<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>spionprogram &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/spionprogram/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Jul 2026 11:33:24 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>spionprogram &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kina varnar för ”bakdörr” i Anthropics Claude Code</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-varnar-bakdorr-anthropic-claude-code/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 11:33:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Code]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234918</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kinesiska cybersäkerhetsmyndigheter varnar för att flera versioner av Anthropics AI-verktyg Claude Code innehåller en mekanism som kan skicka känsliga användaruppgifter till fjärrservrar utan samtycke.</strong>

Varningen kommer från Kinas nationella sårbarhetsdatabas NVDB, som lyder under landets ministerium för industri och informationsteknik.

Claude Code är Anthropics AI-assistent för programmering och används direkt i utvecklares terminaler för att skriva, granska och felsöka kod. Eftersom verktyget kan arbeta med källkod och lokala filer kan en eventuell dataläcka få större konsekvenser än i en vanlig webbaserad AI-chatt.
<h3>Uppmanar användare att uppdatera</h3>
I den kinesiska <a href="https://nvdb.org.cn/publicAnnouncement/2074681830578630657" target="_blank" rel="noopener nofollow">riskvarningen</a> uppges flera versioner av Claude Code innehålla en ”inbyggd övervakningsmekanism” som automatiskt kan överföra geografisk plats, identitetsmarkörer och andra känsliga uppgifter till externa servrar.

NVDB beskriver enligt rapporteringen funktionen som en möjlig säkerhetsrisk för integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. Användare uppmanas att kontrollera berörda system, avinstallera sårbara versioner eller uppgradera till en version där den påstådda bakdörren har tagits bort.

Anthropic har ännu inte lämnat någon offentlig kommentar till den kinesiska varningen. En anställd vid bolaget skrev dock på X efter tidigare anklagelser om ”spionprogram” i Claude Code att koden var ett <a href="https://x.com/trq212/status/2072079729331777817" target="_blank" rel="noopener nofollow">experiment</a> för att stoppa otillåtna återförsäljare och motverka att konkurrenter tränar modeller på Anthropics system. Enligt inlägget skulle mekanismen rullas tillbaka i en ny version.

Anthropic har även mött kritik på hemmaplan. Samtidigt som bolaget betonar sina säkerhetsspärrar för AI har Claude-tekniken enligt uppgifter integrerats i Palantirs analys- och övervakningssystem för amerikanska myndigheter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Europaparlamentarikern: &#8221;EU-regeringar spionerar på journalister och motståndare&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/europaparlamentariker-eu-regeringar-spionerar-pa-journalister-och-motstandare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/europaparlamentariker-eu-regeringar-spionerar-pa-journalister-och-motstandare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 01 Oct 2023 10:33:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[journalister]]></category>
		<category><![CDATA[journalistik]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=161381</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU:s regeringar övervakar och kartlägger kommunikation mellan journalister "utan åtgärd och utan tillsyn", hävdar den nederländska parlamentsledamoten Sophie in 't Veld (Demokraterna 66).</strong>

<strong>Europaparlamentarikern svarade på anklagelser om att ett antal EU-stater planterat skadlig programvara och spionkod på ett flertal ryska journalisters telefoner.</strong>

Det var i samband med en intervju med den brittiska liberala tidningen <a href="https://www.theguardian.com/world/2023/sep/25/latvia-russia-meduza-phone-hack-galina-timchenko" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>, som Sophie in 't Veld uttryckte dessa påståenden riktade mot några av unionens medlemsstater.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">EU member state may have used <a href="https://twitter.com/hashtag/Pegasus?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Pegasus</a> spyware against a journalist who fled Russia. It is deeply problematic that Europeans will never know the truth, while <a href="https://twitter.com/hashtag/NSOGroup?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#NSOGroup</a> and Israel know all about the perpetrator and the target. This must be investigated in Europe <a href="https://twitter.com/EP_PegaInquiry?ref_src=twsrc%5Etfw">@EP_PegaInquiry</a> <a href="https://t.co/gZ7TySAFXs">https://t.co/gZ7TySAFXs</a></p>
— Sophie in 't Veld (@SophieintVeld) <a href="https://twitter.com/SophieintVeld/status/1706341016897216555?ref_src=twsrc%5Etfw">September 25, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Galina Timchenko, erfaren redaktör och medgrundare av den oppositionella ryska nyhetssajten Meduza, <a href="https://www.theguardian.com/technology/2023/sep/13/exiled-russian-journalist-galina-timchenko-reportedly-hacked-using-nso-group-spyware" target="_blank" rel="nofollow noopener">bekräftade</a> för The Guardian att hennes telefon har avlyssnats med hjälp av israeliskutvecklad så kallad "Pegasus"-malware.

Detta ska bland annat ha skett under ett möte med andra ryska journalister i Berlin tidigare i år. En utredning av University of Toronto och Access Now kom fram till att minst en EU-stat ligger bakom hackningen av Timchenkos telefon.
<h3>Europeisk säkerhetstjänst pekas ut</h3>
Timchenko bor och verkar för närvarande i Lettland, där regeringen förnekat all inblandning och tyska myndigheter har hittills vägrat att kommentera uppgifterna. Båda länderna sägs dock ha tillgång till Pegasus-mjukvaran. En mjukvara som utvecklats av det israeliska företaget NSO - ett företag svartlistat av bland annat USA.

– <em>Det är troligt att hackningen utfördes av någon europeisk säkerhetstjänst. Vi vet inte om det var Lettland eller något annat land, men vi har större (närvaro) i Lettland,</em> kommenterade Meduzas chefredaktör Ivan Kolpakov uppgifterna.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">After Galina Timchenko, head of independent <a href="https://twitter.com/hashtag/Russia?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Russia</a> news website <a href="https://twitter.com/meduza_en?ref_src=twsrc%5Etfw">@meduza_en</a>, found out that her phone was infected by <a href="https://twitter.com/hashtag/PegasusSpyware?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#PegasusSpyware</a> while she was in Germany in early 2023, she spoke with CPJ about her reaction to the revelation.<a href="https://t.co/CXdn8j2AMJ">https://t.co/CXdn8j2AMJ</a><a href="https://t.co/BwNq7uSVK2">pic.twitter.com/BwNq7uSVK2</a></p>
— Committee to Protect Journalists (@pressfreedom) <a href="https://twitter.com/pressfreedom/status/1707002318028189816?ref_src=twsrc%5Etfw">September 27, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Jämförs med Stasis metoder</h3>
Enligt en rapport som sammanställts av Sophie in 't Veld, har exempelvis regeringarna i Polen, Ungern, Grekland och Spanien alla använt Pegasus för att kartlägga politiska motståndare.

– <em>Folk har ofta sagt att hela den här spionprogramhistorien kan jämföras med den europeiska versionen av Watergate. Så är det inte. Det är mer som "<a href="https://www.imdb.com/title/tt0405094/" target="_blank" rel="nofollow noopener">De andras liv</a>",</em> konstaterade hon med hänvisning till en tysk film som skildrar östtyska Stasis omfattande övervakning av dess medborgare.

– <em>Jag säger inte att Europa redan är på väg in i totalitarism, men det här är <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/bahnhof-chat-control-blir-stasi-pa-steroider/" target="_blank" rel="noopener">totalitära metoder</a>. Om det är sant att den lettiska regeringen eller andra europeiska stater gjorde detta, så finns det inget sätt att ta reda på det. Det finns inget rättsmedel och ingen tillsyn</em>.
<h3>Minst 50 000 har övervakats</h3>
Spionprogrammet Pegasus kan installeras på en mobiltelefon med eller utan att användaren klickar på en falsk länk. När Pegasus väl har installerats ger det hackaren möjlighet att läsa meddelanden, titta igenom foton, spåra personens plats och till och med slå på kameran och mikrofonen utan att telefonens ägare vet om det.

Enligt en sammanställning av NSO:s kunder som <a href="https://www.amnesty.org/en/latest/press-release/2021/07/the-pegasus-project/" target="_blank" rel="nofollow noopener">läckte ut</a> 2021 har mer än 50 000 politiker, journalister, aktivister och näringslivsföreträdare övervakats med hjälp av det israeliska sabotageprogrammet.

– <em>EU-regeringar använder programvaran för politiska syften, precis som odemokratiska regeringar gör. I vissa undantagsfall kan användningen av spionprogram vara legitim ... poängen är att vi inte har något sätt att veta om användningen är proportionerlig och legitim,</em> sammanfattade Sophie in 't Veld.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/europaparlamentariker-eu-regeringar-spionerar-pa-journalister-och-motstandare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Utvecklade spionapp &#8211; nu har företaget hackats</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/utvecklade-spionapp-nu-har-foretaget-hackats/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/utvecklade-spionapp-nu-har-foretaget-hackats/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Aug 2023 13:20:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[hackerattack]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<category><![CDATA[WebDetetive]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158071</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Spionprogrammet WebDetetive har använts för att kompromettera och stjäla mobildata från över 76 000 Android-telefoner under de senaste åren.</strong>

<strong>Nu har en grupp anonyma hackare utnyttjat programmets säkerhetsbrister, tagit sig in i servrarna och fått tillgång till användardatabaserna – och man säger sig också ha raderat alla telefoner som mjukvaran har använts för att spionera på från nätverket, och gjort det omöjligt att ladda upp ny data från dem.</strong>

WebDetetive är portugisiskspråkigt och ska framförallt ha använts i Brasilien där det kartlagt och sparat information om användarna. Den anonyma hackergruppen ska ha kommit över en cache innehållande över 1,5 gigabyte data från spionprogrammets webbpanel med information om WebDetetives kunder, vilkas IP-adresser de loggat in på och deras köphistorik.

”<em>Uppgifterna innehöll också en lista över alla enheter som varje kund hade komprometterat, vilken version av spionprogrammet som kördes på telefonen och vilka typer av data som spionprogrammet samlade in från offrets telefon</em>”, skriver <a href="https://techcrunch.com/2023/08/26/brazil-webdetetive-spyware-deleted/" target="_blank" rel="noopener">TechCrunch</a>.

Man lyckades också ta sig in i instrumentpanelen och radera offrens enheter från spionnätverket – vilket ska ha förhindrat att enheterna fortsatte ladda upp ny data.

”<em>Vi gjorde det för att vi kunde. #Fuckstalkerware</em>”, skriver hackarna i ett meddelande.
<h3>76 000 mobiltelefoner</h3>
Cachen ska inte ha innehållit den stulna informationen från offrens telefoner, men enligt en genomgång framkommer det att WebDetetive vid tidpunkten komprometterat fler än 76 000 mobiltelefoner och att det i kundlistan fanns nästan lika många unika e-postadresser. Någon verifiering av e-postadresserna görs dock inte vid registrering, varför det är svårt att analysera spionprogrammets kunder.

WebDetetive är en typ av telefonövervakningsapp som planteras på en persons enhet utan dennes samtycke – ofta av någon som känner till telefonens lösenord, skriver TechCrunch.

När appen väl planterats ändrar den sin ikon på telefonens startskärm – något som gör programmet svårt att upptäcka och radera och den börjar sedan ladda upp mobiltelefonens innehåll till sina egna servrar. Detta inkluderar meddelanden, samtalslistor, inspelningar av telefonsamtal, foton, platsdata, innehåll från sociala medier och omgivningsinspelningar som gjorts av telefonens mikrofon.

Dessa ”stalkerware” är dessutom ökända för undermålig kodning, vilket ofta gör att offrens redan stulna data riskerar att ånyo hamna i orätta händer.

<strong>Grundarna till WebDetetive</strong> vill inte skylta med sina egna identiteter, men enligt TechCrunch är programmet i praktiken en ompaketerad kopia av OwnSpys spionprogram – ett program som utvecklades i Madrid av Antonio Calatrava och hans företag Mobile Innovations och som funnits sedan 2010 eller ännu längre. De arbetar efter ett koncept där utomstående som marknadsför deras spionapp till nya kunder får provision i utbyte mot att OwnSpy tar en del av vinsten.

Huruvida det finns några operativa kopplingar mellan OwnSpy och WebDetetive är oklart. Ägaren Antonio Calatrava vill inte besvara några frågor, men en kort tid efter att TechCrunch tagit kontakt tas delar av OwnSpys kända infrastruktur upp offline.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/utvecklade-spionapp-nu-har-foretaget-hackats/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Spionprogram säljs på svarta marknaden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/spionprogram-saljs-pa-svarta-marknaden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/spionprogram-saljs-pa-svarta-marknaden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Apr 2017 22:40:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<category><![CDATA[Sydsudan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=35706</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flera företag som tillverkar programvara för övervakning har avslöjats med att använda den svarta marknaden för att kunna sälja datan till länder som upprepade gånger bryter mot mänskliga rättigheter.</strong>

Det är Al Jazeera som i ett omfattande <a href="http://www.aljazeera.com/news/2017/04/exclusive-spyware-firms-breach-global-sanctions-170405102959191.html" target="_blank">reportage</a> kunnat visa på hur övervakningsföretag kringgår internationella lagar för att sälja spionprogramvara till kontroversiella aktörer. Användandet av så kallade skalföretag gör att affärerna kan genomföras utan att strida mot sanktioner och andra hinder.

<strong>Spionprogrammen säljs</strong> ofta till länder som är notoriska för att bryta mot mänskliga rättigheter. Programmen används senare av länderna för att övervaka oliktänkande, vilket den holländska EU-parlamentarikern Marietje Schaake är starkt kritisk till.

–<em> Jag fann att aktivister, studenter, journalister och oppositionella i Nordafrika och Mellanöstern ibland blev fängslade till följd av dessa system, som kommer från Europa,</em> säger Marietje Schaake till Al Jazeera.

Ett av länderna som spionprogrammen sålts till är Sydsudan, som är ökänt för att tumma medborgarnas yttrandefrihet för medborgarna. Ett exempel på det är den sydsudanesiske politikern Pagan Amum, som 2013 flydde landet efter att ha fängslats för sina regimkritiska åsikter. Han övervakades av landets regering.

<em>– Stater som utövar en sådan övervakning inskränker medborgarnas yttrandefrihet. Att genomföra lagvidrig övervakning är väldigt farligt och blir till ett massförstörelsevapen,</em> säger Pagan Amum till Al Jazeera.

&#160;

<strong>Nedan kan du se</strong> Al Jazeeras dokumentär <em>Spy Merchants</em> som handlar om hur övervakningsföretagen säljer spionprogram till kontroversiella aktörer.

<iframe src="https://www.youtube.com/embed/_HA-cEMKCDs?rel=0" width="500" height="281" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/spionprogram-saljs-pa-svarta-marknaden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nöjesindustrin vill få laglig rätt att installera skadliga spionprogram</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nojesindustrin-vill-fa-laglig-ratt-att-installera-skadliga-spionprogram/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nojesindustrin-vill-fa-laglig-ratt-att-installera-skadliga-spionprogram/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 May 2013 17:33:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[fildelning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=3636</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>I en rapport till den amerikanska staten har landets nöjesindustri föreslagit en lagändring som skulle göra det möjligt att spionera på fildelare med hjälp av skadeprogram.</strong> </span>

[caption id="attachment_3637" align="alignright" width="210"]<img class="size-thumbnail wp-image-3637" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/05/spyware-210x144.jpg" alt="Foto: Flickr/Chrisdigo/CC BY-NC-SA 2.0" width="210" height="144" /> Foto: Flickr/Chrisdigo/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

Det är det amerikanska branschorganet <a href="http://www.ipcommission.org/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Commission on the Theft of American Intellectual Property</a> som presenterat rapporten på 84 sidor. I den framgår lagändringsförslaget som skulle göra det tillåtet för privata organisationer att installera spionprogram hos misstänkta fildelare.

Datorn skall låsas för användaren om spionprogrammet upptäcker piratkopierat material på en användares dator. Det enda sättet att låsa upp datorn är att användaren ringer polisen och anmäler sitt brott.

Än så länge är det inte tillåtet att spionera på en användare enligt amerikansk lag. Men den senaste tiden har det enligt tekniksajten The Next Web dykt upp förslag från olika håll som införa större friheter vad gäller intrång mot misstänkta fildelare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nojesindustrin-vill-fa-laglig-ratt-att-installera-skadliga-spionprogram/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
