Ursula von der Leyen – Nya Dagbladet

Von der Leyen vill stänga ute barn under 13 från sociala medier

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 09:30:49 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen slår i onsdagens linjetal fast att barn under 13 år ska stängas ute från sociala medier. EU Kids Act läggs fram på torsdagen med åldersgränser, åldersverifiering och föräldrakontroll. — Inga sociala medier för barn under 13 år, säger von der Leyen. För barn mellan 13 och 15 år ska vårdnadshavare få insyn i kontona. Användningen ska dessutom begränsas till högst en timme om dagen. För att åldersgränserna ska kunna upprätthållas kräver förslaget teknik för åldersverifiering. Hon avfärdade invändningen att unionen saknar muskler mot de stora teknikbolagen. — Många säger att det inte går att begränsa techjättarna. Jag håller inte med, säger von der Leyen.

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 07:54:44 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi. Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa. — I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet. Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna. Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning. Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.

EU lånar till nya Ukrainaköp – 67 miljarder till vapen och luftvärn

Emil Fjellstedt — Mon, 24 Aug 2026 09:56:41 +0000

EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland. Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut. De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.

EU-budgeten garanterar miljardlånet

Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten. Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.

Försvarsindustrin får miljardbeställningar

Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa. Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.

Slovakien stämmer EU efter gasbeslut – ”vårt veto kringgicks”

Emil Fjellstedt — Sat, 18 Apr 2026 10:09:14 +0000

Slovakien lämnar in en stämningsansökan till EU-domstolen för att ogiltigförklara EU:s beslut om att förbjuda import av rysk gas. Premiärminister Robert Fico anklagar EU för maktmissbruk och hävdar att Slovakiens vetorätt har kringgåtts. EU godkände i januari formellt en plan för att fasa ut rysk gas via ledningsnätet senast 2027, efter att ha åsidosatt invändningar från både Slovakien och Ungern. Beslutet har nu lett till att Bratislava väcker talan inför domstol. — Vi invänder mot att kvalificerad majoritet har använts där det inte varit möjligt, och att rätten för ett suveränt EU-land att lägga in veto har kringgåtts, sade Fico på en presskonferens på fredagen, enligt nyhetsbyrån TASR. — Den slovakiska regeringen anser att detta är ett tydligt brott mot de principer som EU-fördragen bygger på, tillade han.

Stämningsansökan nästa vecka

Justitieminister Boris Susko meddelade att stämningsansökan kommer att lämnas in under nästa vecka. Fico uppgav att Slovakien kommer att yrka på att förordningen stoppas tillfälligt medan domstolen prövar ärendet. Ungern lämnade in en liknande stämningsansökan redan i februari. Premiärminister Viktor Orbán har tidigare hävdat att EU "sköt sig självt i lungorna" genom att införa sanktioner mot Ryssland som svar på kriget i Ukraina. Fico har också skarpt kritiserat det han beskrivit som "självmordssanktioner" och uppmanat blocket att i stället söka en diplomatisk lösning med Moskva.

Von der Leyen vill begränsa vetorätten

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att EU bör ta tillvara på tillfället efter Orbáns valnederlag förra veckan för att ytterligare inskränka medlemsstaternas vetorätt – och därmed förhindra att de blockerar lån till Ukraina. Stämningen från Slovakien väntas fördjupa konflikten om medlemsstaternas vetorätt och EU:s beslutsordning. Tvisten kan få betydelse för hur unionen fattar liknande beslut framöver.

Von der Leyen vill avskaffa vetot efter Orbáns fall

Emil Fjellstedt — Wed, 15 Apr 2026 08:56:25 +0000

Mindre än ett dygn efter Viktor Orbáns valnederlag började EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driva på för att avskaffa medlemsländernas vetorätt i unionens utrikespolitik. På måndagen sade von der Leyen att tiden nu är inne för att gå över till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikesfrågor, för att undvika vad hon kallade systemiska blockeringar. Utspelet kom sedan Orbáns Fidesz förlorat makten i Ungern till det mer EU-vänliga Tisza-partiet under ledning av Péter Magyar. Orbán hade under sin tid vid makten använt vetot för att bromsa en rad beslut från Bryssel, bland annat ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina. — Att gå över till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikespolitiken är ett viktigt sätt att undvika systemiska blockeringar, som vi har sett tidigare, sade von der Leyen enligt Politico.

Vill använda fartvinden efter Orbáns fall

Von der Leyen uppmanade samtidigt EU-regeringarna att "använda fartvinden nu" efter maktskiftet i Ungern. Hon beskrev också Magyars seger som ett steg tillbaka till "den europeiska vägen". Enligt kritiker visar utspelet hur Bryssel försöker använda ett politiskt maktskifte i ett medlemsland för att flytta ännu mer makt från nationalstaterna till EU-nivån. Vetorätten har länge setts som en av få kvarvarande spärrar mot att stora medlemsländer driver igenom känsliga utrikespolitiska beslut över huvudet på mindre stater.

Ungern har blockerat miljardlån till Ukraina

Bakgrunden är att Orbáns regering motsatt sig EU:s krislån till Ukraina på 90 miljarder euro och samtidigt hamnat i konflikt med Bryssel om bland annat migration, rättsstatlighet och HBTQ-frågor. EU har också fryst miljardbelopp avsedda för Ungern. Den tillträdande premiärministern Péter Magyar har signalerat att han inte tänker stoppa Ukraina-lånet, även om Ungern enligt honom inte själv kommer att delta ekonomiskt. Samtidigt kvarstår ett grundläggande problem för von der Leyens linje: för att avskaffa vetorätten krävs i sig enhällighet mellan medlemsstaterna. EU-ledningen måste alltså först få alla att enas om att ingen längre ska kunna säga nej.

EU-kommissionen ville ha techföretagens hemliga vaccindata – lovade att dölja informationen för allmänheten

Emil Fjellstedt — Wed, 04 Feb 2026 11:10:08 +0000

Mejlet, daterat den 30 oktober 2020, skickades från en hög tjänsteman vid kabinettet för dåvarande vicepresident Věra Jourová till chefer på Facebook, Google, Twitter, Microsoft och TikTok. Av mejlet framgår att avsändaren bad om data och analyser som företagen samlat in om vaccindesinformation – information som EU lovade att hålla strikt konfidentiell. "Det skulle vara mycket värdefullt om ni kunde tillhandahålla – i syfte att utforma en bra och riktad arbetsplan för att bekämpa covid-vaccindesinformation – data och information om hur ni bedömer situationen med vacciner, huvudnarrativ, användarnas reaktioner", skrev tjänstemannen enligt det läckta dokumentet. Avsändaren bad också om "trender och prognoser" för att förstå "intensiteten i kampanjen mot covid-19-vaccinering och var saker och ting kan vara på väg".

Von der Leyen informerad

Särskilt anmärkningsvärt är mejlets avslutning. Där understryker avsändaren att förfrågan görs "med godkännande från vicepresident Jourová" och "med kännedom hos ordföranden" – det vill säga kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Mejlet ber också plattformarna att bekräfta sin "beredskap att erbjuda utrymme på era plattformar för officiella nationella eller EU-kanaler och information relaterad till covid-19". Dessutom efterfrågas information om "relevanta uppdateringar av era användarvillkor eller innehållsmodereringspraxis (promotion / demotion)" kopplat till vaccinering. Dokumentet ingår i en större samling som House Judiciary Committee erhållit genom stämningsorder till tio techföretag. Rapporten, med titeln "The Foreign Censorship Threat, Part II", släpptes den 3 februari och löper över 140 sidor med bilagor.

Kommittén hävdar "decennielång kampanj"

Enligt den republikanskt ledda kongresskommittén visar dokumenten att EU-kommissionen sedan 2015 bedrivit en "decennielång kampanj" för att kontrollera det globala internet. Kommittén hävdar att över 100 möten bakom stängda dörrar har ägt rum mellan kommissionen och plattformarna sedan 2020. "Trots att det ofta framställts som en kamp mot så kallad hatpropaganda eller desinformation har EU-kommissionen arbetat för att censurera sann information och politiskt tal om några av de viktigaste politiska debatterna i modern historia – inklusive covid-19-pandemin, massmigration och genusfrågor", skriver kommittén i rapporten. En central del av kommitténs argumentation är att plattformarnas innehållsregler av praktiska skäl måste vara globala. När EU pressar företagen att ändra sina regler påverkar det därmed även vad amerikanska användare får se och publicera, menar kommittén. Dokumenten visar enligt rapporten att TikTok 2024 ändrade sina globala Community Guidelines specifikt för att uppfylla EU:s Digital Services Act (DSA). De nya reglerna inkluderar förbud mot "kodade uttalanden" som "normaliserar ojämlik behandling" och "media presenterat ur sitt sammanhang".

Trump-administrationen: Visumsanktioner mot EU-tjänstemän

Rapporten kommer i ett redan spänt läge mellan USA och EU i frågor om digital reglering. I december 2025 beslutade Trump-administrationen att förbjuda fem europeiska medborgare, däribland den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton, från att resa in i USA. Utrikesminister Marco Rubio anklagade dem för att ha lett "organiserade ansträngningar att tvinga amerikanska plattformar att censurera amerikanska åsikter". Breton, som var ansvarig för den inre marknaden och drivande bakom DSA, svarade på sanktionerna genom att likna dem vid McCarthyism. "Till våra amerikanska vänner: Censuren finns inte där ni tror", skrev han på X. EU-kommissionen har försvarat DSA och hävdar att reglerna tillämpas rättvist och utan diskriminering. I ett uttalande efter Trump-administrationens sanktioner slog kommissionen fast att "EU är en öppen, regelbaserad inre marknad med suverän rätt att reglera ekonomisk verksamhet i linje med våra demokratiska värderingar".

Ny hearing i kongressen

House Judiciary Committee höll under onsdagen en ny hearing med titeln "Europe's Threat to American Speech and Innovation: Part II", där personer vittnade om påstådd europeisk censur av amerikanskt innehåll. Samtidigt som rapporten släpptes genomförde fransk polis en razzia mot X:s kontor i Paris och kallade företagets ägare Elon Musk och tidigare vd:n Linda Yaccarino till förhör i april. EU-kommissionen bötfällde i december 2025 X med 120 miljoner euro för påstådda brott mot DSA – de första böterna någonsin under den nya lagen.

Samma regelverk tillämpas även i Sverige

Digital Services Act gäller även i Sverige, där Post- och telestyrelsen är nationell samordnare och Mediemyndigheten en av tillsynsmyndigheterna. Enligt EU-kommissionen syftar lagen till att motverka olagligt innehåll och skydda användare, medan kritiker menar att den ger myndigheter för stort inflytande över vad som får publiceras på nätet. Kommittén uppger att den fortsätter sin utredning och planerar att föreslå lagstiftning för att skydda amerikanska medborgares yttrandefrihet från utländsk påverkan.

Indien och EU sluter historiskt handelsavtal

Redaktionen — Tue, 27 Jan 2026 10:51:58 +0000

Indien och Europeiska unionen har enats om ett frihandelsavtal som innebär kraftigt sänkta tullar på de flesta varor. Avtalet, som förhandlats i två decennier, förväntas fördubbla EU:s export till Indien fram till 2032. Enligt överenskommelsen ska tullar avskaffas eller sänkas på 96,6 procent av handeln mätt i värde. Europeiska företag beräknas spara motsvarande 50 miljarder kronor i tullavgifter. — Människor runt om i världen kallar detta för alla avtals moder. Det kommer att skapa stora möjligheter för Indiens 1,4 miljarder invånare och för miljontals européer, sade Indiens premiärminister Narendra Modi. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev avtalet som historiskt. — Europa och Indien skriver historia i dag. Det här är bara början, konstaterade hon.

Biltullar sänks drastiskt

En av de mest uppmärksammade delarna av avtalet rör bilindustrin. Indien sänker tullarna på personbilar från nuvarande 110 procent till 10 procent över en femårsperiod. Även tullar på vin och sprit sänks markant. Jordbruksprodukter som nötkött, ris, socker och mejeriprodukter omfattas dock inte av avtalet.

Motreaktion mot USA:s tullar

De utdragna förhandlingarna fick förnyad fart efter att USA infört 50-procentiga tullar på vissa indiska varor. Avtalet ses som en del av en bredare rörelse bland medelstora ekonomier att minska beroendet av amerikansk handel i ljuset av president Donald Trumps tullhot. Handeln mellan Indien och EU uppgick till 136,5 miljarder dollar under det senaste räkenskapsåret – mer än handeln mellan Indien och USA. Det formella undertecknandet väntas ske efter en juridisk granskning som beräknas ta fem till sex månader.

Bönder i uppror mot Mercosur-avtalet utanför EU-parlamentet

Redaktionen — Tue, 20 Jan 2026 13:34:40 +0000

Jordbrukare från hela unionen samlas vid Europaparlamentet i Strasbourg för att försöka stoppa frihandelsavtalet som de menar hotar det europeiska jordbruket. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen undertecknade avtalet i helgen. Efter 25 års förhandlingar står Mercosur-avtalet mellan EU och Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay – snart även Bolivia – nära att bli verklighet. Om det träder i kraft skapas världens största frihandelsområde med över 700 miljoner invånare. Tullar ska fasas ut för 91 procent av de handlade varorna. — Avtalet gör det möjligt för EU att öka exporten av exempelvis lyxprodukter, sade ekonomen Anne-Sophie Alsif till statliga Radio France. Hon ger som exempel att kunder i Mercosurländerna slipper 35 procent i tullar på EU-tillverkade bilar.

Ockupation av ministerium

Motståndet har tagit sig konkreta uttryck. Omkring 150 franska bönder genomförde i veckan en blixtaktion och ockuperade ett annex till det franska jordbruksministeriet. — Nu har vårt kavalleri lyckats ta sig över stängslet, utbrast bonden Jonathan Bouton, medlem i bondeförbundet La Confédération Paysanne. Bouton, vars gård ligger nära champagnestaden Reims, uttrycker oro för att avtalet kan leda till geopolitiska konflikter och livsmedelsbrist. — Kanske kan mat då komma att användas som ett argument för utpressning i förhandlingar gällande krig och fred, menar han.

I am here with the French farmers on the way to protest at the @Europarl_EN against the Mercosur deal - not as many as we had in Athlone yet but i’m sure that will change before the day is out #NOtoMercosur pic.twitter.com/7D9YWtOqMa
— Ciaran Mullooly MEP (@ciaranmullooly) January 20, 2026

Oro för livsmedelskvalitet

Bouton varnar också för kvaliteten på importerade livsmedel. — Går avtalet igenom, kommer EU:s konsumenter att få i sig en massa hormoner, antibiotika och bekämpningsmedel i den sydamerikanska maten trots att de är strängt förbjudna hos oss, påpekar han. Frankrike och Polen leder motståndet bland medlemsländerna. Uppåt 140 EU-parlamentariker kräver nu att EU-domstolen prövar avtalets laglighet, vilket kan försena processen i upp till två år. Nötdjursuppfödaren Sebastien, som inte vill uppge sitt efternamn, är på väg till Strasbourg för att delta i protesterna. — Då Mercosurs, liksom Ukrainas producenter, har lägre produktionskostnader kommer vi att tvingas till en ännu hårdare priskonkurrens än den vi har i dag. Kanske kommer bönder i EU att utrotas på sikt, sade han.

Solidaritet med bönderna

Flera franska kommuner har tagit ner EU-flaggan i solidaritet med demonstranterna efter att en polis riktat en pistol mot en bonde under en protest. Journalisten Nicolas Vidal menar att Europaparlamentet ännu inte sagt sitt, även om han tror att ledamöterna kommer att rösta ja till avtalet.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 06:15:27 +0000

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

The European Union has released a new tranche of financial aid for Ukraine, worth around six billion euros, European Commission President Ursula von der Leyen announced in the European Parliament on Thursday. pic.twitter.com/68HGH6njAi
— Maverick Fella (@RobertPMaverick) November 14, 2025

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

– Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna. – Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN. De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Today, in total Ukraine received €5.9b from the EU: €4.1 billion – under the G7’s ERA mechanism €1.8 billion – through the Ukraine Facility
The EU remains Ukraine’s largest budget supporter. In 2025, it accounts for 70% of external financing: €26.4b out of €36.8b. pic.twitter.com/kTaGlhLPgx — Sergii Marchenko (@SergiiMarchenk3) November 13, 2025

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl. – Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan. Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget. Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven. Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera. – Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Så ska ny underrättelsetjänst stärka von der Leyens makt

Markus Andersson — Tue, 11 Nov 2025 11:47:26 +0000

EU-kommissionen planerar en gemensam underrättelseenhet, motiverad av kriget i Ukraina och Trumps varningar – men förslaget möter motstånd inom EU.

Den nya enheten ska etableras inom kommissionens generalsekretariat och planerar att anställa tjänstemän från underrättelsetjänster i hela EU. Målet är att samla och samordna underrättelsematerial för gemensamma ändamål, enligt fyra personer som är insatta i planerna.

Det pågående Ukrainakriget och president Donald Trumps upprepade varningar om att minska USA:s säkerhetsstöd till Europa är den påstådda motivationen bakom förslaget. Unionen har inlett sin största upprustning sedan det kalla kriget.

— Medlemsländernas underrättelsetjänster vet mycket. Kommissionen vet mycket. Vi behöver ett bättre sätt att sätta ihop allt detta och vara effektiva och användbara för våra partners. Inom underrättelsevärlden måste man ge något för att få något, säger en av de insatta personerna.

Intern EU-konflikt

Förslaget möts av motstånd från höga tjänstemän vid EU:s diplomatiska tjänst, som ansvarar för unionens underrättelse- och lägescentrum Intcen. De befarar att den nya enheten kommer att duplicera Intcens roll och hota dess framtid.

En talesperson för kommissionen bekräftar att man "undersöker hur vi kan stärka våra säkerhets- och underrättelseförmågor" och att inrättandet av en dedikerad cell inom generalsekretariatet övervägs. Konceptet håller på att utvecklas men ingen specifik tidsplan har satts.

Känslig fråga för medlemsländerna

Underrättelsedelning har länge varit en känslig fråga för EU:s medlemsländer. Större länder som Frankrike har varit försiktiga med att dela känslig information med partners, och framväxten av självgående regeringar i länder som Ungern har ytterligare komplicerat samarbetet.

EU:s huvudstäder väntas göra motstånd mot kommissionens försök att utöka Bryssels underrättelsebefogenheter. Samtidigt uttrycks oro över Intcens förmåga att hantera dagens allt mer komplexa hotbild.

— Kommissionen kommer inte att börja skicka ut agenter i fält, säger en annan källa.

Den nya enheten följer på von der Leyens beslut att inrätta ett särskilt "säkerhetskollegium" där kommissionärerna ska informeras om säkerhets- och underrättelsefrågor. Hon har också börjat finansiera vapeninköp till Ukraina och lanserat satellitprojektet Iris².