<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>solen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/solen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 05:07:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>solen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Total solförmörkelse över Island i morgon</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/total-solformorkelse-over-island-i-morgon/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Aug 2026 04:48:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[astronomi]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<category><![CDATA[sol]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[solförmörkelse]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236875</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När månen på onsdagen skymmer solen helt går Island in i den smala skugga som gör årets stora himlafenomen möjligt. För Reykjavíksbor och besökare handlar det om mer än en partiell förmörkelse: huvudstaden ligger i zonen där dagen under en kort stund blir natt.</strong>

Den totala solförmörkelsen inträffar den 12 augusti och passerar över västra Island på sin väg från Grönland mot Atlanten, Portugal och Spanien. Nasa beräknar att förmörkelsen når sitt globala maximum klockan 17.45 universell tid, över Nordatlanten väster om Island. Där är totaliteten som längst två minuter och 18 sekunder.

På Island drar totalitetszonen över Västfjordarna, Snæfellsnes och Reykjaneshalvön. Även Reykjavíkområdet ligger i den. I Reykjavik väntas den största förmörkelsen omkring klockan 17.48 isländsk tid, enligt den lokala eclipsesajten <a href="https://eclipse2026.is/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Eclipse 2026</a>.

För den som står i totalitetszonen täcker månen hela solskivan under en kort stund. Då mörknar himlen och solens yttre atmosfär, koronan, kan synas. Utanför zonen täcker månen bara en del av solen, vilket innebär att dagsljuset finns kvar.
<h3>Västra Island får ett sällsynt tillfälle</h3>
<a href="https://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEsearch/SEdata.php?Ecl=20260812" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nasa</a> beräknar att skuggans väg som bredast är närmare 294 kilometer. För västra Island blir onsdagen därför en sällsynt chans att se en total solförmörkelse.

Västfjordarna, Snæfellsnes, Reykjanes och Reykjavik med omnejd ligger i den totala skuggan. Men upplevelsen avgörs av molnen.
<h3>När månen täcker solen</h3>
En solförmörkelse inträffar när månen hamnar mellan jorden och solen. I den smala zon som träffas av månens kärnskugga täcks solskivan helt. Då mörknar himlen hastigt och solens ljusa corona kan synas runt månens mörka silhuett. Utanför zonen täcks bara en del av solen.
<h3>Syns i Sverige</h3>
I Sverige, Norge, Danmark och Finland blir solförmörkelsen endast partiell. Som mest täcks omkring 83 procent av solskivan i Oslo och Köpenhamn, cirka 81 procent i Stockholm och omkring 80 procent i Helsingfors. I Stockholm inträffar förmörkelsen som mest omkring klockan 19.56. Eftersom solen då står lågt på himlen blir fri sikt mot väster viktig. Titta aldrig direkt mot solen utan godkända solförmörkelseglasögon – vanliga solglasögon ger inte tillräckligt skydd.
<h3>Skyddsglasögon krävs före och efter totaliteten</h3>
Nasa betonar att det bara är säkert att se direkt mot solen utan särskilt ögonskydd när månen helt täcker solens ljusa yta. Så fort någon del av solskivan syns behövs godkända solförmörkelseglasögon eller ett säkert solfilter.

Vanliga solglasögon räcker inte. Den som använder kamera, kikare eller teleskop behöver dessutom ett särskilt solfilter monterat framför optiken; att använda förmörkelseglasögon tillsammans med sådan utrustning är inte ett skydd. För den som saknar rätt glasögon rekommenderar Nasa indirekt observation, exempelvis med en enkel hålkamera.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska mediers senaste larm – varnar för vårsolen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-medier-varnar-for-varsolen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Apr 2026 06:37:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227394</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtidigt som många svenskar njuter av vårsolen har ett antal svenska medier valt en tydlig larmvinkel om solens risker. I flera alarmistiskt präglade artiklar driver man en linje som skuldbelägger människor för att de njuter av den efterlängtade vårsolen.</strong>

Våren har landat på flera håll i Sverige och särskilt förra veckan lyste solen starkt på flera håll i landet – något som många svenskar längtat efter. I takt med det har varningarna blivit fler.

<a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/varsolen-kan-ge-solskador-hudlakare-varnar" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Radio rapporterar</a> att vårsolen kan ge hudskador och lyfter en tydlig varningslinje. I inslaget betonas också att huden påverkas av upprepad exponering över tid och att skydd behövs även tidigt på säsongen.

Samtidigt stannar varningslinjen inte vid public service.

Sajten marcusoscarsson.se har publicerat varningar med uppenbart så kallat klickbete, där man antyder att vädret "inte är ofarligt". Oscarsson är politisk kommentator på Schibsted-kanalen TV4, som också <a href="https://www.tv4.se/artikel/6xsPJSXfFzQOHiN0dU8VJw/varningen-i-varsolen-extra-stark-stralning-inte-ofarligt" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrivit en varnande artikel</a> om vårsolen.

[caption id="attachment_52701" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/08/solen.jpg"><img class="size-medium wp-image-52701" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/08/solen-640x328.jpg" alt="solen geoengineering" width="640" height="328" /></a> Foto: Pexels[/caption]
<h3>Solljusets hälsoeffekter kräver nyanser</h3>
Solen är avgörande för hälsan, inte minst i Norden där vinterhalvåret innebär begränsat ljus under flera månader. Solen är den viktigaste naturliga källan till D-vitamin, vilket i sin tur är centralt för bland annat immunförsvar, skelett och allmän hälsa.

I <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/" target="_blank" rel="noopener">genomgångar om D-vitamin</a> lyfts också att D-vitaminbrist har kopplats till ökad risk för flera allvarliga tillstånd, bland annat demens och vissa cancerformer. Det finns även studier som pekar på samband mellan D-vitaminnivåer och hormonrelaterade besvär som PMS.

I en <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/solljusets-infraroda-stralar-forbattrar-synen-moderna-led-lampor-saknar-dem/" target="_blank" rel="noopener">brittisk studie</a> exponerades 40 vuxna deltagare (25–63 år) för nära-infrarött ljus med våglängden 850 nanometer i 15 minuter. Forskarna rapporterade därefter förbättrad färgkontrastkänslighet i synen hos deltagarna, vilket enligt studien tyder på att vissa ljusvåglängder kan påverka synfunktionen positivt.

Resultaten används som ett exempel på att solljusets effekter inte enbart kan beskrivas i termer av risk.
<h3>Balans</h3>
Enligt Livsmedelsverket räcker det ofta för en ljushyad person att vistas i solen i kortärmad tröja och shorts omkring en kvart några gånger i veckan för att bygga upp D-vitaminnivåerna inför vinterhalvåret.

Näringsfysiologen Fredrik Paulún <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-halsoprofilens-basta-soltips-for-sommaren/" target="_blank" rel="noopener">menar</a> samtidigt att svenskars föreställningar om solen ofta är felaktiga, och att tillräckligt med solljus är en av de viktigaste hälsofaktorerna i vardagen. Han hävdar att alltför långtgående råd om att undvika solen kan få negativa hälsoeffekter.

Paulún ifrågasätter också den generella rekommendationen om omfattande användning av solskydd och menar att solkräm i vissa fall kan påverka beteendet så att människor stannar kvar längre i stark sol. Han lyfter dessutom oro för innehåll av kemikalier i vissa produkter.

Samtidigt betonar han att man inte ska bränna sig, utan hitta en balans mellan skydd och måttlig solexponering.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är hälsoprofilens bästa soltips för sommaren</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-halsoprofilens-basta-soltips-for-sommaren/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-halsoprofilens-basta-soltips-for-sommaren/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 14 Jun 2025 10:32:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Fredrik Paulún]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[solskydd]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181245</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Näringsfysiologen Fredrik Paulún, författare till boken <em>Ljusrevolutionen</em>, menar att det finns många gravt felaktiga föreställningar kring solen. Något av det allra bästa man kan göra för sin hälsa, betonar Paulún, är att se till att få tillräckligt med solljus.
</strong>

<strong>–<em> Vi ska inte bränna oss, men vi ska ut i solen så mycket det bara går,</em> säger han.
</strong>

<strong>Här listar vi Paulúns allra bästa tips och spaningar för årets soligaste månader.</strong>

Fredrik Paulún är en av landets kanske mest kända hälsoprofiler och är utbildad nutritionist. I <em>Ljusrevolutionen</em> beskriver han hur solen, och framför allt ljuset, är direkt livsviktigt för oss. Samtidigt som man på andra håll ofta <a href="https://www.1177.se/liv--halsa/sol-och-varme/sa-skyddar-du-dig-mot-solen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">uppmanas</a> att sola försiktigt menar han istället att människor i Sverige idag generellt faktiskt har solbrist, eller ljusbrist, och bör se till att få betydligt mycket mer solljus.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 juni 2024.</em>

<hr />

Han förklarar bland annat att det bildas endorfiner när man får sol på huden, vilket han menar visar att solen är välgörande för människan. Det man är naturligt avsedd att dras till bygger ofta på en produktion av endorfiner, och Paulún menar att det är helt logiskt att anta att solen är nödvändig för människans överlevnad. Enligt hälsoprofilen är solens dåliga rykte "fullständigt oförtjänt" och snarare minst lika viktig för hälsan som träning och bra kost.
<h3>Sjuk utan sol</h3>
Paulún menar att solen påverkar hela systemet i kroppen, allt från hjärna till organ, positivt. Främst ger den en ökad energiproduktion till kroppens mitokondrier, vars funktion är att omvandla energi från mat. Väldigt många sjukdomar har "ett ben" i en dålig mytokondriefunktion, menar hälsoprofilen.

–  <em>Utan mytokondrier är vi körda</em>, säger han i <a href="https://poddtoppen.se/podcast/1447638217/halsa-for-ohalsosamma/122-skippa-solkram-och-njut-av-solen" target="_blank" rel="nofollow noopener">podden</a> Hälsa för ohälsosamma.

Paulún menar att de råd vi får om att undvika sol i själva verket kommer att göra oss sjuka. Bland annat pekar han mot ett större antal studier som gjorts där man jämfört var man bor på jorden, där latitud 0 är ekvatorn, har man kunnat se att exempelvis den autoimmuna sjukdomen MS knappt existerar vid ekvatorn, med andra ord där det finns mycket sol. Sjukdomen ökar ju längre bort man är från ekvatorn, där Sverige bland annat är ganska drabbat av sjukdomen.

Detsamma menar hälsoprofilen gäller för högt blodtryck, att det är vanligare i länder längre från ekvatorn och som därmed har mindre sol. Detta grundas bland annat i att solen stimulerar produktionen av kväveoxid, vilket vidgar kärlen och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vidare ska dödligheten under vinterhalvåret också vara cirka 25 procent högre i länder långt bort från ekvatorn.
<h3>Undvikande av solen lika illa som rökning</h3>
Avsaknad av sol ska också kunna bidra till ökad kroppsvikt. Vidare menar Paulún att särskilt risken för autoimmuna sjukdomar blir betydligt lägre om man får tillräckligt med sol, och att de som lider av dessa kan förbättra sina symptom om de solar mycket.

Annan forskning ska enligt profilen tyda på att undvikande av solen ger samma risk att dö i förtid som rökning. Enligt annan forskning har man generellt sett 40 procents lägre risk att dö i alla former av cancer om man solar mycket, efter en 20-årsperiod.

Solen stimulerar också immunförsvaret, vilket minskar risken för luftvägsinfektioner. Paulún pekar på att just solen också hade en stor påverkan i praktiken när det gällde covid, där han menar att människor med mörkare hud i högre grad blev påverkade av sjukdomen i Sverige eftersom de har högre behov av solljus.

– <em>Det vet vi idag, att solen hade också en stor "impact" hur svår covid folk fick, det var exempelvis många människor med mörkare hud som dog. Mycket på grund av att de fick för lite ljus helt enkelt, så det är en jätteviktig aspekt när man pratar om människors hälsa. Vi har olika solbehov.</em>
<h3>Ingen solskyddsfaktor</h3>
Ett stort antal forskare och experter menar att solskydd är livsviktigt, och gärna så hög faktor som möjligt. Exempelvis gav hudläkaren Petra Kjellman nyligen råd i skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/vader/sa-mycket-solskydd-ska-du-anvanda-egentligen" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a> om att smörja in sig med minst SPF 30 eller 50 under sommaren.

Paulún hävdar dock att solskyddskrämer i själva verket kan öka risken för hudcancer eftersom man tar bort den naturliga instinkten att dra sig bort från solen. En större studie, där femtio regioner och länder deltagit, visar exempelvis att ju mer UV-ljus man får utan solskyddsfaktor, desto mindre risk att utveckla hudcancertypen malignt melanom.

–  <em>För att det skyddar oss, det är en hormetisk stressor. Det är en reparation av hudcellerna helt enkelt</em>, säger han.

Vidare pekar han mot att vissa solkrämer innehåller kemikalier och hormonstörande substanser, vilka absorberas in i huden. Han menar att solskydd visserligen skyddar mot att bränna sig, men att det inte skyddar mot exempelvis cancer eller rynkor som orsakas av solen.

– <em>Att smörja in sig med solskyddsfaktor i Sverige är horribelt</em>, säger han.

Däremot erkänner Paulún att han i ytterst sällsynta fall kan använda sig av solskyddsfaktor, och det är möjligen lite på näsan om han ska ut på sjön. Annars undviker han det helt.
<h3>Sola smart</h3>
Även om det naturliga solljuset är hälsobringande kan för mycket UV-strålning orsaka skador på den biologiska vävnaden. Det kan leda till solskador, ökad risk för malignt melanom och åldrad hud. Paulún nämner samtidigt en studie som gjordes på 29 000 svenska kvinnor i de södra delarna av landet. Där delades kvinnorna upp i icke solare, moderata solare och aktiva solare. De kvinnor som var aktiva solare löpte en 1,1 procents risk att få malignt melanom, samtidigt som icke solare hade en 0,8 procents risk att få det – en väldigt liten marginal med andra ord. I studien fann man dock att dödligheten hos de drabbade var lägre hos de aktiva solarna jämfört med de som inte solade. Hos de som inte solade var dödligheten närmare 36 procent i hudcancer, jämfört med bara 11 procent hos de aktiva solarna.

Däremot gäller det att inte sola för mycket, och inte bränna sig, betonar Paulún. Det man ska satsa på är att bygga upp en bra solbränna, då kommer man inte att bränna sig lika lätt. Om man bygger upp en bra solbränna har man ett skydd som motsvarar omkring 10 till 15 SPF, menar han. Vidare gäller det att vara logisk och sola lagom, att gå undan om man varit i solen för mycket och ta på en hatt, samt skyddande kläder. Låt barnen använda uv-kläder och hatt eller keps.

– <em>Vi mår helt enkelt bra av UV-ljus, säger Fredrik. Det är viktigt. Men vi kan också bränna oss. Så det gäller att hitta rätt balans.</em>
<h3>Morgonsolen den bästa</h3>
Den snällaste soldelen av dagen är morgonen, enligt Paulún. Solen står lågt och UV-ljuset filtreras bort i atmosfären (Kolla) och gör att nästan inget når fram. Samtidigt får kroppen vakna till på morgonen och man får ljus i ögonen. Även kvällarna har ett mildare solljus.

Solen är som starkast på dagen och vill man undvika att bränna sig är det då möjligen bäst tidpunkt att sitta i skuggan, eller inomhus om man befinner sig på ännu varmare breddgrader som exempelvis Australien.
<h3>D-vitamin</h3>
Det är genom UV-ljuset som produktionen av vitamin D kommer igång, där Paulún menar att forskning tyder på att naturligt producerade nivåer av vitaminet och hög solexponering är kopplande till samma hälsoeffekter. Däremot ger kosttillskott av vitaminet inte samma effekter. Det finns dock studier som visar att just tillskott av D-vitamin minskar dödligheten hos människor, oavsett orsak, men däremot inte skyddar mot sjukdomar som exempelvis alzheimers och diabetes typ 2. Det menar hälsoprofilen kan tyda på att tillskott inte kan ersätta ljuset och om man har låga nivåer av vitaminet så har man troligen fått för lite sol.
<h3>Rött ljus på vintern</h3>
I Sverige är soltimmarna få under vintern, men Paulún uppmanar ändå att försöka passa på att få sol på huden de dagar den är framme. Däremot kan man också under vintern använda sig av så kallade rödljuslampor som ett kosttillskott, något han förespråkar starkt.

I sin bok förklarar Paulún att solen avger elektromagnetisk strålning, där det ingår olika former av ljus, bland annat ultraviolett (UV), i olika våglängder. Solen avger ljus i regnbågens alla färger, men när alla sollängderna blandas ser ljuset vitt ut, exempelvis kan man ofta se det röda ljuset mer under kvällen, sedan kan man ofta se det mer blå ljuset under dagen.

Det röda ljuset ska, enligt hälsoprofilen, vara det som ger mest biologiska effekter. Rödljuslampor ska gå att köpa för hemmabruk och används även vid behandlingar. Paulún har själv en rödljuslampa hemma som han rutinmässigt sätter sig framför ungefär en kvart varje morgon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-halsoprofilens-basta-soltips-for-sommaren/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kraftfullt solutbrott kan orsaka samhällsstörningar &#8211; och sydligt norrsken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kraftfullt-solutbrott-kan-orsaka-samhallsstorningar-och-sydligt-norrsken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kraftfullt-solutbrott-kan-orsaka-samhallsstorningar-och-sydligt-norrsken/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Oct 2024 10:58:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=190439</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under torsdag eftermiddag inträffade ett kraftfullt solutbrott som slungade ut enorma mängder laddade partiklar i riktning mot jorden. Utbrottet, som är det kraftfullaste på sju år, kan påverka elnät, satelliter och flygtrafik globalt.</strong>

Solutbrott inträffar när kraftiga magnetfält på solen plötsligt byter riktning, vilket frigör stora mängder energi. Dessa explosioner sker ofta i områden med starka magnetfält, så kallade solfläckar.

Solutbrott delas in i klasser beroende på styrkegrad: B, C, M och X, där X-klassen representerar de kraftfullaste utbrotten.

Varje bokstavsklass (B, C, M, X) motsvarar en tiodubbling av energin från föregående klass. En X-klassad eruption är således flera gånger starkare än en M-klassad eruption och kan ge upphov till allvarliga globala störningar.

https://twitter.com/drkstrong/status/1841915938163327045

Det aktuella utbrottet, som klassificerats som X9.0 i styrka, är det kraftfullaste sedan 2017, då ett X17-utbrott registrerades. Utbrottet har skickat en så kallad koronamassutkastning (Coronal Mass Ejection - CME) av laddade partiklar mot jorden, som förväntas nå fram under lördagen.

Partiklarna kan orsaka geomagnetiska stormar som riskerar att störa både elnät och telekommunikationssystem, men också skapa vackra norrsken på ovanligt sydliga breddgrader.

Den intresserade kan följa utvecklingen <a href="https://www.spaceweatherlive.com/sv.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">här</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kraftfullt-solutbrott-kan-orsaka-samhallsstorningar-och-sydligt-norrsken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bolag försöker manipulera klimatet med svavelpartiklar i atmosfären</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/bolag-forsoker-manipulera-klimatet-med-svavelpartiklar-i-atmosfaren/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/bolag-forsoker-manipulera-klimatet-med-svavelpartiklar-i-atmosfaren/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Dec 2022 11:32:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[geoengineering]]></category>
		<category><![CDATA[klimataktivism]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=139793</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Startupbolaget Make Sunsets stoltserar med att ha skickat upp väderballonger och släppt ut svavelpartiklar i syfte att manipulera klimatet. Alla är dock inte imponerade över tilltaget och kritiker menar att det är en ytterst dålig idé att försöka påverka klimatet på detta sätt.</strong>

Geoengineering (klimatmanipulation) åsyftar vanligtvis medvetna försök att manipulera klimatet genom att reflektera tillbaka solljus till rymden och försöka härma en naturlig process som sker i efterdyningarna av stora vulkanutbrott, <a href="https://www.technologyreview.com/2022/12/24/1066041/a-startup-says-its-begun-releasing-particles-into-the-atmosphere-in-an-effort-to-tweak-the-climate/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> MIT Technology Review.

Vissa forskare hävdar att i teorin skulle sprayande av svavel och liknande partiklar i tillräckliga kvantiteter kunna bromsa den globala uppvärmningen. Att släppa ut denna typ av partiklar beskrivs som fullt tekniskt möjligt, men någonting som forskare mycket sällan ägnat sig åt ens som småskaliga experiment eftersom konsekvenserna är mycket oklara och potentiellt farliga.

Forskare som studerat teknologin är nu mycket bekymrade över Make Sunsets agerande och hur dessa tycks ha gått vidare med uppskjutningar från en bas i Mexiko – utan insyn från allmänheten och utan stöd från aktuell forskning. Redan nu försöker företaget också sälja särskilda krediter (cooling credits) för 10 dollar styck för att finansiera kommande uppskjutningar med större laster av svavelpartiklar.

Flera forskare som MIT Technology Review talat med fördömer företagets försök att tjäna pengar på och kommersialisera klimatmanipulation på detta sätt och flera potentiella investerare beskriver Make Sunsets affärsidé som direkt ”<em>oseriös</em>”.

<strong>Luke Iseman, medgrundare</strong> och vd för företaget medger att tilltaget delvis är att betrakta som en provokation, men att man med agerandet hoppas påverka den allmänna debatten och lyfta fram ett vetenskapligt fält som hittills fått mycket hård kritik och inte rönt några större framgångar.

<em>– Det vore moraliskt fel av oss i min åsikt att inte göra det här. Det som är viktigt är att vi gör det här så snabbt och så säkert vi kan.</em>

Kritiker pekar dock på att vi vet för lite om denna typ av klimatmanipulation för att släppa ut en massa svavelpartiklar i atmosfären och att den kort- och långsiktiga påverkan inte har studerats tillräckligt.

<em>– Att påbörja implementeringen vid detta skede är en mycket dålig idé</em>, konstaterar Janos Pasztor vid Carnegie Climate Governance Initiative.

Make Sunsets har dock inga planer på att avbryta verksamheten – tvärtom hoppas man locka investerare och skicka ut fler ballonger med större laster framöver.

<em>– Vad jag vill göra är att skapa så mycket nedkylning så snabbt jag på ett ansvarsfullt sätt kan under resten av mitt liv</em>, hävdar Iseman och tillägger att man kommer att släppa ut så mycket svavelpartiklar som ”<em>kunderna betalar för</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/bolag-forsoker-manipulera-klimatet-med-svavelpartiklar-i-atmosfaren/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SMHI eldar på klimathetsen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/smhi-eldar-pa-klimathetsen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/smhi-eldar-pa-klimathetsen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 Jul 2022 10:51:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[klimataktivism]]></category>
		<category><![CDATA[SMHI]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=128189</guid>

					<description><![CDATA[Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har uppenbarligen sällat sig till det politiskt styrda narrativet om "global uppvärmning". Det senaste i raden av alarmistiska uttalanden är en utsaga där man kallar svensk högsommarvärme för "värmebölja".

Sol, värme och koldioxid är livsnödvändiga ingredienser för att flora och fauna överhuvudtaget ska kunna existera, en vedertagen kunskap som av en del så kallade experter numera anses vara ren science-fiction. I stället trumpetas det ut skräckrubriker och andra former av skrämselpropaganda från lite varstans.

Att medströmsmedia systematiskt ägnat sig åt detta sedan många år är vida känt, där dessa i andra fall exempelvis rapporterar om sommarvädret under rubriker som "extremvädret" och kopplar värmetoppar till klimatförändringar trots att det är fråga om naturligt förekommande väder och temperaturer under denna tid på året. Desto mer uppseendeväckande är det att en välrenommerad expertmyndighet som SMHI numera tycks ägna sig åt denna typ av aktivism.

Den senaste i raden av aktivistliknande utsagor är att kalla svensk högsommarvärme - temperaturer över 25 grader - för "värmebölja". Ordet syftar, åtminstone i för närvarande vedertagen svenska, på temperaturer som är ovanligt höga för årstiden.

Yttrandet förekommer bland annat på dagens SVT Text samt SMHI:s egen <a href="https://www.smhi.se/forskning/forskningsenheter/luftmiljo/hazardsupport-varmebolja-i-stockholm-1.167318" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>.

[caption id="attachment_128192" align="alignnone" width="518"]<img class="size-full wp-image-128192" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/07/Svensk-varmebolja.jpg" alt="" width="518" height="397" /> Från dagens SVT text.[/caption]

Exakt vad det är som gör svensk hög sommartemperatur på 25 grader och uppåt, under ett par veckor, till något onaturligt och underförstått dödsbringande, är emellertid en smula otydligt, som så ofta är med denna typ av insinuanta uttalanden.

Givetvis vet den kloke och förnuftige att man ska vara försiktig vid hög värme, i synnerhet om man tillhör en riskgrupp. Barn och ungdomar torde dock tillåtas glädjas över att, om så bara för en kortare period, unna sig sol, värme och bad.

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/smhi-eldar-pa-klimathetsen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kontroversiellt solexperiment genomförs i Kiruna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kontroversiellt-solexperiment-genomfors-i-kiruna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kontroversiellt-solexperiment-genomfors-i-kiruna/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 20 Feb 2021 10:15:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Geoingeneering]]></category>
		<category><![CDATA[Harvard]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=95772</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En grupp forskare från Harvards universitet ska testflyga en ballong från lappländska Kiruna för att se om denna klarar av att transportera utrustning till ett experiment kring strålningsreflekterande partiklar i jordens atmosfär. Miljöorganisationer är dock starkt kritiska och menar att testflygningen kan vara första steget mot en teknologi som kan vara ytterst svår att hantera.</strong>

Organisationer som Greenpeace och Naturskyddsföreningen misstänker nämligen att experimentet kan leda till att man börjar använda solenergiteknologi för att ”kyla ner” jorden – något organisationerna menar är mycket farligt, kan skada ozonlagret och förstöra naturens ekosystem, <a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/feb/08/solar-geoengineering-test-flight-plan-under-fire-over-environmental-concerns-aoe?fbclid=IwAR1wGDjwWvkFkXdMYZiXBqGQgNSzR-M6tPUUae10MWXtLwVysyQUwy2hRiA" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> The Guardian.

I protesten som undertecknats av diverse miljöorganisationer skriver man att även om denna testflygning inte innefattar utsläpp av partiklar så kan det mycket väl möjliggöra för framtida utsläpp och att en teknologi tas i bruk som är såväl ”farlig” som ”oförutsägbar” och ”ohanterbar”.

<strong>Att på artificiell väg</strong> dämpa solens strålning genom att släppa ut partiklar i atmosfären har på senare tid lyfts fram som ett alternativ för att ”kontrollera” jordens temperatur och motverka påstådda klimatförändringar.

Förespråkare hävdar att metoden är billig och relativt säker, medan motståndare argumenterar för att man ännu inte förstår de långsiktiga konsekvenserna och att skadorna kan bli mycket omfattande och allvarliga, värma upp stratosfären och störa ekosystemen.

Frank Keutsch leder forskargruppen och hävdar att experimenten måste tillåtas för att vi bättre ska förstå hur tekniken fungerar och vilka effekter den kan ha.

<em>– Riskerna av att inte forska på det här överväger riskerna av att genomföra forskningen. Jag är väldigt orolig för den värld vi är på väg mot. För mig är det en anledning att forska på hantering av solstrålning</em>, hävdar han och förklarar vidare att man måste testa ”alla alternativ” för att få bukt med klimatförändringarna.

Svenska rymdaktiebolaget SSC har godkänt testflygningen som planeras genomföras i juni. Om experimentet bedöms som lyckat så kommer fler testflygningar genomföras under 2021 eller 2022. Noteras kan att den ökände ultraglobalisten Bill Gates även är <a href="https://climatesciencenews.com/2021-02-10-scopex-ballon-launch-sweden-criticized-environmental-groups.html" target="_blank" rel="noopener">involverad</a> i projektet som finansiär och partner med Harvard University.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kontroversiellt-solexperiment-genomfors-i-kiruna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klimatforskare varnar för kallare klimat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatforskare-varnar-kallare-klimat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatforskare-varnar-kallare-klimat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Feb 2018 18:13:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=47623</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På en nordisk klimatkonferens i Mölndal den 16-17 februari framgick att solens magnetiska aktivitet nu är lika låg som under Lilla Istidens kallaste perioder med missväxt och nöd. På konferensen redovisade 15 kvalificerade talare från fem länder aktuella rön och observationer.</strong>

Den danske rymdforskaren professor Henrik Svensmark visade hur växlande solmagnetism i samspel med inkommande kosmisk strålning i miljontals år påverkat Jordens klimat med effekt på molnbildning och nederbörd.

Den amerikanske solarfysikern dr. Willie Soon redovisade hur solsystemets planeter påverkar Solens aktivitet med effekt på klimat och väder.

<strong>Den norske solforskaren</strong> prof. em. Jan-Erik Solheim berättade hur Jordens tyngdkraft och atmosfärens massa höjer atmosfärgasernas tryck ner mot marken och därmed också höjer den marknära temperaturen så att planeten blir beboelig.

Den svenske havsforskaren dr. Nils-Axel Mörner skildrade hur han på låga Stilla Havsöar har konstaterat högst 1-2 mm årlig höjning av havsnivån, hur flera öar växer och hur landet på många håll i världen stiger efter senaste stora istid, medan det sjunker på andra håll.

Den norske geofysikern prof. em. Ole Humlum visade hur amerikanska forskare har justerat 1930-talets höga temperaturer till lägre och senare års temperaturer till högre för att ge intryck av rekordtemperaturer och hotande framtida värme.

<strong>Den svenske oceanografen</strong> prof. em. Gösta Walin berättade att koldioxid i haven reagerar med kalk och bildar basiska bikarbonater.

Flera talare visade hur FN:s klimatpanel IPCC i datormodeller starkt överdriver global uppvärmning, hur varmare hav gasar ut mer koldioxid efter Lilla Istiden och hur mer värme och koldioxid gynnar Jordens växtlighet och djurliv.

Konferensen ägde rum fredagen den 16 och lördagen den 17 februari på Scandic Hotell i Mölndal strax söder om Göteborg. Den samarrangerades av det svenska nätverket Klimatsans och den norska föreningen Klimarealistene.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatforskare-varnar-kallare-klimat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya rön: Växtceller pratar om vädret</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-ron-vaxtceller-pratar-om-vadret/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-ron-vaxtceller-pratar-om-vadret/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Nov 2016 11:25:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[blommor]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33059</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Växter har strategier för att anpassa sig till en föränderlig miljö, till exempel växlande ljustillgång. Växtcellen gör detta genom att producera speciella ”pratande” proteiner.</strong>

Louise Norén Lindbäck, vid Umeå Universitet, har identifierat en ny mekanism som styrs av signalmolekyler i klorofyllsyntesen. Dessa tetrapyrroler kan aktivera en signal som sänds från kloroplasten, där fotosyntesen sker, till kärnan.

Signalen informerar kärnan om vilka gener som ska slås på eller stängas av för att anpassa cellmaskineriet till förändringar i miljön.

<strong>Norén Lindbäck har även</strong> identifierat specifika proteiner som styr aktiveringen av vissa gener som reglerar kloroplastutveckling. Proteinerna är särskilt viktiga för en grodd som kommer upp ur jorden och behöver justera dess metabolism till ljuset.

– <em>I ett större perspektiv kan mina resultat bidra till att bättre förstå hur växter överlever när klimatet förändras, </em>säger Louise Norén Lindbäck.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-ron-vaxtceller-pratar-om-vadret/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Global nedkylning kan utlösas av solen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/global-nedkylning-kan-utlosas-av-solen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/global-nedkylning-kan-utlosas-av-solen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Nov 2016 17:58:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Global nedkylning]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32457</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De närmsta 35 åren kan komma att innebära ett kallare klimat på jorden. Forskare har sett ett samband mellan minskad solaktivitet och fenomenet som kallas för global nedkylning.</strong>

I årtionden har forskare debatterat och studerat huruvida klimatet på jorden blir allt varmare av den större mängden koldioxid som finns i atmosfären. Men någonting som kan göra jorden kallare är solen.

Den ukrainska professorn Valentina Zharkova vid Northumbria University i Newcastle har beräknat att klimatet på jorden kommer bli allt kallare inom de närmsta 35 åren. Orsaken är hur solens magnetfält ändras vilket kan minska solens intensitet, rapporterar <a href="https://www.rt.com/usa/355301-global-cooling-sun-activity/" target="_blank">RT</a>.

<strong> Valentina Zharkova säger</strong> att hennes beräkningar inte gått hem hos alla klimatforskare. I en intervju med The Global Warming Policy Forum har hon sagt att många klimatforskare och institut har försökt tysta ned hennes och andra forskares beräkningar om en global nedkylning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/global-nedkylning-kan-utlosas-av-solen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
