<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>vapenhandel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vapenhandel/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 01 Dec 2025 20:15:51 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>vapenhandel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Krig ger rekordintäkter för vapentillverkare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/krig-ger-rekordintakter-for-vapentillverkare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Dec 2025 06:40:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Sipri]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[vapenhandel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De 100 största vapenproducenterna i världen ökade sina intäkter med nästan sex procent 2024. Enligt fredsforskningsinstitutet Sipri nådde försäljningen rekordhöga 679 miljarder dollar – drivet av kriget i Ukraina och Gaza.</strong>

Ökningen är störst i Europa, där de 26 största bolagen ökade sina samlade intäkter med 13 procent till 151 miljarder dollar. Tjeckiska Czechoslovak Group, som levererar artillerigranater till Ukraina, såg sina intäkter stiga med hela 193 procent till 3,6 miljarder dollar.

—<em> Europeiska vapenföretag investerar i ny produktionskapacitet för att möta den ökande efterfrågan</em>, säger Sipri-forskaren Jade Guiberteau Ricard i ett <a href="https://www.sipri.org/media/press-release/2025/sipri-top-100-arms-producers-see-combined-revenues-surge-states-rush-modernize-and-expand-arsenals" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Samtidigt brottas branschen med leveransproblem. Bolag som Airbus och franska Safran har tvingats hitta nya leverantörer efter att tidigare ha köpt hälften av sitt titan från Ryssland. Kinesiska exportrestriktioner på kritiska mineraler skapar ytterligare utmaningar.

I USA, där 39 av de största bolagen finns, ökade intäkterna med 3,8 procent. Asien och Oceanien var den enda regionen med minskade intäkter, främst på grund av korruptionsanklagelser i Kina som lett till att stora vapenkontrakt skjutits upp eller ställts in.

Trots internationella sanktioner ökade två stora ryska vapentillverkare sina intäkter med 23 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svensk försvarsindustri starkt beroende av USA</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svensk-forsvarsindustri-starkt-beroende-av-usa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Mar 2025 07:53:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[vapenhandel]]></category>
		<category><![CDATA[vapenindustrin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201951</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige har en omfattande försvarsindustri med produktion av bland annat stridsflygplan, ubåtar och stridsfordon. Trots detta är industrin starkt beroende av amerikanska komponenter och teknologi.</strong>

Enligt Robert Limmergård, generalsekreterare i branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), innehåller de flesta svenska försvarsprodukter någon form av amerikansk komponent.

– <em>Det finns väldigt få produkter som inte har någon typ av komponent, mjukvara, elektronik eller liknande som är amerikansk,</em> säger Limmergård till statskanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svensk-forsvarsindustri-sa-beroende-ar-den-av-usa" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Beroendet innebär i praktiken att Sveriges försvarsindustri är känslig för förändringar i de politiska relationerna med USA. Säkerhetspolitiken styr vilka länder som får köpa och sälja försvarsmateriel, vilket i sin tur påverkar industrins handelsmöjligheter.

Robert Limmergård förklarar att industrin verkar på en politiskt styrd marknad där politiken inte bara sätter spelreglerna, utan också bestämmer spelplanen.
<h3>Beroendet ömsesidigt</h3>
Trots detta uttrycker svenska försvarsföretag ingen större oro, mot bakgrund av att man ser beroende mellan Sverige och USA som ömsesidigt. Amerikanska försvarsföretag är i sin tur beroende av vissa svenska produkter, vilket skapar ett gemensamt intresse av att upprätthålla stabila handelsrelationer.

Det är dock viktigt att notera att detta beroende kan få konsekvenser om de politiska relationerna mellan länderna förändras. Om USA skulle besluta att begränsa exporten av vissa komponenter eller teknologi, skulle det kunna påverka Sveriges förmåga att producera och underhålla sitt försvarsmateriel.

[caption id="attachment_161671" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Stridsvagn-122-1.jpg"><img class="wp-image-161671 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Stridsvagn-122-1-640x328.jpg" alt="Stridsvagn 122" width="640" height="328" /></a> Stridsvagn 122 på övning i Tyskland, 2023. Foto: U.S Army/Christoph Koppers[/caption]

Sveriges försvarsindustri är med andra ord starkt integrerad med den amerikanska, något som följaktligen skapar både möjligheter och problem. Det ömsesidiga beroendet må bidra till någorlunda stabilitet i handelsrelationerna, men det politiska landskapet kan å andra sidan snabbt förändras, något som det senaste presidentvalet i USA tydligt visat.

Medlemskapet i den USA-ledda militärpakten Nato bedöms å ena sidan kunna stärka banden till militärindustrin och vapenlobbyn i USA, och då potentiellt öka tillgången till avancerad amerikansk försvarsteknik. Å andra sidan kan det också öka pressen på Sverige att anpassa sin försvarsindustri till Nato:s standarder och preferenser, vilket kan tänkas ytterligare förstärka beroendet av amerikanska system.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt fler vapen till Europa &#8211; fördubbling på fem år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/allt-fler-vapen-till-europa-fordubbling-pa-fem-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/allt-fler-vapen-till-europa-fordubbling-pa-fem-ar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 Mar 2024 06:11:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[vapenhandel]]></category>
		<category><![CDATA[vapenindustrin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=175602</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) visar att europeiska länders import av vapen nästan fördubblats under de senaste fem åren. En stor del av tillväxten kan härledas till de omfattande vapenöverföringarna till Ukraina.</strong>

Vapenimporten från europeiska stater var enligt SIPRI:s <a href="https://www.sipri.org/media/press-release/2024/european-arms-imports-nearly-double-us-and-french-exports-rise-and-russian-exports-fall-sharply" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapport</a> 94 procent högre 2019-23 än 2014-18.

Ukraina blev, kanske inte speciellt överraskande, den största europeiska vapenimportören (23 procent) under denna period och den fjärde största i världen. Detta efter att mer än 30 stater levererat större vapen som militärt bistånd till Ukraina från februari 2022

De näst största importörerna var Storbritannien (11 procent av all europeisk import) och Nederländerna (9,0 procent). Vad gäller export av vapen sticker ett annat europeiskt land ut - Frankrike.

Katarina Djokic, forskare vid SIPRI, kommenterar uppgifterna om Frankrikes framträdande roll som exportör av militär utrustning.

– <em>Frankrike utnyttjar den starka globala efterfrågan för att stimulera sin vapenindustri genom export. Man har varit särskilt framgångsrika när det gäller att sälja sina stridsflygplan utanför Europa</em>.

Noterbart är att utöver Frankrike har också Italien kraftigt ökat sina vapenexporter till olika delar av världen med hela 86 procent.

[caption id="attachment_164883" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/11/militar-israel-explosion-Gaza-kvall-natt.jpg"><img class="wp-image-164883 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/11/militar-israel-explosion-Gaza-kvall-natt-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Antalet konflikter i världen gynnar vapenindustrin. Montage. Foto: faksimil/NBC/ABC/Youtube[/caption]
<h3>USA eldar på</h3>
Även om den globala volymen av internationella vapenöverföringar minskade något under samma period, ökade USA:s roll som ledande leverantör av vapen till Europa. Över hälften av Europas vapenimport kom från USA, medan länder som Tyskland och Frankrike också bidrog till regionens vapenförsörjning.

SIPRI:s direktör, Dan Smith, poängterar betydelsen av transatlantiska relationer för Europas vapenanskaffningspolitik.

– <em>Många faktorer formar de europeiska Natoländernas beslut att importera från USA, inklusive målet att upprätthålla de transatlantiska förbindelserna vid sidan av de mer tekniska, militära och kostnadsrelaterade frågorna. Om de transatlantiska förbindelserna förändras under de kommande åren kan de europeiska staternas politik för vapenupphandling också komma att ändras,</em> förklarade SIPRI-chefen i ett pressmeddelande.

Dan Smith betonar dock att om relationerna förändras kan det också påverka hur europeiska länder i framtiden väljer att importera vapen.
<h3>Ryssland och Kina minskar exporten</h3>
Pieter Wezeman, senior forskare vid SIPRI:s Arms Transfers Programme, pekar på det höga penningvärdet per beställd produkt.

– <em>Med många beställda vapen av högt värde - inklusive nästan 800 stridsflygplan och stridshelikoptrar - kommer den europeiska vapenimporten sannolikt att ligga kvar på en hög nivå. Under de senaste två åren har vi också sett en mycket större efterfrågan på luftförsvarssystem i Europa, pådriven av Rysslands missilkampanj mot Ukraina.</em>

Samtidigt som USA och vissa europeiska länder ökade vapenexporten under den studerade perioden, minskade Rysslands vapenexport kraftigt med hela -53 procent. Kinas export minskade även den något med -5,3 procent.

Rapporten, som kan laddas ner <a href="https://www.sipri.org/publications/2024/sipri-fact-sheets/trends-international-arms-transfers-2023" target="_blank" rel="nofollow noopener">här</a>, belyser också den fortsatta höga volymen av vapen som når Mellanöstern, med länder som Saudiarabien, Qatar och Egypten som några av de främsta importörerna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/allt-fler-vapen-till-europa-fordubbling-pa-fem-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;USA-stödda rebeller sålde vapen till IS&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-stodda-rebeller-salde-vapen-till-is/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-stodda-rebeller-salde-vapen-till-is/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 Sep 2017 11:53:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[IS]]></category>
		<category><![CDATA[Isis]]></category>
		<category><![CDATA[Islamiska Staten]]></category>
		<category><![CDATA[rebeller]]></category>
		<category><![CDATA[Syrien]]></category>
		<category><![CDATA[vapenhandel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=40826</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De USA-stödda rebellerna i Syrien sålde vidare amerikanska vapen till terrorgruppen Islamiska staten, IS. Det påstår en person som hoppat av de syriska rebellstyrkorna.</strong>

Rebellstyrkorna i Syrien, som krigar mot landets president Bashar al-Assad och hans regeringsstyrkor, fick under flera år vapen från USA. Men en person som hoppat av rebellerna vittnar om hur rebellerna sålde vidare vapnen till terrorgruppen IS.

<em>– När vi fick reda på att vår befälhavare sålde vapen till IS-terrorister så rapporterade vi det till det amerikanska baskommandot, men efter vår rapport har ingen åtgärd vidtagits. Istället befordrade de befälhavaren som vapenhandlade med IS, </em>säger Asaad as-Salem enligt <a href="https://www.rt.com/news/401672-syria-rebel-isis-us-weapons/" target="_blank" rel="noopener">RT</a>.

<em>– Han (befälhavaren) sålde alla typer av vapen som vår enhet hade, amerikanska tillverkade lätta vapen, M-16 och M-4-gevär, olika maskingevär och ammunition.</em>

<strong>I somras valde USA:s president</strong> Donald Trump att <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/trumpadministrationen-stryper-cias-vapenutdelning-till-syriska-rebeller/" target="_blank" rel="noopener">avbryta det CIA-program</a> som försåg de syriska rebellerna med vapen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-stodda-rebeller-salde-vapen-till-is/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
