trafiksäkerhet – Nya Dagbladet

Studie: Hjärnskador vanligare hos elsparkcyklister än hos mc-förare

Jan Sundstedt — Sun, 09 Aug 2026 08:48:58 +0000

Vuxna personer som skadats vid färd med elsparkcykel hade oftare traumatiska hjärnskador och skador på inre organ än skadade motorcyklister och cyklister, visar en brittisk registerstudie. Forskare har granskat uppgifter från National Major Trauma Registry i England och Wales. Studien har publicerats i sakkunniggranskade Scientific Reports. Materialet omfattar 15 247 patienter som vårdats för måttliga till svåra traumaskador under åren 2020–2022. I gruppen fanns 580 elsparkcyklister, 7 027 motorcyklister och 7 640 cyklister. Efter statistisk justering var risken för traumatisk hjärnskada 3,45 gånger högre bland vuxna elsparkcyklister än bland motorcyklister. Risken för skador på inre organ var 1,46 gånger högre. Jämfört med cyklister var risken för traumatisk hjärnskada 1,74 gånger högre och risken för inre organskador 1,4 gånger högre. Färre frakturer registrerades samtidigt hos elsparkcyklisterna än hos motorcyklister och cyklister. [caption id="attachment_202957" align="alignnone" width="640"] Foto: Zoran Zeremski/iStock[/caption]

Skadebild och olycksrisk

Registermaterialet beskriver skadebilden hos personer som redan fått svåra traumaskador. Underlaget ger därför inget svar på hur stor skaderisken är per resa eller per körd kilometer för samtliga trafikslag. Ett separat material från uthyrningsbolaget Voi omfattade självrapporterade incidenter och nära ögat-situationer. Materialen analyserades var för sig och kan inte användas för direkta beräkningar av total olycksrisk. Voi-delen omfattar dessutom hyrda elsparkcyklar, inte privata fordon. Hjälmanvändning var dokumenterad hos 5,9 procent av elsparkcyklisterna, 45 procent av cyklisterna och 75,7 procent av motorcyklisterna. Forskarna lyfter hjälmanvändning, fordonens utformning, trafikmiljö och förarbeteenden som tänkbara förklaringar. Observationsstudien fastställer dock inte ett exakt orsakssamband. Resultaten ger därmed stöd för en mer försiktig slutsats än breda rubriker om farligast färdmedel. Allvarligt skadade elsparkcyklister hade en särskild skadeprofil i registret, medan jämförelser av total olycksrisk kräver uppgifter om faktisk användning, reslängd och privata fordon.

Efter ökande antal olyckor – polisen skärper jakten på elsparkcykelbrott

Jan Sundstedt — Mon, 27 Jul 2026 09:14:18 +0000

Efter flera olyckor med elsparkcyklar i Umeå har polisen ökat sina kontroller av förare som bryter mot trafikreglerna. Samtidigt visar ny statistik att antalet skadade i olyckor med elsparkcyklar fortsätter att stiga kraftigt i landet. Under sommaren har flera olyckor med elsparkcyklar inträffat i Umeå. Den 1 juli fördes en kvinna i 25-årsåldern till Norrlands universitetssjukhus sedan hon skadats allvarligt i en kollision med en buss i centrala Umeå. Drygt två veckor senare fördes två elsparkcyklister till sjukhus efter att ha kolliderat med varandra. Mot bakgrund av de ökande olyckorna har trafikpolisen i Umeå intensifierat sina kontroller av elsparkcyklar. Enbart under en helg i juli fick 16 förare böter. Överträdelserna handlade bland annat om skjutsning, körning på trottoar och färd mot enkelriktat. Böterna ligger i regel på 500 kronor. Polisen uppger att den skärpta kontrollen har koppling till sommarens olyckor. I fallet där två förare kolliderade natten till den 18 juli misstänks båda för bland annat grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik.

Ökning av olyckor i hela landet

Umeåfallen sammanfaller med en fortsatt uppgång i den nationella olycksstatistiken. Transportstyrelsen redovisar att sju personer omkom och 6 624 skadades i elsparkcykelolyckor under 2025. Antalet olyckor där elsparkcyklar var inblandade ökade med omkring 38 procent jämfört med året före. Nästan hälften av de allvarligt skadade var under 25 år, och drygt tre av fyra olyckor var singelolyckor, enligt myndigheten. En tredjedel av olyckorna inträffade under helger, medan nattolyckor mellan klockan 19 och 07 ökade med 29 procent. Transportstyrelsen ser dessutom en ökning av skador även i mindre städer där uthyrningstjänster saknas. Myndigheten bedömer att det kan tyda på att privatägda elsparkcyklar blivit vanligare. [caption id="attachment_202957" align="alignnone" width="640"] Foto: Zoran Zeremski/iStock[/caption]

Sverige har svagast regelverk i Norden

En jämförelse från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, beskriver det svenska regelverket som mer begränsat än i Norge, Danmark och Finland. I Sverige klassas elsparkcyklar överlag som cyklar, medan grannländerna klassar dem som små eldrivna motorfordon. Sverige saknar till exempel en generell åldersgräns för att köra elsparkcykel. I Norge är gränsen 12 år och i Danmark och Finland 15 år. VTI betonar samtidigt att det saknas jämförbar olycks- och användningsdata för att avgöra vilket nationellt regelverk som ger bäst trafiksäkerhet. Den nationella statistiken visar dock att frågan sträcker sig bortom enskilda överträdelser. Elsparkcyklar har blivit en växande del av olycksbilden bland oskyddade trafikanter.

EU kräver förarövervakning i nya bilar

Markus Andersson — Sat, 20 Jun 2026 10:26:00 +0000

Från den 7 juli 2026 ska alla nya bilar som registreras i EU vara utrustade med avancerad distraktionsvarning. I praktiken öppnar kravet för kameror och sensorer som följer förarens blick, huvudrörelser och uppmärksamhet – ännu ett steg där den privata bilen byggs om till en reglerad och uppkopplad datamiljö.

EU:s nya bilregler säljs in som trafiksäkerhet. Föraren ska varnas om han eller hon blir trött, tittar bort från vägen eller fastnar med blicken inne i bilen för länge.

Men bakom den tekniska fasaden växer en mer principiell fråga fram: var går egentligen gränsen mellan ett säkerhetssystem och en påtvingad övervakning av föraren?

Enligt EU:s eget faktablad om den så kallade General Safety Regulation gäller flera nya säkerhetskrav redan för alla nya bilar sedan den 7 juli 2024. Dit hör bland annat intelligent hastighetsassistans, backkamera eller backsensorer, trötthetsvarning och så kallade händelsedataloggare. För nya fordonstyper tillkommer från juli 2024 – och för alla nya fordon från juli 2026 – även Advanced Driver Distraction Warning, ADDW.

Kameran flyttar in i kupén

ADDW-systemet definieras i EU-regleringen som ett system som ska hjälpa föraren att hålla uppmärksamheten på trafiken och varna när han eller hon blir distraherad. De tekniska kraven och testförfarandena anges i en separat delegerad förordning.

I praktiken handlar det, enligt branschens egna beskrivningar, om kamera- och sensorbaserad förarövervakning. Systemet läser av blickriktning och huvudposition och avgör om förarens ögon är riktade mot vägen eller mot exempelvis knät, telefonen, mittkonsolen eller passagerarsätet.

Enligt regelverket ska systemet vara aktivt vid hastigheter från 20 kilometer i timmen. Vid 20–50 kilometer i timmen ska en varning kunna ges om föraren tittar bort för länge. Vid högre hastighet skärps tidsgränserna, eftersom några sekunders ouppmärksamhet då kan få betydligt allvarligare följder.

Det finns alltså ingen grund för påståendet att ”alla bilar från 1 juni” måste ha en filmkamera som spelar in föraren. Det datum som faktiskt återkommer i källorna är i stället den 7 juli 2026, och systemet beskrivs formellt som ett varnings- och typgodkännandekrav – inte som en fri videoinspelare åt myndigheterna.

Den distinktionen är viktig. Men den gör inte utvecklingen mindre intressant ur integritetssynpunkt. Tvärtom.

Säkerhetsspråket döljer maktfrågan

EU:s argument är förutsägbart: trötthet och distraktion orsakar olyckor, och tekniken kan rädda liv. Få invänder mot att en förare bör hålla blicken på vägen.

Problemet är att säkerhetsargumentet i dag används för att normalisera tekniska system som för bara några år sedan hade uppfattats som djupt integritetskränkande. Det som börjar som en diskret varning i instrumentpanelen blir snabbt en standardiserad sensoruppsättning i varje ny bil.

Regelverket innehåller visserligen vissa skyddsspärrar. Systemen ska inte användas för biometrisk identifiering, och databehandlingen ska begränsas till det som krävs för funktionen. Men det är samtidigt precis så här övervakningssystem brukar införas: först med ett snävt och avgränsat syfte, därefter med fler användningsområden, fler aktörer och fler undantag. Samma mönster syns i hur ansiktsigenkänning steg för steg normaliserats i det offentliga rummet.

När väl kameran, sensorerna och mjukvaran finns på plats i bilen blir nästa fråga inte om tekniken kan användas till mer, utan vem som får använda den – och på vilka villkor.

Från eget bilägande till villkorad mobilitet

För bilindustrin innebär kravet en ny marknad. Leverantörer av förarövervakning beskriver redan 2026 som en strategisk möjlighet, där den obligatoriska hårdvaran kan ligga till grund för en lång rad nya funktioner, mer personanpassning och en allt mer mjukvarustyrd bil.

För den enskilde bilägaren betyder samma utveckling något helt annat: den egna bilen blir mindre av ett självständigt redskap och mer av en uppkopplad miljö där beteendet registreras, tolkas och korrigeras.

Det är inte svårt att se fortsättningen. Försäkringsbolag kan vilja bedöma ”riskbeteenden”. Leasingbolag kan vilja följa hur bilen används. Tillverkare kan vilja samla in data för produktutveckling. Och myndigheter kan i framtiden hänvisa till brottsbekämpning, trafiksäkerhet eller klimatmål för att utöka sin tillgång. En liknande utveckling syns redan i USA, där nya bilar från 2027 i praktiken kan neka föraren att köra.

De flesta sådana steg skulle med största sannolikhet presenteras som frivilliga, tekniska eller rent praktiska. Men riktningen är densamma: medborgarens rörelsefrihet görs allt mer beroende av system som övervakar, varnar och i förlängningen kan villkora själva användningen.

The EU is forcing driver-monitoring cameras into EVERY new car, van, and truck sold from July 2026 – and critics warning of a surveillance nightmare are 100% right.
— EuroGhost (@EuroGhost3) May 8, 2026

Del av ett större mönster

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur digital övervakning steg för steg byggs in i allt fler vardagsmiljöer – från ansiktsigenkänning och polisens kameranät till digital identitet, plattformsreglering och datainsamling i barns konton. Samtidigt finns ljuspunkter, som när EU-parlamentet stoppade Chat Control och röstade nej till massövervakning av privata meddelanden.

Bilens kupé har länge varit en av få kvarvarande privata zoner – en plats där människor färdas, samtalar, lyssnar, tänker och ibland bara får vara ifred. När även den miljön standardiseras för blickavläsning och beteendeanalys sker en djupgående kulturell förskjutning.

Frågan är därför större än om ett pipande system kan få en trött förare att titta upp. Den verkliga frågan är om varje tekniskt möjligt säkerhetsingrepp också bör göras obligatoriskt – och om staten, EU och industrin ska tillåtas bygga in sin kontrollapparat i själva vardagsföremålen.

Den 7 juli 2026 blir därmed inte bara ett datum för ännu en fordonsregel. Det blir en markör för hur snabbt övervakningssamhället flyttar från gatornas kamerastolpar in i människornas egna bilar.

Trafikverket varnar för långa midsommarköer

Redaktionen — Thu, 18 Jun 2026 06:39:00 +0000

Midsommarhelgen hör till årets mest belastade perioder på vägarna. Trafikverket uppmanar resenärer att starta i god tid, hålla avstånd och vara beredda på köer.

Trafikverket räknar med ökad trafik inför helgen när många lämnar städerna för midsommarfirande. Trycket väntas bli störst under torsdagen, under midsommaraftonens förmiddag och när hemresorna tar fart på söndagen, uppger myndigheten.

Bland de vägar där många bilister väntas samlas finns flera av landets stora trafikleder: E4 genom stora delar av landet, E6 på västkusten, E20 mellan Göteborg och Stockholm samt riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping. Även E22, E18, E14 och vägarna i Dalarna pekas ut som sträckor där det kan bli trångt.

— Håll avstånd, ta det lugnt och var beredd på att hela Sverige kommer att vara ute på vägarna, säger Daniel Mossberg, presskommunikatör på Trafikverket, till skattefinansierade SVT.

Myndigheten avråder från stressade omvägar på mindre vägar om navigationsappar visar köer. Vid en olycka kan framkomligheten där bli betydligt sämre än på de större lederna.

Bilister uppmanas också att vara utvilade och anpassa hastigheten. Flera vägarbeten pausas under storhelgen, men på vissa håll ligger trafikregleringar kvar. På E4 mellan Gränna och Huskvarna bör resenärer därför räkna med längre restid även under midsommarhelgen.

Olyckor med elsparkcykel ökar kraftigt – fem dog 2024

Jan Sundstedt — Wed, 20 May 2026 08:15:44 +0000

Olyckor med elsparkcyklar fortsätter att öka kraftigt i Sverige. Under 2024 skadades 4 599 personer och fem personer omkom, enligt Transportstyrelsens preliminära sammanställning. Elsparkcykelolyckor har på bara några år vuxit till ett påtagligt trafiksäkerhetsproblem. Transportstyrelsen redovisade i en sammanställning från april 2025 att antalet rapporterade personskadeolyckor med elsparkcykel uppgick till 4 476 under 2024, jämfört med 3 425 året innan. Ökningen motsvarar drygt 30 procent på ett år. Samtidigt visar skattefinansierade SVT:s genomgång att bara åtta personer skadades i olyckor kopplade till elsparkcyklar 2016. Käkkirurgen Andreas Thor, professor vid Uppsala universitet, säger till SVT att vården märker utvecklingen tydligt: – Vi har sett en brant ökning. Thor beskriver elsparkcykelförarna som en ny patientgrupp för käkkirurger. Föraren står oskyddad och ansiktet tar ofta emot en hård smäll vid ett fall. Hjälmen, i de fall den används, skyddar kraniet men lämnar stora delar av ansiktet oskyddat vid en kollision eller en singelolycka. [caption id="attachment_202957" align="alignnone" width="640"] Foto: Zoran Zeremski/iStock[/caption]

Hälften av de skadade är unga

Transportstyrelsens siffror visar att nästan hälften av de skadade är under 25 år. Män står för omkring två tredjedelar av olyckorna. Drygt tre av fyra händelser är singelolyckor. Kollisionsolyckor med fotgängare och cyklister ökade mest under 2024. En tredjedel av olyckorna inträffade under helger, och hälften skedde kvälls- eller nattetid. Myndighetens statistiker Khabat Amin pekar på en utveckling som sticker ut. Antalet resor med uthyrda elsparkcyklar i Stockholm har minskat sedan 2021, men olycksstatistiken följer inte samma kurva. En möjlig förklaring är att privatägda elsparkcyklar har blivit allt vanligare. Polisen varnar samtidigt för att fler barn och unga kör elsparkcyklar i höga hastigheter och ibland vårdslöst i trafiken. Det finns ett regelverk kring bland annat trafiksäkerhet, men en snabb titt i trafiken ger en bild av att merparten av reglerna helt sonika nonchaleras.

Två döda i allvarlig trafikolycka på riksväg 83

Jan Sundstedt — Sun, 28 Sep 2025 09:35:19 +0000

Sent på lördagskvällen inträffade en allvarlig trafikolycka på riksväg 83 mellan Bollnäs och Arbrå. Sammanlagt åtta personer var inblandade i olyckan, varav två unga kvinnor har bekräftats avlidna. Olyckan orsakade omfattande avstängningar på platsen och krisstöd har aktiverats. Olyckan inträffade vid 22.30-tiden, då två fordon frontalkrockade i hög hastighet och ett tredje fordon körde in i olycksplatsen, rapporterar polisen på sin hemsida. Efter krocken fattade en av bilarna eld och fick släckas av räddningstjänsten. Två kvinnor i 20- respektive 25-årsåldern har bekräftats avlidna. Anhöriga är underrättade. – Det är en väldigt allvarlig olycka. Två bilar har frontalkrockat i hög hastighet och en tredje har därefter kört in i olyckan, säger Magnus Jansson Klarin vid polisregion Mitt. Räddningstjänsten satte in stora resurser med sex enheter, fem ambulanser och en ambulanshelikopter för att hantera situationen.

27 september 22.37, Trafikolycka, personskada, Bollnäs https://t.co/vTbJzKL9Z5
— Polisen Gävleborg (@PolisenGavlebo) September 27, 2025

Polisen spärrade av vägsträckan i södergående riktning och tog samtliga fordon i beslag för att undersöka eventuella tekniska fel. Orsaken till olyckan är ännu oklar och utreds vidare. Området präglades vid olyckstillfället av kraftig dimma, vilket kan ha påverkat körförhållandena. Enligt Region Gävleborg är två män allvarligt skadade och tre män lindrigt skadade. Olyckan har väckt stor sorg i den lokala gemenskapen. Till följd av den tragiska händelsen har Bollnäs kommun aktiverat krisstöd för de anhöriga och drabbade. Ett församlingshem hålls öppet för stöd och samtal.

Kvinnor känner sig otrygga på svenska rastplatser

Jan Sundstedt — Thu, 31 Oct 2024 18:14:56 +0000

En ny undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att en majoritet av bilisterna, och särskilt kvinnor, upplever otrygghet vid rastplatser kvällstid. Den utbredda otryggheten riskerar att bidra till fler olyckor orsakade av trötthet då förare undviker att ta nödvändiga pauser. Riksförbundet M Sverige rapporterar en ökande mängd samtal från medlemmar som uttrycker oro för säkerheten vid rastplatser och parkeringsområden. Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige. – Vi får allt fler samtal från medlemmar om otrygghet vid parkeringar och rastplatser. Det handlar både om att man observerar kriminell verksamhet på dessa platser, men också om att miljöerna upplevs som otrygga när de är dåligt skötta. – Den stora mängden lastbilar på rastplatserna gör att man inte känner sig välkommen som privatbilist, säger hon. [caption id="attachment_192424" align="alignnone" width="640"] Heléne Lilja, Riksförbundet M. Foto: Riksförbundet M/via.tt.se[/caption]

Undviker rastplatser

Undersökningen visar att 61,6 procent av bilisterna känner sig otrygga med att stanna på rastplatser kvällstid. Kvinnor upplever en betydligt högre nivå av otrygghet, där hela 77,4 procent uttrycker obehag jämfört med 48,8 procent av männen. – Undersökningen visar på stora skillnader i upplevd trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnors markant högre upplevda känsla av otrygghet blir därmed inte enbart en trafiksäkerhetsfråga, utan även en fråga om jämställdhet. Trafiken och möjligheten till rast och vila måste rimligen erbjuda alla samma förutsättningar och möjligheter, menar Heléne Lilja. Samma undersökning visar att 59,4 procent av de svarande känner otrygghet inför att stanna och hjälpa en annan bilist i nöd, en känsla som är ännu mer påtaglig bland kvinnor där närmare 80 procent upplever detsamma. När det gäller besök på bensinstationers toaletter uttrycker nästan en fjärdedel av bilisterna en känsla av otrygghet. – Otryggheten är ett problem i sig, men den får också indirekta effekter. Otryggheten kan innebära att förare inte tar raster när de egentligen borde göra det. Trötthet ökar risken för misstag och olyckor och därför är möjligheten att ta pauser under långa bilresor livsviktig.

Singelolyckor sticker ut

Under 2023 miste 229 personer livet i trafikolyckor, där 27 procent förolyckades i singelolyckor med motorfordon, den vanligaste typen av dödsolyckor. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedömer att trötthet är en bidragande faktor i omkring 10 till 40 procent av alla trafikolyckor. Otryggheten är också påtaglig när det gäller att parkera bilen i stadskärnor under kvällstid. Undersökningen visar att 58,7 procent av bilisterna upplever ganska eller mycket otrygghet vid parkering i en främmande stadskärna kvällstid. Skillnaden mellan könen är även här tydlig, då 66,9 procent av kvinnorna känner sig otrygga jämfört med 52,4 procent av männen.

Fartkamerorna som fångar flest fortkörare i Sverige

Redaktionen — Sat, 05 Aug 2023 11:59:02 +0000

Under det första halvåret 2023 utfärdade polisen över 106 tusen fortkörningsböter, varav drygt 40 tusen fångades av fartkameror. I Gnistängstunneln i Göteborg och på en väg genom Skanör-Hölls naturreservat i Skåne fångades flest fortkörare. Statistiken för första halvåret av 2023 visar att hastighetskameror spelar en betydande roll för trafikövervakningen i Sverige. Av de totalt 106 652 fortkörningsböter som delades ut under denna period, utgjordes 40 179 av bilister som fångats av fartkameror, visar statistik som polisen har tagit fram åt TT. Särskilt framstående är de hastighetskameror som finns i Gnistängstunneln på väg E6.20 i Göteborg och längs väg 100 i Skanör-Hölls naturreservat i Vellinge kommun. Dessa två platser står för den största mängden fortkörningsböter. – Att hålla hastighetsbegränsningarna är viktigt av flera skäl, menar Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket och lyfter främst fram risken för olyckor. Ungefär 2 400 trafiksäkerhetskameror är utplacerade längs de statliga vägarna. Dessa kameror bidrar enligt Trafikverkets uppskattningar årligen till att rädda cirka 20 liv och förhindrar att över 70 personer blir allvarligt skadade i trafiken.

Fler fortkörningar i tunnlar

Trots att flertalet förare respekterar hastighetsgränserna finns en märkbar ökning av fortkörningar i tunnlar. – Det är en helt annan miljö i tunnlarna, det är väldigt mycket mer trafik än vad det är på landsbygden, det är flera filer, och kameran är inte synlig längs väggen utan sitter uppe i taket, så vi kan inte riktigt jämföra tunnelutfallet med utfallet på vanlig landsbygd, förklarar Lundberg för TT. Det finns också en utbredd missuppfattning att trafiksäkerhetskamerorna skulle vara tomma. I dagens läge har varje kamera en mätkassett utrustad med radar och dator. Denna teknik registrerar alla fordon som passerar och tar bilder av de fordon som överskrider hastighetsgränsen.

Antalet dödsfall i trafiken ökar

Osignerad — Mon, 10 Dec 2018 12:25:57 +0000

Antalet personer som dödas trafiken har ökat kraftigt under 2018, efter flera år av sjunkande dödstal. Trafikpoliser säger att en allt mer hetsig och osäker trafikmiljö kan ligga bakom ökningen. Dessutom anser man att bilisterna på de svenska vägarna kör allt farligare nuförtiden med mindre respekt för gällande trafikregler. Efter flera år av sjunkande dödstal på de svenska vägarna ökar antalet dödade i trafikolyckor. Vid novembers utgång hade 287 personer avlidit efter trafikolyckor. Detta kan jämföras 253 totalt under 2017, och 270 respektive 259 avlidna under 2016 och 2015. Enligt trafikexpertis på Trafikverket, som uttalat sig för SVT, skall ökningen bero på mer trafik på de svenska vägarna. Trafikpoliser som NB Nyhetsbyrån varit i kontakt med sågar trafikexpertisens slutsats. Man konstaterar att trafikökningen har pågått under alla år, och även innan 2018 – då antalet dödsfall i trafiken minskade. Man uppger från NB:s källor att antalet dödsfall med stor sannolikhet är en konsekvens av en allt mer utbredd laglöshet på svenska vägar. Allt fler bilförare kör allt mer aggressivt, och respekten för trafikreglerna har minskat radikalt. Trafikpolisen lyfter även fram att det nu finns allt fler personer på de svenska vägarna som har fått sin körutbildning i andra länder, med en annan trafikkultur och trafikmiljö. Detta kan enligt de trafikpoliser som NB Nyhetsbyrån har varit i kontakt med vara en del av förklaringen till trendbrottet rörande antalet döda på de svenska vägarna. Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån

Fartkameror i tunnlar

Osignerad — Fri, 15 Jun 2018 05:39:40 +0000

Nu monteras trafiksäkerhetskameror i vägtunnlar. Under sommaren tas kameror i drift i fyra tunnlar i Stockholm och Göteborg. Målet är att få bilisterna att hålla hastighetsgränsen för att rädda liv. För att få trafikanterna att hålla hastighetsgränsen sätter Trafikverket nu upp trafiksäkerhetskameror i fyra större tunnlar för att rädda liv. Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. – Trafiksäkerhetskamerorna sätts upp i de vägtunnlar som har störst olycksrisk. Kamerorna har anpassats för tunnelmiljö. Syftet är att få högre trafiksäkerhet och bättre framkomlighet, säger Eva Lundberg, nationell samordnare, Trafikverket. Tillsammans med Polismyndigheten sätter Trafikverket nu trafiksäkerhetskameror i vägtunnlarna:

Norra länken, Stockholm
Södra länken, Stockholm
Gnistängstunneln, Göteborg
Lundbytunneln, Göteborg

Trafiksäkerhetskamerorna tas i drift sommaren 2018 Trafiksäkerhetskamerorna monteras den 11–15 juni i alla fyra tunnlarna men driftsättningen sker senare. Syftet med kameror i tunnel är inte att bötfälla fortkörare, utan att få trafikanterna att hålla hastighetsgränsen och rädda liv. För att uppmärksamma trafikanterna på att kamerorna finns, sätts vägmärken upp vid infarten till tunnlarna: hastighetsskylt, kameraskylt och tilläggstavla som talar om hur lång sträckan är som har trafiksäkerhetskameror. Källa: polisen.se