spannmål – Nya Dagbladet

Sverige och Kina enas om spannmålsexport

Redaktionen — Fri, 14 Nov 2025 06:17:19 +0000

Landsbygdsminister Peter Kullgren undertecknade under ett besök i Kina protokoll som möjliggör svensk export av havre och malt till den kinesiska marknaden. Överenskommelsen kom till under en delegation till landet den 4–7 november, där även företrädare för den svenska livsmedelsbranschen deltog. Kina är Sveriges största exportmarknad i Asien och betraktas som en viktig handelspartner. De nya exportprotokollen fastställer de krav som Sverige måste uppfylla för att kunna exportera havre och malt till landet. Enligt regeringen omfattar bestämmelserna bland annat kriterier för kontroll, paketering och inspektion vid export till Kina. — Ökad export är en viktig del när vi ska öka vår livsmedelsproduktion. Därför är dagens undertecknande av exportprotokollen för havre och malt ett välkommet steg i rätt riktning, sade Kullgren i ett pressmeddelande. Även Lantmännens vice verkställande direktör Per Arfvidsson, som också deltog i resan, välkomnade beslutet och lyfte fram exportens betydelse för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. — Ökad export är avgörande för att vi ska kunna öka livsmedelsproduktionen i Sverige. För att lantbruket ska växa krävs fungerande marknader både hemma och utomlands. Att Sverige öppnar för export av havre och malt till Kina är ett viktigt steg och visar potentialen som finns för svenska råvaror och livsmedelsprodukter, sade Arfvidsson.

Fimpa importmaten – ät Nordens ris!

Markus Andersson — Wed, 23 Jul 2025 10:10:40 +0000

Det är inga konstigheter egentligen, "Nordens ris" behöver inte processas, det är inget halvfabrikat. Vem som helst kan ta spannmålet ifrån åkern och koka det till maten. Det är svårt att konsumera spannmål mer naturligt. Det Frebaco gör på Västgötaslätten är att förkorta koktiden från ca 40-50 minuter till 10-15 minuter med en skonsam ångpreparering. Näringsförlusten är minimal. Att mala spannmål och baka bröd är inte fel, men att äta spannmålet helt är det minst arbetskrävande och nyttigaste sättet eftersom man då bokstavligen äter hela fullkornet.

Artikeln publicerades ursprungligen den 27 februari 2015

Vi har djupdykt i frågan kring detta relativt oupptäckta inhemska livsmedel. Frebaco Kvarn i Lidköping är i dagsläget den enda producent som levererar helt spannmål - matgryn till våra butiker. Vi har ställt Staffan Pehrson, produktchef på Frebaco Kvarn, mot väggen angående företagets matgrynsprodukter. Till att börja med, varför är det inte vanligare att man äter "Nordens ris"? – Varför man inte äter hel spannmål i större utsträckning idag beror framför allt på ovana hos konsumenterna. Det finns även ännu en ”okunskap” om att produkterna finns, om deras snabba tillagning , deras användning och om deras positiva egenskaper, både ur närings-, smak- och klimatmässig synvinkel. Vad finns det för klimatmässiga aspekter kring matgrynen? – Jämfört med ris förorsakar våra svenska matgryner väsentligt mycket lägre koldioxidutsläpp. Detta finns bekräftat i en rapport från SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Hur länge har ni erbjudit matgrynen? – Vårt ekologiska Matvete har vi producerat ända sedan starten 1981. Matkorn, Mathavre och Kvarngryn har vi producerat i 2-4 år beroende på produkt. Vi är den enda producent som tillhandahåller svenska matgryner och med kort koktid. Vad är det för spannmålssort ni använder i odlingen? – Vi använder ”vanligt” svensk spannmål. Matvete är ekologiskt odlad medan de andra är konventionellt odlade. Allt odlas på Västgötaslätten som är unik eftersom jordarna naturligt har mycket låga halter av kadmium. Vi tillåter heller inte att åkrarna gödslas med slam från reningsverk vilket gör att vi heller inte har tillförsel av tungmetaller och andra oönskade ämnen till jorden. Är grödorna till era produkter genmodifierade? Om inte varför skriver ni inte ut det på förpackningen? – Vi tillåter ingen genmodifierad spannmål. Att detta inte står på förpackningen beror på att märkningsreglerna inte tillåter detta samt att spannmål inte har varit speciellt mycket diskuterat i detta sammanhang. Varför är inte era produkter KRAV-märkta? – Matvete uppfyller alla kriterierna för att KRAV-märkas men vi har av olika anledningar valt bort det till förmån för den minst lika kända EU-ekologiska märkningen. Det finns en större relevans i att marknadsföra ursprunget och det klimatsmarta med att köpa svenska matgryner. Vad händer med spannmålet när det kommer till er kvarn från åkern? – När spannmålen kommer till oss är den torkad. Vi rensar den före en mycket skonsam ångbehandling. Därefter valsas den lätt för att sedan lufttorkas. Förutom rensningen måste både havre och korn skalas (de oätliga agnarna måste bort) före ångprepareringen. Matgryn av spannmål torde vara det självklara alternativet bredvid potatis som basmat i det Nordiska köket, eftersom det inte finns något svenskodlat ris eller någon svensk pasta. Hur skulle ni beskriva skillnaderna mot pasta och ris? – Matgrynerna är överlägset bättre ur näringsmässig synvinkel än både pasta och framför allt jämfört med ris. Pasta ”ska” tillverkas av durumvete som ju inte odlas i Sverige. Det har tidigare funnits mindre odlingar på Gotland och på Ven av svenskt durumvete men finns numera inte att tillgå för storskalig livsmedelstillverkning. Durumvete är inte lämpligt att odla i Sverige av klimatskäl. Hur beskriver ni i korthet skillnaderna mellan de fyra sädesslagen avseende konsumtion för människor? Ni säljer ju inte "matråg" särskilt t.ex. – Matvete har en fyllig, mustig smak och härligt tuggmotstånd. Matkorn är lite mildare och blir lite mjukare vid kokning. Mathavre har en mild unik havresmak och är ganska mjuk i sig eftersom havre naturligt innehåller relativt mycket (nyttigt) fett. Kvarngryn består av alla fyra sädesslagen och den är mustig och mångfasetterad i smaken. Att vi inte har "matråg" beror på att rågen i sig själv har väldigt kraftig och lite ”annorlunda” smak som inte passar till maten. Det är synd eftersom råg har mycket goda näringsmässiga egenskaper. Vid tider av kris och importsvårigheter av mat till Norden skulle konsumtion av helt spannmål vara en god räddning då det endast kräver kokning eller blötläggning för att kunna ätas. Precis som tidigare skett kan spannmål odlas med hjälp av endast häst och mekaniska redskap. Spannmål kan lagras i flera år även om näringsvärdet naturligtvis sjunker successivt. Matgryn kan precis som potatis användas som basmat till både kött, fisk, fågel och i vegetariska måltider. Genom att välja matgryn till ditt kök istället för ris och pasta gynnar du inte bara svenska bönder och stödjer vår självförsörjning, du bidrar också till en avsevärt längre miljöpåverkan. "Nordens ris" är helt enkelt smart mat!

Polen slutar skicka vapen till Ukraina

Isac Boman — Thu, 21 Sep 2023 17:34:16 +0000

Polen meddelar att man slutar skicka vapen till Ukraina – istället kommer man att lägga pengarna på upprustning av sitt egna försvar. Zelenskyjs administration har också lämnat in en stämningsansökan mot Polen eftersom landet vägrat importera ukrainskt spannmål – och i veckan svarade polska politiker med att överlämna en ”räkning” på motsvarande 23 miljarder dollar för det ekonomiska stöd man gett Ukraina under kriget. Sedan juni månad har det rått importförbud för ukrainskt spannmål till Polen, Bulgarien, Ungern, Slovakien och Rumänien – och skälet som angivits är att det ukrainska spannmålet konkurrerar ut de inhemska bönderna. Förra veckan beslutade dock EU-kommissionen att länderna inte själva får bestämma varifrån de ska importera spannmål – någonting som ledde till stor irritation och upprördhet. Ukraina har också lämnat in en stämningsansökan till Världshandelsorganisationen (WTO) mot Polen, Slovakien och Ungerns importstopp av ukrainska spannmålsprodukter – vilket också fått Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att rasa. Han varnar för att listan på ukrainska produkter som omfattas av importförbudet kommer att bli betydligt längre om regeringen i Kiev fortsätter att angripa Polen. Det polska beslutet att sluta skicka vapen till Ukraina betraktas som en direkt konsekvens av spannmålskonflikten och Morawiecki menar att Polen själva ”måste ha något att försvara sig med”.

Känga till "ukrainska oligarker"

I veckan protesterade också polska politiker utanför Ukrainas ambassad i landet och Krzysztof Bosak, riksdagsledamot för nationalistiska Nationella rörelsen, överlämnade en ”räkning” på motsvarande 23 miljarder dollar – en blygsam uppskattning av vad Polen lagt på stöd till Ukraina under kriget, kostnader för ukrainska flyktingar samt privata polackers donationer.

Ukraina skarży Polskę do WTO (Światowa Organizacja Handlu), a my dziś wystawiamy rachunek Ukrainie! pic.twitter.com/R85XZ1jlNF
— Krzysztof Bosak (@krzysztofbosak) September 19, 2023

Även om syftet med protesten var att skapa uppmärksamhet och publicitet kring situationen snarare än att Ukraina faktiskt ska betala någon mångmiljardräkning så menar Bosak att det är dags att ta i med hårdhandskarna mot Ukraina. – Vi måste börja spela tufft, som de ukrainska oligarkerna spelar, de som representeras av ukrainska politiker. Det kan också noteras att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inför FN:s generalförsamling nyligen insinuerade att Polen och vissa andra länder bara låtsas vara vänligt inställda till Ukraina – men egentligen går Rysslands ärenden – något som också väckte irritation och ledde till en formell polsk protest.

Höjda livsmedelspriser att vänta

Isac Boman — Mon, 17 Jul 2023 12:16:19 +0000

Spannmålsavtalet mellan Ukraina och Ryssland ser inte ut att förlängas. Detta bedöms i sin tur påverka världsmarknadspriserna – vilket också riskerar att leda till att svenska matpriser höjs kraftigt. Det rysk-ukrainska avtalet där ukrainskt spannmål kunnat exporteras ut ur landet via tre hamnar i Svarta havet, även under det pågående kriget, går ut vid midnatt och ser än så länge inte ut att förnyas. Ryssland har vid flera tidigare tillfällen hotat att dra sig ur avtalet eftersom man anser att vissa krav angående exporten av spannmål och konstgödsel inte uppfyllts av Ukraina, samt att fattiga länder inte fått sina utlovade leveranser. Kremls talesman Dmitrij Peskov betonar dock att man är redo att förnya avtalet när Ukraina bedöms ha uppfyllt sina förpliktelser. Konflikten riskerar att få stora effekter på de globala livsmedelspriserna och Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi menar att resultatet blir ”katastrofalt” för spannmålsodlarna. För svensk del förväntas matpriserna öka kraftigt oavsett om man köper spannmål från Ukraina eller inte – detta eftersom de svenska priserna påverkas av den globala prissättningen och efterfrågan. – Allt är styrt av världsmarknadspriser. Oavsett om vi köper spannmål från Ukraina, eller inte. Om priserna höjs på världsmarknaden går också de svenska priserna upp, säger Karin Brynell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel till TT. FN går ännu längre och menar i sin tur att en ”global svält” kan vara att vänta om avtalet inte förnyas. Torbjörn Jansson tror inte på någon svältkatastrof och pekar på att det nu finns fler exportvägar genom EU där ukrainskt spannmål kan fraktas. Vissa länder är också mer känsliga än andra. Turkiet är exempelvis i hög grad beroende av ukrainskt spannmål och de nya och krångligare transportvägarna kommer att leda till höjda priser. – Det skulle inte bli någon svältkatastrof eller så. Men däremot blir det dyrare för hushåll i länder som redan har det dåligt. Även några procent högre priser skulle göra det svårare för dem. Sveriges biståndsminister Johan Forssell kallar situationen ”allvarlig” och tillägger att Sverige nu ”kommer att behöva bedöma och analysera situationen, inte minst med våra europeiska partner”. Det kan noteras att de svenska matpriserna sedan krigets utbrott i Ukraina, och de många sanktioner som riktats mot Ryssland, sett en ökning som inte skådats på över 70 år och där vissa livsmedelskategorier, på bara ett års tid, blivit nästan dubbelt så dyra - detta har i sin tur lett till att rekordmånga svenskar söker sig till hjälporganisationer för att få mat för dagen.

Ukraina och Ryssland enas om spannmålsavtal

Isac Boman — Fri, 22 Jul 2022 12:52:30 +0000

Ukraina och Ryssland kommer under fredagen att underteckna ett avtal för att transporter av spannmål från Ukraina åter skall kunna ske över Svarta havet. Avtalet ses som en stor lättnad för världsmarknaden och de länder som är beroende av spannmålet. På grund av konflikten i Ukraina och Svarta havs-området har spannmålsexporter som normalt sker över havet stått stilla. Ukraina är en av världens största spannmålsexportörer och många länder, bland annat i Afrika och Mellanöstern, är helt eller delvis beroende av ukrainskt spannmål. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu kommer i dag att skriva under det FN-stödda spannmålsavtalet med Ukraina. – Det är en relativt liten mängd spannmål, men det är fortfarande väldigt viktigt att det kommer ut på marknaden, säger Dmitrij Peskov, talesman för Kreml enligt AFP. Det rör sig om drygt 20 miljoner ton spannmål som därmed kan komma ut på världsmarknaden. Att exporten kommer igång väntas dämpa priserna. Transporter kommer bland annat att återupptas från hamnarna i Odessa, Pivdennyj och Tjornomorsk.

Bönpasta – proteinrikt, snabbt och glutenfritt!

Markus Andersson — Wed, 16 Sep 2015 07:43:08 +0000

Den traditionella pastan som vi känner den är den ljusa pastan gjord på finmalet mjöl ifrån durumvete där skalet med dess fibrer och nyttigheter separerats ifrån den vita mjöliga kärnan. Detta förändrar balansen i spannmålet såsom naturen levererat det och höjer koncentrationen av gluten och försvårar kroppens hantering av det. Fibrerna som annars följer med i fullkornet har bland annat som uppgift att skrapa rent tarmväggarna för att de ska fungera normalt. Det finns inte heller längre någon svenskproducerad pasta eftersom vanlig pasta är tillverkad av durumvete som inte är optimalt att odla i Sverige. Visserligen är fullkornspasta baserad på durumvetet bättre än pasta ifrån finmalet mjöl. Men ett mycket intressant alternativ är pasta baserad helt på sojabönor. Den innehåller fyra gånger mindre kolhydrater än traditionell pasta och hela fyra gånger mer protein (44% !). Bönpasta innehåller också cirka sex gånger så mycket fiber som vanlig pasta och ger en längre mättnadskänsla tack vare det låga GI-värdet. Trots att bönpasta har en helt annan sammansättning och andra näringsvärden än traditionell pasta påminner bönpasta förvånansvärt mycket om traditionell pasta i båda smak och konsistens. Risenta som satsat stort på bönpastan har nyligen också lanserat kikärtspasta som en intressant efterföljare till bönpastan. Risentas bönpasta är också baserad på ekologiska gröna och gula sojabönor. Även andra producenter erbjuder numera bönpasta. Tillagningstiden för bönpastan är bara 3-5 minuter och den kan enkelt serveras ensamt som en vegetariskt proteinrik måltid tillsammans med valfri sås. Vårt enkla serveringsförslag är bönpasta mixat med crème fraiche, passerade tomater och lite örtsalt. Snabbt, nyttigt och gott! Nya Dagbladet ger därför bönpastan ett mycket högt betyg och anser att bönpastan är ett mycket välkommet inslag i våra livsmedelsbutiker.

Quinoa på frammarsch

Osignerad — Tue, 28 May 2013 07:14:28 +0000

Den näringsrika grödan quinoa som härstammar från Anderna ökar i popularitet i USA, Europa, Kina och Japan - och FN har utsett 2013 till "quinoans år". I Bolivia, världens största producent av quinoa, arbetar regeringen nu för att uppmuntra inhemsk konsumtion. [caption id="attachment_3592" align="aligncenter" width="450"] Foto: Flickr/net_efekt/CC BY 2.0[/caption]

Ana Chipana från Bolivia berättar att hon inte tyckte om quinoa när hon var liten. Men grödan har nu gjort henne till en framgångsrik entreprenör i staden Tamarac i södra Florida, dit hon kom för 12 år sedan tillsammans med sin man Ramiro.

Det var när hennes man drabbades av en svår magsjukdom och familjen var tvungen att ändra sina matvanor som hon återupptäckte quinoan, berättar hon för IPS. Hon mindes den traditionella mat hon ätit som liten i Bolivia. Quinoa innehåller upp till 23 procent protein - mer än dubbelt så mycket som andra spannmål - samt kolhydrater, alla de viktiga aminosyrorna, järn, kalcium, magnesium, fosfor och vitaminer. Grödan är lättsmält, har en låg fetthalt och är glutenfri. – Quinoa är rikt på näringsämnen och är nästan en fullvärdig protein-, mineral, vitamin och energikälla, dessutom överlever grödan i många olika klimat, säger Einstein Henry Tejada, talesperson för FN:s jordbruksorgan, FAO i Bolivia. Quinoa växer i torra och salta jordar och plantorna utsätts för extrema väderförhållanden mer än två tredjedelar av sin livscykel, förklarar Tejada. [caption id="attachment_3600" align="aligncenter" width="450"] En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] Precis som potatis så var quinoa en gång basföda i det mäktiga inkariket. Men grödan föll i glömska och idag är konsumtionen inte stor i Bolivia - men efterfrågan ökar i USA, Europa, Kina och Japan. När Chipanas man återhämtat sig började hon sprida kunskap om quinoans goda hälsoeffekter till andra. År 2010 startade hon ett litet ekologiskt bageri i Tamarac. Där säljer hon ekologiska bakverk gjorda på quinoamjöl som varken innehåller socker eller gluten. Hon har också presenterat sina produkter för den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa. Nasa har i årtionden känt till hur näringsrik quinoan är och har dietister och forskare som studerat grödan under lång tid. – Astronauterna berättade att quinoa ingår i deras kost, både i rymden och på marken, säger Chipana. En bild av Chipana tillsammans med den tidigare Nasa-astronauten James Reilly - med ett av hennes bakverk i sin hand - har fått en stor spridning via sociala medier i Bolivia. Bilden har, utan att det var planerat, blivit en del av den bolivianska regeringens kampanj för att uppmuntra lokal och internationell konsumtion av quinoa. President Evo Morales vill göra quinoan till en basvara i den bolivianska kosten. Bolivia är världens största producent och producerar 51 000 ton quinoa per år, varav det mesta exporteras. USA är den största importören. Enligt det bolivianska institutet för utrikeshandel gav quinoan exportintäkter på motsvarande 530 miljoner kronor år 2012, vilket var en ökning på 26 procent jämfört med 2011. Under de senaste fyra åren har även den inhemska konsumtionen ökat från 4 000 till 12 000 ton per år - motsvarande en ökning från 350 gram till 1,1 kilo per person. På uppmaning från Bolivia har FN utsett år 2013 till "quinoans år". "Eftersom quinoan endast använts av ursprungsbefolkningar på höglandet och bland människor i fattiga områden har konsumtionen varit liten, men den inre marknaden börjar växa," sa president Evo Morales i ett tal till FN:s generalförsamling i februari, vid den officiella lanseringen av det internationella quinoaåret. Chipana säger att det har varit svårt för henne att etablera sig på den bolivianska marknaden där quinoan inte varit lika uppmärksammad. Hon menar att det har varit lättare i USA där folk har ett stort intresse för näringsvärden och ekologi. Hon menar att Bolivia borde arbeta för att möta efterfrågan från utlandet och satsa på forskning och en industrialiserad produktion av quinoa. Även om andelen fattiga har minskat i Bolivia, från 61 till 45 procent mellan 2005 och 2011, enligt nationell statistik, lider en miljon människor fortfarande av hunger, undernäring eller brist på mat. Det framgår av statistik från FAO. – För att minska hungern och fattigdomen, som är stor på landsbygden, rekommenderar FAO en strategi som både innefattar hållbara produktionssystem och en tryggad livsmedelsförsörjning. Quinoa passar för dessa syften, säger Tejada från FAO i Bolivia. Franz Chávez/IPS