Volodymyr Zelenskyj – Nya Dagbladet

Zelenskyj: Val under kriget kan förstöra Ukraina

Jan Sundstedt — Mon, 24 Aug 2026 13:22:48 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna. — Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat. Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj. Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända. Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter. — Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal. Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.

Lagen förbjuder val under kriget

Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands. Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder. Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val. I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna. En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent. Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.

Zelenskyj-politiker: Ukrainas mobilisering drivs som organiserad brottslighet

Emil Fjellstedt — Tue, 18 Aug 2026 09:14:27 +0000

En parlamentsledamot från president Volodymyr Zelenskyjs parti anklagar Ukrainas mobiliseringsmyndigheter för att fungera som organiserad brottslighet. Oleksandr Kachura hävdar att tjänster som regional rekryteringschef säljs för 150 000 dollar och att friheten efter ett ingripande kan kosta en tiondel av beloppet. Uppgifterna framfördes i en intervju med journalisten Natalja Vlasjtjenko. I ett publicerat videoutdrag uppger Kachura att det är allmänt känt att den som vill lämna ett territoriellt rekryteringscentrum efter att ha gripits behöver betala mellan 10 000 och 15 000 dollar. Kachura, som representerar regeringspartiet Folkets tjänare, hävdar vidare att en chefspost på distriktsnivå kostar omkring 50 000 dollar och en regional chefspost omkring 150 000 dollar. Som exempel på den påstådda korruptionen beskriver han hur en rekryteringschef i hans hemstad gått från att cykla till att köra en Toyota Land Cruiser, medan hustrun kör en Porsche Cayenne. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och genomföra en fullständig granskning av de anställda.

Vill ersätta tvång med frivillig rekrytering

De territoriella rekryterings- och socialstödscentrumen, TCC, ansvarar för registrering och inkallelser inom Ukrainas mobiliseringssystem. Kachura liknar deras verksamhet vid en organiserad kriminell grupp och vill i stället bygga rekryteringen kring människor som frivilligt anmäler sig till militärtjänst. Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, har nyligen varnat för systemfel inom försvarsdepartementet och en kultur där övergrepp inte får konsekvenser. Kachuras utspel är särskilt känsligt eftersom kritiken kommer från Zelenskyjs eget parti. Ukraina införde mobilisering efter att kriget trappades upp i februari 2022 och förbjöd män mellan 18 och 60 år att lämna landet. År 2024 sänktes inkallelseåldern från 27 till 25 år samtidigt som straffen för att undvika mobilisering skärptes. Nya Dagbladet har tidigare granskat videor som visar våldsamma konfrontationer mellan rekryteringspersonal, civila män och deras anhöriga.

Våldsamma rekryteringsräder skakar Ukraina – familjer försöker stoppa bortföranden

Markus Andersson — Sat, 08 Aug 2026 12:51:58 +0000

En hustru klamrar sig fast vid sin man med hela kroppen medan uniformerade män försöker slita honom ur hennes armar. I andra filmer sparkas en man på marken innan han släpas till en skåpbil, medan en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare. Här blottas den mänskliga verkligheten bakom Ukrainas allt brutalare mobilisering. Kvinnan inne i bilen har slagit armarna kring mannens hals och axlar. Han har panik i blicken. Händer sträcks in från dörrarna och drar i paret, men hon vägrar släppa. Frågan gäller inte ett abstrakt ”manskapsbehov”. Framför oss står en familj som i ett enda ögonblick riskerar att slitas sönder. För de anhöriga är rekryteringsbussen ingen neutral transport. Den kan föra maken, pappan eller sonen vidare till ett slagfält där små drönare jagar människor över öppna fält och ned i skyttegravar. Ingen kan lova familjen att mannen kommer hem. I deras ögon kan kallelsen därför framstå som en dödsdom. Zelenskyjregeringen bär det direkta ansvaret för hur mobiliseringen genomförs. Samtidigt har västliga regeringar i åratal lovat att stödja kriget ”så länge som krävs”, medan de ukrainska familjerna står för det ojämförligt högsta priset i människoliv.

Hon vägrar låta dem ta honom

Scenen inne i bilen är hjärtskärande just därför att den visar vad krigets stora ord betyder när de når den enskilda människan. Mannen är inte en siffra i en mobiliseringskvot. Han är någons livskamrat. Kvinnan håller honom som om hennes egen kropp vore det sista hindret mellan honom och fronten. I ett annat klipp syns en civilklädd man ligga på marken omgiven av flera personer, varav några bär uniform. Han får sparkar och släpas därefter över gatan mot en mörk skåpbil med öppen dörr. Filmen visar större delen av ingripandet på nära håll. Mannen hålls nere, utsätts för upprepade sparkar och dras sedan mot fordonet medan människor står runt omkring.

Dras ur bilen och bärs bort i Ternopil

En tredje film, som uppges vara från Ternopil i västra Ukraina, är inspelad ovanifrån. Fyra män närmar sig en parkerad bil, öppnar förardörren och drar ut mannen bakom ratten. Därefter bär de honom i armar och ben mot en väntande skåpbil. En kvinna vid bilen försöker ingripa och följer efter gruppen medan mannen förs bort. Sekvensen gör det fysiska tvånget synligt från det att bildörren öppnas tills mannen har burits fram till rekryterarnas fordon.

Ett system som vänder sig mot den egna befolkningen

Våldet är inte längre möjligt att avfärda som några enstaka övertramp. Ukrainas människorättskommissionär registrerade över 6 000 klagomål mot rekryteringspersonal under 2025 – dubbelt så många som året före, rapporterar BBC. Anmälningarna gäller bland annat misshandel, olagliga frihetsberövanden och bristfälliga förhållanden på rekryteringscentren. Amnesty International slår fast att TCC-personal har fortsatt att gripa män med tvång på offentliga platser. Organisationen hänvisar till videor av våld, rapporter om fysisk misshandel och dödsfall. Roman Sopin fördes till ett rekryteringscenter i Kiev och avled senare av en svår huvudskada. Något redovisat resultat av utredningen fanns inte vid årets slut. Motreaktionen har också blivit våldsam. Ukrainas nationella polis har registrerat fler än 600 angrepp på rekryteringspersonal sedan 2022. I Lviv omringade omkring 200 personer nyligen rekryterare, slog sönder deras fordon och välte det. Händelsen visar hur TCC-personalen själv har blivit måltavla för det växande missnöjet. Det ukrainska uttrycket ”busifiering” används om hur människor stoppas, hålls fast och förs in i fordon. Myndigheterna beskriver insatserna som mobilisering, medan anhöriga och kritiker ofta liknar dem vid bortföranden.

Drönare orsakar en växande andel av förlusterna

Rädslan för fronten är inte feghet. Det moderna slagfältet i Ukraina har blivit ett elektroniskt övervakat dödslandskap. En rapport från det franska utrikespolitiska institutet IFRI, återgiven av Reuters, bedömde att andelen förluster som orsakas av drönare hade stigit från under tio procent 2022 till uppemot 80 procent under 2025. Små FPV-drönare kan bevaka tillfartsvägar, följa enskilda soldater och slå ned i skyttegravar. Det har gjort området kring fronten betydligt farligare även utanför de traditionella stridslinjerna, eftersom förflyttningar kan upptäckas och angripas från luften. Carnegie Endowment konstaterar att rekrytering med tvång ofta ger mindre motiverade och sämre lämpade soldater, ökar disciplinproblemen och belastar redan hårt pressade befäl. En sådan mobilisering kan därmed ge fler soldater på papperet utan att lösa förbandens problem med utbildning, motivation och uthållighet. En av de mest profilerade amerikanska förespråkarna för fortsatt militärt stöd har varit senatorn Lindsey Graham. Vid sitt möte med Zelenskyj i Kiev i juli diskuterade han bland annat ytterligare vapenstöd, sanktioner och Ukrainas militära behov. [caption id="attachment_236737" align="alignnone" width="640"] Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA-senatorn Lindsey Graham i Kiev i juli 2026. Bild: Ukrainas presidentkansli/X.[/caption]

Väst pressade Ukraina att sänka mobiliseringsåldern

USA och europeiska länder tillhandahåller vapen, pengar och underrättelser, medan Ukraina står för soldaterna och de militära förlusterna. Skillnaden har bidragit till kritik mot att västliga ledare kan förespråka fortsatt krigföring utan att möta samma mobiliseringstryck i sina egna länder. Hösten 2024 uppmanade den dåvarande amerikanska regeringen Kiev att sänka mobiliseringsåldern från 25 till 18 år. Zelenskyj avvisade kravet och svarade att de brigader som redan fanns först behövde utrustas. Kravet visade samtidigt hur central tillgången på ukrainska ungdomar hade blivit i Washingtons bedömning av kriget. Uttrycket ”krig till den siste ukrainaren” har blivit en återkommande formulering bland kritiker som pekar på skillnaden mellan de politiska besluten i väst och de förluster som bärs av den ukrainska befolkningen. Västliga regeringar har fortsatt att prioritera vapenleveranser och sanktioner, medan den direkta dialogen med Moskva har varit begränsad. Kritiker menar att fredsförhandlingar alltför ofta har bundits till förhandskrav som gör kompromisser svårare. Förespråkarna för den västliga linjen hävdar i stället att militärt stöd ska stärka Ukrainas ställning inför framtida samtal. Kiev har i huvudsak följt samma inriktning. Så länge förhandlingarna inte ger något resultat kvarstår behovet av nya soldater, vilket i sin tur ökar trycket på mobiliseringssystemet och de familjer som berörs.

Ukrainarna betalar priset

Just denna sida döljs så ofta i den polariserade krigsdebatten. Ukrainare reduceras till symboler för hjältemod eller brickor i en geopolitisk kamp. Deras rädsla får bara synas när den passar den västliga berättelsen. När en hustru håller fast sin man eller ett barn ser sin pappa föras bort blir bilden obekväm, eftersom den visar kostnaden i den andra änden av parollerna. För den ukrainska befolkningen förenas därmed tre former av press: riskerna vid fronten, rekryteringssystemets tvång och västmakternas krav på fortsatt uthållighet. Debatten om mobiliseringen gäller därför inte bara hur många soldater armén behöver, utan också familjernas rättssäkerhet, förtroendet för staten och möjligheterna att nå en förhandlingslösning. De tre filmerna har kunnat hämtas och deras synliga händelseförlopp har granskats. Huvudklippets exakta plats och personernas identiteter har inte kunnat fastställas oberoende; de två övriga platsuppgifterna bygger på publicisternas uppgifter. Reservationen gäller detaljerna i enskilda klipp – inte det större mönstret, som stöds av Ukrainas människorättskommissionär, Amnesty International, ukrainska vittnesmål och omfattande internationell rapportering.

Volodymyr Zelenskyj avsätter Oleksandr Syrskyj som Ukrainas överbefälhavare

Jan Sundstedt — Wed, 22 Jul 2026 08:31:48 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har avsatt överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj och utsett Mychajlo Drapatyj till hans efterträdare. Beskedet kommer efter flera dagars protester och politisk turbulens kring den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov. Volodymyr Zelenskyj meddelade beslutet på tisdagen efter ett möte med Oleksandr Syrskyj. — Jag har beslutat att Mychajlo Drapatyj blir ny överbefälhavare för Ukrainas väpnade styrkor, sade Zelenskyj. På onsdagsmorgonen bekräftade Syrskyj att han lämnar posten och överlämnar befälet till sin efterträdare.

Drapatyj utlovar reformer

Mychajlo Drapatyj ledde Ukrainas markstridskrafter från november 2024 till juni 2025. Han avgick efter ett ryskt robotangrepp mot en militär utbildningsplats den 1 juni, där minst 12 personer dödades och över 60 skadades. Han sade då att han som befälhavare bar ansvaret för att hans order inte hade följts. Den 3 juni utsåg Zelenskyj honom till chef för de förenade styrkorna. Som överbefälhavare säger sig Drapatyj att organisera om generalstaben och ta fram en ny försvarsstrategi. Uppdraget omfattar också reformer av kårsystemet, snabbare leveranser av vapen och drönare, ett starkare luftförsvar och en tydligare plan för mobiliseringen.

❗️Mykhailo Drapatyi is Ukraine’s new Commander-in-Chief of the Armed Forces, Zelenskyy announced.
“Together with Mykhailo, Yevhen Khmara and Pavlo Palisa, we determined how the General Staff of the Armed Forces of Ukraine should be restructured. The fact is that Oleksandr… pic.twitter.com/5uxi01Ol0o — UkraineWorld (@ukraine_world) July 22, 2026

Mariupol

Ett inlägg på X ger en uttalat kritisk och delvis omstridd bild av Mychajlo Drapatyjs militära bakgrund. Kontot kopplar honom till civila dödsfall i Mariupol 2014, men uppgiften har inte verifierats oberoende. Andra källor beskriver i stället den filmade operationen som ett försök att undsätta omringade ukrainska poliser och territorialförsvarare.

Drapaty's track record, the short list:
▪️In 2014 stormed Mariupol in BMP-2 and was responsible for murdering over a hundred civilians. ▪️ In 2022, he commanded the operation to re-capture Kherson. ▪️In 2024, he commanded the defense of the Kharkov region, specifically Volchansk… https://t.co/ssoL0z20xT pic.twitter.com/gRjuFwkhqx — Olga Bazova (@OlgaBazova) July 22, 2026

Bakgrunden till skiftet

Skiftet på överbefälhavarposten sker efter en konflikt mellan Syrskyj och Mychajlo Fedorov. Den tidigare försvarsministern anklagade överbefälhavaren för att motarbeta reformer och dölja problem inom försvaret. Syrskyj har tillbakavisat anklagelserna. När Zelenskyj avskedade Fedorov i förra veckan ledde det till protester i Kiev och andra ukrainska städer. Demonstranterna krävde att Fedorov skulle återinsättas och att Syrskyj i stället skulle avgå. Protesterna pågick i sex dagar och samlade enligt flera källor tusentals deltagare i Kiev och andra städer. Drapatyj har offentligt stött Fedorovs reformlinje. Utnämningen av honom kan därför sägas ha uppfyllt ett av demonstranternas främsta krav. Zelenskyj har offentligt tackat Syrskyj för dennes insatser under försvaret av Kiev och offensiven i Charkivregionen 2022 samt för operationen i den ryska Kurskregionen 2024. Oleksandr Syrskyj tillträdde som Ukrainas överbefälhavare i februari 2024.

IMF betalar ut nytt Ukrainastöd trots brister i korruptionsreformer

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Jul 2026 10:06:07 +0000

Internationella valutafonden betalar ut ytterligare 6,7 miljarder kronor till Ukraina trots att landet ligger efter med reformer för styrning och korruptionsbekämpning. Flera krav har genomförts för sent eller inte alls. IMF:s styrelse har slutfört den första granskningen av Ukrainas 48 månader långa låneprogram och godkänt en ny utbetalning på 690 miljoner dollar. Med växelkursen den 20 juli motsvarar det omkring 6,7 miljarder kronor. Den nya utbetalningen innebär att Ukraina hittills har fått cirka 2,2 miljarder dollar av programmet på totalt 8,1 miljarder dollar.

IMF medger förseningar

Fonden beskriver programmets utveckling som ”i huvudsak tillfredsställande”, men konstaterar samtidigt att reformarbetet har bromsat in. Flera strukturella krav har slutförts för sent eller missats, enligt IMF. Styrning och korruptionsbekämpning är centrala villkor i låneprogrammet. Ukrainas regering har lovat att stärka institutionerna mot korruption och genomföra en rad strukturella förändringar. Efter förseningarna har IMF och de ukrainska myndigheterna enats om korrigerande åtgärder och nya tidsplaner. Trots bristerna har fonden alltså godkänt nästa utbetalning. IMF framhåller att Ukraina har bevarat den makroekonomiska och finansiella stabiliteten, men bedömer att utsikterna har försämrats på grund av angrepp mot kritisk infrastruktur och följderna av kriget i Mellanöstern.

Återkommande korruptionsskandaler

Utbetalningen kommer efter en omfattande regeringsombildning där flera höga tjänstemän lämnade sina poster, däribland försvarsminister Mychajlo Fedorov. Ukrainas försvarssektor har under de senaste åren skakats av flera utredningar om upphandlingar av bland annat mat, vapen och drönare till överpriser. Även energisektorn har drabbats. I november 2025 åtalades sju personer i en utredning om ett misstänkt mut- och provisionssystem på omkring 100 miljoner dollar, nära en miljard kronor, vid det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Ukrainas antikorruptionsmyndigheter har anklagat Timur Mindich, tidigare affärspartner till president Volodymyr Zelenskyj, för att ha lett upplägget. Misstankarna är ännu inte slutligt prövade.

Zelenskyj sparkar ännu en försvarsminister

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Jul 2026 06:57:42 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avsätter försvarsminister Mychajlo Fedorov efter bara sex månader på posten. Det är ännu ett snabbt ministerbyte under det pågående kriget mot Ryssland. Fedorov bekräftade på onsdagen att han lämnar sitt uppdrag som en del av en större regeringsombildning. Zelenskyj har inte offentligt lämnat någon närmare förklaring till varför den 35-årige tidigare digitaliseringsministern byts ut. I sitt avskedsmeddelande beskrev Fedorov det som en stor ära att ha tjänstgjort som försvarsminister. Han lyfte bland annat fram utbyggd drönarproduktion, förändringar av militärens upphandlingar och försök att modernisera försvarsmakten. Samtidigt medgav han att omvandlingen av ministeriet enligt Natos standarder inte hade slutförts. Ledamöter från Zelenskyjs parti Folkets tjänare uppger att inrikesminister Ihor Klymenko ska nomineras som efterträdare. Presidenten utser kandidaten till försvarsminister, men utnämningen måste godkännas av parlamentet.

Uppgifter om konflikt med militärledningen

Ukrainska medier uppger att spänningar mellan Fedorov och försvarsmaktens överbefälhavare Oleksandr Syrskyj bidrog till beslutet. Källor som citeras av Ukrainska Pravda beskriver en långvarig konflikt om militärreformer som presidentadministrationen inte lyckats lösa. Flera parlamentariker och militära debattörer har kritiserat bytet. I Reuters rapportering framhålls att Fedorovs anhängare tillskriver honom en snabbare drönarupphandling och en mer databaserad krigsstrategi. Kritiker menar samtidigt att reformen av den militära rekryteringen gått för långsamt.

Fördjupade samarbetet med Palantir

Under sin korta tid som försvarsminister fördjupade Fedorov Ukrainas samarbete med det amerikanska dataanalys- och militärteknikbolaget Palantir. Parterna diskuterade ökad användning av artificiell intelligens, analys av data från slagfältet och militär planering. Fedorov tog över försvarsministeriet i januari efter Denys Sjmyhal, som själv hade haft posten i mindre än ett halvår innan han flyttades till en annan post. Den senaste förändringen ingår i en bredare ombildning där även förste vice premiärminister Julia Svyrydenko och hennes regering avgått. Zelenskyj har ställt sig bakom Naftogaz-chefen Serhij Koretskyj som ny premiärminister och sagt att förberedelserna inför vintern är en central prioritering. Det ukrainska parlamentet väntas rösta om den nya regeringen.

Statsvetare: Ukraina används för att försvaga Ryssland

Emil Fjellstedt — Wed, 01 Jul 2026 16:19:27 +0000

Den norsk-brittiske statsvetaren Glenn Diesen hävdar att västmakternas Ukrainapolitik i grunden handlar om att försvaga Ryssland – inte om att nå fred. I ett inlägg på X använder han ett uttalande från USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo som utgångspunkt för sin kritik.

Pompeo skriver i det inlägg som Diesen hänvisar till att det enda acceptabla slutet på kriget är ”Rysslands nederlag” och att det ligger i USA:s ”djupa strategiska intresse” att ge Ukraina det stöd som krävs för att vinna kriget.

För Diesen visar formuleringen den strategiska logik som han menar har präglat västvärldens agerande sedan maktskiftet i Kiev 2014. Enligt honom har konflikten inte behandlats som en fråga om ukrainsk fred och säkerhet, utan som ett verktyg för att försvaga en större geopolitisk rival till Nato.

”Målet var aldrig fred”

Diesen skriver att detta är skälet till att västmakterna stödde maktskiftet i Kiev 2014, trots att man enligt honom visste att utvecklingen kunde utlösa krig och trots att stödet för Nato-medlemskap i Ukraina då var begränsat.

”Detta är varför de störtade regeringen i Kiev 2014, trots att de visste att det sannolikt skulle utlösa krig och trots att endast en liten minoritet av ukrainarna ville ha Nato-medlemskap”, skriver Diesen.

Han hävdar även att fredsinitiativ har saboterats under en längre tid och att grundläggande diplomati har trängts undan sedan 2022. Enligt Diesen har vapenleveranser beskrivits som vägen till fred, samtidigt som förhandlingar och kompromisser har avfärdats.

”Detta är varför de har saboterat varje fredsavtal i tolv år. Detta är varför Nato skanderar att vapen är vägen till fred, och grundläggande diplomati har bojkottats sedan 2022”, skriver han.

Kritiserar fortsatt stöd till Kiev

Diesen riktar också kritik mot det fortsatta ekonomiska och militära stödet till Kiev. Han beskriver Ukraina som ett korrupt system och hävdar att västliga regeringar håller president Volodymyr Zelenskyj kvar vid makten trots sviktande popularitet.

Han skriver att väst ”pumpar miljarder in i ett korrupt system” och samtidigt jagar ukrainska värnpliktiga. Diesen menar också att politiska och mediala aktörer fortsätter att framställa Ukraina som framgångsrikt i kriget, trots att utvecklingen på slagfältet enligt honom pekar i motsatt riktning.

”Detta är varför de låtsas att Ukraina vinner trots att all evidens indikerar motsatsen”, skriver han.

Utspelet ligger i linje med Diesens återkommande kritik mot Nato-expansionen och västvärldens roll i Ukraina. Han har under flera år argumenterat för att konflikten bör förstås som en del av en större säkerhetspolitisk uppgörelse mellan Nato och Ryssland.

[caption id="attachment_174060" align="alignnone" width="640"] USA:s utrikesminister Michael R. Pompeo deltar i en presskonferens tillsammans med USA:s president Donald J. Trump i anslutning till Natos utrikesministermöte i Bryssel, Belgien, den 12 juli 2018. Foto: U.S. Department of State[/caption]

Pompeos formulering blir utgångspunkt

Den bild som Diesen hänvisar till visar Pompeos X-inlägg, där den tidigare amerikanske utrikesministern skriver att ”det enda acceptabla slutet på detta krig är Rysslands nederlag”. Bilden visar även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillsammans med USA:s president Donald Trump.

För Diesen blir Pompeos formulering ett uttryck för att kriget betraktas genom amerikanska strategiska intressen snarare än genom Ukrainas behov av fred.

”Målet var aldrig fred; det var att använda ukrainare som kanonmat för att försvaga en strategisk rival till Nato”, skriver Diesen.

Diesen gjorde sitt utspel efter att ha lyft fram Pompeos formulering om att Ryssland måste besegras och att fortsatt stöd till Ukraina ligger i USA:s strategiska intresse.

This is why they toppled the government in Kiev in 2014, despite knowing it would likely trigger war and knowing that only a small minority of Ukrainians wanted NATO membership. This is why they have sabotaged every peace deal for 12 years. This is why NATO chants that…
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) July 1, 2026

Bekräftat: Tidöregeringen skänker Jas Gripen till Ukraina

Jan Sundstedt — Thu, 28 May 2026 14:13:28 +0000

Tidöregeringen går vidare med planer på att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. Samtidigt vill regeringen sälja nya Gripen E/F till Kiev och ersätta de plan som flygvapnet lämnar ifrån sig. Statsminister Ulf Kristersson (M) lämnade beskedet under torsdagen vid Upplands flygflottilj i Uppsala, tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Satsningen beskrivs som det hittills största svenska militära stödpaketet till regimen i Kiev. Regeringen uppger uppger också att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F som ett första steg efter den avsiktsförklaring som Kristersson och Zelenskyj undertecknade i oktober förra året. I samband med att försäljningen avtalas ska Sverige skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta, inklusive kvalificerad ammunition. Propositionen anger att regeringen vill kunna skänka upp till 16 Gripen C/D och ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Donationen villkoras av köp

Donationens utformning gör stödet nära kopplat till en större svensk stridsflygaffär. Regeringen skriver att Gripen C/D-planen ska skänkas under förutsättning att Ukraina tecknar avtal om köp av Gripen E/F. Propositionen anger samtidigt att bemyndigandet avser försäljning av minst 10 och upp till 20 Gripen E/F. De första Gripen C/D-planen beräknas enligt regeringen kunna användas för att försvara ukrainskt luftrum under nästa år. Leveranser av nya Gripen E/F beräknas starta före 2030. Utbildning av ukrainska piloter och annan personal ska kunna genomföras redan i år. Stödpaketet omfattar även kvalificerad ammunition. Regeringen nämner IRIS-T, AMRAAM och den långräckviddiga roboten Meteor som exempel. [caption id="attachment_231816" align="alignnone" width="640"] Volodymyr Zelenskyj och Ulf Kristersson i samband med dagens besök i Uppsala. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet[/caption]

Sverige ska ersätta planen

Gripen C/D-planen hämtas ur Försvarsmaktens flotta. Regeringen skriver därför att Sverige snabbt behöver ersätta den materiel som skänks till Ukraina, med hänsyn till Försvarsmaktens uppbyggnad och det säkerhetspolitiska läget. För att ersätta de donerade planen ska Sverige beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet, utöver de Gripen E-plan som redan har beställts. Regeringen tillför även medel för att ersätta kvalificerad ammunition. Saab bekräftar att Sverige och Ukraina tar nästa steg mot Ukrainas köp av Gripen. Försvarskoncernen understryker samtidigt att bolaget ännu inte har undertecknat något kontrakt eller mottagit någon order kopplad till affären. Saabs vd Micael Johansson säger i bolagets pressmeddelande att han är stolt över beskedet och att Saab ser fram emot att stödja både Ukrainas anskaffning och svenska myndigheters arbete med att ersätta de donerade flygplanen.

EU-lån bakom köpet

Ukraina planerar att delvis finansiera köpet av nya Gripenplan med EU-medel. Regeringen uppger att Kiev vill använda 2,5 miljarder euro från EU:s Ukraine Support Loan för köpet av Gripen E/F. I oktober 2025 skrev Sverige och Ukraina under en avsiktsförklaring om luftstridsförmåga. Regeringen beskrev då samarbetet som ett första steg mot en möjlig större exportaffär. Ulf Kristersson sade då att det kunde handla om 100–150 Gripenplan för att bygga upp ett nytt ukrainskt flygvapen. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande genom en extra ändringsbudget.

Sveriges utökade roll i Ukrainakriget

Beskedet ger Sverige en ännu tydligare roll i Ukrainakriget. Regeringen kopplar stödet till svensk säkerhet och skriver att Ukraina även försvarar Sveriges frihet. Samtidigt innebär beslutet att svenska stridsflyg lämnar landets egen flotta i ett läge där även svenska försvaret säger sig behöva växa snabbt. Kritiker kan därför väntas peka på två risker: att den svenska försvarsförmågan urholkas innan ersättningsplanen finns på plats, och att Sverige genom avancerade stridsflyg och robotar dras ännu djupare in i konflikten med Ryssland. Frågan blir därmed inte bara hur snabbt Ukraina kan få Gripen i luften, utan också vilket säkerhetspolitiskt pris Sverige kan få betala när kriget nu kommer allt närmare svensk materiel, svensk industri och svenska militära beslut. Regeringen vill fylla luckan genom att beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet. De donerade C/D-planen kan dock enligt regeringens egen tidsplan börja användas i Ukraina redan nästa år, medan leveranserna av nya Gripen E/F beräknas starta först mot slutet av decenniet.

Rutte vill tredubbla stödet till Ukraina

Emil Fjellstedt — Thu, 14 May 2026 07:36:01 +0000

Natos generalsekreterare Mark Rutte vill enligt uppgift att medlemsländerna lägger 0,25 procent av sin BNP på stöd till Ukraina. Förslaget skulle enligt Natos egna beräkningar innebära att det årliga stödet ökar till omkring 143 miljarder dollar. Rutte tog upp frågan under ett stängt möte med Natoambassadörer i slutet av förra månaden, enligt diplomatiska källor som Politico Europe hänvisar till. Summan blir särskilt tydlig jämförd med Ukrainas egen ekonomi. Landets nominella BNP uppgick före kriget, 2021, till cirka 200 miljarder dollar enligt Världsbankens statistik. Förslaget motsvarar därmed omkring 72 procent av Ukrainas BNP före krigsutbrottet. Bakgrunden uppges delvis vara missnöje med att bördan i dag anses ojämnt fördelad. Flera allierade, däribland Frankrike och Storbritannien, ska samtidigt motsätta sig förslaget.

Korruptionsskandaler pressar Kiev

Diskussionen om utökat stöd till Ukraina förs medan landet skakas av nya korruptionsanklagelser. Ukrainas högsta antikorruptionsdomstol väntas ta ställning till om president Volodymyr Zelenskyjs tidigare stabschef, Andrij Jermak, ska häktas i ett ärende som rör penningtvätt. Misstankarna rör mutor i energisektorn och investeringar i lyxiga fastighetsprojekt utanför Kiev. Den väststödda antikorruptionsmyndigheten Nabu hävdar enligt uppgift att de misstänkta, däribland den tidigare vice premiärministern Oleksij Tjernysjov, tvättat omkring nio miljoner dollar genom investeringar i bostadsprojektet Dinastia. I utredningen nämns även ett tidigare avslöjat upplägg värt omkring 100 miljoner dollar, där Timur Minditj – en tidigare affärspartner till Zelenskyj – påstås ha haft en central roll. Minditj ska ha lämnat landet för att undvika att gripas, samtidigt som flera högt uppsatta tjänstemän, däribland två ministrar, har avgått. Om Rutte får gehör för sitt förslag skulle stödet till Ukraina gå från återkommande nationella beslut till en fast modell med BNP som grund. Motståndet från flera stora medlemsländer visar att förslaget ännu inte är förankrat.

Ryssland varnar diplomater i Kiev inför segerdagen

Emil Fjellstedt — Thu, 07 May 2026 08:45:35 +0000

Ryssland har uppmanat utländska beskickningar och internationella organisationer att evakuera sin personal från Kiev inför det ryska segerdagsfirandet den 8–9 maj. Moskva varnar för att ett ukrainskt angrepp mot firandet kan leda till omfattande ryska vedergällningsattacker mot den ukrainska huvudstaden. Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, uppger att Moskva formellt har informerat beskickningarna och organisationerna om risken för ryska vedergällningsangrepp mot Kiev. Enligt Zacharova har utrikesministeriet skickat en diplomatisk not där mottagarna uppmanas att ta varningen på ”största allvar” och se till att personal vid ambassader och andra beskickningar, liksom civila, lämnar Kiev i tid. Bakgrunden är att det ryska försvarsministeriet tidigare i veckan utlyste en två dagar lång, ensidig vapenvila den 8–9 maj, för att högtidlighålla minnet av andra världskrigets slut i Europa. Moskva uppmanade samtidigt Kiev att ansluta sig till vapenvilan och varnade för vedergällning om Ukraina försöker störa segerdagsfirandet. Den ryska sidan hänvisar till uttalanden från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som Moskva tolkar som hot mot den ryska huvudstaden under firandet.

Hotar med angrepp mot ledningscentraler

Zacharova hävdar att ryska angrepp kan riktas mot ledningscentraler i Kiev om Ukraina genomför vad Moskva kallar för ”terrorplaner”. Hon anklagar även västländer för att, genom sitt militära stöd till Ukraina, vara delaktiga i Kievs planer. Ukraina har ännu inte gett något tydligt besked om landet kommer att acceptera den ryska vapenvilan. Zelenskyj har avfärdat utspelet som ”orättvist” och hävdat att Kiev inte fått något officiellt förslag. Den ukrainske presidenten utlyste därefter en egen vapenvila med start natten mellan den 5 och 6 maj och uppgav att Ukraina skulle svara på Rysslands agerande.

Fortsatta strider trots vapenvilor

Moskva har inte formellt svarat på Zelenskyjs besked. Enligt medieuppgifter har intensiteten i långdistansangreppen från båda sidor minskat, men striderna fortsätter. Zelenskyj anklagade samtidigt Ryssland för att ha brutit den utlysta vapenvilan nästan 2 000 gånger under onsdagen. Båda sidor har tidigare utlyst vapenvilor i samband med större helger, men dessa har återkommande följts av ömsesidiga anklagelser om brott mot överenskommelserna. I samband med den ryska påskvapenvilan i april hävdade Moskva att Ukraina brutit mot den över 6 500 gånger på bara 32 timmar.