<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>vatten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vatten/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 11:17:42 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>vatten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Vatten i naturen – viktiga saker att tänka på</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2026 11:20:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[dricksvatten]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=123221</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns mycket vatten i naturen, men allt går tyvärr inte att dricka. I värsta fall kan man bli ordentligt sjuk om man dricker fel vatten eller inte renar ordentligt. Nya Dagbladet har tittat på hur man bör tänka när det gäller vatten i naturen.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 maj 2022.</em>

<hr />

Vatten är, som väl alla vet, det viktigaste man behöver för att överleva. Utan mat kan man klara sig länge, men utan vatten klarar man sig bara en kortare tid. I dessa oroliga tider kan det därför vara skönt att ha en plan B när det gäller vatten, exempelvis om vattenledningarna stängs av och man inte hunnit bunkra upp.

Men vilket vatten är egentligen okej att dricka från naturen och hur renar man vatten? Dricker man fel vatten finns risk att bli magsjuk, vilket är det sista man vill om man befinner sig i en krissituation.

Det finns olika åsikter kring vad för vatten som går att dricka direkt från naturen, skriver <a href="https://www.land.se/djur-natur/dricka-och-rena-vatten-pa-vandring/" target="_blank" rel="noopener">Land</a>. Exempelvis rinnande vatten i fjällbackar är enligt många okej att dricka direkt från källan. Vissa menar även att allt klart, rinnande vatten som regel är drickbart. Vatten från brunnar och kallkällor är oftast okej att dricka. Andra anser dock att man alltid bör koka vattnet innan det dricks - exempelvis är även klart sjövatten säkert att dricka efter kokning.

På vintern kan man smälta ner snö eller is. Is är bättre att smälta eftersom man får ut dubbla mängden vatten från halva mängden värme. Dock innehåller smältvatten väldigt lite salter och för att inte torka ut kroppen bör man kompensera exempelvis med att tillföra några nypor <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/tallbarr-en-supermedicin-fran-skogen/" target="_blank" rel="noopener">tallbarr</a> när man kokar upp vattnet, enligt sajten <a href="http://www.overlevnad.se/artiklar/vatten_finna.html" target="_blank" rel="noopener">Överlevnad</a>. Detta tillför salt och innehåller dessutom mycket C-vitamin. Kom ihåg att aldrig äta snö som den är, det är inte hälsosamt av flera skäl.

Även om man ska rena vattnet är det bra att undvika att ta vatten som är i närheten av åkrar, industrier, bebyggelse, vägar och betesmarker. Drick heller inte glaciärvatten, grumligt vatten, saltvatten eller vatten som är illaluktande, oavsett kokning eller ej.

<strong>Att rena vatten</strong>

Längden på koktid för att göra vatten säkert att dricka finns det olika åsikter om, men en regel är att låta det koka upp ordentligt och koka åtminstone några minuter. En nackdel med att koka vatten är att det kan ta lång tid att svalna. Ett tips är att ha en metallvattenflaska, som inte blir förstörd av vattnet, som man kan hälla över det nykokta vattnet i. På så vis kan man förflytta sig om man inte har tid att stanna på ett ställe.

Det finns en stor mängd produkter att rena vatten med samt även vattenreningstabletter. Om man inte har tillgång till det eller möjlighet till kokning kan man göra en egen anordning med hjälp av vad som finns i naturen.

I Arméns handbok för <a href="http://www.overlevnad.se/artiklar/vatten_rena.html" target="_blank" rel="noopener">överlevnad</a> beskrivs det för många välkända ”kol- och torv-filtret”. Det är dock omdiskuterat huruvida det faktiskt renar vattnet eller inte. Det ska främst vara utformat för krigstider med avsikt att rengöra från radioaktivitet, metaller och andra typer av kemiska föroreningar som skapats av människan och sedan lösts ut i naturen.

Dock bör man se det som en nödlösning och ta för vana att alltid koka vattnet, eller använda sig av vattenreningsprodukter, innan användning om möjligt eftersom det fortfarande kan finnas bakterier i vattnet.

<strong>Arméns kol- och torv-filter</strong>
<ul>
 	<li>Petflaska/burk</li>
 	<li>Vitmossa</li>
 	<li>Torv</li>
 	<li>Kolpulver (kan tas fram genom att smula sönder träkol)</li>
 	<li>Småsten</li>
</ul>
Vid användning av burk: Dela den så att den är öppen upptill och gör sedan några hål i botten.

Vid användning av petflaska: Dela den på mitten (så att det bildas en tratt).

Fyll burken/tratten med först ett lager vitmossa, sedan lite torv eller kol och lägg sedan lite småsten på toppen. Observera att många tar fel på vitmossa och renlav. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Vitmossor" target="_blank" rel="noopener">Vitmossa</a> är grön, brun eller röd. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Renlavar" target="_blank" rel="noopener">Renlav</a> är det man lägger i adventsstaken vid jul.

Tryck till försiktigt. Filtret är klart.

Nu kan man hälla vattnet genom filtret och i en annan behållare. Dessa anvisningar kommer från <a href="https://old.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Elevovningar_OVN-11_E8.pdf" target="_blank" rel="noopener">Naturskyddsföreningen</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mikroalger kan rena avloppsvatten – och tillverka biobränsle</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mikroalger-renar-avloppsvatten-biobransle/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Apr 2026 05:55:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hållbarhet]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225798</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Traditionell avloppsrening kräver stora mängder energi och kemikalier. Nu visar svensk forskning att mikroalger kan göra jobbet – och samtidigt binda koldioxid och producera värdefull biomassa.</strong>

Ghasem Mohammadkhani vid Högskolan i Borås har i sin <a href="https://www.hb.se/om-hogskolan/aktuellt/nyhetsarkiv/2026/mars/nordiska-mikroalger--nasta-steg-for-renare-vatten-och-ett-mer-hallbart-samhalle/" target="_blank" rel="noopener nofollow">avhandling</a> undersökt hur mikroalgen <em>Chlorella vulgaris</em> kan odlas i rötrester från biogasanläggningar – bland annat från Borås Energi och Miljö. Algerna tar upp kväve, fosfor och flyktiga fettsyror, och tål höga nivåer av ammoniumkväve som konventionella reningsverk har svårt att hantera utan kemikalier.

— <em>Förenklat kan man säga att jag har ägnat flera år åt att övertyga mikroalger att äta vårt avfall, rena vårt vatten, fånga in koldioxid – och samtidigt må bra</em>, säger Mohammadkhani.

En viktig poäng i forskningen är att den är utförd i verkligt, komplext avloppsvatten – inte bara i idealiserade labbmiljöer. Tillväxten optimeras med en ljus-/mörkcykel, och biomassans sammansättning kan styras: med extra koldioxid produceras fettsyror lämpliga för biobränsle, utan extra koldioxid ger odlingen mer protein.

Mikroalgerna kan återvinna näringsämnen som annars riskerar att orsaka övergödning, och producera råvaror för biobränslen och bioplaster – under nordiska förhållanden direkt relevanta för svenska anläggningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gängkriminell saboterade vattenverk i Västerås — grind och dörr var olåsta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/gangkriminell-saboterade-vattenverk-vasteras-olast-dorr/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2026 18:41:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[dricksvatten]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[Mälarenergi]]></category>
		<category><![CDATA[sabotage]]></category>
		<category><![CDATA[Västerås]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222270</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Natten till den 30 januari tog sig en 30-årig man med kopplingar till det kriminella nätverket Dödspatrullen in på Hässlö vattenverk i Västerås. Han gick genom en olåst grind, öppnade en olåst dörr, tryckte på nödstoppet och drog ut säkringarna. Hela vattenverket — som förser 140 000 invånare med dricksvatten — slogs ut. Polisen grep mannen när han försökte fly från platsen.</strong>

Sabotaget skedde vid 02.30-tiden, enligt Schibsted-kanalen TV4 som först <a href="https://www.tv4.se/artikel/68V492fQbQPGIy0sTxJ8Jq/gaengman-gripen-efter-sabotage-hade-ryska-riksvapnet-pa-sig" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om mannens gängkopplingar. Inne på det skyddade området lyckades han komma åt elanläggningarna och orsaka ett fullständigt strömavbrott. Vattenproduktionen stoppades omedelbart.

Under avbrottet fick distributionen istället ske via Fågelbacken, ett annat vattenverk i Västerås. Först på fredagsmorgonen kunde driften vid Hässlö återupptas. Kvaliteten på dricksvattnet påverkades inte, men det förändrar inte det faktum att en ensam person kunde slå ut vattenförsörjningen för en hel stad — på grund av olåsta dörrar.
<h3>Dömd för grov brottslighet</h3>
Den 30-årige mannen har ett långt belastningsregister och är bland annat dömd för att 2019 ha hanterat narkotika åt det kriminella nätverket Dödspatrullen — ett ökänt gäng med rötter i Stockholmsförorten Rinkeby. Bonniertidningen DN <a href="https://www.dn.se/sverige/gangkopplad-man-slog-ut-vattenverk-i-vasteras/" target="_blank" rel="noopener">avslöjade</a> att mannen vid gripandet bar en öronlappsmössa prydd med det ryska statsvapnet, en dubbelhövdad örn. Efter gripandet ska han ha pratat om att ha sett "ryska ubåtar i skogen".

Kammaråklagare Magnus Möller har ännu inte kunnat fastställa något motiv.

— <em>Än så länge har vi inte det. Men han ska förhöras en gång till och det kanske framgår tydligare då</em>, sade Möller till Schibsted-kanalen TV4.

Mannen har erkänt sabotaget och gick med på att häktas av Västmanlands tingsrätt. Säkerhetspolisen vill inte kommentera uppgifterna.
<h3>Sårbarhet i totalförsvaret</h3>
Ann-Charlotte Duvkär, vd för Mälarenergi Vatten, tog i ett pressmeddelande upp allvaret i händelsen.

— <em>Att en utomstående lyckats ta sig in på området och orsaka ett strömavbrott är väldigt allvarligt</em>, sade Duvkär, som <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4255358/nya-sakerhetsatgarder-efter-sabotage-mot-vattenverk?publisherId=3236664&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener">meddelade</a> att bolaget nu genomför en egen säkerhetsanalys.

Mälarenergi har uppgett att larmsystemet bidrog till att polisen snabbt kunde vara på plats och gripa den misstänkte. Men detaljerna kring vilka nya åtgärder som vidtas är sekretessbelagda med hänvisning till att det rör samhällsviktig verksamhet.

Skattefinansierade kanalen SVT <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/skarpt-sakerhet-efter-sabotaget-pa-vattenverket" target="_blank" rel="noopener">bekräftade</a> att säkerheten vid vattenverket nu skärps, men varken Mälarenergi eller polisen vill specificera hur.

Sabotaget har satt strålkastarljuset på den svenska infrastrukturens sårbarhet. Pär Dalhielm, vd för branschorganisationen Svenskt vatten, var tydlig med vad som står på spel.

— <em>Fungerande vattenförsörjning är helt centralt. Utan vatten kan vi inte försvara vårt land</em>, sade Dalhielm till Bonniertidningen DN.

Att en person med dokumenterad gängkoppling kunde ta sig in på ett vattenverk som betjänar 140 000 människor — genom en olåst grind och en olåst dörr — väcker frågor som sträcker sig bortom det enskilda brottet. I en tid där Säpo <a href="https://www.tv4.se/artikel/tt-260109-sapo1-72921455/sapo-varnar-for-okade-hot-mot-sverige" target="_blank" rel="noopener">varnar</a> för ett ökat sabotagehot mot Sverige blottar händelsen en brist på grundläggande fysiskt skydd, snarare än ett sofistikerat angrepp.

Det krävdes inget krig. Inga hackare, bara en olåst dörr.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU: Européerna måste minska vattenförbrukningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-europeerna-maste-minska-vattenforbrukningen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Oct 2025 12:02:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Ursula von der Leyen]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214367</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-kommissionen ska ta fram riktlinjer för hur vattenförbrukningen kan minska med 10 procent till 2030.</strong>

<strong>Strategin bygger på att ge medborgarna "ökad kunskap" om "hur man sparar vatten" samt införa en "sund prispolitik", samtidigt som infrastrukturen moderniseras.</strong>

EU-kommissionen presenterar sin <a href="https://commission.europa.eu/topics/environment/water-resilience-strategy_sv#v%C3%A5ra-m%C3%A5l" target="_blank" rel="nofollow noopener">strategi</a> för vattenresiliens med budskapet att "världens efterfrågan på vatten kommer att överstiga tillgången med 40 procent" år 2030. Därför måste européerna minska sin förbrukning snarast, hävdas det.

Konkret innebär strategin, som också uppmärksammats av <a href="https://www.friatider.se/eu-vill-spara-pa-vatten-trots-att-det-inte-kan-ta-slut" target="_blank" rel="nofollow noopener">Fria Tider</a>, att kommissionen ska ta fram detaljerade riktlinjer för hur vattenförbrukningen kan minska med 10 procent – enligt många kritiker ytterligare ett exempel på hur makthavarna i Bryssel vill styra medborgarnas vardagsliv.

Metoderna innefattar bland annat att "öka allmänhetens kunskap" genom utbildning om "hur man sparar vatten" och införa en "sund prispolitik" – en formulering som enligt bedömare lär innebära högre vattenkostnader för konsumenterna.

Strategin anger också att EU behöver "minska vattenläckage från rörledningar och modernisera vatteninfrastrukturen genom offentlig och privat finansiering och digitala lösningar". Infrastruktur är ett av fem prioriterade områden i strategin.
<h3>Ännu ett forum</h3>
Kommissionens fokus ligger på styrning och genomförande, infrastruktur och investeringar, digitalisering och AI, forskning och innovation samt säkerhet och beredskap. Både beteendeförändring hos medborgarna och infrastrukturmodernisering lyfts fram som mycket viktiga.

EU-dokumentet framhåller även att "Europa är världsledande inom vattenteknik och har 40 procent av patenten i världen" och att "vår vattenindustri genererar 107 miljarder euro och sysselsätter 1,7 miljoner människor".

Strategin konstaterar vidare att "mycket långlivade föroreningar, bland annat PFAS, fortsätter att ansamlas i EU:s vatten med skadliga hälsoeffekter som kan kosta 52–84 miljarder euro per år". Lösningen enligt kommissionen är "vattensmarta metoder" och "grön infrastruktur".

Från december 2025 ska kommissionen anordna ett "forum för vattenresiliens" vartannat år där olika aktörer kan utvärdera insatserna. Strategin är en av EU-kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyens prioriteringar för 2024–2029.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ge törstiga bin en livsviktig gåva – vatten i sommarvärmen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ge-torstiga-bin-en-livsviktig-gava-vatten-i-sommarvarmen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 Jul 2025 10:55:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bin]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210138</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Varma och torra dagar gör vatten till en dyrbar resurs – inte bara för oss, utan också för våra viktiga pollinatörer. Att erbjuda bin en trygg vattenkälla i trädgården kan göra stor skillnad för deras överlevnad och välmående.</strong>

Sommarens sol och torra väder får inte bara människor att längta efter svalkande drycker – de viktiga pollinatörerna, bina och humlorna, behöver också tillgång till friskt vatten för att överleva och frodas.

Att erbjuda humlor och bin en pålitlig vattenkälla i trädgården eller på balkongen är ett enkelt men betydelsefullt sätt att stötta naturens hjältar.

Bin är otroliga små arbetare som pollinerar stora delar av grödor och vilda växter. Men under varma och torra perioder kan vatten bli en knapp resurs för de små pollinerarna. Det är då de söker sig till trädgårdar, parker och balkonger i jakt på att släcka törsten.

Så hur kan man som trädgårdsälskare eller naturvän hjälpa till? <a href="https://www.land.se/tradgard/5-satt-att-bjuda-ett-torstigt-bi-pa-vatten" target="_blank" rel="nofollow noopener">Land.se</a> listar fem enkla och naturliga sätt att ge bina och humlorna tillgång till vatten:
<ul>
 	<li><strong>Ställ fram ett fat</strong>
Placera en grund skål med vatten i skyddat läge och fyll på med småsten, barkbitar eller korkar som bina kan landa på. Det lilla badet ger bina en säker landningsplats så att de kan dricka utan att riskera att drunkna.</li>
 	<li><strong>Mossa</strong>
Bin är instinktivt programmerade att leta efter stillastående vatten, eftersom rinnande vatten utgör en drunkningsrisk. Just därför dras de gärna till lite smutsigare och jordigare vattenkällor – blöt mossa kan snabbt bli en riktig favorit att dricka från.</li>
 	<li><strong>Vattenkranen</strong>
Om du har en kran på din regnvattentunna är det enkelt ordnat. Lägg en planka i lutning under kranen och låt vattnet droppa sakta. Det blir en lättillgänglig plats för bin att dricka från.</li>
 	<li><strong>Glöm inte att vattna</strong>
Utan vatten slutar blommorna producera nektar åt bin och humlor. Om man exempelvis har ett jordgubbsland fyllt med blommor men inga pollinatörer i sikte, kan orsaken vara att det är för torrt. Vattna – men undvik att överdriva eftersom för mycket vatten gör nektarn vattnig och mindre lockande.</li>
 	<li><strong>Öppen bar</strong>
Ett fat fyllt med stenar och pinnar blir snabbt ett populärt vattenhål för törstiga bin. Det går också fint att ta några nävar bark och pinnar som får flyta på ytan i en vattentunna.</li>
</ul>
Att hjälpa bina med vatten är en liten gest med stor betydelse för ekosystemet. Våra humlor, honungsbin och solitärbin bidrar till mångfalden som ger oss frukter, grönsaker och vackra blomsterhav.

Genom att erbjuda rent och säkert vatten kan vi ge dem en välbehövlig paus – en törstsläckande oas – mitt i sommarvärmen. Så ta fram en skål, några stenbitar och låt trädgårdens bin känna sig välkomna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordhöga avgiftshöjningar pressar svenska hushåll</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordhoga-avgiftshojningar-pressar-svenska-hushall/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordhoga-avgiftshojningar-pressar-svenska-hushall/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Nov 2024 12:31:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[fjärrvärme]]></category>
		<category><![CDATA[sopor]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193915</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Priserna på vatten, värme, el och sophantering har under 2024 skenat till rekordnivåer, när många svenska hushåll redan befinner sig under stark ekonomisk press och i värsta fall riskerar att tvingas lämna sina hem.</strong>

<em>– Det här är kostnader som inte går att välja bort, och det på monopolliknande marknader</em>, säger Joachim Höggren på Nils Holgerssongruppen, som kartlägger svenska avgifter och taxor

<em>– Det blir såklart kännbar</em>t, <a href="https://tt.omni.se/rekordstora-avgiftshojningar-pressar-hushallen/a/wgVRPL" target="_blank" rel="nofollow noopener">fortsätter</a> han.

Sammanlagt ökade avgifterna för fjärrvärme, elnät, avfallshantering, vatten och avlopp med 13 procent under året – vilket också är den största ökning som noterats sedan mätningarna startades 1995.

Fjärrvärmen har blivit 15 procent dyrare och vatten och avlopp har ökat med 14 procent – medan priserna för avfallshantering och sophämtning höjts med 8,6 procent i snitt. Även elnätsavgifterna har ökat med i genomsnitt 5 procent, jämfört med förra året, rapporterar man.

Leverantörerna skyller på dyrare bränsle och ökade investeringskostnader – men detta förklarar inte de kraftiga prisskillnaderna mellan olika svenska kommuner.

<em>– Att det spretar så mycket är det märkliga här</em>, menar Höggren.
<h3>Stor skillnad mellan kommuner</h3>
Han pekar på att i Nordanstigs kommun är kostnaderna för vatten, värme, el och sopor nästan dubbelt så höga som i Luleå – med 41 450 kronor jämfört med 23 111 kronor per lägenhet.

<em>– De behöver vara bättre på att förklara. Man förstår annars inte vad man betalar för</em>, fortsätter han, och avgifterna förväntas fortsätta höjas även nästa och kommande år – att inflationen nu är låg verkar inte spela någon större roll.

<em>– Det vi ser är att det fortsätter att stiga. Många höjer sina taxor som är högre än det historiska snittet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordhoga-avgiftshojningar-pressar-svenska-hushall/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Ocean” tros gömmas under Mars yta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ocean-tros-gommas-under-mars-yta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ocean-tros-gommas-under-mars-yta/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 Aug 2024 06:55:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186660</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare bedömer att det under Mars yta finns en ”enorm vattengömma” stor som ett hav, med vattenmassor tillräckliga för att täcka hela planeten.</strong>

<strong>Vattnet finns dock begravt mellan 1 och 2 mil under skorpan, varför det skulle vara mycket svårt att nå och ännu svårare att få upp till ytan för mer noggranna undersökningar.</strong>

En studie baserad på seismologiska mätningar från amerikanska Nasa ligger bakom bedömningen. Även om resultatet inte tyder på att vattnet innehåller några levande organismer så indikerar upptäckten, enligt forskarna, ändå att det skulle kan finnas miljöer på Mars som skulle kunna vara beboeliga.

Forskarna vid UC Berkeley tror att vattnet sipprade ner under den röda planetens yta för flera miljarder år sedan – då delar av Mars täcktes av floder, sjöar och kanske också hav. Sedan dess har atmosfären tunnats ut, vilket också resulterat i att mycket av vattnet dunstat och planeten fått det utseende den har idag.

Vid <a href="https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2409983121" target="_blank" rel="nofollow noopener">studien</a> användes Nasas data för att med hjälp av datormodeller, liknande de som används för att kartlägga grundvattenbildningar och oljefält på jorden, nå slutsatsen att de mätvärden som samlats in bäst förklaras av att det under Mars yta finns ett djupt lager av sprucken vulkanisk sten fyllt med flytande vatten.
<h3>Liv på Mars?</h3>
Huruvida det kan finnas liv på Mars är någonting som mänskligheten diskuterat flitigt. Man har på senare tid även teoretiserat kring möjligheterna att skapa en framtida koloni på planeten – där just tillgången till vatten beskrivits som en förutsättning för att något sådant skulle kunna vara praktiskt genomförbart.

Även om det inte finns några otvetydiga bevis för mikrobiellt liv så innebär vattenfyndet, åtminstone i teorin, att sådant kan finnas någonstans på planeten – men framförallt ses upptäckten som en viktig del i att förklara Mars geologiska historia.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ocean-tros-gommas-under-mars-yta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stockholms kustvatten blir klarare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/stockholms-kustvatten-blir-klarare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/stockholms-kustvatten-blir-klarare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 May 2023 06:08:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=149484</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stockholms kustvatten blir allt klarare, enligt rapporten "Svealandskusten 2023". I somras uppmättes ett nytt rekord med sju meters sikt.</strong>

I en ny <a href="https://www.skvvf.se/svealandskusten-2023/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> från Svealands kustvattenvårdsförbund har man mätt kvalitén på kustvattnet i Sverige. I denna redovisar man att vattnet kring Stockholms mellanskärgård blir allt klarare och att man i somras mätte ett nytt siktrekord på sju meter. I början av 1900-talet var sikten endast omkring två meter.

Man bedömer bland annat att avloppsrensning gjort vattnet klarare, men samtidigt är det bara i Stockholm som vattnet förbättrats. Vid många andra delar av kusten har vattnet tvärtom blivit grumligare och även ute på öppet hav har sikten blivit klart sämre. I början av 1900-talet var sikten omkring tio meter, men idag är den cirka sex meter.

Rapporten visar också att fasta bojar i naturhamnar leder till att skadorna på bottenvegetationen minskar, och samtidigt sprider sig ålgräs på bottnarna, något man menar är positivt i arbetet för att skydda bottnarna.

Även strömmingen noterar man har minskat markant och istället har storspiggen tagit över vilket oroar kustfiskare som menar att det kan vara ett tecken på att kustens ekosystem är hotade.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/stockholms-kustvatten-blir-klarare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barn som växt upp vid vatten mår bättre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-som-vaxt-upp-vid-vatten-mar-battre/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-som-vaxt-upp-vid-vatten-mar-battre/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Feb 2023 11:13:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137155</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att som barn tillbringa tid vid vatten kan främja den mentala hälsan i vuxen ålder, visar en ny studie. I studien har man granskat den relation man som barn och i vuxen ålder har till naturliga vattenmiljöer och fann då att man också värderade naturen mer om man tillbringat mycket tid vid vatten.</strong>

Att tillbringa en del av sin barndom vid hav, sjöar och åar kan ha fördelar för vår mentala hälsa och välbefinnande i vuxen ålder. I en ny större <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272494422001219?via%3Dihub" target="_blank" rel="noopener">studie</a> deltog 15 000 personer från 18 olika länder för att svara på en enkät angående erfarenheter vid vatten som barn. Forskare menar att sådana studier tidigare mestadels fokuserat på det gröna, det vill säga exempelvis skog och parker, och att man därför i den här studien ville fokusera på det blå, alltså vatten.

Där fick man bland annat frågan om att minnas tillbaka, i den mån man kunde, till åldrarna 0 till 16 år och hur mycket tid man tillbringade vid vatten. Deltagare fick också frågan om hur ofta de besökte sådana platser samt hur nära vatten man bodde. Hur ängsliga ens föräldrar varit angående att låta en leka och simma fritt frågade man också i enkäten.

Frågor angående hur ofta man i vuxen ålder också besöker vatten och natur överlag samt hur väl ens mentala hälsa ser ut idag var avgörande i studien.

"<em>Att bygga förtrogenhet med och förtroende för och kring blå utrymmen i barndomen kan stimulera till glädje och ökad benägenhet att tillbringa rekreationstid i naturen i vuxen ålder, med positiva konsekvenser för vuxnas subjektiva välbefinnande</em>", visar studien.

<strong>I studien framkom dessutom</strong> att man ofta satte större värde på naturen om man hade många barndomsminnen från olika miljöer med vattendrag och att man som vuxen ofta återbesökte dem. Att vistas i naturen överlag är sedan innan känt att <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-en-timmes-promenad-i-naturen-minskar-stress/" target="_blank" rel="noopener">främja</a> ens mentala hälsa och välmående.

Vatten kan som bekant samtidigt vara förenat med livsfara, speciellt för barn som inte kan simma. Eftersom studien visar så stora fördelar med att vistas kring vatten, menar forskarna att det kan vara fördelaktigt om man som barn tidigt lär sig simma och känna sig trygg vid vatten.

– <em>Att utveckla färdigheter, såsom simning, i tidig ålder kan ha tidigare okända livslånga fördelar</em>, <a href="https://www.abc.net.au/news/2022-10-13/blue-spaces-benefit-children-mental-health-wellbeing-study/101530210" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Dr. Leanne Martin, medförfattare till studien.

Studien belyser ett behov av exempelvis mer stadsplanering för att skapa ”en säker tillgång till naturliga miljöer” för barns mentala och fysiska utveckling, menar medförfattaren Dr. Matthew White.

– <em>Ytterligare arbete, policyer och initiativ som uppmuntrar fler upplevelser av blå miljöer under barndomen kan vara ett gångbart sätt att stödja framtida generationers mentala hälsa</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-som-vaxt-upp-vid-vatten-mar-battre/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brittisk studie: Läkemedel har förorenat nästan alla världens floder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/brittisk-studie-lakemedel-har-fororenat-nastan-alla-varldens-floder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/brittisk-studie-lakemedel-har-fororenat-nastan-alla-varldens-floder/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Mar 2022 06:18:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=118324</guid>

					<description><![CDATA[<b>Enligt en nyligen genomförd studie vid York University i Storbritannien är läkemedelsförorening av världens floder betydligt mer utbredd än vad som tidigare antagits. Kontamination av vattendrag visar sig nu utgöra en global fara för såväl människors hälsa som för djur- och naturliv.
</b>

En stor brittisk <a href="https://www.pnas.org/content/119/8/e2113947119" target="_blank" rel="noopener">studie</a> som nyligen genomfördes visar att läkemedelstillverkningsanläggningar är den främsta orsaken till läkemedelskontamination och tillhörande föroreningar i nästan alla floder världen över. En grupp experter från York University i Storbritannien har samlat in över 1000 vattenprover från 258 floder i 104 olika länder och upptäckte att många av dem innehöll farligt höga nivåer av medicinska läkemedel.

De högsta koncentrationerna av läkemedelskontaminering fann man i vattenprover samlade från floder i Lahore i Pakistan, La Paz i Bolivia, och Addis Abeba i Etiopien. I Kai Tak River i Hong Kong fann man rester av inte mindre än 34 olika läkemedel – i ett enda vattenprov. Floder i Belgiens huvudstad, Bryssel, och även i Luxemburg och Dallas, Texas, finns också med på listan över vattendrag med höga halter av läkemedelsföroreningar. Överraskande nog fann man även spår av läkemedel i vattendrag på Antarktis.

Anledningen till föroreningarna i de värst drabbade områdena, enligt de <a href="https://greatgameindia.com/pharmaceuticals-polluted-world-rivers/" target="_blank" rel="noopener">forskare</a> som samlade in prover från alla kontinenter, är bland annat bristen på välutvecklade vattenrenings- och avloppssystem. Att det i många fall även beror på både framställning och produktion av läkemedel i närheten av dessa vattendrag är också en stor bidragande faktor.

<b>Studien visar</b> att endast två floder i världen är helt fria från läkemedelskontamination; en på Island och en i Venezuela. Forskare menar att det är högst troligt att det beror på människorna bosatta vid just dessa vattendrag och deras livsstil – de lever nämligen relativt avskilt från moderna samhällen och konsumerar inte skolmedicinska läkemedel.

Förekomsten av den höga koncentrationen av läkemedel i vattendrag, som exempelvis antibiotika, är väldigt oroande menar experter, eftersom det kan bidra till att bakterier utvecklar resistens mot de olika ämnena. En <a href="https://www.thelancet.com/action/showPdf?pii=S0140-6736(21)02724-0" target="_blank" rel="noopener">studie</a> som publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet i januari i år underströk omfattningen av det hot som antibiotikaresistens utgör - där antibiotikaresistenta bakteriesjukdomar enligt rapporten ledde till att cirka fem miljoner människor världen över dog under 2019.<span class="Apple-converted-space"> </span>

Forskare menar även att antimikrobiell resistens är en av de tio största globala folkhälsoutmaningarna som mänskligheten står inför, där missbruk och överanvändning av läkemedel är de främsta orsakerna till antibiotikaresistens vid sidan av direkta föroreningar i naturen.

Läkemedel i vattendrag äventyrar heller inte bara människors hälsa utan även djur- och naturliv. Mediciner som preventivmedel kan exempelvis hindra fiskar från att föröka sig då deras fortplantningsorgan kan ta skada av höga halter läkemedel i vattnet, noterar forskarna.

Forskarna menar vidare att en del av lösningen på problemet med läkemedelskontamination av vattendrag är bland annat att uppgradera avloppssystem och rening av avloppsvatten i de områden där föroreningar är som mest påtagliga.<span class="Apple-converted-space"> </span>

<strong>Enligt studien</strong> är nästan 80 procent av det avloppsvatten som dumpas ut i naturen orenat. Förutom avloppsvatten är sjukhusavfall, septiktankar och tillverkningsanläggningar för medicinska läkemedel de främsta orsakerna till läkemedelsförorening i floder runt om i världen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/brittisk-studie-lakemedel-har-fororenat-nastan-alla-varldens-floder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
