<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>tågtrafik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/tagtrafik/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 10 Aug 2026 06:27:56 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>tågtrafik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nytt tåg mellan Finland och Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/ny-tagforbindelse-oppnad-mellan-finland-och-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Aug 2026 06:25:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Haparanda]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236797</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny tågförbindelse mellan Uleåborg i Finland och Haparanda i Sverige har öppnats. Resan tar en timme och 40 minuter och innebär att passagerartrafik åter går över gränsen efter flera decennier.</strong>

Det första tåget avgick från Uleåborg strax efter klockan fem på måndagsmorgonen och anlände till Haparanda vid sjutiden finsk tid. Tåget var drygt en kvart försenat till följd av spårarbeten, <a href="https://yle.fi/a/7-10103300" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Svenska Yle.

På sträckan stannar tåget i Kemi och Torneå. Förbindelsen knyter samman den finska järnvägen med den svenska sidan av Tornedalen och gör det möjligt att resa vidare från Haparanda med tåg i Sverige.
<h3>Första passagerartrafiken sedan 1988</h3>
Rälsbussar har tidigare trafikerat sträckan mellan Finland och Sverige, men någon motsvarande passagerartrafik har inte funnits sedan 1988.

— <em>Sedan dess har vi väntat på en tågförbindelse</em>, säger Torneås stadsdirektör Jukka Kujala.

För nordiska medborgare sker vanligtvis ingen passkontroll mellan Finland och Sverige. Tullen, polisen och Gränsbevakningsväsendet påminner dock resenärer om att de alltid ska kunna styrka sin identitet.

Från Haparanda går det att resa vidare med tåg inom Sverige och vidare ut i Europa. Enligt den finländska tågoperatören VR är anslutningarna från Haparanda ännu begränsade, men tidtabellerna väntas förbättras nästa år för att bättre anpassas till tågen från Finland.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Urspårat godståg stoppar tågtrafiken i Västsverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ursparat-godstag-stoppar-tagtrafiken-i-vastsverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Jun 2026 05:21:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bollebygd]]></category>
		<category><![CDATA[Borås]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233989</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett 600 meter långt godståg har spårat ur utanför Bollebygd. Ingen person har kommit till skada, men olyckan stoppar tågtrafiken på flera sträckor och återställningen kan ta omkring två veckor.</strong>

Urspårningen inträffade strax före klockan 15 på torsdagen och har enligt Trafikverket orsakat omfattande skador på järnvägsanläggningen.

Tågtrafiken är stoppad mellan Göteborg och Borås och påverkar även trafiken från Göteborg mot Stockholm och Kalmar. Trafikverket uppger att det i nuläget saknas prognos för när sträckan kan öppnas igen.

Orsaken bedöms preliminärt vara en så kallad solkurva, där rälsen deformeras av värme.

— <em>Orsaken är en förmodad solkurva</em>, säger Hanna Ekberg, sektionschef Underhåll järnväg på Trafikverket, i myndighetens pressmeddelande.

Skadeläget ska utvärderas under de kommande dagarna. Trafikverket pekar på svårframkomlig terräng, många urspårade vagnar och stora skador på anläggningen.

— <em>En mycket grov uppskattning i ett sånt här tidigt skede är att röjnings- och återställningsarbete bedöms ta cirka två veckor</em>, säger Ekberg.

Resenärer med bokade tågresor uppmanas att kontakta sitt tågbolag och följa den löpande trafikinformationen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snökaos drabbar flygtrafiken i Europa – Finnair ställer in avgångar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vader/snokaos-drabbar-flygtrafiken-i-europa-finnair-staller-in-avgangar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Jan 2026 07:30:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Väder]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[flygtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[oväder]]></category>
		<category><![CDATA[Skottland]]></category>
		<category><![CDATA[snö]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219394</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kraftiga snöfall orsakar stora problem för flyg- och tågtrafiken i Europa. Hundratals flyg har ställts in i Paris och Amsterdam, och Finnair har tvingats ställa in avgångar som berör omkring 600 resenärer.</strong>

I Sverige har vintervädret drabbat trafiken hårt. Snöovädret har skapat kaos på vägarna och orsakat flera trafikolyckor. Tågtrafiken har också påverkats kraftigt, där åtskilliga avgångar blivit inställda eller försenade, något som skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ovadret-anna?inlagg=73117938d6d580f2e2249ea7ccf36290" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a> skrivit om.

Finska flygbolaget Finnair har också påverkats och tvingats ställa in flyg till och från Amsterdam både i måndags och på tisdagen, rapporterar finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10090897" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>. Omkring 600 resenärer ska ha påverkats av de inställda avgångarna.

I Nederländerna har all tågtrafik stått stilla under tisdagen och hundratals flyg har ställts in. Vid Paris flygplats Charles de Gaulle har två av fem avgångar ställts in under onsdagsmorgonen.

Storbritannien upplever sin hittills kallaste natt i vinter – minus 12,5 grader uppmättes i Norfolk. I Skottland har över 300 skolor hållit stängt och tågtrafiken drabbats av kraftiga störningar.
<h3>Blir kallare</h3>
Meteorologiska institutet varnar för fortsatt bistert väder i Finland. I Lappland kan graderna krypa ner mot minus 40 grader de närmaste dagarna. I södra och mellersta delarna av landet väntas temperaturer på 15–25 minusgrader.

I Sverige fortsätter SMHI att varna för fortsatt snöoväder. En del tåg kommer att vara fortsatt inställda under onsdagen och torsdagen, bland annat har Norrtåg ställt in sina resor mellan Kiruna och Luleå på grund av kyla.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hård internkritik mot Sekos förbund efter avblåst tågstrejk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hard-internkritik-mot-sekos-forbund-efter-avblast-tagstrejk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hard-internkritik-mot-sekos-forbund-efter-avblast-tagstrejk/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 May 2023 12:55:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[fackförbund]]></category>
		<category><![CDATA[Öresund]]></category>
		<category><![CDATA[Seko]]></category>
		<category><![CDATA[strejk]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=150166</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den omfattande tågstrejken som var planerad till måndagen avblåstes, men internkritiken bland medlemmarna gentemot fackförbundet Sekos ledning efter uppgörelsen med Almega Tågföretagen är hård.</strong>

<strong>– <em>Att lägga några kronor på ett kompsaldo betyder ju inget när vi ska planera familjelivet. För arbetsgivarna är vi fortfarande livegna tjänstehjon</em>, säger Susann Högye-Bäckman, ordförande för Seko Pendelklubben.</strong>

Tidigare i år gick Stockholms lokförare ut i <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/strejken-i-gang-kaos-for-stockholms-pendlare/" target="_blank" rel="noopener">strejk</a> efter att man inom länet tagit beslutet att plocka bort tågvärdar från tågen, något lokförarna menade bland annat försämrade säkerheten. Strejken var en så kallad ”vild strejk” som innebär att den genomfördes samtidigt som parterna har kollektivavtal, vilket innebär att ett fackförbund enligt stadgarna inte kan strejka. Efter strejken <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/fackforbund-vagrar-hjalpa-strejkande-lokforare/" target="_blank" rel="noopener">stämdes</a> över 100 lokförare av Almega Tågföretagen. Fackförbundet Seko valde att inte hjälpa sina medlemmar med rättslig hjälp eftersom strejken kunde betraktas som en ”olovlig stridsåtgärd” som stred mot förbundets stadgar.

Den 2 maj planerade dock Seko in en strejk för medlemmar på Transdev (Öresundstrafiken), SJ, Green Cargo och MTR Tunnelbanan i Stockholm. Strejkvarseln handlade delvis om att man <a href="https://www.seko.se/press-och-aktuellt/nyheter/2023/seko-varslar-om-strejk-pa-spartrafikomradet/" target="_blank" rel="noopener">ville</a> få ett slut på schemaändringar och att arbetarna måste få tid till återhämtning där Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia, bland annat pekade på att "hela spårtrafikbranchen går åt helt fel håll".

En medling mellan fackförbundet och Almega Tågföretagen påbörjades strax därefter och man konstaterade snabbt att tågföretaget inte skulle gå med på alla krav från sina arbetare, vilket gjorde att man planerade in en strejk för cirka 1200 medlemmar.

Under måndagsförmiddagen kom dock de båda parterna överens om ett nytt avtal och Seko ställde in den planerade strejken.

"<em>Förbundet bedömer att uppgörelsen är så pass bra och att ett verkställande av en strejk inte skulle leda till en bättre uppgörelse</em>", går att läsa i ett <a href="https://www.seko.se/press-och-aktuellt/nyheter/2023/seko-och-almega-tagforetagen-overens--strejken-blases-av/" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Besvikelse bland medlemmar</h3>
Medlemmarna är däremot inte lika nöjda och många känner sig svikna av fackförbundet som inte följt upp alla de krav som lokförarna hade.

– <em>Jag överväger till och med att lämna Seko, trots att jag varit medlem i över 30 år</em>, <a href="https://sverigesradio.se/artikel/overvager-att-lamna-seko-starka-reaktioner-pa-avblasta-strejken" target="_blank" rel="noopener">säger</a> exempelvis tågvärden Anders som arbetar på Mälartåg till skattefinansierade SR.

Även om man exempelvis fått igenom en reglering av sena schemaläggningar, som man menar nu måste ske 14 dagar i förväg, har arbetsgivaren ändå rätt att justera dessa "vid oförutsägbara händelser" kortare tid i förväg.

– <em>Jag har inte riktigt landat i det här än, men det är tråkigt att de inte fick till bättre lösning på schemafrågan, den känns inte tillräckligt hårt skriven</em>, <a href="https://www.arbetaren.se/2023/05/15/strejken-avblast-seko-har-gett-upp-for-latt/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Melissa Svenhard, vice ordförande för Sekoklubben Lok Pendeln, till Arbetaren. <em>Vad innebär ”oförutsägbara händelser”? I den här branschen sker alltid oförutsägbara saker. Betyder det att nuvarande situation kan fortsätta?</em>

Susann Högye-Bäckman, ordförande för Seko Pendelklubben och medlem i Rättvisepartiet Socialisterna, pekar i en kommentar till <a href="https://proletaren.se/artikel/sekostrejk-avblast-forbundsledningen-nojd-med-ingenting" target="_blank" rel="noopener">Proletären</a> på att det största problemet för tågpersonal inte är den ekonomiska ersättningen, utan svårigheten att planera sin vardag.

– <em>Att lägga några kronor på ett kompsaldo betyder ju inget när vi ska planera familjelivet. För arbetsgivarna är vi fortfarande livegna tjänstehjon</em>, säger hon.

Seko har heller inte kommit längre i frågan om ensamarbete för lokförarna i landet, det vill säga borttagandet av tågvärdar. Där menar man att frågan är "komplex" och även delvis är ett politiskt beslut.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hard-internkritik-mot-sekos-forbund-efter-avblast-tagstrejk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga tåg försenade under 2018</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-tag-forsenade-under-2018/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-tag-forsenade-under-2018/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 20 Jan 2019 15:35:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[SJ]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57876</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Punktligheten på de svenska järnvägarna försämrades betydligt förra året. Mer än vart tionde persontåg kom fram för sent, visar siffror från Trafikverket.</strong>

År 2018 blev tungt för järnvägstrafiken i Sverige, efter att ha varit relativt stabil under en rad år försämrades punktligheten.

Inte mindre än 103 546 persontåg, det vill säga 12,2 procent av det totala antalet, kom inte fram i tid. Det är 2,5 procentenheter sämre än 2017 och de ansvariga på Trafikverket är besvikna, rapporterar SVT. Trafikverkets mål är att 95 procent skall komma i tid.

Tre orsaker pekas ut bakom det dystra rekordet. Vädret med en snörik vinter och rekordvarm sommar. Vidare omfattande renoverings- och moderniseringsarbeten som begränsade framkomligheten på spåren. Dessutom fjolårets ovanligt stora antalet resenärer.

&#160;

<em>Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-tag-forsenade-under-2018/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Järnvägen som inte binder storstäder struntar Trafikverket i&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/jarnvagen-som-inte-binder-storstader-struntar-trafikverket-i/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/jarnvagen-som-inte-binder-storstader-struntar-trafikverket-i/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 28 Feb 2016 18:22:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Sternlycke]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26559</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trafikverket har ambitionen att återställa decenniers underhållsskuld, men bara för banor i storstadsområdena och mellan dem, så som man redovisat i sitt förslag till infrastrukturplan 2018-2029 som riksdagen skall besluta om i höst eller nästa vår. De lågtrafikerade banorna med under ett persontåg i timmen får inget. Tvärtom säger man att vi måste våga prioritera och lägga ner. Det skriver Hans Sternlycke.
</strong>

Nästa år planeras Kinnekullebanan, Fryksdalsbanan, Landeryd-Torup, Dannemora-Hallstavik och Mellerud-Bengtsfors stängas. Lysekilsbanan med frakt av järnvägsräls och intill Sveriges enda djuphamn skall också få en stoppbock. Norra Bohusbanan hotas.

Inte bara de mindre banorna drabbas. Inte bara Viskadalsbanan, utan nu planeras också kraftigt bantat underhåll för Kust till kustbanan. Den som Sverigeförhandlarna lovat att upprusta som kompensation för att det inte blev en östlig dragning av Götalandsbanan. De 235 miljoner kronor som skulle gett Dalabanan lite högre hastighet dras också in. Till men för Trafikverket i Borlänge.

<strong>Dagens underhåll</strong> på nio miljarder kronor om året behövde ökas till 13 miljarder bara om dagens standard skall kunna hållas. Skall den återställas till vad den var tidigare behövs 3 miljarder till per år under 2018-2029. För lång tid. Förlusten av det eftersatta underhåller är 12 miljarder om året.

Den nya banan Almedal-Borås senareläggs. Varberg får ingen tunnel och dubbelspår. Det blir inte heller dubbelspår Ängelholm-Maria. Lund-Flackarp får inte fyrspår.

Samtidigt med all desinvestering vill Trafikverket lägga 19 miljarder kronor under perioden på det europeiska ERTMS med signaler i loket, trots att vårt ATC fungerar väl och våra grannländer inte ändrar sitt system på det närmaste. Verket vill också ha eldrift av lastbilar. De enda lönsamma sträckorna är Stockholm-Göteborg och vidare till Malmö. En investering på minst 20 miljarder kronor. När det finns järnväg.

<strong>Lastbilarna körs</strong> till stor del med utländska chauffören och betalar ingen skatt för sitt slitage av vägen. Åkarna går till storms mot att införa kilometerskatter trots att det skulle gynna dem med en rättvisare konkurrens. Samtidigt tillåts tyngre och längre bilar så att de kan kan konkurrera med tåget på än längre distanser.

Banavgifterna höjs från i 1,5 miljard kronor i år till 2,5 miljard 2025. Det trots att trafikutskottet 2012 beslöt att de skulle vara oförändrade. Anna Johansson säger att man bara följer EU:s regler och att Trafikverket beslutar. Danmark och Norge handlar annorlunda.

<strong>Mottot att varje trafikslag</strong> ska bära sina egna kostnader kom redan 1963 och återupprepades i det trafikpolitiska beslutet från 1997/1998 efter Kom-kom-utredningen. Det har ännu inte effektuerats. Först när det skett genom kilometerskatt för lastbilar och när järnvägsunderhållet är återställt kan det komma på fråga att höja banavgifterna.

Med Anna Johanssons åsikt, att det gäller att förvalta och utveckla med de pengar vi faktiskt har drivs realkapitalförstöringen på. För att få fungerande transporter är det i stället dags för en krisplan och låna pengar till upprustningen. Hela Sverige skall leva. Helsvetsad räls på betongslipers och makadambädd på hela järnvägsnätet är en affär på 15 miljarder kronor, 70 miljoner kronor milen. Lägre underhållskostnad och ökade banavgifter genom flerfaldigad trafik genom att hastighet och axeltryck bidrar till räntorna. En procent av BNP, idag 39 miljarder kronor, investerades på järnväg i dess barndom med lån.

<strong>Något sådant behövde göras</strong> igen nu för att bygga om Sverige för järnväg och få ett hållbart transportsystem.

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/jarnvagen-som-inte-binder-storstader-struntar-trafikverket-i/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;En krisplan för järnvägen behövs&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/en-krisplan-for-jarnvagen-behovs/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/en-krisplan-for-jarnvagen-behovs/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Jan 2014 00:27:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Sternlycke]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[tåg]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15091</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Nu har förfallet av järnvägen gått så långt, att urspårningarna inte bara drabbar försummade linjer som Norra stambanan. Två godståg har spårat ur inom två månader intill Stockholm. SEKO säger att det inte längre är fråga om, utan när det sker en allvarlig olycka med persontåg. Järnvägen har blivit livsfarlig. Sedan 2008 har 23 urspårningar orsakats av fel som Trafikverket känt till.</strong> </span>

Sträckan mellan Södra station och Centralen i Stockholm har fortfarande träslipers. Att rälsen sitter lös, hade banarbetare varnat för länge, framkom det, när det första av de två godstågen spårade ur i november. Dock inte på den sträckan. Orsaken är ännu inte klar.

<strong>Det blev nio</strong> dagars förseningar á 10-20 miljoner kronor per dag enligt KTH. Om sådant inträffar regelbundet slutar människor våga åka tåg, och företagen vågar inte skicka gods på järnväg, säger man.

Nästa urspårning blev med ett posttåg på grund av brott i tungan på en växel. Växeln visade sig vara helt upprostad. Det var sprickor i rälsen, som Trafikverket borde upptäckt, när man senast ultraljudsmätte. Facket säger att det kommit 43 larm om problem vid växeln sedan 2008. Även allvarliga fel har inte åtgärdats.

<strong>Samma dag blev det</strong> stopp för tågen på grund av ett rälsbrott vid ett hårt trafikerat järnvägskryss i Olskroken i Göteborg. Det var provisoriskt lagat, men nu måste det beställas en ny växel i specialhärdat stål från utlandet. Man lyckades skynda på tillverkningen, så att det blev bara några dagars avbrott i trafiken. Även här är det frågan om långvarig förslitning och brist på underhåll.

Trafikverket påstod i Kapacitetsutredningen, att man skulle kunna finansiera en god del av återhämtninngen av det eftersatta underhållet genom rationaliseringar hos verket. Av det syns ha blivit inget. Tvärtom verkar de extrapengar regeringen beviljat för underhåll inte nått fram. Underhållsentrepenörerna har fått avskeda personal för att de fått färre order. Näringslivets transportråd har skrivit till verket för att få en redovisning av vart extraanslagen tagit vägen.

<strong>En orsak till bristen</strong> på pengar är den svällande byråkratin hos verket på grund av privatiseringen av underhållet. Lika många järnvägsarbetare, som försvunnit på banan, har ersatts av fler anställda på Trafikverket för att hantera anbud. Därtill behöver entrepenörerna anställa fler på kontoren för det. Frågan är om privatiseringen sparat pengar. Med anbud är inte heller anbudsgivarna så intresserade av att åtgärda sådant som inte står i anbudet, som man upptäcker.

Den svenska järnvägens situation börjar likna den engelska järnvägens krasch efter privatiseringen. En krisplan måste upprättas, och alla medel, som kan frigöras, måste sättas in för att återupprätta järnvägen. Kanske måste vi göra som Frankrike, styra över medel från väg till järnväg. Vi kan inte ha stora vägprojekt när oljan sinar och klimatet hotas. Trots det innebär Trafikverkets förslag till långtidsplan för infrastrukturen har stora vägsatsningar med stöd av uppskrivningar av biltrafiken, vilka går tvärtemot de siffror, som statens egen myndighet Trafikanalys redovisar.

<strong>En riktig investeringsbudget</strong> måste ersätta den anslagstilldelning och det budgettak för infrastrukturen, som vi har nu. Det ger kraftigt fördyrande svängighet och småduttebyggande. Järnvägsinvesteringar bör göras i jämn nivå och för långa bansträckor åt gången för att få snabb nytta för pengarna, låga kostnader och små ränteutlägg.

Finansiering kunde ske med järnvägsobligationer, som gåve en säkrare avkastning för pensionsfonder och privatpersoner, än man har idag. Höghastigetsjärnväg mellan Oslo och Göteborg är så lönsam, att norska oljefonden och kinesiska byggare är beredda att satsa pengar. Byggd industriellt på broar kan själva byggtiden bli fyra år.

<strong>Samma torde gälla</strong> för en bana mellan Stockolm och Malmö med en avstickare till Göteborg. Sådana byggen kunde fördubbla kapaciteten på stambanorna genom jämnare hastigheter där. Banöverutnyttjandet kan minska och ge tidsmarginaler för underhåll. Beslutet från 2005 med bara felavhjälpande underhåll måste rivas upp.

&#160;

<em>Hans Sternlycke
ordförande för Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/en-krisplan-for-jarnvagen-behovs/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frostsprängda hjul på pendeltågen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/frostsprangda-hjul-pa-pendeltagen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/frostsprangda-hjul-pa-pendeltagen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 Feb 2013 17:56:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alstom]]></category>
		<category><![CDATA[Norrtåg]]></category>
		<category><![CDATA[Skånetrafik]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Västtrafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2671</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Norrtåg fick så stora problem att man ställde in sina tåg över vintern. De X 62:or man köpte av Alstom är en bekvämare version av samma tåg som Skånetrafik, Västtrafik och Stockholms lokaltrafik har för sin pendeltrafik. Hade vintern blivit lite svårare i södra Sverige hade det blivit större problem också där, än de man redan.</strong></span>

<img class="aligncenter size-medium wp-image-2672" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/02/x62-450x285.jpg" alt="x62" width="450" height="285" /><strong>Alstom vill inte erkänna några</strong> brister på sina tåg. Toaletterna frös. Elutrustning på taket drabbades av fukt. Underredet samlade på sig tonvis med snö och is (precis som X 2000) och ledningar på undersidan skadades. Hjulhusen fylldes med snö och gav tjuvbroms. Det fanns ingen snöplog och tåget är för lätt för att kunna ploga. Hjulen måste återkommande svarvas om eller bytas, och då måste tåget köras ända till Västerås, eftersom det inte fanns utrustning för sådant i norr.

Lokföraren Magnus Sandström förklarar varför hjulen måste svarvas om så ofta. Det beror på interkristallin spänningskorrosion, som ger materialbortfall och krossår. Vanligast beror det på frostsprängning.

<strong>Slitbanan är gjord i</strong> en kvalitet som är porös. Vatten sugs in och fryser. Bombardier hade samma problem med Öresundstågen, Regina och Itino. Men där bytte man stålkvalitet på hjulen. De fyra år Magnus körde ett schweiziskt lok som drog tunga godståg i Sverige och Norge på dåliga banor dygnet runt behövdes aldrig hjulsvarvning på grund av slitage eller hjulskada.

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/frostsprangda-hjul-pa-pendeltagen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
