från USA och större EU-länder står för majoriteten av trafiken på svenska bredbandsnät, medan spelplattformar huvudsakligen licensieras via Malta och Estland. Denna geografiska spridning skapar ett brett utbud som når svenska användare via EU:s öppna marknad, oavsett var servrarna är fysiskt lokaliserade. I Sverige ansvarar Spelinspektionen för nationell tillsyn av spel, men många av tjänsterna som används drivs av internationella bolag och erbjuder innehåll dygnet runt.

Varför företag väljer utländsk drift

En utländsk bas kan ge företag tillgång till global infrastruktur och snabbare licensprocesser samtidigt som tjänsterna når svenska användare dygnet runt. Exempelvis möjliggör Estlands digitala lösningar licenshantering inom dagar snarare än veckor, medan Maltas ekosystem för spelbranschen erbjuder specialiserad support för många plattformar. Detta leder till innovativa funktioner som 4K-streaming från amerikanska servrar, live-sändningar och fullt mobilanpassade spelupplevelser online. Lägre driftskostnader genom reducerad bolagsskatt och effektiva regulatoriska ramar leder till fler tjänster och konkurrenskraftiga priser för svenska konsumenter. Samtidigt anpassas bredbandsnätens kapacitet kontinuerligt för att möta efterfrågan.

Reglering och konsumentperspektiv

För utlandsdrivna underhållningstjänster gäller att licensierade plattformar följer EU-standarder för dataskydd genom GDPR och konsumentsäkerhet, kompletterat med det svenska Spelpaus-systemet. Spelinspektionen listar och övervakar aktörer med svensk licens för att säkerställa rättvist spel och skydd mot oseriösa operatörer, oavsett var driften är baserad. Konsumentverket ger i sin tur vägledning om licenskontroll, anmälningar och skydd vid internationella tjänster. Betalningar via Trustly, Swish eller Visa använder etablerade säkerhetslösningar som BankID-verifiering och följer anti-penningtvättsregler, förutsatt att tjänsten drivs av en licensierad och reglerad aktör.

Utvecklingen framåt för underhållningstjänster

5G-utbyggnaden, AI-driven personalisering och virtuell verklighet kommer sannolikt att accelerera trenden med utländsk drift för underhållningstjänster ytterligare. Dessa teknologier gynnas av globala servrar och snabba, stabila nätverk utanför Sverige. Fler EU-länder utvecklar attraktiva licenssystem för att locka tech-företag, medan svenska bredbandsnät uppgraderas för högre kapacitet och lägre fördröjning (för att möta den växande datatrafiken). Frågor om IT och övervakning aktualiseras ständigt när plattformarnas globala expansion fortsätter, särskilt kring datalagring i länder som USA och Malta. Detta leder till en marknad med avancerade, skräddarsydda upplevelser inom streaming och onlinespel.

En fjärdedel av spelandet sker utanför systemet – kritiken mot svensk spelreglering växer

Isac Boman — Thu, 19 Mar 2026 03:00:25 +0000

Trots en av världens mest reglerade spelmarknader sker en växande del av svenskarnas spelande utanför licenssystemet. Nya rapporter pekar på brister i tillsynen – samtidigt som spelproblemen kvarstår.

Systemet tappar greppet om spelarna

Den svenska spelmarknaden reglerades 2019 med målet att skapa ett tryggare system för både betting och casino. Men utvecklingen pekar i en annan riktning. Uppskattningar visar att upp till en fjärdedel av allt spelande i Sverige sker hos olicensierade aktörer. Det innebär att en betydande del av betting- och casinospelandet ligger utanför skyddssystem som Spelpaus och omsorgsplikt. För spelare innebär det färre begränsningar – men också ett svagare skydd mot riskbeteenden.

Skarp kritik från Riksrevisionen

I en ny granskning riktar Riksrevisionen kritik mot statens arbete med spelmarknaden. Myndigheten konstaterar att målet att minska spelproblemen inte har uppnåtts – och att utvecklingen i vissa grupper går åt fel håll. Särskilt oroande är ökningen bland yngre spelare, där spelandet i allt högre grad sker digitalt – främst inom online casino och snabb betting. Granskningen pekar också på brister i tillsynen. Spelinspektionen anses inte ha tillräckliga verktyg eller resurser för att effektivt kontrollera marknaden.

Spelpaus kringgås – utländska sajter växer

En central del av den svenska modellen är självavstängningssystemet Spelpaus. Men i praktiken går det att kringgå. Spelare som stänger av sig från spelsidor kan relativt enkelt fortsätta spela hos utländska aktörer som inte omfattas av svensk lagstiftning. Detta skapar en parallell marknad där skyddsnätet saknas – och där riskerna för spelproblem kan vara större.

Spelandet ökar – trots reglering

Samtidigt visar statistik att spelandet som helhet inte minskar. Fler svenskar spelar och drivkraften att vinna stora summor uppges öka. Parallellt lever hundratusentals personer i Sverige med någon form av spelproblem, direkt eller indirekt. Detta understryker en central motsättning: trots skärpt lagstiftning kvarstår problemen – och i vissa fall förstärks de.

Branschen varnar för utvecklingen

Frågan om den växande svarta marknaden har även uppmärksammats inom branschen. Enligt analyser från Bettingbladet, som bevakar utvecklingen inom betting och online casino i Sverige, har kanalisationen bort från licenssystemet blivit en av de mest avgörande frågorna för den svenska spelmarknaden. I deras bevakning lyfts särskilt hur kombinationen av strikt reglering inom betting och casino – samtidigt som olicensierade alternativ finns ett klick bort – riskerar att driva spelare bort från det system som är tänkt att skydda dem.

En modell som ifrågasätts

Den svenska spelregleringen bygger på att spelandet ska kanaliseras till licensierade aktörer. Men när en växande andel av spelandet sker utanför systemet – samtidigt som spelproblemen kvarstår – väcks en allt mer central fråga: är det spelandet som är problemet – eller hur spelmarknaden regleras?

Analyser: USA:s direkta deltagande i attacken mot Iran förändrar den globala eskaleringslogiken

Isac Boman — Mon, 02 Mar 2026 12:40:34 +0000

Den geopolitiske analytikern Marco Vicenzino slår fast att de samordnade amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari inte bara är ytterligare ett kapitel i en utdragen konflikt – utan en strukturell eskalering med konsekvenser långt utanför Mellanöstern. I en analys beskriver han hur USA nu har gått från strategiskt stöd till direkt militär aktör, och varnar för att den globala eskaleringslogiken har förskjutits på ett sätt som världens marknader och beslutsfattare ännu inte fullt ut insett. Marco Vicenzino är grundare av Global Strategy Project, en oberoende institution för geopolitisk riskanalys, och en regelbunden kolumnist i South China Morning Post – Hongkongbaserade SCMP, Asiens ledande engelskspråkiga dagstidning. Hans analyser söker konsekvent det systemiska perspektivet bortom den direkta stridszonen.

Från skuggkrig till mellanstatlig konfrontation

Sedan oktober 2023 har konfrontationen mellan Israel och Iran genomgått vad Vicenzino beskriver som "avsiktliga faser": utbyten av missiler och drönare, israeliska angrepp mot kärnkraftsrelaterad infrastruktur under 2025, och ett växande amerikanskt operativt deltagande. Det som skedde den 28 februari representerar ett kvalitativt skifte. "Washington gick från att vara strategiskt stöd till att bli en synlig, direkt militär aktör vid sidan av Israel. Det skiftet förändrar avskräckningsbalansen", skriver Vicenzino. Det handlar inte, menar han, om ett enskilt avskräckningsmisslyckande utan om det han kallar deterrence fatigue – en utmattad avskräckning. "Det är en gradvis urholkning av eskaleringströsklarna genom upprepade tester och avvägd vedergällning", förklarar han. Varje utbyte har normaliserat handlingar som för bara två år sedan hade betraktats som extraordinära. "Det långvariga tabut mot direkta mellanstatliga angrepp har eroderats", konstaterar Vicenzino. "Den verkliga faran är inte en enda attack. Det är den gradvisa sänkningen av eskaleringströskeln – eftersom krig i dagens fragmenterade värld sällan inleds med formella deklarationer", skriver Vicenzino.

Hormuzsundets strategiska vikt

Irans sannolika svar väntas bli avvägt snarare än maximalt, bedömer Vicenzino. Historiskt har det inneburit skiktade åtgärder: indirekta aktioner via allierade milisgrupper, cyberoperationer och signalering vid sjöfartens kritiska genomfartsled – inte minst Hormuzsundet. Genom det smala sundet – som är knappt 55 kilometer brett på sitt trängsta ställe – passerar ungefär en femtedel av världens samlade oljekonsumtion. En störning, även begränsad, riskerar att skapa kraftiga prissvängningar i de energiberoende asiatiska ekonomierna. "För Asien är sundet inte bara geografi. Ungefär en femtedel av den globala oljekonsumtionen passerar genom det. Redan begränsade störningar kan sända prissvängningar genom energiberoende ekonomier från Nordostasien till Sydostasien", skriver Vicenzino. [caption id="attachment_222983" align="alignnone" width="640"] Långexponerat foto visar spår av israeliska luftvärnsmissiler över Tel Aviv den 28 februari 2026. Foto: Xinhua[/caption]

Kinas dilemma och det splittrade systemet

Eskalationen utspelar sig mot bakgrunden av ett "fragmenterat, polycentriskt system" – inte en stabil multipolär ordning, som Vicenzino understryker. I ett sådant system kan regionala kriser få globala konsekvenser snabbare, eftersom makt alltmer utövas via ombud, cybernätverk och ekonomisk hävstång. Kinas position är särskilt komplicerad. Peking framträdde 2023 som den diplomatiska medlaren som möjliggjorde den historiska normaliseringen mellan Iran och Saudiarabien – en bedrift som signalerade Kinas ambitioner som stabiliserande stormakt i Gulfregionen. Men energiberoendet av regionen är djupt. "Eskalering som hotar sjöfartsflödena komplicerar den balansakten", påpekar Vicenzino, som noterar att Peking positionerat sig som en stabiliserande ekonomisk partner i regionen "med strategisk försiktighet i säkerhetsfrågor". Även USA:s position präglas av strategisk begränsning. Djupare engagemang i Mellanöstern sker parallellt med en strategisk kapprustning med Kina och pågående åtaganden i Europa. "Strategisk kapacitet är ändlig. Beslut om styrkepositionering i en region påverkar oundvikligen kalkylerna i en annan", slår Vicenzino fast.

Den normaliserade eskaleringens verkliga fara

Energimarknader reagerar snabbt på upplevd störning. Finansmarknader prissätter geopolitisk risk snabbare än regeringar hinner förhandla om nedtrappning. I ett sammankopplat globalt system, understryker Vicenzino, förblir svallvågorna från en regional kris sällan begränsade dit. Hans djupaste varning gäller inte den enskilda attacken utan vad den signalerar om eskaleringslogikens riktning: "De expanderar stegvis och normaliseras innan ledarna fullt ut begriper de kumulativa konsekvenserna." De närmaste veckorna avgör om det som hände den 28 februari förblir isolerat eller markerar inledningen på en mer ihållande fas av spänning mellan USA och Iran. "Mellanöstern förblir en strategisk knutpunkt i det globala systemet. När eskalering sker där, sträcker sig svallvågorna långt bortom dess gränser", avslutar Vicenzino.

USA beslagtar rysk oljetanker efter veckolång jakt

Isac Boman — Wed, 07 Jan 2026 14:41:52 +0000

USA har beslagtagit den ryskflaggade oljetankern Marinera i Nordatlanten efter en dramatisk veckolång jakt på Atlanten. Operationen leddes av USA:s inrikessäkerhetsdepartement med stöd av den amerikanska militären, och fartyget anklagas för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Venezuela. USA:s Europakommando bekräftade på onsdagen att tankern, som bytt namn från Bella 1 till Marinera, har beslagtagits grundat på en arresteringsorder från en federal domstol i USA. Fartyget spårades av kustbevakningsfartyget Munro innan beslaget genomfördes. Försvarsminister Pete Hegseth kommenterade beslaget och skrev att "blockaden av sanktionerad och illegal venezuelansk olja förblir i FULL KRAFT – var som helst i världen."

Förföljd sedan förra månaden

Fartyget började förföljas av den amerikanska kustbevakningen utanför Venezuela förra månaden. Marinera är en av flera sanktionerade oljetankrar som nyligen har bytt till rysk flagg och som opererar i närheten av Venezuela. USA har beslagtagit två andra oljetankrar utanför Venezuelas kust under den senaste månaden som en del av blockaden mot sanktionerade oljeleveranser till och från landet. President Donald Trump sade på tisdagen att Venezuela kommer att överlämna 30 till 50 miljoner fat olja till USA, då landets enorma oljereserver blivit en central del i hans planer. Beslaget kommer i kölvattnet av USA:s militära räd mot Venezuela och gripandet av president Nicolás Maduro. Marineras försök att undkomma myndigheterna följdes i realtid av en rad observatörer och analytiker.

🇺🇸⚡⚡🇷🇺 U.S. Coast Guard and special forces, successfully boarded the Russian-flagged, oil tanker Marinera (ex Bella1) in the North Atlantic, despite Russia deploying a submarine and warships near the tanker. pic.twitter.com/NZbxKjXUKy
— Geo News (@GeoTienou) January 7, 2026

Spänningar med Ryssland

Incidenten har utvecklats till en ny konflikthärd mellan Washington och Moskva och hotar att undergräva Trump-administrationens blockad av det latinamerikanska landet. Kreml, en stark allierad till Maduros regering, kritiserade vad de kallade "oproportionerlig" amerikansk uppmärksamhet kring tankfartyget. Ryska utrikesdepartementet uttryckte tidigare oro över situationen kring fartyget. — I flera dagar nu har Marinera följts av ett amerikanskt kustbevakningsfartyg, trots att vårt fartyg befinner sig cirka 4 000 kilometer från USA:s kustlinje, sade ministeriet i ett uttalande. Enligt det ryska utrikesdepartementet navigerar fartyget i internationella vatten i Nordatlanten under Ryska federationens flagg och i full överensstämmelse med internationell sjörätt. — Samtidigt får det ryska fartyget, av skäl som förblir oklara för oss, förhöjd uppmärksamhet från USA:s och Natos militära styrkor som klart är oproportionerlig i förhållande till dess fredliga status, tillade ministeriet.

Dramatiska bilder från fartyget

Den ryska kanalen RT delade på tisdagskvällen vad de menade var exklusivt filmmaterial från tankfartyget. Kanalen uppgav inte var eller när bilderna spelades in. — Sikten är dålig på grund av dimma, och ett amerikanskt kustbevakningsfartyg syns på avstånd, står det i bildtexten till videon, som tillade att fartyget "var föremål för ett försök till kapning i Nordatlanten" och att amerikanska spaningsflygplan övervakade fartyget. Moskva har fördömt USA:s militära agerande i Venezuela som "internationellt banditvälde" och krävt Nicolás Maduros omedelbara frigivning.

Researrangör: Sluta göra resandet till en politisk markering

Isac Boman — Wed, 31 Dec 2025 10:13:32 +0000

Emanuel Karlsson, vd för Rolfs Flyg & Buss, varnar för att människor allt oftare väljer bort resmål av politiska skäl. I en debattartikel hävdar han att resandet håller på att reduceras till symbolhandlingar och att detta riskerar att minska förståelsen mellan människor. Researrangören oroas över en utveckling där resenärer tvekar inför att besöka länder som uppfattas som politiskt känsliga. Han menar att detta får människor att välja bort destinationer de egentligen är nyfikna på – av rädsla för att "göra fel". "Det har blivit allt svårare att resa utan att samtidigt förväntas ta ställning politiskt", skriver Karlsson i en debattartikel och fortsätter: "En resa är inte en politisk handling – den är ett mänskligt möte."

Bokningar till USA halverades efter Trumps valseger

Som exempel lyfter Karlsson fram hur bokningarna till USA påverkades när Donald Trump blev president. "Bokningarna till USA halverades och detta skedde nästan över en natt trots att resmålet inte hade förändrats", skriver han. Enligt Karlsson borde Trumps presidentskap snarare ha gjort USA mer intressant som resmål. Han menar att förståelse för ett samhälle inte kommer genom att avstå från resor, utan genom möten med lokalbefolkningen. Ett annat exempel är Kina, som nyligen slopat visumkravet för svenskar. Karlsson konstaterar att det trots detta märks en stor försiktighet i resandet dit. För honom är frågan också personlig – hans fru är född i Kina och familjen har släktingar där. "Våra barn ser Kina som sitt andra hem. När vi reser dit får de uppleva sin kultur, sitt språk och sin historia på nära håll. För dem är Kina inte en politisk fråga. Det är familj, trygghet och tillhörighet", skriver han.

Thailand accepterat trots auktoritärt styre

Karlsson pekar också på att vissa länder "klarar sig undan" den moraliska granskningen. Han nämner Thailand som ett av svenskarnas mest populära resmål trots sitt statsskick och sin begränsade yttrandefrihet. Detta väcker enligt honom frågan varför vissa länder är socialt accepterade att resa till medan andra betraktas som problematiska. "Människor är inte sina politiska ledare", skriver Karlsson och fortsätter: "Att tro att vi stärker demokrati genom att sluta mötas är en farlig förenkling." Han understryker också den ekonomiska aspekten. När resenärer avstår från att åka till ett land som politisk markering drabbar det ofta människor som redan lever på marginalen – småföretagare, lokala guider och familjeägda hotell. Karlsson medger att det finns resmål som inte bör besökas, men betonar att resor i övrigt alltid varit ett fredsskapande verktyg som minskar fördomar och ökar förståelsen för hur andra lever. "En resa till USA gör dig inte till Trump-supporter och en resa till Kina betyder inte att du gillar enpartistater", sammanfattar Karlsson och avslutar: "Låt därför inte resandet reduceras till politiska symbolhandlingar."

Julen: En uråldrig nordisk tradition

Isac Boman — Tue, 23 Dec 2025 14:02:04 +0000

Redan i det förkristna Norden var julen en mycket viktig tradition med festligheter, mat och dryck och blotande åt gudarna. Även om julfirandet förändrats kraftigt under millenniernas gång bär också vårt moderna firande tydliga spår efter förfäders seder och traditioner.

Artikeln publicerades ursprungligen den 24 december 2023.

Det är dokumenterat att ”jul” i formen fruma jiuelis användes som namn av goterna på en av deras vintermånader redan på 300-talet. På 700-talet menade den engelske historikern och munken Bede att även anglosaxernas kalender innehöll vintermånaden giuli. Etymologin är något oklar, men ordet tros härstamma från urgermanskan och vara mycket gammalt. Noterbart är också att den gamle asaguden Oden enligt vissa källor även kallades ”julfadern” eller ”Julner”, och att det i skriften Ågrip från slutet av 1100-talet påstås att ordet jul eller iol kommer direkt från ett av Odens namn. Seriösa teorier har även framförts om att jul i själva verket härrör etymologiskt från ordet hjul och relaterar till solhjulets "nystart" eller "pånyttfödelse" i samband med midvintersolståndet. Red Ice TV, med svenske programledaren Henrik Palmgren, pekar också på att många moderna jultraditioner kan spåras till uråldriga hedniska anor, bland annat misteln som fortfarande används som julpynt i många hem. En mycket gammal sed relaterad till detta är exempelvis att par som står under misteln ska kyssa varandra för att få lycka och välgång. Man menar också att de traditionella julfärgerna röd, grön och gul som används än idag representerade blodet, tillväxten och att julen på många sätt kan ha varit en högtid för att högtidlighålla livet självt. Det lyfts också fram att de röda julkulorna som pryder granar och hem under högtiden ska symbolisera offerköttet som hängdes upp i träd och gavs till asagudarna under det fornnordiska firandet. Även Oden själv hängde sig enligt traditionen i världsträdet Yggdrasil som ett offer för att i utbyte få kunskap om runornas hemligheter.

Tomtens likheter med Oden

Jultomten bedöms även av många ha forngermanska anor och bygga vidare på guden Oden som med sitt långa vita skägg, sin hatt och sin åttafotade häst Sleipner, red över himlen på ett sätt som mycket liknar hur jultomten tar sig fram i modern tradition. Många barn satte också ut stövlar med hö till Odens häst – en tradition som inte är helt olik hur man sätter upp julstrumpor nära skorstenen och förväntar sig gåvor i dessa. Även kakor och mjölk som många familjer sätter ut till jultomten tros anspela på att de fornnordiska gudarna uppskattade att få gåvor från människorna. [caption id="attachment_90314" align="alignnone" width="720"] Den i Sverige mycket välbekante tomten och hans renar i Kalle Ankas jul kan ha vissa anor från Oden och hans Sleipner. (faksimil/Youtube)[/caption] Julbocken är en annan symbol som används än idag och som har anor till det förkristna och åskguden Tor, vars vagn drogs av två bockar. Innan jultomten började dela ut klappar till förmögna familjers barn fyllde julbocken denna funktion, något som levt kvar i betydligt högre grad i Finland där jultomten fortfarande har betydande konkurrens från julbocken som sannolik givare av eventuella julklappar. Att själv klä ut sig till julbock har tidigare varit en populär tradition, en sedvänja som efter kristendomens intåg dock avtagit, bland annat eftersom getter istället började förknippas med djävulen.

Julblotet

Den isländske historikern Snorre Sturlasson menar i verket Heimskringla att den kristne norske kungen, Håkon den gode, flyttade datumet för julfirandet. Från början tror man att julen inleddes efter midvinternatten i mitten av januari, men kungen reformerade systemet eftersom det var hedniskt och den påbörjades istället samtidigt som de kristna firade sin högtid i december. Sturlasson skriver också att julen, precis som flera andra återkommande årliga högtider, firades genom blotande – en offermåltid i form av gästabud som arrangerades av lokala mäktiga hövdingar och att man innan själva måltiden genomförde en speciell rituell slakt av de djur som skulle ätas. I Håkon den godes saga står det att alla bönder skulle komma till templet och ta med sig sina matförråd, boskap skulle slaktas och att alla skulle förses med öl. Blodet från de slaktade djuren skulle stänkas på såväl gästabudets deltagare som på templets väggar. ”Eldar skulle brinna midt på golvet i templet och kittlar hängas däröver; man skulle bära bägarna rundt omkring elden, men den som gjorde gästabudet och var hövding, skulle signa bägaren och all offermaten, först Odens bägare — den skulle man dricka för seger och makt åt sin konung, sedan Njords bägare och Frös bägare för god årsväxt och fred. Många plägade på den tiden att därnäst dricka Brages bägare; man drack också skålar för sina högsatta fränder, det kallades minnesskålar”, står det vidare att läsa. Enligt Ynglingasagan framkommer det att Oden ville ha ett tidigt vinteroffer för den växtlighet som varit, samt vid midvintern för god växtlighet det kommande året och även under försommaren för att de blotande skulle gå segrande ur kommande strider. Många stora offerfester ska ha arrangerats vid det mytomspunna templet i Uppsala. Från 900-talet och Torbjörn Hornkloves Hrafnsmál härstammar uttrycket ”dricka jul” och det står att krigarkungen Harald Hårfager föredrog att ha sitt juldrickande ute till havs. Även i Norrbotten och finska Österbotten vet man att särskilda offerfester arrangerades mitt i vintern. "Ute vill han jul dricka om han ensam får råda den högsträvande fursten, och höja Frejs lek". Under århundraden av kristet inflytande i Skandinavien har hedniska och kristna traditioner och ceremonier blandats. Vissa företeelser, exempelvis djuroffer, förbjöds av kyrkan när denna fick mer inflytande. Under de följande seklerna arbetade statsmakten aktivt för att minska julfirandet och för att få bort såväl upplevd extravagans som tydligt hedniska traditioner. Ännu idag firar moderna asatroende julblot, även om blodsoffer inte längre förekommer. Detta brukar dock göras i samband med vintersolståndet – med "solens återkomst" i centrum. Sist men inte minst tillönskas, från oss alla på redaktionen till er alla läsare där ute - en riktigt god jul.

Ayurveda: Vedakulturens urgamla hälsofilosofi

Isac Boman — Tue, 23 Dec 2025 11:15:27 +0000

Ayurveda är vedakulturens mycket komplexa filosofi för hälsa. Liksom sin systerfilosofi yogan har den sina rötter i urgamla skrifter från den antika civilisationen i Indusdalen som bevarats till våra dagar; vedaskrifterna.

Artikeln publicerades ursprungligen den 3 april 2022.

Begreppet Ayurveda härrör från två ord på sanskrit, där ayuh betyder "liv" eller "livslängd" och "veda" betyder "vetenskap" eller "helig kunskap". På sanskrit benämns hälsa som "svastha" - som definieras som ett tillstånd där människans olika aspekter som sinne, kropp och själ samverkar harmoniskt och som den ayurvediska filosofin strävar efter att bistå med sina råd och riktlinjer. Ytterst gör den ayurvediska filosofin anspråk bortom ren hälsa; på att synkronisera människan med sin sannaste, innersta natur; att utveckla ens styrka; att arbeta med utmaningar i livet i stort och förebygga sådant som kan påverka negativt. Filosofin är därför ingen behandling i sig själv, och man blir som regel inte rekommenderad naturläkemedel och stärkande örter från en ayurvedisk läkare eller hälsoterapeut för att sedan själv luta sig tillbaka i väntan på att bli frisk. Snarare tar den sitt huvudsakliga sikte i en sund och hälsofrämjande livsstil. Från Indiens utkanter till växande popularitet i Väst Trots stora politiska omvälvningar genom årens lopp har traditionen bevarats i utkanten av samhället. I det moderna Indien har den fått ett rejält uppsving i popularitet och har i allt högre utsträckning kommit att etableras som ett komplement till modern medicin och sjukvård. Under 1980-talet började filosofin vinna terräng västerut i och med den ökande populariteten för yoga och österländsk filosofi i de västerländska länderna, där den idag kommit att bli relativt etablerad. De ayurvediska principerna utgår från de riktigt stora perspektiven - där människan ses som en liten del av naturen och världsalltet - för att sedan sätta olika hälsotillstånd eller obalanser i ett större sammanhang och kartlägga vägen mot förbättrat välbefinnande. Att lyssna på kroppens signaler är också tydligt betonat i allmänhet. Grunderna exempelvis i ayurvedisk kosthållning är att äta i lugn och ro, sittande, vara närvarande i stunden, tugga noggrant och även endast äta när vi är hungriga. Ayurveda inkluderar bland mycket annat även en bred vägledning till läkande örter och naturlig växtbaserad medicin, men även exempelvis hur man förbättrar sömn och i övrigt för en hälsosam livsstil.

Några ayurvediska begrepp Ayurveda menar att fem huvudelement utgör naturens grundläggande byggstenar; jord, vatten, eld, luft och rymd. Varje människa präglas av dessa element, med vissa mer dominerande än andra. De tre så kallade "doshorna" är kanske bland de allra mest kända ayurvediska begreppen, som man kan säga är tre grundläggande kroppstendenser. Enligt ayurvedan är varje människa präglad av en viss kombination av doshor, ofta två där en är dominerande. Detta påverkar fysiologin, vad man tycker om och inte, tendenser och vanor, mental och känslomässig karaktär och sårbarheter när det kommer till obalanser och sjukdomar. Att leva i balans med sin medfödda kroppstyp, ens "naturliga jämviktstillstånd", är en allmän riktlinje för god hälsa. Vata Vata motsvarar luft-elementet och i kroppen sådant som andning, hjärtats pulsering, muskelrörelser, nervimpulser, sensorisk uppfattning, kommunikation och vår förmåga till flexibilitet, glädje och expansivt medvetande. Personer med dominerande vata beskrivs som ofta varande smala, snabba, flexibla, rörliga och kreativa, styrs av sina känslor och där humöret kan växla snabbt. Har man mycket vata i sin konstitution mår man bra av att äta lite oftare men mindre portioner. Personer med dominerande vata har lätt för att få blodsockerfall och har tendens till förstoppning, gaser och uppsvälld mage, och blir lätt illamående om de äter för mycket. En person med hög grad av vata bör äta tillagad varm mat, krämiga rätter, gärna mycket kött och fisk, samt vitlök, ingefära, rödbetor, avokado, morötter, och söta och saftiga frukter. Basilika, kanel, kajennpeppar och fänkål är bra kryddor att tillsätta i kosten, även olja och nötter. Vatapersoner ska helst undvika att överkonsumera fibrer, linser och bönor. Pitta Pitta är eldens element och uttrycks i kroppen i form av aptit, matsmältning, omvandling, absorption men även i mentala och emotionella egenskaper som intelligens, karisma, mod och ambition. Personer med dominerande pitta beskrivs som energiska och målinriktade, disciplinerade och strukturerade. pittadominerade personer har ofta ett starkt matsmältningssystem och behöver äta mat vid samma tidpunkter på dygnet för struktur och balans. Får en pitta-person inte mat i tid kan den lätt bli arg och grinig. Personer med dominerande pitta lider ofta av diarré, halsbränna, magkatarr, magsår och inflammation i tarmarna. Har du mycket pitta-energi mår du bra av tillagad varm mat på vintern, men kall och lättare mat på sommaren, samt fisk och fågel. Med mycket pitta-energi ska man undvika rå lök, råa tomater, för mycket salt och surt, samt heta kryddor. Färsk koriander, kardemumma och mejram går bra. Pitta-personer bör vara sparsamma med kaffeintag. Kapha Kapha, vattenelementet, finns i kroppen som tillväxt, regenerering, vätskebalans, fettreglering, styrka, uthållighet, minne och vår förmåga att känna medkänsla och tillfredsställelse. Personer med dominerande kapha tenderar till att ha lite större kroppshydda eller vara fast, tung och stabil i kroppen. En typisk kapha-person är ofta lugn, uthållig och tystlåten. En kapha-person har också lätt för att gå upp i vikt och har en långsam matsmältning, därför behöver man ofta inte äta mer än två gånger per dag. Med dominerande kapha upplever man vanligtvis otydliga hungersignaler, långsam förbränning, tung tarmtömning och även övervikt. Som kaphadominerad person bör man äta varm mat, fibrer och starka kryddor. Grönsaker, bönor, linser, ris, polenta, hirs och bovete, och beska frukter som gröna äpplen. Man ska helst undvika mjölkprodukter, oljor, nötter och torkade frukter. Kryddor som anis, basilika, chilipeppar och dragon är ett bra tillskott i maten.

USA pekas ut som hot i dansk underrättelserapport

Isac Boman — Wed, 10 Dec 2025 12:02:04 +0000

Den danska militära underrättelsetjänsten nämner för första gången USA som en negativ faktor i sitt årliga hotbildsdokument. Osäkerheten kring USA:s roll som garant för Europas säkerhet är central i bedömningen. I början av året framhöll Danmarks statsminister att USA fortfarande är landets närmaste allierade – trots den amerikanska presidentens önskan att ta över Grönland. Men bilden håller på att förändras. I den danska underrättelsetjänstens (Forsvarets Efterretningstjeneste, FE) nya hotbildsanalys listas USA för första gången som en negativ del av hotbilden mot Danmark. "USA använder nu sin ekonomiska och teknologiska styrka som ett maktmedel, även mot allierade och partners", står det bland annat i rapporten.

Konsekvenser för europeisk säkerhet

Bedömningen ingår i FE:s årliga "Udsyn"-rapport, som traditionellt har fokuserat på hot från Ryssland, Kina och terrorism. Även i årets rapport nämns Ryssland och kriget i Ukraina. Enligt rapporten råder "osäkerhet kring USA:s roll som garant för Europas säkerhet", och den bedömer att det förändrade läget ställer stora krav på europeiska länder att rusta upp. Även om rapporten bedömer att hotbilden har ökat, utesluts ett direkt angrepp inom den närmaste framtiden.

Varning för konspirationsteorier

Isac Boman — Sun, 07 Dec 2025 12:45:52 +0000

En känd statsvetare yppade en gång att det är lika naivt att tro på alla konspirationsteorier som det är att inte tro på någon. Ordet konspirationsteori kommer från latinets ”conspirare” som betyder ungefär ”andas tillsammans” och syftar på en tes om dolda samarbeten med dunkla motiv. Det krävs ett barns naivitet för att tro att konspirationer inte skulle förekomma i mikrosammanhang som vänskapskretsar, på arbetsplatser eller till och med inom familjer - likaväl som de förekommer på makronivå med globala konsekvenser.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 21 januari 2023

Idag vet vi också med säkerhet att många väl underbyggda hypoteser som avfärdats som ”konspirationsteorier” visat sig vara helt sanna. Några exempel på det är övervakningssamhällets framväxt, som inte blev riktigt erkänt innan Snowdens avslöjande; planerna på att införa covidpass, vilket blev verklighet bara månader efter att sådana spekulationer avfärdades som "konspirationsteorier"; eller CIA-projektet MK Ultras chockerande experiment på människor vilket man idag kan läsa om helt öppet på Wikipedia. Begreppet fick ursprungligen sin negativa konnotation efter mordet på president John F. Kennedy. Trots de många märkligheter som omgav mordet avfärdades samtliga teorier, förutom den officiella, vid tidpunkten som "konspirationsteorier" av etablissemangsmedier som signalerade att det hädanefter var strängt förbjudet att överväga "konspiration" som förklaringsmodell för samhälleliga fenomen. Ett modernt exempel på vad som kommit att belastas med begreppet är den folkrörelse som uppstod i kölvattnet av de officiella förklaringsmodellerna av 11 september-attentaten 2001. Denna blev känd som "sanningsrörelsen" och kom att bli en latent politisk kraft, inte bara i USA utan även internationellt, men kom sedermera också att drabbas av fragmentering och allt mer absurda ”tvister om påvens skägg”. Mer underbyggda teser som den från Architects & Engineers for 9/11 Truth, om att det handlat om kontrollerad demolering, blandades med betydligt mer spekulativa teser om att det helt och hållet handlat om förinspelad tv-teater (ta del av NyD:s quiz i ämnet). Teser om att underrättelsetjänster som CIA och Mossad låg bakom dåden kämpade jämsides med uppfattningar om att utomjordiska rymdödlor organiserat attentaten. Idag är sanningsrörelsen förvisso bredare och mer professionellt representerad – men också om möjligt ännu mer motsägelsefull. Det är samtidigt möjligt att tydligt rama in två mycket specifika delar av ”sanningsrörelsen” som agerar direkt destruktivt och förstör det konstruktiva arbetet för andra; de så kallade "domedagsprofeterna" och de "önsketänkande trumpisterna".

”Lita på planen”

För några år sedan populariserades begreppet "den djupa staten" ("The Deep State") i samband med den så kallade Q-Anon-rörelsens framfart i leden bland Trumpsupportrar. Q-Anon-rörelsen drev en mycket bestämd linje att det förestod en "storm" som i stort gick ut på att Donald Trump skulle rensa korruptionen i den djupa staten, fängsla globalistiska konspiratörer och återkomma som president med en oväntad revolution efter valet 2020. Trumps anhängare och andra uppmanades att ”lita på planen” - en fras som ständigt återkom. Trump utmålades som en hjältefigur som skulle rensa upp i det politiska träsket, återupprätta den amerikanska demokratin och på alla sätt göra USA till ett bättre och friare land. Två år senare kan man krasst konstatera att ”planen” inte har genomförts och att mycket lite tyder på att den någonsin existerat. Än idag ihärdar Q-Anon-rörelsen samtidigt med att "lita på planen" - bara lite till. Och ännu lite till. Andra aktuella vida förekommande teorier gäller storskalig avbefolkning av planeten. Tesen att mäktiga aktörer drastiskt vill minska antalet människor på jorden må ha starka belägg, men får samtidigt också oönskad "hjälp" av olyckliga och direkt ologiska ”stödben”. Flera självutnämnda sanningssägare hävdar exempelvis med bestämdhet att covidvaccinet kommer att ta död på samtliga som låtit injicera sig - inom blott tre till sex år. Inom en relativt snar framtid kan vi konstatera definitivt huruvida detta faktiskt stämmer, men klart är att teorin är något paradoxal mot bakgrund av att det åtminstone i Sverige främst är systemkritiker i ett mycket brett spektrum från nationalister till nyandligt präglade personer som har vägrat ta covidvaccinen och enligt tesen alltså kommer att överleva. Man kan fråga sig varför rådande etablissemang skulle vilja se till att den stora massan tas av daga och skapa en värld där bara de själva och deras antagonister och kritiker finns kvar.

Budskapet: Det spelar ingen roll

Den som vill odla sin ”konspiratoriska ådra” bör i sammanhanget snarare reflektera kring det faktum att denna teori om ett hastigt massmord och Trump som frälsare i själva verket sänder en gemensam underliggande signal: det spelar ingen roll vad du gör. Betänk vad teorin om att dissidenter ska nöja sig med att ”lita på planen” insinuerar i praktiken. Alla artiklar som skrivs av oberoende medier, alla demonstrationer från gräsrötter och upplysningskampanjer är överflödiga. Om allt ändå går enligt den hemliga ”planen” finns det egentligen inga skäl att engagera sig, ta till sig ny information, donera pengar till systemkritiska medier eller sprida flygblad. Paradiset där Trump rensat ut ondskan och härskar som gudakejsare är ju snart här. Om man bara väntar lite till det vill säga... De kryddstarka teorierna om massvaccineringskampanjen innebär å sin sida att många i människors närhet kommer att vara döda inom bara några år – dina arbetskamrater, vänner och familjemedlemmar. De har ju redan injicerat sig. Varför kämpa mot det framväxande tyranniet med samma glöd? Alla som står dig nära kommer ändå att dö, allt är redan över. På Nya Dagbladet brukar vi vara återhållsamma med att ”ta avstånd” från saker och ting - och inte heller teoretisera kring olika former av sammansvärjningar i maktens korridorer. Om det handlar om seriösa hypoteser kan de i vissa fall vara mycket fruktsamma om empiriska fakta sedermera visar att de är med verkligheten överensstämmande. Ett avståndstagande vi däremot kan göra med gott samvete är från fatalism. Ingen kan med säkerhet säga att "allt går enligt plan" eller att merparten av alla svenskar kommer att vara döda inom fem år. Vad vi däremot kan veta är att vårt öde, på ett eller annat sätt, ligger i våra egna händer. ”Framtiden tillhör dem som förbereder sig för den idag” förkunnade en gång Malcolm X. Varje insats betyder något. Som visa människor har påmint om i tusentals år har alla våra handlingar en ofrånkomlig efterverkan i den verklighet vi lever i, även om det inte alltid verkar så vid en första anblick. Teorier och uppfattningar som leder till en passiv inställning, däremot, sprids som regel framförallt av personer som själva vill ha sällskap i sin uppgivenhet, eller i vissa fall också av intressen som gynnas av en apatisk befolkning.

Ropa inte varg

Människor som tror på ”konspirationsteorier” tenderar att vara ifrågasättande gentemot politiker, storfinans, massmedia, läkemedelsindustrin och andra makthavare – och det med rätta. Det är en sund och rationell hållning särskilt mot bakgrund av att dessa aktörer gång på gång visat att man har allt annat än den enskilde medborgarens bästa för ögonen. Minst lika viktigt är samtidigt att reflektera över alternativa teorier och systemkritiska påståenden. Vad bygger påståendet på? Står det verkligen på stadig mark? Finns andra förklaringsmodeller som håller ihop bättre? Det är gammal folkvisdom att inte utropa att vargen kommer utan befogad grund, om du vill att någon ska tro dig när vargen väl kommer. Alla människor har ett förtroendekapital, både privat och i den offentliga debatten. Den som okritiskt hoppar på och sprider alla konspirationsteorier man snubblar över riskerar inte bara att underminera mer legitim systemkritik – man kommer också själv att bli belastad för obelagda påståenden om de presenteras som fakta och inte som den spekulation de utgör i många fall, med följden att poänger som eventuellt är underbyggda och korrekta sköljs bort som barnet med badvattnet. En vida förekommande paradox i miljöer där diskussioner kring konspirationer förekommer är att den stora massan ofta anklagas för att vara en godtrogen fårskock. Det är samtidigt inte ovanligt att personer som kommer med de hårdaste utfallen kring detta ofta själva har en benägenhet att tro på nästan vad som helst, blott på basen av något de hört via djungeltrumman från sociala medier eller från någon annan källa de inte kollat upp. [caption id="attachment_128902" align="alignnone" width="640"] Infowars-profilen Alex Jones. Foto: banned.video[/caption] Beteendet är skadligt även i liten skala, men blir än värre när det sker från aktörer med inflytande i medielandskapet. Ett avskräckande exempel är det synnerligen tveeggade svärd som Alex Jones svingat under sina drygt 20 års tid som medieprofil. Han har å ena sidan likt få andra gjort insatser för att granska och kartlägga korruption och samhälleliga missförhållanden. Den andra sidan av myntet är att han för mannen på gatan kanske blivit allra mest känd för att driva mindre underbyggda teser och för att ha haft fel när han hävdade att Sandy Hook-skjutningen var en regisserad operation och att offrens anhöriga var lejda skådespelare. Även om hans följare förstår att häxjakten på Jones är oproportionerlig gav han med detta ödesdigra misstag sina fiender inom massmedia och det politiska etablissemanget en väl serverad chans att karaktärsmörda honom som en propagandist som medvetet sprider ”fake news” - något som ser ut att kunna ta tid och möda från Infowars att tvätta bort och som tagit fokus från i övrigt högst relevanta granskningar. Alla gör vi misstag, och det gäller även oss på Nya Dagbladets redaktion. Det är en ofrånkomlig följd av att vi är människor och inte allseende gudaväsen. Likväl har vi som ett framväxande oberoende medium ett större ansvar än andra att undersöka våra källor och fortgående reflektera över huruvida våra slutsatser är korrekta och vår rapportering är rättvis. Detta särskilt eftersom vi ämnar tids nog ta över de gamla mediernas oförtjänta roll i samhället. Det är samtidigt ett ansvar vi också delar med dig som läsare och andra som konstaterat att makthavare inom politik och media kan agera bedrägligt. Konspirationer äger de facto rum, ibland även i stor skala, men den som ropar att vargen kommer måste vara varsam med att det i sådana fall också faktiskt står en varg där. Isac Boman