Stockholms universitet – Nya Dagbladet

30 kemikalier hittades i barnkläder

Redaktionen — Tue, 15 Sep 2026 06:33:43 +0000

Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna. Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022. Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt studien i tidskriften Contact Dermatitis. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden. Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler. Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna. — Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.

Tvätt och svett gav olika bild

Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast. Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster. — Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier, säger han.

Barn och vuxna delade grav – men sällan blodsband

Redaktionen — Fri, 21 Aug 2026 06:54:06 +0000

Barn som begravdes tillsammans med vuxna under sen vikingatid och medeltid var i de flesta undersökta fall inte nära biologiska släktingar. En ny studie från Stockholms universitet utmanar därmed en vanlig arkeologisk tolkning och pekar på att sociala och religiösa principer ofta avgjorde vilka som fick dela grav. Forskarna analyserade DNA från 142 personer som begravts i Sigtuna, Västerhus i Jämtland och Fjälkinge i Skåne. Materialet omfattade 68 barn och ungdomar samt 74 vuxna från 27 enkelgravar och 50 gemensamma gravar, enligt den vetenskapliga studien i tidskriften Science Advances. När arkeologer har funnit en vuxen och ett barn i samma grav har de ofta tolkat dem som förälder och barn eller som andra nära anhöriga. DNA-resultaten visar att den förklaringen sällan stämde i det undersökta materialet, även på kyrkogårdar där många begravda faktiskt var besläktade med varandra. — Vi utgår ofta från att en vuxen och ett barn i samma grav är förälder och barn, eller åtminstone nära anhöriga. Men i de flesta fall vi undersökt stämde inte det, säger Maja Krzewińska vid Centrum för paleogenetik, som ledde studien, i ett pressmeddelande.

Barn följde vuxnas begravningsmönster

Det genetiska materialet gav också forskarna möjlighet att fastställa det biologiska könet hos barn som var för unga för att könsbestämmas utifrån skelettet. Därmed kunde de undersöka om barnens placering på kyrkogårdarna följde samma mönster som de vuxnas. Resultaten visar att både pojkar och de flesta flickor begravdes enligt principer som liknade de vuxnas. I Västerhus, där män och kvinnor vanligen placerades på olika sidor av kyrkogården, följde även barnen samma könsuppdelade mönster. — Barnen verkar inte ha behandlats som en särskild kategori. I döden följde de samma sociala och religiösa principer som vuxna män och kvinnor, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi och ledare för projektet där studien genomfördes. Forskarna drar slutsatsen att könsroller tycks ha etablerats tidigt, men framhåller samtidigt att begravningssederna rymde viss flexibilitet. Resultaten pekar också på att större släktnätverk kan ha varit betydelsefulla för hur de tidiga kristna samhällena organiserades. Ett ovanligt tydligt släktmönster hittades kring en ung kvinna på kyrkogården i Västerhus, känd som Lady 56. Genom DNA kunde hon knytas till fem nära släktingar på samma kyrkogård: sina föräldrar, sin bror och sina två döttrar. De hade dock begravts på olika delar av området och inte tillsammans med henne. DNA-studien förändrar därmed bilden av medeltidens gemensamma gravar. Att människor vilade sida vid sida behöver inte betyda att de tillhörde samma kärnfamilj. I stället framträder ett samhälle där tro, kön och social gemenskap kunde väga tyngre än biologiskt släktskap när de döda fick sin plats, skriver Stockholms universitet.

Ny studie: Pensionärer hittar ny balans i vardagen

Jan Sundstedt — Mon, 22 Jun 2026 05:52:32 +0000

Efter ett långt arbetsliv kan pensioneringen ge mer utrymme för vila. En svensk studie visar att personer som haft fysiskt krävande arbeten ofta sover mer efter pensionen – samtidigt som vardagens aktivitetsmönster förändras. Forskare vid Stockholms universitet följde 112 personer mellan 60 och 72 år före och efter pensioneringen. Deltagarna bar aktivitetsmätare under en vecka vid varje mättillfälle och fyllde även i enkät och dagbok. Den vetenskapliga studien, publicerad i European Review of Aging and Physical Activity, bygger på en tilläggsundersökning till SLOSH, Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa. Forskarna analyserade hur tiden fördelades mellan sömn, stillasittande och fysisk aktivitet.

Störst förändring för kroppsarbetare

Resultaten visar att övergången till pension framför allt innebar mer sömn. Förändringen var tydligast bland personer som före pensionen haft de mest fysiskt krävande arbetena. Professor Hugo Westerlund vid Stockholms universitet, en av studiens författare, säger att vardagen efter pensioneringen i tidigare forskning visat sig bli mer lik helgerna före pensionen. — I en tidigare studie såg vi att vardagen efter pensioneringen blir lite mer som helgerna var innan, man kan sova lite längre på morgonen och få den sömn man behöver. Det nya är att vi ser att det särskilt är de som haft de mest fysiska arbetena som påverkas mest av övergången till pension, säger han. — Det stämmer med tidigare forskning som visat att de som haft ansträngande arbeten och rapporterat hälsoproblem ofta mår bättre efter pensioneringen, fortsätter han.

Aktiviteten jämnas ut

Studien visar också att skillnaderna i fysisk aktivitet mellan grupper minskade efter pensionen. Personer som tidigare haft fysiskt krävande arbeten rörde sig mindre, medan personer med mer stillasittande yrken tenderade att bli mer aktiva. Forskarna betonar att minskad aktivitet efter ett långt kroppsarbete inte nödvändigtvis behöver vara negativ. I stället kan den spegla en bättre balans mellan belastning och återhämtning. Enligt Westerlund undersökte studien inte bara ett tvärt slut på arbetslivet, utan även vad som händer när arbetstiden minskar med minst hälften i samband med pensioneringen. — Om man ser till annan forskning som gjorts i vår grupp så verkar det för många vara väldigt bra att gå ner i tid, kanske byta jobb eller arbetsuppgifter, men att fortsätta arbeta åtminstone deltid. Då kan man få en bra balans med fördelar från både arbetet och pensioneringen, säger han. Forskarna menar att råd om fysisk aktivitet till pensionärer bör anpassas efter tidigare arbetsliv och hälsosituation.

Hunden levde med människan redan under istiden

Jan Sundstedt — Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000

En ny studie visar att hunden var ett etablerat husdjur redan under istiden – långt innan vi domesticerade andra djur eller växter. De nya fynden tyder också på att hundar redan från början hade en djupare kulturell betydelse. Forskare har analyserat arvsmassa från ben funna i Gough's Cave, Storbritannien, och Pınarbaşı, Turkiet. Trots att hundarna levde mer än 4 000 kilometer från varandra var de genetiskt förvånansvärt lika – ett tecken på att de redan hade spridits aktivt mellan olika människogrupper. – Det mest slående är hur genetiskt lika dessa hundar är, trots att de levde i helt olika delar av Europa och Anatolien. Det visar att hundar redan var etablerade och spridda över stora områden under istiden, sade Anna Linderholm, medförfattare och forskare vid Stockholms universitet. Studien, som publicerats i Nature och omfattar 17 lärosäten med bland annat Natural History Museum i London och Oxford University, ger en ny bild av hundens domesticering på flera punkter. De äldsta genetiska bevisen flyttas tillbaka 5 000 år, och det står nu klart att hunden var biologiskt och socialt separerad från vargen för minst 15 000–16 000 år sedan. Det innebär att hunden var det allra första husdjuret – mer än 10 000 år före odlingsväxterna, nötkreaturen eller hästarna. I modern tid har hunden blivit det allra mest populära husdjuret per hushåll. [caption id="attachment_226532" align="alignnone" width="640"] Hundar domesticerades långt tidigare än vad hitills trott. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption] Fynden tyder också på att hundarna hade en djupare kulturell betydelse redan från början. Ben med spår av mänsklig bearbetning hittades på fyndplatserna, och hundar verkar ha begravts i närheten av människor. – Det här är inte halvtämjda vargar i utkanten av bosättningar, det är djur som redan är en del av mänskliga samhällen, sade Linderholm. Spår från istidens hundar lever kvar i moderna europeiska raser som boxer och saluki, men inte i arktiska raser som siberian husky – något som tidigare forskning också har visat.

Världens äldsta bakterie-DNA hittat i mammuttand

Isac Boman — Sun, 07 Sep 2025 09:25:13 +0000

Svenskledd forskning har gjort ett genombrott inom paleogenetik. I en 1,1 miljoner år gammal mammuttand har de upptäckt det äldsta bakterie-DNA som någonsin hittats – och fyndet kan avslöja vilka sjukdomar som plågade de utdöda jättarna. Ett internationellt forskarteam lett från Stockholm har lyckats återskapa DNA från bakterier som levde tillsammans med mammutar för över en miljon år sedan. Upptäckten publiceras i den ansedda vetenskapstidskriften Cell och beskrivs som ett genombrott inom studiet av förhistoriska mikroorganismer. Forskarna vid Centrum för paleogenetik – ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet – analyserade hela 483 mammutprover. Av dessa kartlades DNA:t från 440 prover för första gången. Det mest spektakulära fyndet kommer från en stäppmammut som levde för cirka 1,1 miljoner år sedan. Med hjälp av avancerade metoder för att läsa av DNA kunde forskarna identifiera bakterien Erysipelothrix och rekonstruera stora delar av dess arvsmassa – vilket gör den till det äldsta bakterie-DNA från ett värddjur som någonsin återfunnits. — Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, förklarar Benjamin Guinet, huvudförfattare till studien.

Extremt svår uppgift

Att utvinna DNA från så gamla prover är en enorm vetenskaplig utmaning. Till skillnad från mammutarnas eget DNA, som är relativt stabilt, bryts bakteriernas arvsmassa ned mycket snabbare. — Mikrobers DNA förändras väldigt snabbt. Så att få fram tillförlitliga DNA-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, förklarar Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik. Forskarna var tvungna att utveckla nya metoder för att skilja ut mikrober som faktiskt levde tillsammans med mammutarna från sådana som koloniserade resterna efter djurens död. Samma sjukdomar som dagens elefanter? Analyserna identifierade sex olika grupper av mikroorganismer som konsekvent återfanns hos mammutarna. Bland dessa finns släktingar till bakterier som Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.

Nya möjligheter och perspektiv

Särskilt intressant är upptäckten av en Pasteurella-liknande bakterie som är nära besläktad med en sjukdomsframkallande bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Eftersom elefanter är mammutarnas närmaste nu levande släktingar väcker fyndet frågor om huruvida mammutarna led av liknande infektioner. — Våra resultat visar att det går att studera mikrobiellt DNA från mer än en miljon år tillbaka i tiden. Det öppnar nya möjligheter att utforska hur mikrober utvecklades parallellt med sina värddjur, säger Benjamin Guinet. Studien visar att vissa bakteriestammar följde med mammutarna under enorma tidsrymder – från de äldsta stäppmammutarna för över en miljon år sedan ända fram till de sista ullhåriga mammutarnas utdöende på Wrangels ö för cirka 4 000 år sedan. Resultaten ger forskarna helt nya möjligheter att förstå förhistoriska ekosystem och de komplexa samspel som existerade mellan utdöda djur och deras mikrobiom (de mikroorganismer som lever i och på kroppen). — Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem, säger Tom van der Valk.

Nytt forskningsfält öppnas

Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, ser upptäckten som början på ett helt nytt forskningsområde. — Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger han. Även om den exakta påverkan som de identifierade mikroberna hade på mammutarnas hälsa fortfarande är svår att fastställa på grund av DNA-nedbrytning, representerar studien ett stort steg framåt inom paleogenetiken och öppnar dörren för framtida forskning om förhistoriska sjukdomar och ekosystem.

Vanlig parasit sprids från katter

Redaktionen — Mon, 07 Jul 2025 06:12:08 +0000

Genom att manipulera immunceller kan en parasit ta sig in i hjärnan, visar forskning från Stockholms universitet. Det är vanligt att parasiten sprider sig från katter till människor. Parasiten toxoplasma är vanlig och kan orsaka allvarlig sjukdom hos både djur och människor. Den är vanligt förekommande i Sverige och var femte svensk bär på den, men den är ännu vanligare i andra länder. Vid Stockholms universitet undersöker man närmare hur parasiten fungerar och sprider sig i kroppen. Det man redan vet är att parasiten manipulerar värdcellernas immunförsvar till sin egen fördel, för att sedan ta sig vidare in till hjärnan. När den manipulerar värdcellernas immunförsvar hjälper det parasiten att spridas i resten av kroppen och även hålla sig vid liv. De exakta mekanismerna är dock fortfarande oklara för forskarna. "Med hjälp av avancerade experiment och bildteknik försöker vi förstå hur parasiten undviker immunförsvaret och påverkar vita blodkroppar. Denna kunskap kan i framtiden bli viktig för att utveckla nya metoder för att förebygga infektionen", skriver man på hemsidan. Parasiten sprider sig ofta från katter till människor, men ofta ger den inga symptom. Däremot kan det leda till allvarlig sjukdom hos dem med nedsatt immunförsvar. – Hos aidspatienter, till exempel, eller organtransplanterade personer, kan den orsaka hjärninflammation som obehandlad kan leda till döden. Foster kan drabbas av vattenskalle eller andra missbildningar, säger Antonio Barragan, professor vid Stockholms universitet, till Bonniertidningen DN.

Nya hormonstörande ämnen upptäckta i svenskars blod

Redaktionen — Fri, 02 May 2025 09:01:40 +0000

En ny grupp av miljöföroreningar har upptäckts i svenskarnas blod. En del av ämnena kan påverka fertiliteten negativt och även vara hormonstörande. Så kallade syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats hos 30 bloddonatorer i Stockholm, bekräftar en studie från Stockholms universitet. SPA:er finns bland annat i livsmedelsförpackningar, tuggummi, kläder och hudvårdsprodukter där de ofta används för att öka materials hållbarhet. En del av dessa ämnen finns på EU:s så kallade kandidatlista, det vill säga en lista över särskilt farliga ämnen. Detta eftersom vissa av ämnena kan vara hormonstörande och även påverka fertiliteten negativt. Tidigare studier från Kina och USA har visat att ämnena finns i både människa och miljö, och vissa även i höga koncentrationer. Detta är dock första gången man upptäckt dem i svenskars blod. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena, menar forskare. – Den här studien är en första indikation på att vi har en hög exponering av SPA:er även i Sverige. Undersökningar på fler individer i olika delar av Sverige behöver göras för att vi ska förstå vidden av problemet, säger forskaren Josefin Engelhardt i ett pressmeddelande.

"Vet inte vad konsekvensen blir"

En anledning till att man tidigare kan ha missat SPA-halter är på grund att det krävs stor noggrannhet när man analyserar blodet. Eftersom SPA:er används i plast och laboratoriematerial är det viktigt att vara säker på att det är just blodhalterna man mäter och inte ämnen som tillförts under provupptagningen. Nu har man däremot kommit på nya metoder för att analysera SPA:er i blod. Forskarna menar att man nu behöver ta reda på var SPA-ämnena kommer från samt undersöka hälsoeffekterna för att på bästa sätt undvika att de sprids och påverkar människor och miljö negativt. – Vi vet inte vad konsekvensen blir av en exponering av dessa ämnen under lång tid, men att de finns i höga halter i blodet är tillräckligt för att agera och minska halterna enligt Riksdagens miljökvalitetsmål ”Giftfri miljö”, säger Engelhardt.

Närhet till naturen minskar användningen av antidepressiv medicin

Redaktionen — Mon, 24 Jun 2024 05:11:12 +0000

När man har mer natur kring bostaden minskar också användningen av antidepressiva läkemedel, visar en studie från Stockholms universitet. Forskarna menar att grönytor är viktiga för att främja befolkningens psykiska hälsa. I den befolkningsbaserade forskningsstudien, som publicerats i tidskriften Landscape and Urban Planning, har man tittat på hur mycket gröna ytor man har kring hemmet och samtidigt undersökt årsvisa uttag av antidepressiva läkemedel för dessa personer. Totalt ingick cirka 100 000 personer i studien, som pågick mellan 2013–2016. – Vi såg att risken för antidepressiva läkemedelsuttag minskar med upp till cirka 20 % ju mer grönska man har precis runt hemmet, över studieperioden. Det här ligger också i linje med några av våra andra studier som bland annat visar att mer grönyta precis runt bostaden är kopplat till mindre sömnbesvär, säger docenten Cecilia Stenfors, som lett studien, i ett pressmeddelande. Kunskapen från studien kan användas för att främja folkhälsan, särskilt den psykiska hälsan, och visar hur viktigt grönområden i bostadsmiljöer är. Även om grönområden på större avstånd också är viktiga, menar man att det inte kan ersätta de effekter det får när det är i bostadsmiljön. – Hur mycket natur i form av grönyta som finns i vår omedelbara bostadsmiljö och den plats vi vistas i dagligen har betydelse för vår psykiska hälsa, säger Stenfors. Grönområden kan också skydda mot andra faktorer som kan påverka ens hälsa, som exempelvis trafikbuller, luftföroreningar och hetta.

Studie ger kunskap om medeltida skeppsvrak utanför Stockholm

Sofie — Thu, 18 Jan 2024 10:05:31 +0000

Arkeologer från Stockholms universitet har genomfört en detaljerad undersökning av ett historiskt skeppsvrak och gjort en upptäckt som kan kasta nytt ljus över sjöfarten i Östersjön under medeltiden. Vraket, som varit känt sedan 1969 men aldrig grundligt utforskat, avslöjar nu att det kan ha varit i strid strax innan det sjönk. Det var redan 1969 som man upptäckte vraket på havsbotten utanför kusten kring Maderö, som ligger en bit utanför Stockholm. Även om åtskilliga dykare varit nere vid skeppet har ingen ordentlig undersökning gjorts tidigare. I maj 2022 valde dock en grupp arkeologer från Stockholms universitet att göra en närmare undersökning av vraket och resultatet presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Nautical Archaeology. Gruppen tog över 1000 fotografier och åtskilliga prover på det drygt 15 meter långa skeppet. "Vi vet inte så mycket om dessa fartygs arkitektur, så varje nytt vrak som undersöks ökar vår kunskap mycket", skrev studieförfattaren Niklas Eriksson i ett mejl enligt Miami Herald.

Träden fälldes 1467

Skeppsvraket ligger ungefär 22 meter under vatten och när arkeologerna tog prover från träet som använts kunde man konstatera att virket kom från ett träd som fälldes år 1467, men som troligen var importerat. "Träets olika ursprung tyder på att Maderöskeppet byggdes på ett skeppsvarv som tog in och importerade material från ett större område, snarare än att förlita sig på lokalt odlat trä", skriver arkeologerna. Lasten bestod av takpannor, tegelstenar och specialtegel för dörrar och fönster från medeltiden. Analyser visar att dessa härstammar från Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland. "Lastens ursprung verkar lite överraskande i detta sammanhang eftersom man har antagit att den inhemska produktionen av tegel och kakel kunde tillgodose efterfrågan på byggnadsarbeten".

Sjöröveri på Östersjön

Fartyget sjönk troligen under en handelsresa, men arkeologerna undersökte ett flertal kanonkulor ombord och kunde då återfinna svavel på en av kulorna, vilket tyder på att den kan ha lastats i en kanon strax innan fartyget sjönk. "Under 1300- och 1400-talet förekom det en hel del sjöröveri på Östersjön. På den tiden, när många statligt ägda flottor ännu inte hade bildats, hade stora fartyg ofta dubbla syften: att leverera varor och försvara sig mot angripare", säger Eriksson. Mycket tyder på att skeppet var på väg till Stockholm, vilket innebär att det endast var några kilometer från sin slutstation.

Skrev skämtuppsats om rasistisk mjölk i kaffet – hyllades av Stockholms universitet

Per Nordin — Thu, 30 Dec 2021 13:17:28 +0000

27-årige Arvid Haag skrev en oseriös skämtuppsats under en kurs i kritiska vithetsstudier vid Stockholms universitet, där han slog fast att det är rasistiskt att blanda vit mjölk i svart kaffe – en uppsats som också hyllades av de kursansvariga och fick betyget B (mycket bra). Nu uppmärksammas trollningen runt om i världen. Arvid Haag berättar för Fria Tider att anledningen till att han överhuvudtaget sökte till ”Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur” var att ”få ut något roligt” av att CSN under coronapolitiken tog bort fribeloppet och att han därmed fick en chans att läsa den hårt kritiserade kursen. Kritiska vithetsstudier går i stort settt ut på att alla vita människor i någon mån är rasister och är en idéströmning som vunnit stor popularitet bland vänstern i USA. Haag konstaterar också att alla andra deltagare i kursen verkade tro på det som lärdes ut och inte tycktes särskilt intresserade av att ifrågasätta innehållet. – Det är ju en sak att det finns en kursansvarig i Sverige som tycker att det här är vettigt. Men alla som läste kursen verkade svälja det här med hull och hår. En del i kursen bestod av att skriva en uppsats på 10 000 tecken – vilket Haag gjorde under rubriken "Svarta och vita drycker" – en "redogörelse för vad som hänt från tidigt 1900-tal i kampen mellan kaffe och mjölk". – Jag tog ett ganska bisarrt ämne, som är ganska roligt, och drog till det ytterligare ett varv.

Jag har wallraffat universitetsvärlden genom att läsa 7,5hp kritiska vithetsstudier under hösten. Läs gärna min "uppsats" som gav betyget B (mycket bra) och fundera på vad som i hela friden händer på våra förmenta bastioner för utbildning 🤡
Dela gärna! https://t.co/6etOG0rva1 — Arvid Haag (@arvidhaag) December 27, 2021

Han argumenterade bland annat för att marknadsföringen av kaffet går ut på att det är svart och exotiskt men att mjölken är lokal och vit och han problematiserade även bruket att blanda mjölk i kaffe. "Frågan man kan ställa sig är ifall det verkligen är en försoning mellan mjölk och kaffe som genomförts eller om tillsättande av mjölk i kaffe är ett sätt att ta ifrån kaffet sina unika egenskaper och i stället påtvinga den svarta drycken vita egenskaper..Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet”. Att uppsatsen skrevs på skämt och drev med hela kursen och de idéer den bygger på var inte någonting som kursansvarige förstod. Haags uppsats belönades med betyget B och ansvarig för kursen kallade det hela för ett ”spännande ämne” med ”kreativt tänk”. – Att det skulle vara ett skämt går över huvudet på honom. Hans enda kritik är att jag inte hade exakta källhänvisningar på mina bilder, säger Arvid Haag som berättar att han i sin uppsats hänvisat till blogginlägg och böcker som han överhuvudtaget inte läst. – Jag fattar fortfarande inte vad kritiska vithetsperspektiv egentligen innebär och det verkar ju ingen kunna förklara, konstaterar han. Att kritiska vithetsstudier och Stockholms universitet håller en så låg nivå på sina utbildningar att en skämtuppsats kan hyllas och belönas med höga betyg har också uppmärksammats i internationella medier i en rad olika länder. – Det är tydligt att det skrattas åt Sverige och vår akademi utomlands, särskilt utanför Europa och Nordamerika. Samtidigt som vi tyvärr kan konstatera att fenomenet inte är unikt för Sverige utan även högst aktuellt i exempelvis USA, säger Arvid Haag till Fria Tider och tillägger att han hoppas att fler nu väljer att wallraffa olika vänsterutbildningar.