svamp – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 07 Sep 2026 06:47:15 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg svamp – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 De äter svamp och ser små människor https://nyadagbladet.se/vetenskap/svampen-far-manniskor-att-se-smafolk-forskare-jagar-okant-amne/ Mon, 07 Sep 2026 06:47:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239497 Människor som förgiftats av svampen Lanmaoa asiatica beskriver påfallande likartade syner av små människor och fantasigestalter – även i geografiskt och kulturellt skilda miljöer. Trots de återkommande rapporterna vet forskarna fortfarande inte vilket ämne i svampen som orsakar hallucinationerna eller hur det påverkar hjärnan. Svampen säljs och äts som mat i Yunnan i Kina. Den hör hemma på matmarknaden och i köket, men vägen från råvara till måltid rymmer en förgiftningsrisk. Om den inte tillagas ordentligt kan den som äter bli illamående, kräkas och få hallucinationer. Reaktionen behöver inte komma medan maten står på bordet. De neuropsykiatriska symptomen börjar ofta först 12–24 timmar efter måltiden. När synerna väl uppträder är det ett särskilt motiv som återkommer: små människor och färgstarka fantasigestalter, som tycks ta plats i den vanliga omgivningen. Colin Domnauer är doktorand vid University of Utah och studerar svampars mångfald och evolution, med fokus på släktet Lanmaoa. År 2024 hörde han berättelser från en ursprungsbefolkning i norra Filippinernas Cordilleraområde om en matsvamp som ibland fick människor att se små gestalter. Liknande rapporter fanns sedan tidigare från Yunnan och Papua Nya Guinea. — Det var det tredje oberoende fallet där en vild svamp kopplades till syner av små människor, säger Domnauer i universitetets intervju. Likheterna gav honom en hypotes: kanske låg samma svamp bakom synerna på de olika platserna. Men ännu visste han inte om det var samma art. Domnauer menar att figurerna vanligen beskrivs som 3–30 centimeter höga, ibland som clowner, alver eller andra färgstarka sagoväsen. De tycks röra sig i den verkliga omgivningen och samspela med det som finns där. Enligt honom beskriver omkring 90 procent av de drabbade sådana figurer. Berättelserna rymmer både förundran och obehag. Domnauer berättar om en professor i Yunnan som såg leende figurer marschera under bordsduken och lyfte den gång på gång för att studera dem. En äldre man i Papua Nya Guinea uppgav däremot att de små gestalterna retade honom och att han försökte jaga bort dem.

Från berättelser till DNA

För att pröva hypotesen reste Domnauer till Yunnan och norra Filippinerna och samlade in exemplar. DNA-analyserna gav sedan forskarlaget besked: svamparna från de båda platserna tillhörde samma art. — Det visade sig att Kinas jian shou qing och Filippinernas sedesdem båda var samma art. Det var mycket överraskande, eftersom vi då trodde att arten bara fanns i Kina, säger Domnauer i intervjun. Svampen bakom rapporterna från Papua Nya Guinea är däremot fortfarande oidentifierad, eftersom inget exemplar samlades in där. Den bredare kartläggningen av släktet redovisas i studien i Mycologia. Forskarna sekvenserade hela arvsmassan hos 53 exemplar, däribland 21 typexemplar, och jämförde 1 515 gener som förekommer i en enda kopia. Det gjorde släktskapen tydligare och gav en säkrare grund för artbestämningen.

Arten klarlagd – ämnet återstår

Arvsmassan gav också möjlighet att söka efter vad som framkallar synerna. Forskarna hittade inte de kända generna för tillverkning av psilocybin eller ibotensyra. Enligt universitetets redogörelse påvisades inte heller några kända psykoaktiva ämnen. Det pekar mot att ett annat, hittills okänt psykoaktivt ämne kan vara inblandat. Något sådant ämne har dock ännu inte isolerats eller identifierats kemiskt. För Domnauer är likheten mellan berättelserna en viktig ledtråd: — Nu har tre helt oberoende kulturer rapporterat samma specifika typ av hallucination, och två av fallen har kopplats till samma DNA-verifierade svampart, säger han. Hur förgiftningen yttrar sig har undersökts i en retrospektiv studie. Forskarna gick i efterhand igenom samtliga 81 patienter som under 2023 kom till akutmottagningen vid Yunnans First People's Hospital med förgiftningen, för att kartlägga symptom och vårdförlopp. Patienterna var 14–84 år gamla. Hos 56, eller 69,1 procent, var synhallucinationer det första symptomet. Illamående förekom hos 54,3 procent och kräkningar hos 44,4 procent. Medianvårdtiden var tre dagar. Inga dödsfall eller skador på organfunktionen rapporterades i denna patientgrupp. För att undersöka vad som händer i kroppen jämförde en metabolomikstudie från 2025 ämnesomsättningen hos 20 förgiftade patienter och 20 friska kontrollpersoner. Bland patienterna hade 75 procent hallucinationer, 60 procent illamående och 45 procent kräkningar. Forskarna fann 914 ämnesomsättningsprodukter vars nivåer skilde sig mellan grupperna och förändringar bland annat i kroppens energiproduktion, men mekanismen bakom förgiftningen förblev oklar. Det lilla urvalet och svårigheter att identifiera ämnesomsättningsprodukterna begränsar slutsatserna. Något specifikt motgift finns inte; vården behandlar symptomen och stödjer kroppens funktioner. Domnauer hoppas att jakten på svampens verksamma ämne också ska ge insikt i hur synerna uppstår: — Om svampen innehåller ett ämne som tillförlitligt kan framkalla dessa hallucinationer skulle det kunna bli ett mycket kraftfullt verktyg för att förstå mekanismerna bakom dem, säger Domnauer.]]> Folkhälsomyndigheten vill narkotikaklassa röd flugsvamp https://nyadagbladet.se/inrikes/folkhalsomyndigheten-vill-narkotikaklassa-rod-flugsvamp/ Fri, 14 Nov 2025 08:51:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216831 Produkter med muskimol från röd flugsvampar har blivit alltmer populära och säljs ofta som naturmedicin. Nu vill Folkhälsomyndigheten att regeringen stoppar handeln genom att klassificera substansen som narkotika. Den röda flugsvampen har länge betraktats som en symbol för giftig svamp, men den är inte fullt så giftig som den vita flugsvampen – som är dödlig. Historiskt ska den röda flugsvampen ha använts bland annat av sibiriska schamaner för att ändra sitt medvetandetillstånd för att kunna etablera kontakt med andevärlden i ritualer. I Sverige åt man under 1800-talet knappt någon svamp, men röd flugsvamp ansågs ändå användbar då man använde den som insektsgift mot flugor, varifrån den också fått sitt namn. När det blev ont om mat för svenskarna försökte myndigheterna uppmana till mer svampätning, vilket i korthet ledde till att ett gäng svampintresserade svenskar menade att den röda flugsvampen gick att äta, något som Populär Historia skrivit om. Under 1970-talet började svampen få sitt dåliga rykte efter ny kunskap om svamparter började ta form.

Utgör risk

Muskimol är en psykoaktiv substans som kan ge lugnande och hallucinogena effekter, och idag lyfts ämnet ofta fram av så kallade alternativa hälsogrupper för att kunna hjälpa mot bland annat sömnstörningar. Det anordnas även så kallade retreats där deltagarna intar svampen under ceremoniella former. Nu vill Folkhälsomyndigheten narkotikaklassa ämnet. Enligt myndigheten finns substansen i dag att köpa som godis och i e-cigaretter via olika nätbutiker och man betonar att svampen är giftig och att man utsätter sig för en risk. Utöver relativt vanliga symptom som huvudvärk, yrsel, illamående och hallucinationer finns det bland annat rapporter om personer som hamnat i koma efter att ha tagit preparatet. — Den har egenskaper som är för fara för människors liv och hälsa och som man kan antas användas i syfte att uppnå berusning, sade Adli Assali, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till P3 Nyheter. Det amerikanska läkemedelsverket FDA förbjöd handel med muskimol i slutet av förra året. I somras inledde Folkhälsomyndigheten en egen utredning efter en begäran från Tullverket, som hade beslagtagit substansen vid gränskontrroller. Regeringen ska nu besluta om ämnet ska klassas som narkotika i Sverige.]]> Dags att plocka kantareller https://nyadagbladet.se/miljo/dags-att-plocka-kantareller/ Sat, 02 Aug 2025 06:42:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=209691 Skogens guld har återvänt i riklig mängd till svenska skogar. Svampkonsulenter uppmanar nu allmänheten att ge sig ut och plocka kantareller – och kanske till och med dela med sig av sina hemliga ställen. Kantareller är svenskarnas favoritsvamp som växer i nästan hela landet. Med sin skarpa, gula färg är den ofta lätt att se i skogen och är svår att förväxla med någon giftig art. Nu är kantarellsäsongen i gång ordentligt och det är dags att börja plocka de första svamparna, menar svampkonsulenten Lara Pettersson. – Det finns kantareller lite överallt just nu. Säsongen för den gula svampen pågår vanligen mellan juni och oktober. Kantareller trivs bra i fuktig löv- och barrskog. Även om de är lätta att känna igen kan det vara svårt att hitta dem ibland, därför är det ofta karakteristiskt att inte avslöja sina svampställen. Pettersson menar dock att det i år finns så pass mycket kantareller att man med mod kan dela med sig av dem. – När man har hittat sitt ställe vill man inte dela med sig. Då vill man kunna hämta när man vill. När det är så här mycket kantareller räcker det till alla, säger hon. Kantareller gör sig bra i såser, som tillbehör eller exempelvis smörstekta på en varm smörgås. Det går bra att torka dem eller förvälla och därefter frysa in. Kantareller är mycket rika på vitamin D och innehåller även vitamin B3, B2 samt vitamin A. De innehåller även en hel del kalium. Pettersson tipsar att ta med en svampkorg, eller en luftig svampväska när man ska ut och plocka. Plastpåsar är inte att rekommendera.]]> Fyra nya svamparter upptäckta – rödlistas omedelbart https://nyadagbladet.se/miljo/fyra-nya-svamparter-upptackta-rodlistas-omedelbart/ https://nyadagbladet.se/miljo/fyra-nya-svamparter-upptackta-rodlistas-omedelbart/#respond Sun, 15 Dec 2024 06:58:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195963 Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt fyra nya svamparter inom Phellodon-släktet, varav tre påträffats i Sverige. På grund av hotet från kalhyggesbruk kommer alla arter att rödlistas direkt. Upptäckten leddes av Sten Svantesson, forskare vid Uppsala universitet, i samarbete med kollegor från Göteborg och Storbritannien. De nya arterna tillhör de så kallade lädertaggsvamparna, kända för sin symbios med träd. – Det här är mycket fascinerande svampar, på grund av den symbios de har tillsammans med träden i våra skogar. De hjälper träden att hitta näring och vatten och trots det är det fortfarande mycket vi inte vet om dem och det är sällan man ser dem – de tillhör den så kallade gömda artmångfalden, säger Svantesson i ett pressmeddelande. De nyupptäckta arterna är starkt knutna till gammal skog och kommer därför att rödlistas i Sverige eftersom de hotas av kalhyggesbruk. Enligt Svantesson är artrikedom avgörande för människan, och han framhåller att kända arter inom släktet tidigare visats innehålla substanser med antibiotiska egenskaper. – Det vore hemskt olyckligt om de arter som kan säkra vår framtid utrotas av oss innan vi upptäckt dem.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fyra-nya-svamparter-upptackta-rodlistas-omedelbart/feed/ 0 Ny upptäckt: Marin svamp kan ”äta” plast i haven https://nyadagbladet.se/miljo/ny-upptackt-marin-svamp-kan-ata-plast-i-haven/ https://nyadagbladet.se/miljo/ny-upptackt-marin-svamp-kan-ata-plast-i-haven/#respond Sat, 15 Jun 2024 15:13:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=183091 En marin svamp kan bryta ner plast som samlas i haven, visar forskning från bland annat Nederländerna och Danmark. Svampen behöver dock få solljus för att kunna bryta ner plastpartiklarna. I Stilla havet är plastföroreningarna som störst och därför har forskare letat efter plastnedbrytande mikrober i dessa områden. Svampen Parengyodontium album finns tillsammans med andra marina mikrober i haven och kan växa i tunna lager på plastskräp. Forskare från Royal Netherlands Institute for Sea Research (NIOZ) tillsammans med ytterligare kollegor från Utrecht University, Ocean Cleanup Foundation samt även forskningsinstitut i Paris, Köpenhamn och St Gallen i Schweiz samlade in plastskräp där svampen växer för att sedan isolera och istället odla den i laboratorium på specialplast, en plast som innehåller märkt kol. I studien, som publicerats i Science of the Total Environment, upptäckte man att svampen kan bryta ner partiklar av plasten polyeten (PE), vilket är den allra vanligaste av alla plaster som har hamnat i havet.

Solen är viktig

Svampen behöver dock solljus för att kunna "äta" PE och därmed använda den som energikälla. – Det innebär att svampen i havet bara kan bryta ned plast som inledningsvis har flutit nära ytan, säger Annika Vaksmaa från NIOZ till SciTech Daily och fortsätter: – Det var redan känt att UV-ljus bryter ner plast mekaniskt, men våra resultat visar att det också underlättar den biologiska nedbrytningen av plast som utförs av marina svampar. Eftersom en stor mängd plast sjunker till havsbotten kommer därmed svampen inte kunna bryta ner allt, men forskarna tror att det finns fler svampar, som idag är okända, som kan bryta ner plasten i djupare delar av haven. Idag har man hittills hittat fyra arter av plastnedbrytande marina svampar, samt finns det ett större antal bakterier som man vet kan bryta ner plast. Även svampar på land som kan bryta ner plast har hittats, bland annat visade en studie vid Lunds universitet tidigare i år att man upptäckt svampar som "dammsuger" sin omgivning på plastpartiklar. – Det som gör den här forskningen vetenskapligt enastående är att vi kan kvantifiera nedbrytningsprocessen, säger Vaksmaa.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ny-upptackt-marin-svamp-kan-ata-plast-i-haven/feed/ 0 Svampar ”dammsuger upp” plastpartiklar https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-dammsuger-upp-plastpartiklar/ https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-dammsuger-upp-plastpartiklar/#respond Fri, 26 Jan 2024 06:03:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=162285 Svampar "dammsuger" sin omgivning på plastpartiklar, detta enligt forskning från Lunds universitet. Upptäckten öppnar nya möjligheter för att förstå och bekämpa plastföroreningar i marken. Mikro- eller nanoplaster, det vill säga ytterst små plastpartiklar, har tidigare visats vara mycket skadliga för organismer. Plastföroreningarnas långsiktiga effekter på olika ekosystem är dock ännu inte klarlagda. Forskare vid Lunds universitet har nu tittat närmare på den här typen av föroreningar för att studera samspelet mellan plastpartiklarna och enskilda celler. Detta gjorde man genom att använda så kallade mikrofluidik-chip under mikroskåp. När forskarna analyserade hur svamp och bakterier påverkades av nanoplaster, upptäckte de att svamparna "fångade" närliggande plastpartiklar. – Vid högsta koncentrationen av nanoplast fångade svamparna de flesta av de små plasterna som fanns i deras närhet, i en process som vi kallar ”dammsugareffekten”, säger biologiforskaren Paola Micaela Mafla-Endara till forskning.se. Plastens partiklar fastnade på svampens grenar som "städade" omgivningen för att få tillbaka sin växtkraft, visar studien som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science of The Total Environment i december. Forskarna menar att detta inte är en "enkel lösning" på problemet med plastavfall, men att det ändå ger hopp inför framtiden. Man upptäckte även att plasten kunde ha negativ effekt på markmikroberna, vilket understryker behovet av ytterligare studier. – Detta fungerar som en påminnelse om att minska vårt plastavfall och föroreningen av jordar. Att hitta svampar som specifikt kan samla in nanoplast från jordlösningen kan hjälpa andra organismer att bättre tåla föroreningen och kanske locka till sig bakterier som kan bryta ner plast, säger biologiforskaren Edith Hammer.

Svampar äter olja

Tidigare forskning har även påvisat att svampar kan "äta" olja. Bland annat har man i ett projekt i Kalifornien för några år sedan använt ostronskivling för att rena mark från motorolja och diesel. Oljan hade läckt ut över en markyta på omkring tio kvadratmeter och kommit ner på tre meters djup. På två år hade halterna av diesel i jorden i snitt minskat från 760 mg/kg till cirka 20 mg/kg – den genomsnittliga förekomsten av motorolja i marken minskade från 250mg/kg ner till cirka 40 mg/kg. Även i Sverige har man vid Naturhistoriska Riksmuseet forskat kring att sanera mark från olja med hjälp av svampar, något forskaren Magnus Ivarsson tar upp i Naturvetarpodden tidigare i år. – Helt fascinerande, hållbarhet när den är som bäst, där vi använder oss av biologiska metoder för att rena mark, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-dammsuger-upp-plastpartiklar/feed/ 0 Svampar kommunicerar – med upp till 50 ”ord” https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-kommunicerar-med-upp-till-50-ord/ https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-kommunicerar-med-upp-till-50-ord/#comments Sun, 01 May 2022 07:03:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=121711 I en ny studie har forskare identifierat mönster i de elektriska signaler som svampar skickar sinsemellan. Svamparnas underjordiska struktur påminner om hur nervceller överför information hos människor där man kan utröna olika typer av signaler man upptäckt som motsvarar ungefär 50 ord. En nyligen genomförd studie, med matematiska analyser av de elektriska signaler som svampar skickar till varandra, har identifierat ett mönster som forskare menar har strukturella likheter med mänskligt tal. Tidigare forskning har visat att svampar kommunicerar med varandra med hjälp av impulser genom en underjordisk struktur som påminner om hur nervceller överför information hos människor, vilket nu lett till att forskare hävdar att det är troligt att svampar på detta sätt ”pratar” med varandra. De elektriska impulserna och signalerna som de mykologiska organismerna skickar till varandra innehåller information om exempelvis var det finns näring eller möjligtvis även potentiella hot. Professorn Andrew Adamatzky från University of West of England har undersökt fyra olika svamparter för att studera de impulser som svamparna skickar ut genom att sätta in små mikroelektroder i svamparnas underjordiska struktur. Med hjälp av matematiska analyser konstaterades att impulserna hade ett mönster som liknade ett ordförråd på upp till 50 ord. Adamatzky menar att det mest sannolika är att dessa impulser kan liknas med samma typ av informationsutbyte som vargar har när de ylar för att kommunicera. – Det finns också ett annat alternativ, poängterar Adamatzky. Att de inte säger någonting. Vad man dock vet, tillägger han, är att svamparnas signaler inte är slumpmässiga utan följer specifika mönster. Forskning kring mykologiska organismer har också påvisat att det finns ett pulserande beteende i det underjordiska nätverk som svampar använder sig utav när de söker föda för att växa. Dan Bebber, docent i biovetenskap vid University of Exeter av British Mycological Society, säger att upptäckterna är mycket intressanta men menar samtidigt, med glimten i ögat, att det krävs mycket mer forskning innan man kommer att kunna se ”Svampspråk” i ordböckerna.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-kommunicerar-med-upp-till-50-ord/feed/ 1 Besvärlig tallsjukdom nu etablerad https://nyadagbladet.se/miljo/besvarlig-tallsjukdom-nu-etablerad/ https://nyadagbladet.se/miljo/besvarlig-tallsjukdom-nu-etablerad/#comments Thu, 12 Oct 2017 11:47:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=42495 Svampsjukdomen Diplodia pinea, som drabbar tall, har för andra gången hittats i landet, denna gång i Hälsingland. Det första angripna området i landet hittades norr om Arlanda, i Sigtuna kommun, ifjol. Sjukdomen bedöms därmed vara spridd i södra och mellersta Sverige och anses inte gå att utrota. "Det här har passerat under radarn och omfattningen är nog betydligt större än vi tidigare har förstått", säger skadesamordnaren Hans Källsmyr vid Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Diplodia pinea hämmar tallens tillväxt och kan leda till att träd dör.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/besvarlig-tallsjukdom-nu-etablerad/feed/ 1