<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Vättern &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vattern/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Apr 2026 07:09:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Vättern &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>SLU: Kokain i svenska sjöar påverkar laxar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/slu-kokain-i-svenska-sjoar-paverkar-laxar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2026 07:09:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[kokain]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228191</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kokainrester i svenska sjöar och vattendrag påverkar laxars rörelsemönster i naturen, enligt en ny studie från SLU.</strong>

Rester av illegala droger hittas allt oftare i svenska sjöar och vattendrag. En ny studie från <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/04/kokainrester-paverkar-laxars-rorelsemonster-i-naturen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">SLU</a> har undersökt hur kokain och dess nedbrytningsprodukter påverkar unga laxars beteende i det vilda.

— <em>Kokain och andra illegala drogföroreningar är ett växande miljöproblem globalt. Många av dessa ämnen utsöndras efter användning och passerar genom avloppsreningsverk som inte är utformade för att helt avlägsna dem</em>, säger Jack Brand, forskare vid SLU och studiens försteförfattare.

Tidigare studier har främst gjorts i laboratorium. Denna gjordes i ett naturligt ekosystem, vilket gör fynden mer relevanta. Forskarna exponerade atlantlaxar för miljörelevanta koncentrationer av kokain och metaboliten bensoylekgonin, och följde sedan fiskarnas rörelser i Vättern. Det var just bensoylekgonin som hade störst effekt, enligt resultaten som publicerats i <a href="https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(26)00315-5" target="_blank" rel="nofollow noopener">Current Biology</a>.

— <em>Vi fann att bensoylekgonin, som är den huvudsakliga nedbrytningsprodukten av kokain och som ofta förekommer i vattenmiljöer, hade särskilt starka effekter. Exponerade fiskar var mer aktiva, simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka och spred sig upp till 12,3 kilometer längre över sjön jämfört med kontrollfiskar. Intressant nog hade metaboliten större effekt än kokainet i sig</em>, säger Brand.

Rörelse är avgörande för hur djur hittar föda, undviker rovdjur och upprätthåller populationer, vilket innebär att även små förändringar kan få betydande konsekvenser.

— <em>Om föroreningar förändrar hur djur rör sig kan det i förlängningen påverka habitatutnyttjandet, relationer mellan rovdjur och bytesdjur samt till och med hur populationer är sammanlänkade med varandra</em>, säger Brand.

Studien pekar mot hur droger inte enbart är ett samhällsproblem, utan också en konkret miljöutmaning. Brand betonar dock att "koncentrationerna är väldigt små". Han menar att man inte behöver vara orolig varken för fiskens hälsa eller för att äta lax. Samtidigt påpekar Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi på SLU, att drogerna finns där.

— <em>Om du äter en fisk från en å eller älv i Sverige i dag så kommer det finnas illegala droger i den</em>, säger Brodin till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/slu-studie-kokain-far-laxar-i-vattern-att-simma-langre" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>PFAS-halterna minskar i svenska storsjöar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/pfas-halterna-minskar-i-svenska-storsjoar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Oct 2025 10:37:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mälaren]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Vänern]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214744</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förbud mot farliga PFAS-ämnen har gett effekt i svenska storsjöar. Men halterna ligger fortfarande över gränsvärdena i Vättern.</strong>

PFAS är miljögifter som ofta kallas för evighetskemikalier på grund av att de bryts ner väldigt långsamt och därmed samlas i jorden, vatten, djur och även människor.

Vissa PFAS-ämnen kan vara skadliga för människor där flera studier har <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sa-undviker-du-pfas-i-vardagen/" target="_blank" rel="noopener">pekat</a> på att de bland annat kan orsaka exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar.

Nyligen upptäcktes det även att svenska <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-pfas-hos-vilda-djur/" target="_blank" rel="noopener">vilda</a> djur har ovanligt höga halter av ämnena, där bland annat skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna.
<h3>Minskat sedan 2000-talet</h3>
I en ny studie, genomförd av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Vattenvårdsförbunden, har man mätt förekomsten av substanserna i fisk i svenska sjöar. Det har man gjort med hjälp av prover från museets miljöprovbank, som går tillbaka till början av 70-talet.

Resultaten visar att halterna av PFAS generellt har minskat i svenska sjöar. I Mälaren och Vänern har nivåerna minskat sedan början av 2000-talet och i Vättern sedan 2008.
<h3>Problemen kvarstår</h3>
Anledningen till minskningen tros vara att man förbjudit de mest kända PFAS-ämnena internationellt. Däremot ligger Vätterns röding fortfarande över vattendirektivets gränsvärde för PFOS, ett av de PFAS-ämnena som förbjudits.

— <em>Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst,</em> säger Suzanne Faxneld på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/naturhistoriska_riksmuseet/pressreleases/pfas-i-sveriges-stora-sjoear-halterna-minskar-men-riskerna-kvarstaar-3409186" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Nu diskuteras striktare gränsvärden för kemikalierna i EU. Om dessa införs tror Faxneld att de svenska storsjöarna kommer att överskrida de nya gränsvärdena. Studien visar att man bör förbereda sig för ett hårdare regelverk från EU.

—  <em>Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön</em>, säger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>JO ger Aktion Rädda Vättern stöd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/jo-aktion-radda-vattern-stod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/jo-aktion-radda-vattern-stod/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Oct 2017 20:28:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[försvaret]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=41929</guid>

					<description><![CDATA[<strong>2015 startade Försvarets materielverk, FMV, sin utprovning av nya granatkastande Archer-pjäser i norra Vättern. Sjön är ett Natura 2000-område, vilket Sverige åtagit sig inför EU att skydda.</strong>

Den 21 december 2015 lämnade nätverket Aktion Rädda Vättern in ett överklagande, ställt till mark- och miljödomstolen. Men länsstyrelsen i Västra Götaland svarade i ett e-postmeddelande att det inte var möjligt att göra någon överklagan och skickade ärendet vidare till förvaltningsrätten.

Aktion Rädda Vättern vände sig då till Justitieombudsmannen, JO, som nyligen kom med ett utlåtande där Länsstyrelsen kritiseras för hanteringen.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/jo-aktion-radda-vattern-stod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mikroplast i Vättern och Mälaren</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-vattern-och-malaren/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-vattern-och-malaren/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Nov 2016 19:04:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mälaren]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32879</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Havs- och vattenmyndighetens rapport Sötvatten 2016 redovisas nya rön om mikroplaster i Vättern och Mälaren. Även om resultaten inte är färdigutvärderade ges en tydlig signal om att åtgärder måste vidtas eftersom båda sjöarna är viktiga vattentäkter.</strong>

<em>– De nya rönen om mikroplatser i Vättern är både förvånade och oroande. Samtidigt visar det hur viktig den svenska miljöövervakningen är för att vi ska kunna upptäcka miljöhot,</em> säger Åsa M Andersson på HaV, Havs- och vattenmyndigheten.

En av de kända riskerna med mikroplast är att fiskar och andra vattenlevande organismer kan ta fel på plast och mat. Detta kan ge näringsbrist samt skador på matsmältningsorganen.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-vattern-och-malaren/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
