skolor – Nya Dagbladet

Över 90 kommuner saknar elever en månad efter skolstarten

Jan Sundstedt — Mon, 05 Oct 2026 08:48:36 +0000

Över 850 elever har inte återvänt till skolan efter årets sommarlov och kommunerna vet inte var barnen befinner sig. Orsakerna är okända, och flera kommuner försöker nå vårdnadshavarna. Eleverna saknades fortfarande en månad efter terminsstart, visar kartläggningen som Sveriges Radio Ekot rapporterar om. Kommunerna hade då ännu inte fått kontakt med barnen. Sammanlagt 190 kommuner svarade på frågor om elever som kommunerna inte fått kontakt med. Hälften uppgav att elever inte hade återvänt efter sommarlovet. Kartläggningen omfattar alltså inte hela Sverige. Siffran över 850 gäller de svarande kommunerna och ger inget besked om hur många elever som saknas i övriga kommuner. Misstankar om att barnen befinner sig utomlands förekommer i många fall. Några bekräftade uppgifter om var eleverna finns eller varför barnen uteblivit framgår inte av kartläggningen. Flera kommuner uppger att man aktivt söker kontakt med vårdnadshavarna för att få veta var barnen befinner sig. Andreas Lundholm, skolchef i Ljusnarsbergs kommun, framhåller att skolan inte kan veta vilken miljö barnen befinner sig i så länge kommunen inte lyckas få kontakt med dem. Han uttrycker oro över situationen och betonar skolans uppgift att få barnen till skolan. [caption id="attachment_200842" align="alignnone" width="640"] Var är de 850 saknade eleverna? Foto: Olha Romaniuk/iStock (genrebild).[/caption]

Skolplikt och längre frånvaro

Skolverket betonar att barn som ska vara folkbokförda i Sverige har skolplikt, vilket innebär att barnen ska gå i skolan och delta i undervisningen. Sjukdom och beviljad ledighet är exempel på giltiga skäl att vara frånvarande från skolan. Barn som varaktigt vistas utomlands omfattas däremot inte av skolplikten, även om barnen är folkbokförda i Sverige. Hemkommunen avgör om en utlandsvistelse ska räknas som varaktig. Någon fast tidsgräns finns inte för kommunens bedömning. Misstankar om utlandsvistelser räcker därför inte för att avgöra om eleverna i kartläggningen omfattas av undantaget från skolplikten. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn skyndsamt utreda frånvaron, om en utredning inte är obehövlig. Ansvaret gäller både giltig och ogiltig frånvaro, även för elever utan skolplikt. Reglerna anger inget exakt antal dagar eller frånvarotillfällen som kräver en utredning. Rektorerna på respektive skola måste bedöma behovet utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och elevens frånvaro.

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 11:42:21 +0000

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden. I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning. Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025. Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse. — Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning. Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen. — Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun. Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Skolnedläggningarna har börjat i Malmö – barnen blir färre

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 08:21:49 +0000

Malmö räknar med omkring 4 000 färre elever inom tio år. Minskningen motsvarar sju till åtta normalstora skolor och kommunen har redan börjat avveckla lokaler. Rosenholmsskolan står redan tom sedan eleverna flyttats till Augustenborgsskolan. Malmö stad beslutade om avvecklingen inför läsåret 2025/2026 efter prognoser om att antalet barn i åldrarna 6–15 år i Fosie skulle minska med över 800 på tio år. Skolkommunalrådet Sara Wettergren (L) pekar på det sjunkande elevunderlaget som skälet till att antalet lokaler måste minska. — Vi har helt enkelt färre barn, färre elever och lösningen är att dra ner på antalet skollokaler, säger hon till SVT.

Paviljongskolor försvinner först

Wettergren vill inte säga vilka ytterligare skolor som kan stängas. Hon uppger däremot att kommunen börjar med paviljongskolor, vars tillfälliga bygglov gör dem enklare att montera ned. Utvecklingen är inte begränsad till Malmö. Det minskande antalet barn i Sverige motsvarar omkring 800 förskolor och 700 grundskolor, enligt Sveriges kommuner och regioner, rapporterar SVT.

Mindre klasser kräver statliga pengar

Samtidigt har rikspolitiker fört fram mindre klasser som ett sätt att höja kvaliteten i skolan. Wettergren säger att Malmö välkomnar ambitionen, men att staten då måste bidra med finansiering. — Färre barn ger bättre kvalitet men kommer man fram till, efter valet, att man vill ha minskade klasstorlekar så behöver vi statsbidrag för att klara det, säger hon.

Rekordlågt barnafödande i Sverige

Malmös krympande elevkullar är en lokal följd av en utveckling som omfattar hela landet. Under 2025 sjönk den summerade fruktsamheten till 1,42 barn per kvinna och 97 500 barn föddes, det lägsta antalet på 23 år, redovisar Statistiska centralbyrån. Nedgången har pågått sedan 2010, även om den enligt myndigheten har börjat plana ut de senaste åren. Den demografiska förändringen sträcker sig samtidigt långt bortom skolområdet. Andelen invånare som är 80 år eller äldre väntas öka från drygt sex procent 2025 till elva procent 2070, och framöver kommer det att finnas år då fler avlider än föds, prognostiserar SCB. Kommunerna behöver därmed både minska kapaciteten för små barnkullar och planera för ett växande behov av äldreomsorg.

Allt fler finska skolor låser dörrarna under lektionstid

Jan Sundstedt — Mon, 12 Jan 2026 08:35:50 +0000

Skolor i Vasa och Korsholm i Finland håller i allt högre grad sina ytterdörrar låsta medan undervisningen pågår. Utvecklingen drivs av ökade säkerhetskrav i en oroligare omvärld. Enhetsskolan Onkilahden yhtenäiskoulu (åk 1–9) är den senaste i raden av skolor i Vasa som infört låsta dörrar för att säkerställa elevernas trygghet. Enligt Marianne West, direktör för den grundläggande utbildningen i Vasa, har uppmaningen kommit från högre nivå inom kommunen, rapporterar Yle. — Jag tror att den stängda skolan är en tryggare skola i dagens värld. Klart att man önskar att vi skulle leva i en värld där vi inte behöver vara rädda för någonting, men i dagens värld behöver man ta till sådana säkerhetsåtgärder, trots att det inte har hänt någonting, säger West. Riktlinjen har funnits i Vasa i ett par år och de flesta skolor har kunnat anpassa sig. Enligt West har inga klagomål inkommit från elever eller vårdnadshavare.

Nya skolor byggs för låsta dörrar

I grannkommunen Korsholm råder liknande riktlinjer, även om det inte finns något centralt beslut. Undervisningschef Linda Felixson menar att nya skolbyggnader numera planeras med låsta dörrar och kameror vid ingångarna. — Lärarna känner sig trygga när de vet att det inte finns människor i byggnaden som inte ska vara där, säger Felixson. Hon menar att skolor i dag måste planera för värsta tänkbara scenario. — Tyvärr kan vi kanske inte längre i dag säga att det aldrig händer här. Men vi hoppas givetvis att det här är en säkerhetsåtgärd som vi aldrig behöver sätta på prov, säger hon.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Redaktionen — Mon, 09 Jun 2025 14:05:25 +0000

Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025. Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget. Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som "vit brittisk", enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter. Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent. ”Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

"En ö av främlingar"

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet. Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker "djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring". Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka "avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd" bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika "avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna". – Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Skärpta säkerhetsregler på väg in i skollagen

Redaktionen — Wed, 12 Feb 2025 12:31:18 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade idag flera nya förslag på säkerhetskrav i skollagen. Bakgrunden är den skolsäkerhetsutredning som tidigare lagts fram och den masskjutning som inträffade på Risbergska komvuxskolan i Örebro för drygt en vecka sedan. De åtgärder som föreslås är bland annat att förskolor och skolor ska låsas och inpassering kontrolleras för att förhindra obehöriga att komma in, samt större möjligheter att genomsöka elevernas väskor. – Alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges fritt tillträde till området när verksamheten pågår. Det kan till exempel handla om att stärka skalskyddet med inpasseringskontroll, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L). Man vill också ge rektorer möjlighet att genomsöka väskor och andra föremål i grundskolan, förskoleklassen, gymnasiet och Komvux. – Den tragiska händelsen i Örebro visar att det måste utvidgas till hela grundskolan och Komvux, fortsätter Johan Pehrson, som även förklarar att regeringen vill slopa kravet på att sådana genomsökningar måste meddelas i förväg. – Vår ambition är att ändra förslaget så att beslut om genomsökning inte alltid måste aviseras i förväg och omfatta förskoleklass, hela grundskolan, gymnasiet och Komvux. Vi kommer att återkomma med detaljer om detta när arbetet är färdigt.

Mer kameraövervakning

Enligt förslaget ska huvudmän bli skyldiga att ta fram en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer och skolor ska ha en anmälningsplikt till polisen när brott begås eller misstänks ske inom verksamheten. – En sådan skyldighet finns alltså inte idag, säger Johan Pehrson. Regeringen vill att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025. Övriga presenterade åtgärder innefattar bland annat att tillståndskravet för kameraövervakning slopas för skolor den 1 april, att Center mot våldsbejakande extremism ska stödja aktörer som hanterar oro för skolattacker från den 1 mars, samt att det införs skolsociala team och en elevhälsogaranti. Ytterligare satsningar föreslås inom psykisk hälsa och suicidprevention.

Lärarfacket larmar: Eleverna kan inte läsa

Sofie — Wed, 13 Nov 2024 13:01:36 +0000

Läs- och skrivkunskaperna bland svenska elever har sjunkit till kritiska nivåer, enligt nya larm. Nu uppmanar lärarfacket regeringen att agera snabbt och stärka insatserna i skolan. Enligt PISA-resultaten, som publicerades förra året, saknar 24 procent av Sveriges 15-åringar den skriv- och läsförmåga som krävs vid deras ålder. Detta innebär en minskning på elva procentenheter jämfört med år 2000. Samtidigt har flera universitetslärare vid skånska topputbildningar larmat om att en stor andel studenter har svårt att läsa böcker. – De säger: ”Jag kan inget, jag vet inget, please help me”, säger Elisabeth Friis, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet till Sydsvenskan.

"Kan inte vänta"

Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare, säger att lärarkåren har sett denna nedåtgående utveckling under flera år och upprepade gånger larmat men att inga insatser har gjorts för att förbättra elevernas situation. – De här siffrorna är barnens verklighet, det är kött och blod, och vi räcker inte till, säger hon i TV4:s Efter fem. Nu vädjar hon till regeringen att vidta åtgärder för att lösa problemen, där hon bland annat menar att man bör satsa mer på barnens skoltid i lågstadiet. – Det kan inte vänta. Det här är mer än allvarligt. Det funkar inte.

Läsning är viktigt

Utbildningsminister Johan Pehrson (L) menar också att det finns stora problem med läs- och skrivförmågan i Sverige och beskriver det som "skrämmande" att studenter som läser litteraturkunskap har svårt att läsa ordentligt. Han betonar också behovet av fler insatser, exempelvis ökat stöd för elever som har det svårare. Läsning är också en prioriterad fråga för Liberalerna, och Pehrson menar att man bör uppmuntra elever att "gå från pärm till pärm". – Det finns inga andra sätt att bli bra på att läsa, och det har man med sig i alla ämnen, säger han till TV4. Pehrson säger att regeringen i nuläget arbetar med en utredning där man vill få bort onödig administration från lärarna, så att man istället kan lägga mer fokus på elever. Skolminister Lotta Edholm (L) har också betonat att den digitalisering som skett i svenska skolor varit "helt fel" och att vi nu betalar priset i försämrade kunskaper för eleverna.

Hårdare regler för digitala enheter i norska skolor

Sofie — Wed, 16 Oct 2024 06:29:02 +0000

Skolor bör införa filter på surfplattor för att skydda elever från skadligt innehåll, detta enligt nya rekommendationer från det norska utbildningsdepartementet. Nyligen har Norge utfärdat rekommendationer kring elevers användning av privata mobiler i skolan, där man till stor del förespråkar att ha ett mobilförbud i skolan. Däremot använder fortfarande nio av tio elever vid offentliga grundskolor surfplattor som tillhandahålls av skolorna, enligt Utdanningsdirektoratet, den norska utbildningsdepartementet. Nu utfärdar man nya rekommendationer kring vad som bör vara tillåtet för digitala enheter som används i skolan. – Det är ohållbart att elever kan ta del av innehåll som våld och pornografi. Vi vet också att många elever störs av annat innehåll som spel och sociala medier under lektionstid, säger norska utbildningsministern Kari Nessa Nordtun i ett pressmeddelande.

"Påverkar elevernas trygghet"

Alla kommuner och landsting bör ha filter och blockerare installerade för att skydda barn från skadligt innehåll. Detta bör finnas både på enheten och skolans nätverk, för att skydda eleven från skadligt innehåll även om enheten tas med hem. I grundskolor rekommenderas filter som endast tillåter innehåll som godkänts i förväg, men i gymnasieskolor vill man istället att skolorna ska använda filter som blockerar oönskat innehåll som exempelvis pornografi. Nordtun förväntar sig att skolorna ska följa de nya rekommendationerna. – Digitala verktyg i skolorna har införts utan tillräcklig hänsyn till hur det påverkar elevernas lärande och trygghet i skolvardagen. Det har tagit alldeles för lång tid för de nationella politikerna att ta tag i situationen. Det gör vi nu, säger Nordtun.

Så kan svenska skolor tvingas ange elever

Sofie — Sun, 13 Oct 2024 10:10:40 +0000

Regeringen har lagt fram ett lagförslag som innebär att bland annat kommuner och skolor kan tvingas lämna ut uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Det innebär att exempelvis skolor måste lämna ut information på eget initiativ och på begäran. Den 26 september meddelade regeringen att man beslutat om en ny lagrådsremiss där man ger förslag kring att statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter till de myndigheter som arbetar för att bekämpa brott. Dessa inkluderar Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. – För att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är det helt avgörande att centrala aktörer kan dela information på ett effektivt och enkelt sätt. I dag finns alltför stora hinder för detta – myndigheter och andra aktörer kan eller vågar inte dela information med varandra. Genom det lagförslag som regeringen beslutat om i dag fortsätter vi att riva sekretesshinder för att förbättra samhällets förmåga att förebygga och bekämpa brott, och detta är inte minst viktigt för att bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen, säger justitieminister Gunnar Strömmer vid en pressträff. Det innebär att exempelvis skolor måste lämna ut uppgifter kring elever både på eget initiativ samt på begäran från myndigheter. Socialtjänsten och sjukvården kommer inte att omfattas i samma utsträckning, men man vill även där att det ska finnas fler möjligheter att ge ut information. Även banker föreslås tvingas lämna ut information på begäran. Alla statliga myndigheter, förutom FRA, kommer att bli skyldiga att lämna ut uppgifter. Lagförslagen föreslås träda i kraft redan 1 januari 2025.

Unicef fördömer israeliska bombningar av skolor

Markus Andersson — Wed, 14 Aug 2024 07:23:06 +0000

FN:s barnfond (Unicef) larmar om att Israel under de tio senaste månaderna har bombat en majoritet av de skolor i Gaza som används som skyddsrum för att inhysa fördrivna palestinier. ”Fruktansvärda rapporter om ännu en attack i morse mot en skola i Gaza som ger skydd åt fördrivna människor, där barn uppges ha dödats och skadats på en plats som de trodde var säker. Skolor och härbärgen måste skyddas och detta våld mot barn måste upphöra”, skriver man i ett uttalande på X. ”Under de senaste tio månaderna har mer än 50 procent av de skolor som används som skyddsrum i Gaza utsatts för direkta attacker, med förödande konsekvenser för barn och familjer. Skolor och skyddsrum får inte attackeras. Barn måste kunna vara trygga”, deklarerar man vidare. Under den gångna lördagen skedde ytterligare en blodig attack mot en skola som enligt palestinska myndigheter och hjälporganisationer dödade mer än 100 civila. Många barnfamiljer, kvinnor och äldre hade enligt uppgifter sökt sin tillflykt till skolan just i syfte att försöka undkomma de israeliska bombningarna.

40 000 dödade

Under den israeliska invasionen och bombningarna har cirka 40 000 palestinier nu dödats – de flesta kvinnor och barn, och närmare 100 000 har skadats. Samtidigt rapporteras uppemot 20 000 människor som saknade och majoriteten av den palestinska befolkningen befinner sig på flykt. Samtidigt som allt fler aktörer fördömer vad man menar är ett folkmord på palestinierna fortsätter dock den svenska borgerliga regeringen – och många andra regeringar i Väst, att ge Israel sitt stöd.

In the last 10 months, more than 50% of schools used as shelters in Gaza have been directly hit, with devastating consequences for children and families.
Schools and shelters must not be attacked. Children need to be safe. — UNICEF (@UNICEF) August 10, 2024