tillsatser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 08 Feb 2026 19:16:21 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg tillsatser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Kan citronsyra ge allergiska symptom? https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/kan-citronsyra-ge-allergiska-symptom/ Sun, 08 Feb 2026 11:44:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210852 Många svenskar uppger att deras allergibesvär minskar när de undviker tillsatsen citronsyra, som finns i en mängd livsmedel. Trots dessa vittnesmål saknas vetenskapliga bevis, och Livsmedelsverket bedömer ämnet som säkert – samtidigt som orsaken till varför vissa upplever en förbättring är oklar. E330 är en livsmedelstillsats som också kallas citronsyra. Den fungerar som ett antioxidationsmedel som tillsätts i mat för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas (oxideras). Den gör också att lättförstörbara vitaminer, till exempel vitamin A, D, E och B2 bevaras bättre, enligt Livsmedelsverket. Citronsyra finns också naturligt i exempelvis citrusfrukter men är inte detsamma som tillsatsen E330 och bör inte förväxlas. Citronsyra som tillsats framställs genom jäsning av kolhydrater med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger eller med olika arter av jästsvampen Candida. Iréne Hultqvists son Linus diagnostiserades som åttaåring med allergi mot björkpollen, vissa pälsdjur och gräspollen. Linus drabbades av starka allergiska reaktioner som påverkade hans vardag och tog varje sommar både ögondroppar och nässpray. De somrar familjen var ute på sjön på seglingssemester blev symtomen alltid värre. Iréne tyckte att det var märkligt att hennes son fick kraftigare reaktioner ute på sjön, där det varken fanns pollen eller pälsdjur. — Jag minns somrar när vi var på segelsemester och symtomen blev allt värre. Vi fick avsluta ledigheten med ett besök på vårdcentralen, där han fick kortisontabletter för att dämpa symtomen. Ögondropparna och nässprayerna vi hade fungerade sällan speciellt bra, sade Iréne år 2012 i en artikel på Doktorn.se. Linus kom upp i tonåren och allergisymtomen fortsatte. Detta pågick tills en vårmorgon då han gick till skolan utan att äta frukost. Linus berättade att de pollenallergiker han kände i skolan hade rinnande ögon den dagen, men han hade konstigt nog inga besvär. Det var då Iréne kom att tänka på den missade frukosten och bad honom hoppa över den även nästa dag. Det gjorde han, och symtomen uteblev även då. Iréne skriver på sin hemsida att hon alltid varit "kärringen mot strömmen" och inte riktigt accepterat det faktum att allergier beror på miljön. Hon ger som exempel hur antalet pollenallergiker har ökat markant sedan 1960- och 1970-talet, då det knappt fanns någon som hade sådan allergi. Nu är det i stället tvärtom; det är numera svårt att hitta någon utan allergi.

Läsk var boven

Som Iréne skriver så var det just under 60-talet som samhället och särskilt maten började förändras i Sverige. Kvinnorna började arbeta och hade mindre tid för att laga mat. Det ledde till att livsmedelsindustrin experimenterade fram fler produkter på marknaden och den ultraprocessade maten fick sitt uppsving. En kartläggning av svenskarnas konsumtion av ultraprocessad mat mellan 1960 och 2010 visar på en ökning på 140 procent, vilket stämmer överens med Irénes uppfattning: Sedan 1960-talet har svenskarnas matkonsumtion förändrats drastiskt och allt fler E-nummer, däribland E330, har blivit vanligare på matbordet. Frukosten Linus hade skippat bestod egentligen inte av några konstigheter: Yoggi med en macka och juice. Efter lite detektivarbete och läsning av innehållsförteckningarna kom Iréne fram till att det kunde vara citronsyra som orsakade symtomen. Varje gång Linus åt eller drack något som innehöll citronsyra fick han allergisymtom, men de dagar han var utan uteblev de. Att symtomen blev värre under seglingssemestrarna blev därmed logiskt, eftersom Linus drack större mängder läsk än vanligt under sommaren, och läsk innehåller citronsyra. I dag är Linus vuxen och har sedan dess varit symtomfri, förutsatt att han håller sig undan mat med E330. Han har till och med allergitestat sig igen som vuxen, vilket visar att han fortfarande är allergisk mot samma ämnen trots uteblivande symtom.

Tusentals vittnar om symtom

Det är inte bara Iréne som har testat detta, tusentals svenskar har upptäckt att deras allergibesvär minskar om de undviker citronsyra. Ofta talas det om att det fungerar mot särskilt pollenallergi och pälsdjursallergi, men det finns även de som upplever att deras eksem blir bättre. Sedan finns en uppsjö av diverse symtom svenskar får när de konsumerar just citronsyra, enligt individuella erfarenheter som det bland annat berättas om i Facebook-gruppen "Fri från allergi genom att undvika E330 - Citronsyra", en grupp som ökat kraftigt de senaste åren. I dag har gruppen cirka 24 000 medlemmar. Joakim Karlsson från Skåne hade läst om Irénes historia och berättar i Land.se hur hans pollenallergi försvann ett och ett halvt dygn efter att han uteslutit allt E330. — Jag beslöt mig för att testa. Jag valde bort alla livsmedel där det stod citronsyra eller E330 i innehållsförteckningen. Efter ett och ett halvt dygn var jag symtomfri. För att se om allergin verkligen hade försvunnit provade jag att ta bort mina allergimediciner – och det hade den, berättar han. I en artikel i Göteborgs-Posten, som publicerades 2016, berättar även Ann-Sofie Glans om hur hennes då nioåriga dotter blev fri från sina svåra eksem efter att ha uteslutit E330. På tre veckor blev hon helt symtomfri och läkarna konstaterade sedan att hon var allergisk mot svartmögel, det vill säga samma typ av svamp som används vid tillverkningen av citronsyra. Dottern fick ett läkarintyg till skolan så att hon kunde få slippa citronsyra i skolmaten.

Livsmedelsverket: Allergi mot citronsyra omöjligt

Enligt Livsmedelsverket kan man inte vara allergisk mot citronsyra, men det är inte heller det som man brukar säga sker – utan snarare att citronsyran triggar andra allergier. Som tidigare nämnts framställs konstgjord citronsyra genom att jäsa kolhydrater, som exempelvis ananas eller majs, med hjälp av mögelsvampar. Teorin, som inte är vetenskapligt bevisad, är att det är just denna process som kan ge upphov till någon form av förorening från mögelsvamparna i citronsyran som i sin tur är den egentliga orsaken till att kroppen blir känslig för de ämnen som sedan triggar allergiska reaktioner. Livsmedelsverket menar dock att citronsyran renas ordentligt när den är klar, så inga spår av mögelsvampen ska finnas kvar. Däremot konstaterar även de att åtskilliga konsumenter hört av sig kring ämnet, men de vet inte vad det beror på.

Vissa påverkas av juice

Det finns även ett flertal människor som säger sig påverkas av vissa juicer, även om de inte ska innehålla någon citronsyra. Detta är exempelvis något som Iréne märkte med sin son Linus, att han även fick allergiska besvär från juice gjord på koncentrat. För att en produkt ska få kallas för juice måste den bestå av 100 procent frukt, grönsaker eller bär, med andra ord får man inte tillsätta exempelvis citronsyra. Däremot kan man framställa juice på olika vis. Det vanligaste är juice från koncentrat – saften pressas, det mesta av vattnet tas bort och koncentratet pastöriseras. I fabriken späds det sedan ut med vatten igen innan förpackning. Teorin där är att det kommer in mögel vid denna typ av tillverkning, möjligen genom att man använder sig av gammal frukt. Även här finns inget vetenskapligt bevis för påståendet. Däremot vittnar åtskilliga om att det oftast går bra att dricka färskpressad juice utan symtom.

Finns i många livsmedel

Citronsyra är en väldigt vanlig tillsats i mat och kan benämnas på olika vis i ingredienslistan. Det kan exempelvis stå antioxidationsmedel/konserveringsmedel citronsyra eller antioxidationsmedel/konserveringsmedel E330, enligt Livsmedelsverket. Den är vanlig i allt från glass, läsk och kakor till ost, buljong och sylt. Den kan även finnas i hygienprodukter. Det är heller inte ovanligt att man tillsätter det när man syltar eller saftar, då det fungerar som konserveringsmedel. Exempelvis finns det i syltsocker av den anledningen, men finns inte i vanligt strösocker. Som nämnt finns väldigt få studier och vetenskap bakom just citronsyra och upphov till allergier, eller annan påverkan på kroppen. Livsmedelsverket menar att det likt alla livsmedel och tillsatser säkerhetskontrolleras, men däremot finns det väldigt få studier kring ämnet. En mindre studie, som gjordes 2018, påpekar exempelvis att det inte finns några vetenskapliga studier för att bedöma säkerheten vid högt och långvarigt intag av citronsyra. Samma studie, som gjorts av forskare från University of Illinois i Chicago, pekar också mot att själva svampen Aspergillus niger faktiskt i sig är ett allergen. Forskarna beskriver i studien fyra fall där intag av citronsyra i mat, dryck eller vitaminer följts av återkommande inflammation med symtom som andningsbesvär, led- och muskelsmärta, magproblem och kraftlöshet. De misstänker att citronsyra kan trigga en skadlig inflammationskedja som yttrar sig olika beroende på individens genetiska känslighet, men betonar dock att mer forskning behövs.

Allergiförbundet reagerar

Astma- och Allergiförbundet är också medvetna om citronsyrans påverkan då medlemmar hört av sig till dem gällande det. Det var så pass många medlemmar som hörde av sig att förbundet valde att kontakta Livsmedelsverket i frågan. Man efterfrågade då ett initiativ till en studie i ämnet, men Livsmedelsverket menade att det inte var deras uppdrag att utföra kliniska studier om allergi. — Inom Astma- och Allergiförbundet anser vi att det är viktigt att visa lyhördhet och respekt för människors upplevelser och erfarenheter när det gäller allergireaktioner. I samverkan mellan patient, medborgare, myndigheter, forskare och så vidare, når vi snabbare resultat och förbättringar, både rent hälsomässigt och när det gäller livskvalitet för personer med allergisjukdom. Om många individer rapporterar en positiv effekt av att utesluta ett livsmedel, borde det vara både intressant och relevant att studera, sade Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet, till Allegria under 2016. Som alltid bör man inte utesluta mat utan samråd med läkare eller exempelvis en dietist. Däremot går det alldeles utmärkt att välja livsmedel utan citronsyra utan att mista näring, då det finns renare produkter på marknaden utan alltför många tillsatser, för den som vill pröva att utesluta ämnet för att lindra sin allergi. — Visionen är att fler studier görs inom området, men innan detta är klart vill jag poängtera att man inte har något att förlora på att testa att utesluta citronsyra ur kosten, sade Iréne i en artikel i Doktorn.se. — Om man slipper symtomen är det ju en enkel lösning på ett ofta jobbigt problem. Tänk att slippa kliande ögon och rinnande näsa!]]> Var tredje matvara i Norge innehåller tillsatsämnen – forskare vill veta mer om hälsoeffekterna https://nyadagbladet.se/halsa/var-tredje-matvara-i-norge-innehaller-tillsatsamnen-forskare-vill-veta-mer-om-halsoeffekterna/ Tue, 13 Jan 2026 14:17:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219667 Var tredje produkt av 45 000 undersökta livsmedel innehöll ett eller flera tillsatsämnen, visar en ny norsk studie. Forskarna efterlyser mer kunskap om vad kombinationen av olika ämnen gör med hälsan. Forskare vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) har genomfört den hittills mest omfattande kartläggningen av tillsatsämnen i norska livsmedel, rapporterar NRK. Studien fokuserade på så kallade emulgatorer, förtjockningsmedel och stabilisatorer – ämnen som används för att ge livsmedel önskad konsistens, smak och hållbarhet. Resultaten visar att 32 procent av de undersökta produkterna innehöll minst ett sådant ämne, och 60 procent av dessa innehöll mer än ett. — Det som överraskade mig mest var hur utbrett det är med kombinationer av tillsatsämnen i matvarorna, säger Åsne Skram Trømborg, doktorand vid NMBU.

Högst förekomst i desserter och bakverk

Tillsatsämnena var vanligast i desserter, glass, kakor och bageriprodukter – där upp till 84 procent av produkterna innehöll sådana ämnen. De vanligaste tillsatserna var mono- och diglycerider av fettsyror (E471) och fosfater (E450). Flera av dessa ämnen har tidigare kopplats till möjliga negativa hälsoeffekter, bland annat påverkan på tarmfloran och inflammationsprocesser i kroppen, skriver forskarna. Över hälften av de undersökta produkterna klassificerades som "hyper-smakliga" – livsmedel med höga halter av socker, fett, salt och kolhydrater som gör dem lätta att äta för mycket av.

"Vi vet för lite om cocktaileffekter"

Tidigare studier har främst fokuserat på hur enskilda ämnen påverkar hälsan. Men enligt Trømborg säger det lite om vilken effekt blandningen av olika ämnen kan ha. — Vi vet för lite om möjliga cocktaileffekter. Detta gör det svårt att säga vad det är i maten som eventuellt påverkar vår hälsa, säger hon. Forskarna planerar nu fler studier för att undersöka hur kombinationer av tillsatsämnen påverkar kroppen, både genom djurförsök och studier på människor.

Myndigheten välkomnar forskning

Marius Kallerud Beck vid den norska livsmedelsmyndigheten Mattilsynet påpekar att alla tillsatsämnen genomgår riskbedömning innan de godkänns, men erkänner att kunskapen om kombinationseffekter är begränsad. — Vi vet mycket om tillsatsämnen var för sig, men kunskapen om kombinationseffekter är begränsad. Vi är därför positiva till mer forskning på detta område, säger han. I väntan på mer kunskap rekommenderar forskarna att man äter färska och obehandlade livsmedel.]]> Livsmedelstillsatser kopplas till typ 2-diabetes https://nyadagbladet.se/halsa/livsmedelstillsatser-kopplas-till-typ-2-diabetes/ https://nyadagbladet.se/halsa/livsmedelstillsatser-kopplas-till-typ-2-diabetes/#respond Sun, 11 Aug 2024 06:05:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=182512 Det finns en koppling mellan livsmedelstillsatser och typ 2-diabetes, visar en fransk studie. Bland annat kopplades ämnena karragenan, xantangummi och natriumcitrat till en förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Ultraprocessad mat innebär att man bearbetat maten betydligt samt lagt till flera kemiska tillsatser. "Vanlig" processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig. Ofta innehåller ultraprocessad mat livsmedelstillsatser i form av bland annat emulgeringsmedel och stabilisatorer för att ge bättre konsistens och hållbarhet. Bland annat tillsättsämnet karragenan i exempelvis chokladmjölk så att chokladen fördelas väl med mjölken, det är också vanligt att använda i glass. Även fuktighetsbevarande ämnen läggs till i allt från glass till dressingar, och även i växtbaserad mjölk och skinkpålägg. Även om dessa är godkända tillsatser har dock studier på senare år visat att de kan vara skadliga. Bland annat visade en studie från 2015 att de kan orsaka fetma och även tarmsjukdomar. Vidare visade en annan studie från 2019 att emulgeringsmedel även kan kopplas till ångest i djurförsök. En nyare fransk studie från 2021 visade också att vissa konserveringsmedel i ultraprocessad mat kunde förändra tarmfloran hos människor. Det visade även en norsk studie som publicerades året efter.

Typ 2-diabetes

I en ny studie från Université Sorbonne Paris Nord, i Frankrike, har man analyserat data från 104 139 deltagare i den franska NutriNet-Santé-studien. I studien har man följt deltagarna mellan 1 maj 2009 och 26 april 2023, där de återkommande fått svara på frågor kring maten de äter samt även sin hälsa. Under en sjuårsperiod utvecklade 1056 av deltagarna typ 2-diabetes, enligt studien som publicerats i The Lancet Diabetes and Endocrinology. Studien visar att risken för att utveckla sjukdomen var något högre för de deltagare som åt mycket av sötningsmedlen guarkärnmjöl, xantangummi, gummi arabicum, karragenan, trikalciumfosfat, natriumcitrat samt mono- och diacetylvinsyraestrar av mono- och diglycerider av fettsyror. "Vi fann direkta samband mellan risken för typ 2-diabetes och exponering för olika livsmedelstillsatser i form av emulgeringsmedel som ofta används i industriella livsmedel", skriver forskarna i studien, men betonar också att mer forskning inom ämnet behövs.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/livsmedelstillsatser-kopplas-till-typ-2-diabetes/feed/ 0 Matchecken – håll koll på E-ämnen och socker https://nyadagbladet.se/halsa/matchecken-hall-koll-pa-e-amnen-och-socker/ https://nyadagbladet.se/halsa/matchecken-hall-koll-pa-e-amnen-och-socker/#respond Tue, 26 Apr 2022 14:31:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=120706 I författaren och vetenskapsjournalisten Ann Fernholms app Matchecken kan konsumenter på ett enkelt sätt filtrera bort de E-ämnen och tillsatser man vill undvika att äta. I höstas släpptes appen Sockerchecken av författaren och doktorn i molekylär bioteknik Ann Fernholm. Appen kan avslöja innehåll av socker i varor genom att enkelt skanna dem med mobilen. När Fernholm skrev ett kapitel om E-ämnen i sin nya bok insåg hon hur mycket tillsatser hon och hennes barn fått i sig genom åren. Hon började då försöka lära sig alla dessa nummer för att kunna undvika att köpa vissa av dem. E-ämnen finns det gott om i alla slags produkter, däremot är inte alla hälsovådliga. Fernholm insåg snabbt att det är nästintill omöjligt att komma ihåg vilka tillsatser man kan tänka sig att äta och vilka man bör undvika. ”För vem minns att E 100 är kurkumin, en naturlig antioxidant som finns i gurkmeja, medan E 123 är det onaturliga färgämnet Amarant?” skriver hon i sin blogg. Därför har man nu uppdaterat Sockerchecken och döpt om den till Matchecken. Nu kan konsumenter på ett enkelt sätt skanna sina varor och se vad de innehåller. I appen kan man se hur mycket socker varor innehåller och även antalet kolhydrater. Sedan kan man lägga till olika filter för E-ämnen som: citronsyra, fosfater, nitriter, onaturliga ämnen, osäkra e-nummer, smakförstärkare och sötningsmedel. I appen finns även förklaringar till de olika filtren. Appen kommer att uppdateras kontinuerligt med aktuell information. Det går att skanna 15 produkter gratis, därefter kostar appen ungefär ”som en kopp kaffe” varje månad. Fernholm själv skriver att hon kommer att använda filtren för sötningsmedel, onaturliga ämnen och osäkra E-nummer när hon handlar.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/matchecken-hall-koll-pa-e-amnen-och-socker/feed/ 0 Varning för förtjockningsmedlet karragenan https://nyadagbladet.se/halsa/varning-for-fortjockningsmedlet-karragenan-och-vad-det-kan-gora-med-din-tarmflora/ https://nyadagbladet.se/halsa/varning-for-fortjockningsmedlet-karragenan-och-vad-det-kan-gora-med-din-tarmflora/#comments Tue, 18 Aug 2020 17:44:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=81824 Det vanligt förekommande förtjockningsmedlet karragenan kan orsaka skada på din tarmflora. Livsmedelstillsatsen karragenan kommer från en rödalg som kallas Chondrus crispus (karragentång). Den blev införd i livsmedelsindustrin på 1930-talet och är en populär ingrediens att tillsätta i livsmedel som ett förtjockningsmedel. Syftet är då att förbättra strukturen och lösligheten av andra ingredienser. Den här produkten har dock visat sig påverka tarmfloran negativt och i sin tur försvaga kroppens immunförsvar. Den kemiska strukturen av karragenan kan innehålla upp till 40 procent svavelföreningar. På grund av detta är den nedbrutna formen av tillsatsen inte tillåten för användning inom livsmedelsindustrin eftersom den har kända inflammatoriska effekter i djurförsök. När den naturliga formen bryts ned, till exempel genom kontakt med syra, blir svavelkomponenten av tillsatsen instabil och reaktiv. Vissa undrar att om en syra kan förändra den naturliga formen av karragenan så att det blir reaktiv, skulle då inte magsyran framkalla denna effekt? Det är en viktig fråga som många tycker att den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) redan borde ha besvarat, något de inte har. Karragenan har också angetts som en substans som i allmänhet betraktas som säker (GRAS), sedan 1973. Karragenan försvagar immunförsvaret Även andra biologiska mekanismer i kroppen kan störas av karragenan som till exempel regleringen av bland annat insulin och andra immunförsvarsrelaterade funktioner. Karragenan liknar en naturligt förekommande sulfatförening i våra kroppar som arbetar med enzymfunktioner i våra tarmar. Med tillskott av karragenan kan normal cellfunktion och reglering ändras när normal aktivitet av våra egna enzymer blir hämmade. Möjligen på grund av sin höga reaktivitet, kan karragenan störa ett friskt immunsvar genom att förändra kroppens naturliga försvar med antikroppar. Antikroppar skickar varningssignaler till vårt immunförsvar om en främmande inkräktare har tagit sig in. En ohälsosam immunrespons kan leda till inflammation i mag-tarmkanalen och förorsaka en mängd problem. Karragenan förändrar tarmfloran På grund av variationer i människors tarmflora, eller bakterier som finns naturligt i tarmen, tror forskarna att tillsatsen karragenan kan orsaka inflammation genom att förändra den typ av bakterier som finns i mag-tarmkanalen. Symtom som förknippas med förändrade bakteriekoncentrationer i tarmen inkluderar inflammatoriska polyper och onormal vävnadstillväxt som kan vara tecken på ett mer allvarligt hälsoproblem. Studier föreslår även att kroppen uppvisar samma svar på karragenan som den gör när man får en bakteriell infektion från bland annat sjukdomen Salmonella. Livsmedel som innehåller karragenan De flesta livsmedel som innehåller tillsatsen är de med låg fetthalt eller helt fettfria livsmedel som saknar tillverkarens önskade textur och viskositet. Tillsatsen ger inget näringsinnehåll eller smak till livsmedel. Vilken av dessa nedan hittar du till exempel i ditt eget kök? • Mjölkprodukter, inklusive mandel, ris, soja och även kokosmjölk • Kvarg • Glass • Yoghurt • Färdig frysmat • Organisk Juice • Fryst pizza • Påläggskött såsom skivad kalkon • Konserverade soppor • Gräddfil • Bearbetade såser och dipmixer • Modersmjölksersättning   Originalartikel från NaturalNews, tidigare återpublicerad på Vaken ]]> https://nyadagbladet.se/halsa/varning-for-fortjockningsmedlet-karragenan-och-vad-det-kan-gora-med-din-tarmflora/feed/ 1