Volodymyr Zelenskyj – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sat, 26 Sep 2026 08:44:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Volodymyr Zelenskyj – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina https://nyadagbladet.se/utrikes/johnson-tog-med-sin-miljongivare-till-ukraina-registrerades-som-radgivare/ Sat, 26 Sep 2026 11:43:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241627 Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva. Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025. Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet. Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.

Följde med till Kiev och Lviv

Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte. Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också. Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget. Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.

Miljonen till Johnsons bolag

Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet. Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina. Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär. Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete." Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte. Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".]]> Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyjs-tidigare-pressekreterare-nekades-tilltrade-till-europaparlamentet/ Wed, 16 Sep 2026 14:18:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240749 Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

]]> Inbördesstrid och skottlossning i Ukrainas säkerhetsapparat https://nyadagbladet.se/utrikes/inbordesstrid-i-ukrainas-sakerhetsapparat/ Sun, 06 Sep 2026 08:25:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239211 En skottlossning mellan Ukrainas säkerhetstjänst SBU och den militära underrättelsetjänsten HUR har vuxit till en öppen inbördesstrid i Ukrainas säkerhetsapparat. Nu misstänks företrädare för båda organen för brott, medan president Volodymyr Zelenskyj aviserar avskedanden inom respektive ledningar. Konfrontationen bröt ut natten till den 2 september på Jurija Sjumskoho-gatan i stadsdelen Dnipro i Kiev. SBU genomförde en husrannsakan inom en utredning om en påstådd rysk mordplan när personal från HUR dök upp på platsen. Bråket övergick i skottlossning mitt i bostadsområdet. Stepan Kaplunov, ställföreträdande befälhavare i Ryska frivilligkåren, ett förband av ryska medborgare som strider på Ukrainas sida och lyder under HUR:s specialenhet Timur, står i centrum för konflikten. Ryska frivilligkåren meddelade den 1 september att okända män hade fört bort Kaplunov från platsen utanför hans bostad. Advokaten Taras Borovskyj hävdar att SBU grep honom redan den 23 augusti och höll honom på hemlig plats utan att väcka åtal. Ukrainas statliga utredningsbyrå DBR meddelar att en SBU-anställd nu misstänks för makt- eller befogenhetsmissbruk. Åklagarna misstänker samtidigt en HUR-soldat för angrepp mot en brottsbekämpande tjänsteman. Utredningen omfattar också hot eller våld mot tjänsteman. DBR undersöker de vapen som användes, skottspår och annan bevisning för att avgöra vad som hände före och under uppgörelsen. Ukrainas parlamentsutskott för nationell säkerhet, försvar och underrättelsefrågor har hört företrädare för båda organen. Utskottet slår fast att båda sidor begick överträdelser och kallar användningen av skjutvapen i ett bostadsområde oacceptabel. SBU har efter skottlossningen lämnat en ny och mer långtgående förklaring till insatsen. Säkerhetstjänsten anklagar Kaplunov för kontakter med den ryska säkerhetstjänsten FSB och för att ha förberett ett attentat mot en rysk oppositionsledare som besökte Ukraina under självständighetsdagen. Källor inom det ukrainska rättsväsendet uppger att den påstådda måltavlan var Ahmed Zakajev, ledare för den tjetjenska exilregeringen. SBU har inte själv offentliggjort hans namn, men säger sig ha hittat meddelanden mellan Kaplunov och en företrädare för FSB i hans telefon. Enligt myndigheten gav den ryska säkerhetstjänsten honom även i uppdrag att döda ukrainska militärer mot betalning. Kaplunov ska ha erkänt kontakterna och lämnat uppgifter till utredarna.

Anklagar SBU för kidnappning och tortyr

Kaplunov avvisar SBU:s berättelse, hävdar att säkerhetstjänsten tvingade fram erkännandet och anklagar SBU för fysisk och psykisk press. Enligt honom ville förhörsledarna koppla HUR-befälet Dmytro Ivanov och den tidigare underrättelsechefen Kyrylo Budanov till FSB. Hans advokat hävdar att SBU spelade in erkännandet efter tortyr och dödshot. HUR har i sin tur varnat för en samordnad kampanj som enligt myndigheten försöker misskreditera dess stridande förband. Kaplunov befinner sig enligt uppgift på fri fot, men hans advokat har inte offentliggjort var han vistas. Parterna beskriver även själva skottlossningen på helt olika sätt. SBU uppger att en beväpnad grupp angrep dess utredare och blockerade deras fordon. Befälhavaren för Timur hävdar i stället att SBU öppnade eld mot obeväpnade HUR-män. Kaplunovs advokat uppger att kulorna träffade tre underrättelsemän och skadade två av dem svårt. Volodymyr Zelenskyj har kallat händelsen "fullkomligt skamlig" och krävt interna utredningar inom båda organen. Efter ett samtal med riksåklagaren meddelade presidenten att ställföreträdande chefer inom både SBU och HUR kommer att entledigas från nuvarande poster. Presidenten har ännu inte namngett dem som ska avskedas. Han har däremot redan entledigat Oleh Chramov, chef för SBU:s avdelning för skydd av statshemligheter och licensiering. Presidentdekretet anger ingen orsak och kopplar därför inte uttryckligen hans avgång till skottlossningen. Utredarna har ännu inte avgjort vem som sköt först, om SBU följde lagen när myndigheten frihetsberövade Kaplunov eller hur stark bevisningen om hans påstådda FSB-kontakter är. Zelenskyjs aviserade avskedanden visar möjliga tecken på att uppgörelsen kan vara början på en kris i Ukrainas säkerhetsapparat.]]> Zelenskyj: Val under kriget kan förstöra Ukraina https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-val-under-kriget-forstora-ukraina/ Mon, 24 Aug 2026 13:22:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238385 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna. — Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat. Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj. Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända. Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter. — Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal. Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.

Lagen förbjuder val under kriget

Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands. Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder. Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val. I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna. En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent. Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.]]> Zelenskyj-politiker: Ukrainas mobilisering drivs som organiserad brottslighet https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-politiker-korruption-ukrainas-mobilisering/ Tue, 18 Aug 2026 09:14:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237878 En parlamentsledamot från president Volodymyr Zelenskyjs parti anklagar Ukrainas mobiliseringsmyndigheter för att fungera som organiserad brottslighet. Oleksandr Kachura hävdar att tjänster som regional rekryteringschef säljs för 150 000 dollar och att friheten efter ett ingripande kan kosta en tiondel av beloppet. Uppgifterna framfördes i en intervju med journalisten Natalja Vlasjtjenko. I ett publicerat videoutdrag uppger Kachura att det är allmänt känt att den som vill lämna ett territoriellt rekryteringscentrum efter att ha gripits behöver betala mellan 10 000 och 15 000 dollar. Kachura, som representerar regeringspartiet Folkets tjänare, hävdar vidare att en chefspost på distriktsnivå kostar omkring 50 000 dollar och en regional chefspost omkring 150 000 dollar. Som exempel på den påstådda korruptionen beskriver han hur en rekryteringschef i hans hemstad gått från att cykla till att köra en Toyota Land Cruiser, medan hustrun kör en Porsche Cayenne. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och genomföra en fullständig granskning av de anställda.

Vill ersätta tvång med frivillig rekrytering

De territoriella rekryterings- och socialstödscentrumen, TCC, ansvarar för registrering och inkallelser inom Ukrainas mobiliseringssystem. Kachura liknar deras verksamhet vid en organiserad kriminell grupp och vill i stället bygga rekryteringen kring människor som frivilligt anmäler sig till militärtjänst. Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, har nyligen varnat för systemfel inom försvarsdepartementet och en kultur där övergrepp inte får konsekvenser. Kachuras utspel är särskilt känsligt eftersom kritiken kommer från Zelenskyjs eget parti. Ukraina införde mobilisering efter att kriget trappades upp i februari 2022 och förbjöd män mellan 18 och 60 år att lämna landet. År 2024 sänktes inkallelseåldern från 27 till 25 år samtidigt som straffen för att undvika mobilisering skärptes. Nya Dagbladet har tidigare granskat videor som visar våldsamma konfrontationer mellan rekryteringspersonal, civila män och deras anhöriga.]]> Våldsamma rekryteringsräder skakar Ukraina – familjer försöker stoppa bortföranden https://nyadagbladet.se/utrikes/valdsamma-rekryteringsrader-skakar-ukraina/ Sat, 08 Aug 2026 12:51:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236719 En hustru klamrar sig fast vid sin man med hela kroppen medan uniformerade män försöker slita honom ur hennes armar. I andra filmer sparkas en man på marken innan han släpas till en skåpbil, medan en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare. Här blottas den mänskliga verkligheten bakom Ukrainas allt brutalare mobilisering. Kvinnan inne i bilen har slagit armarna kring mannens hals och axlar. Han har panik i blicken. Händer sträcks in från dörrarna och drar i paret, men hon vägrar släppa. Frågan gäller inte ett abstrakt ”manskapsbehov”. Framför oss står en familj som i ett enda ögonblick riskerar att slitas sönder. För de anhöriga är rekryteringsbussen ingen neutral transport. Den kan föra maken, pappan eller sonen vidare till ett slagfält där små drönare jagar människor över öppna fält och ned i skyttegravar. Ingen kan lova familjen att mannen kommer hem. I deras ögon kan kallelsen därför framstå som en dödsdom. Zelenskyjregeringen bär det direkta ansvaret för hur mobiliseringen genomförs. Samtidigt har västliga regeringar i åratal lovat att stödja kriget ”så länge som krävs”, medan de ukrainska familjerna står för det ojämförligt högsta priset i människoliv.

Hon vägrar låta dem ta honom

Scenen inne i bilen är hjärtskärande just därför att den visar vad krigets stora ord betyder när de når den enskilda människan. Mannen är inte en siffra i en mobiliseringskvot. Han är någons livskamrat. Kvinnan håller honom som om hennes egen kropp vore det sista hindret mellan honom och fronten. I ett annat klipp syns en civilklädd man ligga på marken omgiven av flera personer, varav några bär uniform. Han får sparkar och släpas därefter över gatan mot en mörk skåpbil med öppen dörr. Filmen visar större delen av ingripandet på nära håll. Mannen hålls nere, utsätts för upprepade sparkar och dras sedan mot fordonet medan människor står runt omkring.

Dras ur bilen och bärs bort i Ternopil

En tredje film, som uppges vara från Ternopil i västra Ukraina, är inspelad ovanifrån. Fyra män närmar sig en parkerad bil, öppnar förardörren och drar ut mannen bakom ratten. Därefter bär de honom i armar och ben mot en väntande skåpbil. En kvinna vid bilen försöker ingripa och följer efter gruppen medan mannen förs bort. Sekvensen gör det fysiska tvånget synligt från det att bildörren öppnas tills mannen har burits fram till rekryterarnas fordon.

Ett system som vänder sig mot den egna befolkningen

Våldet är inte längre möjligt att avfärda som några enstaka övertramp. Ukrainas människorättskommissionär registrerade över 6 000 klagomål mot rekryteringspersonal under 2025 – dubbelt så många som året före, rapporterar BBC. Anmälningarna gäller bland annat misshandel, olagliga frihetsberövanden och bristfälliga förhållanden på rekryteringscentren. Amnesty International slår fast att TCC-personal har fortsatt att gripa män med tvång på offentliga platser. Organisationen hänvisar till videor av våld, rapporter om fysisk misshandel och dödsfall. Roman Sopin fördes till ett rekryteringscenter i Kiev och avled senare av en svår huvudskada. Något redovisat resultat av utredningen fanns inte vid årets slut. Motreaktionen har också blivit våldsam. Ukrainas nationella polis har registrerat fler än 600 angrepp på rekryteringspersonal sedan 2022. I Lviv omringade omkring 200 personer nyligen rekryterare, slog sönder deras fordon och välte det. Händelsen visar hur TCC-personalen själv har blivit måltavla för det växande missnöjet. Det ukrainska uttrycket ”busifiering” används om hur människor stoppas, hålls fast och förs in i fordon. Myndigheterna beskriver insatserna som mobilisering, medan anhöriga och kritiker ofta liknar dem vid bortföranden.

Drönare orsakar en växande andel av förlusterna

Rädslan för fronten är inte feghet. Det moderna slagfältet i Ukraina har blivit ett elektroniskt övervakat dödslandskap. En rapport från det franska utrikespolitiska institutet IFRI, återgiven av Reuters, bedömde att andelen förluster som orsakas av drönare hade stigit från under tio procent 2022 till uppemot 80 procent under 2025. Små FPV-drönare kan bevaka tillfartsvägar, följa enskilda soldater och slå ned i skyttegravar. Det har gjort området kring fronten betydligt farligare även utanför de traditionella stridslinjerna, eftersom förflyttningar kan upptäckas och angripas från luften. Carnegie Endowment konstaterar att rekrytering med tvång ofta ger mindre motiverade och sämre lämpade soldater, ökar disciplinproblemen och belastar redan hårt pressade befäl. En sådan mobilisering kan därmed ge fler soldater på papperet utan att lösa förbandens problem med utbildning, motivation och uthållighet. En av de mest profilerade amerikanska förespråkarna för fortsatt militärt stöd har varit senatorn Lindsey Graham. Vid sitt möte med Zelenskyj i Kiev i juli diskuterade han bland annat ytterligare vapenstöd, sanktioner och Ukrainas militära behov. [caption id="attachment_236737" align="alignnone" width="640"]Lindsey Graham och Volodymyr Zelenskyj skakar hand i Kiev. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA-senatorn Lindsey Graham i Kiev i juli 2026. Bild: Ukrainas presidentkansli/X.[/caption]

Väst pressade Ukraina att sänka mobiliseringsåldern

USA och europeiska länder tillhandahåller vapen, pengar och underrättelser, medan Ukraina står för soldaterna och de militära förlusterna. Skillnaden har bidragit till kritik mot att västliga ledare kan förespråka fortsatt krigföring utan att möta samma mobiliseringstryck i sina egna länder. Hösten 2024 uppmanade den dåvarande amerikanska regeringen Kiev att sänka mobiliseringsåldern från 25 till 18 år. Zelenskyj avvisade kravet och svarade att de brigader som redan fanns först behövde utrustas. Kravet visade samtidigt hur central tillgången på ukrainska ungdomar hade blivit i Washingtons bedömning av kriget. Uttrycket ”krig till den siste ukrainaren” har blivit en återkommande formulering bland kritiker som pekar på skillnaden mellan de politiska besluten i väst och de förluster som bärs av den ukrainska befolkningen. Västliga regeringar har fortsatt att prioritera vapenleveranser och sanktioner, medan den direkta dialogen med Moskva har varit begränsad. Kritiker menar att fredsförhandlingar alltför ofta har bundits till förhandskrav som gör kompromisser svårare. Förespråkarna för den västliga linjen hävdar i stället att militärt stöd ska stärka Ukrainas ställning inför framtida samtal. Kiev har i huvudsak följt samma inriktning. Så länge förhandlingarna inte ger något resultat kvarstår behovet av nya soldater, vilket i sin tur ökar trycket på mobiliseringssystemet och de familjer som berörs.

Ukrainarna betalar priset

Just denna sida döljs så ofta i den polariserade krigsdebatten. Ukrainare reduceras till symboler för hjältemod eller brickor i en geopolitisk kamp. Deras rädsla får bara synas när den passar den västliga berättelsen. När en hustru håller fast sin man eller ett barn ser sin pappa föras bort blir bilden obekväm, eftersom den visar kostnaden i den andra änden av parollerna. För den ukrainska befolkningen förenas därmed tre former av press: riskerna vid fronten, rekryteringssystemets tvång och västmakternas krav på fortsatt uthållighet. Debatten om mobiliseringen gäller därför inte bara hur många soldater armén behöver, utan också familjernas rättssäkerhet, förtroendet för staten och möjligheterna att nå en förhandlingslösning. De tre filmerna har kunnat hämtas och deras synliga händelseförlopp har granskats. Huvudklippets exakta plats och personernas identiteter har inte kunnat fastställas oberoende; de två övriga platsuppgifterna bygger på publicisternas uppgifter. Reservationen gäller detaljerna i enskilda klipp – inte det större mönstret, som stöds av Ukrainas människorättskommissionär, Amnesty International, ukrainska vittnesmål och omfattande internationell rapportering.]]> Volodymyr Zelenskyj avsätter Oleksandr Syrskyj som Ukrainas överbefälhavare https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-avsatter-ukrainas-overbefalhavare-syrskyj/ Wed, 22 Jul 2026 08:31:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235528 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har avsatt överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj och utsett Mychajlo Drapatyj till hans efterträdare. Beskedet kommer efter flera dagars protester och politisk turbulens kring den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov. Volodymyr Zelenskyj meddelade beslutet på tisdagen efter ett möte med Oleksandr Syrskyj. — Jag har beslutat att Mychajlo Drapatyj blir ny överbefälhavare för Ukrainas väpnade styrkor, sade Zelenskyj. På onsdagsmorgonen bekräftade Syrskyj att han lämnar posten och överlämnar befälet till sin efterträdare.

Drapatyj utlovar reformer

Mychajlo Drapatyj ledde Ukrainas markstridskrafter från november 2024 till juni 2025. Han avgick efter ett ryskt robotangrepp mot en militär utbildningsplats den 1 juni, där minst 12 personer dödades och över 60 skadades. Han sade då att han som befälhavare bar ansvaret för att hans order inte hade följts. Den 3 juni utsåg Zelenskyj honom till chef för de förenade styrkorna. Som överbefälhavare säger sig Drapatyj att organisera om generalstaben och ta fram en ny försvarsstrategi. Uppdraget omfattar också reformer av kårsystemet, snabbare leveranser av vapen och drönare, ett starkare luftförsvar och en tydligare plan för mobiliseringen.

Mariupol

Ett inlägg på X ger en uttalat kritisk och delvis omstridd bild av Mychajlo Drapatyjs militära bakgrund. Kontot kopplar honom till civila dödsfall i Mariupol 2014, men uppgiften har inte verifierats oberoende. Andra källor beskriver i stället den filmade operationen som ett försök att undsätta omringade ukrainska poliser och territorialförsvarare.

Bakgrunden till skiftet

Skiftet på överbefälhavarposten sker efter en konflikt mellan Syrskyj och Mychajlo Fedorov. Den tidigare försvarsministern anklagade överbefälhavaren för att motarbeta reformer och dölja problem inom försvaret. Syrskyj har tillbakavisat anklagelserna. När Zelenskyj avskedade Fedorov i förra veckan ledde det till protester i Kiev och andra ukrainska städer. Demonstranterna krävde att Fedorov skulle återinsättas och att Syrskyj i stället skulle avgå. Protesterna pågick i sex dagar och samlade enligt flera källor tusentals deltagare i Kiev och andra städer. Drapatyj har offentligt stött Fedorovs reformlinje. Utnämningen av honom kan därför sägas ha uppfyllt ett av demonstranternas främsta krav. Zelenskyj har offentligt tackat Syrskyj för dennes insatser under försvaret av Kiev och offensiven i Charkivregionen 2022 samt för operationen i den ryska Kurskregionen 2024. Oleksandr Syrskyj tillträdde som Ukrainas överbefälhavare i februari 2024.]]> IMF betalar ut nytt Ukrainastöd trots brister i korruptionsreformer https://nyadagbladet.se/ekonomi/imf-betalar-ut-67-miljarder-till-ukraina-trots-reformbrister/ Tue, 21 Jul 2026 10:06:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235509 Internationella valutafonden betalar ut ytterligare 6,7 miljarder kronor till Ukraina trots att landet ligger efter med reformer för styrning och korruptionsbekämpning. Flera krav har genomförts för sent eller inte alls. IMF:s styrelse har slutfört den första granskningen av Ukrainas 48 månader långa låneprogram och godkänt en ny utbetalning på 690 miljoner dollar. Med växelkursen den 20 juli motsvarar det omkring 6,7 miljarder kronor. Den nya utbetalningen innebär att Ukraina hittills har fått cirka 2,2 miljarder dollar av programmet på totalt 8,1 miljarder dollar.

IMF medger förseningar

Fonden beskriver programmets utveckling som ”i huvudsak tillfredsställande”, men konstaterar samtidigt att reformarbetet har bromsat in. Flera strukturella krav har slutförts för sent eller missats, enligt IMF. Styrning och korruptionsbekämpning är centrala villkor i låneprogrammet. Ukrainas regering har lovat att stärka institutionerna mot korruption och genomföra en rad strukturella förändringar. Efter förseningarna har IMF och de ukrainska myndigheterna enats om korrigerande åtgärder och nya tidsplaner. Trots bristerna har fonden alltså godkänt nästa utbetalning. IMF framhåller att Ukraina har bevarat den makroekonomiska och finansiella stabiliteten, men bedömer att utsikterna har försämrats på grund av angrepp mot kritisk infrastruktur och följderna av kriget i Mellanöstern.

Återkommande korruptionsskandaler

Utbetalningen kommer efter en omfattande regeringsombildning där flera höga tjänstemän lämnade sina poster, däribland försvarsminister Mychajlo Fedorov. Ukrainas försvarssektor har under de senaste åren skakats av flera utredningar om upphandlingar av bland annat mat, vapen och drönare till överpriser. Även energisektorn har drabbats. I november 2025 åtalades sju personer i en utredning om ett misstänkt mut- och provisionssystem på omkring 100 miljoner dollar, nära en miljard kronor, vid det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Ukrainas antikorruptionsmyndigheter har anklagat Timur Mindich, tidigare affärspartner till president Volodymyr Zelenskyj, för att ha lett upplägget. Misstankarna är ännu inte slutligt prövade.]]> Zelenskyj sparkar ännu en försvarsminister https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-sparkar-forsvarsminister-fedorov/ Thu, 16 Jul 2026 06:57:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235218 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avsätter försvarsminister Mychajlo Fedorov efter bara sex månader på posten. Det är ännu ett snabbt ministerbyte under det pågående kriget mot Ryssland. Fedorov bekräftade på onsdagen att han lämnar sitt uppdrag som en del av en större regeringsombildning. Zelenskyj har inte offentligt lämnat någon närmare förklaring till varför den 35-årige tidigare digitaliseringsministern byts ut. I sitt avskedsmeddelande beskrev Fedorov det som en stor ära att ha tjänstgjort som försvarsminister. Han lyfte bland annat fram utbyggd drönarproduktion, förändringar av militärens upphandlingar och försök att modernisera försvarsmakten. Samtidigt medgav han att omvandlingen av ministeriet enligt Natos standarder inte hade slutförts. Ledamöter från Zelenskyjs parti Folkets tjänare uppger att inrikesminister Ihor Klymenko ska nomineras som efterträdare. Presidenten utser kandidaten till försvarsminister, men utnämningen måste godkännas av parlamentet.

Uppgifter om konflikt med militärledningen

Ukrainska medier uppger att spänningar mellan Fedorov och försvarsmaktens överbefälhavare Oleksandr Syrskyj bidrog till beslutet. Källor som citeras av Ukrainska Pravda beskriver en långvarig konflikt om militärreformer som presidentadministrationen inte lyckats lösa. Flera parlamentariker och militära debattörer har kritiserat bytet. I Reuters rapportering framhålls att Fedorovs anhängare tillskriver honom en snabbare drönarupphandling och en mer databaserad krigsstrategi. Kritiker menar samtidigt att reformen av den militära rekryteringen gått för långsamt.

Fördjupade samarbetet med Palantir

Under sin korta tid som försvarsminister fördjupade Fedorov Ukrainas samarbete med det amerikanska dataanalys- och militärteknikbolaget Palantir. Parterna diskuterade ökad användning av artificiell intelligens, analys av data från slagfältet och militär planering. Fedorov tog över försvarsministeriet i januari efter Denys Sjmyhal, som själv hade haft posten i mindre än ett halvår innan han flyttades till en annan post. Den senaste förändringen ingår i en bredare ombildning där även förste vice premiärminister Julia Svyrydenko och hennes regering avgått. Zelenskyj har ställt sig bakom Naftogaz-chefen Serhij Koretskyj som ny premiärminister och sagt att förberedelserna inför vintern är en central prioritering. Det ukrainska parlamentet väntas rösta om den nya regeringen.]]> Statsvetare: Ukraina används för att försvaga Ryssland https://nyadagbladet.se/utrikes/diesen-ukraina-forvaga-ryssland/ Wed, 01 Jul 2026 16:19:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234382 Den norsk-brittiske statsvetaren Glenn Diesen hävdar att västmakternas Ukrainapolitik i grunden handlar om att försvaga Ryssland – inte om att nå fred. I ett inlägg på X använder han ett uttalande från USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo som utgångspunkt för sin kritik.

Pompeo skriver i det inlägg som Diesen hänvisar till att det enda acceptabla slutet på kriget är ”Rysslands nederlag” och att det ligger i USA:s ”djupa strategiska intresse” att ge Ukraina det stöd som krävs för att vinna kriget.

För Diesen visar formuleringen den strategiska logik som han menar har präglat västvärldens agerande sedan maktskiftet i Kiev 2014. Enligt honom har konflikten inte behandlats som en fråga om ukrainsk fred och säkerhet, utan som ett verktyg för att försvaga en större geopolitisk rival till Nato.

”Målet var aldrig fred”

Diesen skriver att detta är skälet till att västmakterna stödde maktskiftet i Kiev 2014, trots att man enligt honom visste att utvecklingen kunde utlösa krig och trots att stödet för Nato-medlemskap i Ukraina då var begränsat.

”Detta är varför de störtade regeringen i Kiev 2014, trots att de visste att det sannolikt skulle utlösa krig och trots att endast en liten minoritet av ukrainarna ville ha Nato-medlemskap”, skriver Diesen.

Han hävdar även att fredsinitiativ har saboterats under en längre tid och att grundläggande diplomati har trängts undan sedan 2022. Enligt Diesen har vapenleveranser beskrivits som vägen till fred, samtidigt som förhandlingar och kompromisser har avfärdats.

”Detta är varför de har saboterat varje fredsavtal i tolv år. Detta är varför Nato skanderar att vapen är vägen till fred, och grundläggande diplomati har bojkottats sedan 2022”, skriver han.

Kritiserar fortsatt stöd till Kiev

Diesen riktar också kritik mot det fortsatta ekonomiska och militära stödet till Kiev. Han beskriver Ukraina som ett korrupt system och hävdar att västliga regeringar håller president Volodymyr Zelenskyj kvar vid makten trots sviktande popularitet.

Han skriver att väst ”pumpar miljarder in i ett korrupt system” och samtidigt jagar ukrainska värnpliktiga. Diesen menar också att politiska och mediala aktörer fortsätter att framställa Ukraina som framgångsrikt i kriget, trots att utvecklingen på slagfältet enligt honom pekar i motsatt riktning.

”Detta är varför de låtsas att Ukraina vinner trots att all evidens indikerar motsatsen”, skriver han.

Utspelet ligger i linje med Diesens återkommande kritik mot Nato-expansionen och västvärldens roll i Ukraina. Han har under flera år argumenterat för att konflikten bör förstås som en del av en större säkerhetspolitisk uppgörelse mellan Nato och Ryssland.

[caption id="attachment_174060" align="alignnone" width="640"] USA:s utrikesminister Michael R. Pompeo deltar i en presskonferens tillsammans med USA:s president Donald J. Trump i anslutning till Natos utrikesministermöte i Bryssel, Belgien, den 12 juli 2018. Foto: U.S. Department of State[/caption]

Pompeos formulering blir utgångspunkt

Den bild som Diesen hänvisar till visar Pompeos X-inlägg, där den tidigare amerikanske utrikesministern skriver att ”det enda acceptabla slutet på detta krig är Rysslands nederlag”. Bilden visar även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillsammans med USA:s president Donald Trump.

För Diesen blir Pompeos formulering ett uttryck för att kriget betraktas genom amerikanska strategiska intressen snarare än genom Ukrainas behov av fred.

”Målet var aldrig fred; det var att använda ukrainare som kanonmat för att försvaga en strategisk rival till Nato”, skriver Diesen.

Diesen gjorde sitt utspel efter att ha lyft fram Pompeos formulering om att Ryssland måste besegras och att fortsatt stöd till Ukraina ligger i USA:s strategiska intresse.

]]>