skogsbruk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 02 Jul 2026 04:45:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg skogsbruk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Skogen läker långsamt efter kalavverkning https://nyadagbladet.se/miljo/kalavverkning-boreal-skog-arter/ Thu, 02 Jul 2026 04:45:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234402 Vissa arter i nordliga skogar återhämtar sig mycket långsamt efter kalavverkning. I flera fall räcker inte ens 100 år för att skogen ska få tillbaka samma biologiska mångfald som tidigare, enligt en ny studie. Studien, som har publicerats i Nature Sustainability, bygger på 190 dataset från boreala och hemiboreala skogar i Nordamerika, norra Europa och Ryssland. Forskarna jämförde kalavverkade bestånd med äldre referensskogar och analyserade hur artsamhällen förändras över tid efter avverkning. Med boreala skogar menas de stora nordliga skogsbälten som sträcker sig genom bland annat Kanada, Skandinavien och Ryssland. De domineras ofta av barrträd som gran och tall, men kan också innehålla lövträd som björk och asp. Hemiboreala skogar ligger i övergångszonen mellan dessa nordliga barrskogar och mer tempererade lövskogar längre söderut. Forskarna följde hur grupper som fåglar, små däggdjur, spindlar, skalbaggar, kärlväxter, mossor och lavar påverkas efter kalavverkning. De ville se om artsamhällena med tiden börjar likna dem i äldre, oavverkade skogar igen — och hur lång tid en sådan återhämtning i så fall tar.

Stora skillnader mellan skogstyper

Resultaten visar att återhämtningen varierar kraftigt mellan olika skogstyper. I ungefär hälften av fallen bedömdes artsamhällena kunna återhämta sig inom 30 år. Det gällde framför allt snabbare växande lövskogar, där kärlväxter och mossor antingen påverkades mindre eller återhämtade sig inom omkring 12 till 25 år. I barrskogar och blandskogar var bilden betydligt svagare. I barrdominerade skogar beräknades kärlväxter behöva omkring 85 år för att återhämta sig, lavar omkring 95 år och mossor mer än 100 år. För små däggdjur i barrskog fann forskarna ingen tydlig återhämtning inom de 55 år som materialet omfattade. Även vedlevande skalbaggar stack ut. I de data som fanns tillgängliga syntes ingen återhämtning inom 16 år i barrskog och 29 år i blandskog. Forskarna betonar att sådana arter ofta är beroende av gamla träd, död ved och strukturer som tar lång tid att återskapa efter kalavverkning. Enligt forskarna är detta centralt eftersom kommersiella avverkningscykler i boreala skogar ofta ligger kring 60 till 80 år. Om samma marker kalavverkas på nytt innan långsamma artgrupper hunnit återhämta sig riskerar delar av den biologiska mångfalden att gradvis försvinna från landskapet. — Om skogsbruket fortsätter med återkommande cykler av dagens kalavverkningsmetoder kommer vissa av dessa arter i praktiken aldrig att återhämta sig. De kommer att börja försvinna från landskapet, säger Ellen Macdonald, professor emerita vid University of Alberta och huvudförfattare till studien, i en kommentar från universitetet.

Underlag från sju länder

Forskarna anger att materialet omfattar 87 publicerade artiklar samt en opublicerad studie. Dataseten kommer från Kanada, Finland, Sverige, Ryssland, USA, Estland och Norge. Kanada dominerar underlaget med 121 dataset, följt av Finland, Sverige, Ryssland, USA, Estland och Norge. Samtidigt pekar forskarna på en viktig begränsning. De hittade inga användbara data från områden öster om Ural, vilket innebär att den sibiriska tajgan och stora delar av centrala och östra Sibirien saknas i analysen. Forskarna menar att resultaten talar för mer differentierad skogsförvaltning. Barrskogar och andra långsamt återhämtande skogstyper kan behöva längre omloppstider, fler skyddade områden och metoder där mer levande träd och död ved lämnas kvar. — Vi vet att dessa barrskogar tar längre tid att återhämta sig än lövskogar, vilket ger en möjlighet att rikta förvaltningen bättre, säger Macdonald. Forskarna lyfter även behovet av att bevara äldre skogsstrukturer som annars kan ta århundraden att bilda.]]> ”Hyggesfritt kan fördubbla koldioxidbindningen och tredubbla vinsten” https://nyadagbladet.se/debatt/hyggesfritt-koldioxidbindning-vinst/ Wed, 20 May 2026 09:10:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230814 utredningen Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, öppnar enligt skribenten för total rovdrift från skogsindustrin, utan miljöhänsyn. SCA har blivit så ökänt för sitt skogsbruk att stora köpare vägrar ta emot dess produkter, trots att det marknadsförs som miljöcertifierat. Kyrkan, som är en stor skogsägare, presenterade en skogsbruksutredning som föreslog att en femtedel av skogen skulle skyddas, en tredjedel brukas hyggesfritt och resten skötas med miljöhänsyn. Förslaget röstades ner av anhängarna till dagens plantageskogsbruk förra året. För två år sedan utraderades all Mats Hagners forskning vid SLU, som om han aldrig hade funnits eller verkat som professor i skogsskötsel. Han var då 90 år gammal och hade under lång tid fått utstå förföljelse. Provområdena för att jämföra olika typer av skogsbruk var redan igenlagda.

Hyggesfritt alternativ

I början av sin karriär var han lika präglad av kalhyggesbruket, men en elev fick honom på andra tankar och han utarbetade en metod för hyggesfritt som kallades Naturbruk. Det gällde att låta ett träd i varje trädgrupp dominera och bli stort, och att göra en kalkyl och bestämma vad man ville uppnå. Avverkningen blev 25 procent dyrare, men träden var grövre och man slapp markberedning och nyplantering. Hans slutsats var att vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.
Vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.
Det skulle skapa fler arbetstillfällen i glesbygden, förutsatt att råvaran inte fraktas direkt till industrin vid kusten. Industrin klarar sig med klent, snabbväxande virke, som kan produceras billigare i utlandet, medan dagens skogsbruk ger stor brist på grovt kvistfritt kvalitetsvirke. Att virket blir kvistfritt beror på att skogen i ett kontinuitetsskogsbruk står tätt under hela växtperioden, till skillnad från i planteringsskogen där det dröjer innan beståndet tätnar. Det ger också hög koldioxidbindning och ingen risk för stormfällning i hyggeskanterna. Skogen får en rik biologisk mångfald och blir lavrik, vilket gynnar rennäringen. Det ger en vacker och lättframkomlig skog som är attraktiv för turismen.

Regeringens linje

Kalhyggesbruket kom sent, på femtiotalet, men har helt förändrat skogens utseende. Det finns nästan ingen hyggesfri skog kvar – skog där man gallrar med trettioårsintervall och låter träden nå en ålder av minst 90 år. Nu vill regeringen göra förstörelsen total. Man struntar i att EU vill att nettoupptaget i svensk skog ska öka kraftigt för klimatets skull. I stället kommer det att minska.   Hans Sternlycke]]> Här väljer man bort kalhyggen https://nyadagbladet.se/inrikes/har-valjer-man-bort-kalhyggen/ Sat, 22 Nov 2025 10:05:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217191 I Norrbotten väljer allt fler kommuner bort kalhyggen i sina skogar. Luleå kommun har beslutat att all kommunal skog ska förvaltas genom plockhuggning istället för traditionella kalhyggen. Det traditionella skogsbruket med stora kalhyggen är förbi i Luleås kommunala skogar. Sedan ett beslut för en månad sedan, ska samtliga avverkningar ske genom plockhuggning, där träd tas ut selektivt istället för att hela områden kalhuggs. — Vi ser att det går i takt med vad Luleås invånare vill och att det är något positivt för miljön, den biologiska mångfalden och klimatet, säger Ulrika Lundberg (V), ordförande i infrastruktur- och servicenämnden till skattefinansierade SVT. Kommuninvånarna värdesätter att kunna röra sig i skogen utan att mötas av stora avverkade ytor, enligt Lundberg. Omställningen är resultatet av ett åttaårigt arbete från Naturskyddsföreningen som drivit frågan mot kommunledningen. Det är fortfarande oklart hur förändringen kommer att påverka ekonomin i skogsförvaltningen. Även Haparanda kommun och Gällivare kommun undersöker möjligheten till hyggesfritt skogsbruk. I grannkommunen Piteå har man redan arbetat med hyggesfri metod under ett par år. Där kombineras dock fortfarande traditionellt trakthyggesbruk med den nya metoden, beroende på var i kommunen skogen ligger.]]> Formgivare: ”Svenskt virke håller inte längre måttet” https://nyadagbladet.se/miljo/formgivare-svenskt-virke-haller-inte-langre-mattet/ Sun, 03 Aug 2025 18:22:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210614 Rickard Nordström, formgivare och möbelsnickare, menar att Sveriges skogsbruk har förlorat fokus på kvalitet. I en debattartikel i Bonnierägda DN kritiserar han den svenska skogsindustrins jakt på volym framför värde – och uppmanar till en ny skogsstrategi. Medan Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror lever vi med en paradox: för att få tag på riktigt bra trä tvingas svenska hantverkare och möbeltillverkare importera virke från Östeuropa. Det menar formgivaren och möbelsnickaren Rickard Nordström, som i en debattartikel i slår larm om svensk skogsindustris fokus på kvantitet framför kvalitet. "Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och en av de främsta exportörerna av massa och papper. Vi har mer produktiv skog per invånare än något annat land – ändå råder brist på trä: det trä som ska synas, kännas, levas med", skriver Nordström.

Monokultur har ersatt mångfald

Efter att ha rest genom hela landet från Skåne till Norrbotten beskriver Nordström hur Sveriges skogar har förvandlats till monokulturer av planterad gran och tall, även på marker där lövträd naturligt växte tidigare. "Överallt möts man av samma bild: ett land draperat i monokulturens grågrönhet – planterad gran, planterad tall, och självsådd björk, i ständig växelverkan", säger han. Enligt Nordström har detta lett till att träd som inte passar den sydsvenska jordmånen eller klimatet planterats på fel platser, vilket resulterat i "snabbtväxande men lågkvalitativ skog". Problemet förstärks av att träden inte får växa färdigt innan de tas ner. "På stubbarna syns det: träden får inte utvecklas, de hinner knappt bli träd", konstaterar han.

Spill har blivit huvudprodukt

Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt. Samtidigt produceras "nästan inget av det skogen en gång gav: hållbart vackert virke för byggnader och inredningsindustrin". Nordström, som arbetat med trä från hela världen i över 60 år, ser detta som en ironisk utveckling när världen samtidigt möbleras med träd från Östeuropa som fått växa under lång tid. "I södra och mellersta Sverige hade vi kunnat odla ädellövträd av högsta kvalitet – björk, al, ask, lönn, alm och ek – om bara viljan funnits att tänka långsiktigt", menar han.

Kräver kulturförändring

Lösningen ligger enligt Nordström inte i teknologi utan i attityd. Medan svensk skogsindustri "domineras av otålighet och bulkproduktion", kräver ädellövskog "omvårdnad, kunskap, tid – och en kultur av förvaltarskap". Han framhåller att riktigt trä inte kan stressas fram: "Det bildas bara en årsring per år, och de ska helst sitta tätt." Ett långsamt växande träd fungerar dessutom som kolsänka i upp till 150 år, och om det sedan blir till byggnad, inredning eller möbler som varar lika länge förlängs kretsloppet ytterligare.

Förslag på ny skogsstrategi

Nordström uppmanar till en ny skogsstrategi där "staten, kyrkan, akademierna och långsiktiga privata skogsägare avsätter mark för kvalitativ ädellövskog, med omloppstider på 80 till 200 år". "Det kräver bara att vi planterar rätt träd på rätt plats, vårdar dem i början – och sedan överlåter skörden åt en annan generation", förklarar han. Detta beskriver han som "en investering i framtidens industri, arkitektur, kulturarv och klimat" som inte kräver genmodifierade plantor eller ny teknologi. "Det är inte teknologi vi saknar – det är tålamod, en motkraft till kvartalsekonomi", avslutar Nordström sin appell för en mer långsiktig syn på svensk skogsskötsel.]]> Skogen lever när träden dör https://nyadagbladet.se/miljo/skogen-lever-nar-traden-dor/ Thu, 03 Jul 2025 05:15:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205872 När gamla träd dör börjar livet för många andra arter, visar en avhandling. Åtskilliga hotade arter behöver död ved för att överleva, men också ett varierande landskap. Död ved, det vill säga döda träd och grenar i naturen, är livsviktigt för omkring en fjärdedel av Sveriges skalbaggsarter. Även åtskilliga svamparter är beroende av den döda veden för att överleva. Tillsammans med mikroorganismer och svampar bidrar skalbaggar till nedbrytning av trädrester, vilket ger näring till jorden och skapar livsmiljöer för andra insekter som i sin tur blir mat till bland annat fåglar. Däremot är många av dessa arter av svampar och skalbaggar hotade idag, bland annat på grund av att just död ved börjat bli en bristvara - särskilt i bruksskogar. Paulina Bergmark från SLU har i sin avhandling undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk, något som ofta kallas ekoparker. Statligt ägda Sveaskog startade de första ekoparkerna för omkring 20 år sedan, där syftet är att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. Idag finns det totalt 37 sådana skogar. I fem av dessa ekoparker har Bergmark studerat arter av skalbaggar och svampar som lever i kapade höga stubbar. Vidare jämförde Bergmark resultaten med fyra områden i vanliga produktionsskogar.

Fler rödlistade arter

I ekoparkerna fanns det fler olika sorters träd och även bra tillgång på död ved. I produktionsskogarna fanns däremot många skalbaggar, men inte i lika stor utsträckning som i ekoparkerna. – Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon i ett pressmeddelande. I avhandlingen framkom också vikten av mångfald av träd i skogarna. Olika typer av döda träd gynnar olika arter, menar Bergmark. – I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.]]> Vildare skogar mer motståndskraftiga https://nyadagbladet.se/miljo/vildare-skogar-mer-motstandskraftiga/ Sat, 10 May 2025 06:09:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=204224 Återförvildande av natur och skogar ökar inte bara den biologiska mångfalden utan även ekosystemens motståndskraft i allmänhet, enligt en studie ledd av Lunds universitet. Så kallad rewilding – att återintroducera växt- och djurarter i landskap där de tidigare funnits – är en växande metod inom naturvård. I Sverige har man exempelvis gjort en förstudie kring huruvida visenter ska återintroduceras i svensk natur. I en ny studie från bland andra Chinese Academy of Sciences, Universitetet i Köpenhamn, University of Augsburg och Aarhus universitetet, ledd av Lunds universitet, har forskare undersökt skogar som i olika stor utsträckning får sköta sig själva fram till avverkning. En rad parametrar som struktur, funktion och långsiktig hållbarhet har studerats och sedan jämförts med skogar som sköts med konventionella förvaltningsmetoder. – Vi utforskar begränsningarna med konventionella skogsbruksmetoder, såsom intensiv skötsel av monokulturella plantager där bara en trädart odlas. I stället presenterar studien ett skogsbruk inspirerat av rewilding som alternativ för att återställa ekologiska processer och förbättra skogslandskapens resiliens och hållbarhet globalt, säger Lanhui Wang, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Resultatet från studien visar på konkreta strategier som kan tillämpas på flera nivåer, från lokal skogsskötsel till internationell policy, genom praktiska riktlinjer som att främja naturlig återväxt och återinföra nyckelarter genom så kallad assisterad migration, menar forskarna.]]> Svenska älgstammen riskerar att rödlistas https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-algstammen-riskerar-att-rodlistas/ https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-algstammen-riskerar-att-rodlistas/#respond Tue, 09 Jul 2024 06:36:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=184499 I Sverige riskerar älgstammen att hamna på Artdatabankens rödlista. Trots detta vill skogsbolagen att man skjuter mer älg på grund av betesskador. Älgstammen i Sverige har gått upp och ner under åren, men sedan 1980-talet har den fortsatt att minska kraftigt. Det minskade antalet beror mycket på jakt och skogsbruk, enligt Världsnaturfonden WWF. Var femte år sammanställer Artdatabanken vid Lantbruksuniversitet, SLU, en rödlista med arter som anses hotade. Älgstammen har minskat så pass mycket att den riskerar att hamna där vid nästa sammanställning år 2025. – En rödlistning innebär att vi ser en drastisk minskning av älgstammen och att vi måste ta krafttag för att bibehålla en livskraftig älgstam i Sverige, säger WWF:s naturvårdsexpert och jägare Benny Gäfvert. Skogsindustrierna anser att älgförvaltningssystemet bör ändras för att kunna styra mot målet att minska betestrycket från älgar och annat klövvilt. Trots det minskade antalet vill bland annat skogsbolaget SCA att man skjuter mer älg på grund av de skador som görs på skogsplantor. – I den inventering som görs varje år så är ungefär 10 procent av de tallplantor som vi har ute i våra marker betesskadade, säger Jonas Mårtensson, affärsområdeschef SCA Skog till skattefinansierande SVT.

"För stor makt"

Sven Norgren vid Jägareförbundet Mitt Norrland säger att älgstammen minskat med 30 till 40 procent och anser att gränsen är nådd för hur mycket man kan skjuta ner stammen - snarare behöver antalet älgar öka i flera områden. Han anser också att skogsindustrierna har för stor makt över älgförvaltningen. – Ja, för stor makt. Men samtidigt, det är äganderätten, så det får vi respektera. Sen hur vi måste förändra älgförvaltningen i framtiden, det är en större sak. Inte bara med skogsbolag, utan det måste förändras, säger han. Den 21 augusti kommer SLU lämna en rapport till Naturvårdsverket gällande älgstammen och dess storlek, samt hur den utvecklas.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-algstammen-riskerar-att-rodlistas/feed/ 0 ”Tredubblad vinst med kalhyggesfritt” https://nyadagbladet.se/debatt/tredubblad-vinst-med-kalhyggesfritt/ https://nyadagbladet.se/debatt/tredubblad-vinst-med-kalhyggesfritt/#comments Mon, 26 Nov 2018 17:25:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=56590 Skogsägarna kunde tjäna dubbelt eller tredubbelt så mycket som idag. Alla Sveriges koldioxidutsläpp kunde kompenseras. Samtidigt kunde 50 000 fler sysselsättas i skogen och ge välbehövligt befolkningstillskott till glesbygden. Naturens mångfald kunde återskapas. Vi får vacker skog lätt att gå i, bra för hälsa och turism. Detta om vi gick över från dagens kalhyggesbruk till kalhyggesfritt kontinuitetsskogsbruk, att man bara plockar ut mogna träd ur skogen. Kalhyggesbruket är förbjudet i Tyskland, Danmark och Skottland, därför att de vassa hyggeskanterna ger stor risk för stormfällning. Men i Sverige står Skogsstyrelse, Lantbruksstyrelse och stora skogsägare fortfarande fast vid det kalhyggesbruk som infördes på 1950-talet som det enda lönsamma. Det har man lärt sig och vill inte vetenskapligt pröva något annat. Avvikande röster censureras bort. Det har Mats Hagner pensionerad skogsprofessor fått erfara. Han undervisade också om nödvändigheten av kalhyggesbruk, men övertygades av en elev att det inte höll. Hans forskningsrapporter har bortcensurerats från Libris, det nationella bibliotekssystemet, så att ingen skall kunna söka där och förvillas av sådana idéer. Han fick en privat stiftelse att bekosta ett forskningsprojekt om att jämföra olika skötselmetoder i försöksrutor, när staten inte ville finansiera det. De har funnits i 25 år, och det är dags att få intressanta resultat, men nu skall försöksrutorna bort. Det finns inga bidrag för en fortsättning, och produktionschefen i Sveaskog, där rutorna finns, vill inte hjälpa till att fortsätta jämförelsen mellan olika skötselmetoder, trots avtalet som skrevs vid försökets början. Nu skall det bli kalhyggesbruk över alltihop. Han har skrivit en rapport om resultaten så här långt. Den orörda skogen producerar 1,5 kubikmeter per ha och år. Området ligger i Piellovare på hög höjd i Lappland. I det kalhuggna området fanns det ingen virkesproduktion 12 år efter kalhugget. Efter 25 var produktionen blygsam och uttaget förlustbringande. I den gallrade skogen, efter principerna för Hagners metod Naturbruk, där de största och bästa träden gallrades fram för tillväxt, var tillväxten efter 12 år lika stor som i den orörda skogen och det första uttaget av gallringsvirke lönsamt, eftersom tillväxten hamnat hos de stora träden. Efter 25 år det dags för en andra plockhuggning. Den ger stora träd med högt virkespris. Det går alltså snabbt att få en omställning och lönsamhet. För trädens naturliga omloppstid på 90 år har Mats Hagner beräknat vilken nettointäkt skogsägaren får per hektar och år. För kalhygget är det 477 kronor och med det gallringsskogsbruk han rekommenderar 1 385 kronor. Alltså nära tre gånger så mycket. Gallringen ger vinst där i stället för förlust som med kalhyggesbruk. Nyplanteringskostnaden är minimal, och det behövs ingen markberedning eller röjning. I kalhyggesskogsbruket ger skogen ingen ny avkastning förrän slutavverkningen av nästa generation träd. Med naturbruksmetod kan man göra en lönsam gallring vart trettionde år. Avverkningskostnaderna blir 25 procent högre, och det behövs trädcertifierare för att avgöra vilka träd som skall växa till, och vilka som skall avverkas. Virkespriset blir mycket högre, därför att det man får grövre och kvistfritt virke. I plantageskogsbruket står plantorna glest till en början och får kvistar ända ner. I gallringsskogsbruket är det de stora träden som tar tillväxten, medan de små plantorna väntar väntar på sin tur och får lite ljus nertill och därmed lite kvist, men när de gallras fram för att bli nästa generation stora träd tar tillväxten fart. Exemplen från Sverige och utlandet med olika metoder för kontinuerligt skogsbruk visar samma lönsamhet. Ändå är det kalhyggesbruk som lärs ut. Jägmästare, tjänstemän och forskare är väl indoktrinerade, och de som vågar ifrågasätta det får inga tjänster eller forskningsanslag. Skogsindustrierna som bönderna äger har inte deras lönsamhet som mål utan sin egen vinst. För massaproduktion vill man ha billigt virke. Med kalhyggesbruk utnyttjar man inte fullt ut skogens förmåga som koldioxidsänka. Om all skog sköttes som kontinuitetsskogsbruk skulle lika mycket mer koldioxid kunna bindas in som motsvarar alla andra växthusgasutsläpp i Sverige enligt de mätningar från hög höjd av skogens koldioxidutsläpp och beräkning av professor Anders Lindroth vid Lunds universitet gjort. En stor anledning är att vid kontinuitetsskogsbruk är tillväxten alltid maximal, och marken alltid beväxt med stora träd som tar upp koldioxiden.   Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/debatt/tredubblad-vinst-med-kalhyggesfritt/feed/ 3 Lärobok i kalhyggesfritt skogsbruk https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/ https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/#comments Fri, 21 Jul 2017 14:23:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39073 Mats Hagner har publicerat en reviderad upplaga av sin Lärobok i Naturkultur. Den är på 227 sidor full av illustrationer och många vackra teckningar. Tyvärr finns den bara som E-bok på Libris söktjänst. Man kan också hitta boken på Föreningen Naturbruks hemsida, fsy.se, och sedan gå till rapporter. Den borde läsas av alla skogsintresserade och politiker för att ge en motvikt till dagens plantageskogsbruk och för att få handfasta råd för en naturligare och lönsammare skogsskötsel. Språket är enkelt och klart. Mats Hagner är sedan 1999 professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet i skogsskötsel. Han är dock utestängd från lokalerna och alla hans skrifter har blivit bortcensurerade. De provytor med skog han lagt ut följs inte upp. Som nyutbildad var han uppfylld av de nya skogsbruksidéerna. Hans svärfar sa till honom: ”Tydligen måste man bli jägmästare för att bli så dum som du”. Konflikten med SLU började när han 1973 fick en student som hävdade att ”det kan inte kan vara lönsamt att ta bort ett halvstort träd bara för att det står ett fullstort träd i närheten”. Han sökte motbevis men måste ge upp och ge studenten rätt. Skogsvårdslagen byggde på falska hypoteser, och så är det än i dag. Metoden Naturkultur för att få ett mer rimligt skogsbruk. I kalhyggesskogsbruket står plantorna till en början fritt, får mycket kvistar och växer snabbt. Snabbväxt trä ger plankor som kröker sig när det torkas. Vid slutavverkningen står träden så tätt i den att självsådda plantor inte kunnat gro. Bara överst på de stora träden finns det levande grenar. Stammen längst ned har invallade ruttna grenar. Vid beståndsskogsbruk huggs alla träd i ett område ner och man nyplanterar. I hyggeskanten blir det lätt stormfällning. Stamvolymen skall maximeras. Men det är inte stammarna som ger tillväxten, utan det är bladen och barren som fångar solen. Därför vill Hagner ha låg stamvolym. Plantageskogen är en monokultur utarmad på biologisk mångfald, svår att gå i och otrivsam som fritidsmark. I en naturlig skog är det tvärtom. Träden är av olika ålder. Man arbetar med trädgrupper, där ett stort träd som ännu inte är moget är dominanten får ljuset, vattnet och näringen och inte utsätts för konkurrens av ett annat lika stort träd. Mindre träd med goda egenskaper lämnas dock kvar inom påverkansområdet på fem meter, och en av dem kan bli den framtida dominanten. De små träden hämmas i sin tillväxt och får få grenar nertill. Det ger ett högkvalitativt virke. De träden har i dagens skogsbruk setts som genetisk undermåliga vilka skall rensas bort. Men när de stora träden fälls får de full växtkraft. Sverige lagstiftade om kalhyggesbruk 1950. Det har inneburit sjunkande virkeskvalitet, lägre andel grovt virke och höga planteringskostnader. Bra virke är flera gånger mer värt än massaved. Angela Merkel förbjöd kalhyggesbruk i den tyska statsskogen när hon var miljöminister 1990. Det var av miljöskäl, men det resulterade i fördubbling av skogsbrukets rotnetto, vad som blir över när kostnaderna betalats. Det gäller också Sverige. Mats Hagner har beräknat att på 80 miljoner kubikmeter i årsavverkning kunde skogsägarnas vinst varit 80 miljarder kronor högre. Skogsindustrin skulle tjänat lika mycket till på bättre råvara. Skogsvårdslagen som sedan 1950 tvingat fram kalhyggesskogsbruk har fram till nu orsakat landet en förlust på över ettusen miljarder kronor. Gallringsskogsbruk är mer arbetsintensivt. För hela landet kunde det ge 50 000 fler sysselsatta. För Lycksele som idag har 12 000 invånare har Mats Hagner beräknat att, om hälften av skogsägarna och entreprenörerna bor där, kunde skogen ge 460 fler sysselsatta i kommunen. Lika många tillkommer som multiplikatoreffekt av att det behövs fler i service. Med de icke sysselsatta blir det dubbelt upp av boende igen. Naturskogsbruk skulle ge landsorten ett lyft. Därtill gynnas träindustrin och sågverken där när timmerandelen ökar och massavedsandelen minskar. Sådant skogsbruk kan också binda lika mycket mer koldioxid som hela Sverige släpper ut. Renbetesmarker skulle inte förstöras, och fornlämningar inte försvinna av markberedning. Rätt utförd gallring behöver inte vara mer än 20 procent dyrare än kalavverkning. Det är lönsamt att låta trädcertifierare välja ut vilka träd som skall gallras. Det kostar 4 000 kronor om dagen men ökar skogsägarens vinst med 15 000 kronor. Ovana eller slarviga maskinförare kan skada upp till vartannat träd som annars kunde blivit timmerträd. För att helt komma från kör- eller fällningsskador skulle Mats Hagner vilja ta ut träden uppifrån och frakta bort dem med ballong. Fem meter breda stickvägar var femtonde meter behövs inte. Han har arbetat med helikopter på Borneo, men med helikoptertransport blir det dyrt. Sist i boken lämnar han förslag till en ny skogsvårdslag liknande den i Kalifornien, liksom hur forskningsanslag skall fördelas för att forskningen bli oberoende av industriintressen och forskningsparadigm låsta vid det nuvarande systemet. Det saknas forskning i alternativt, naturenligt skogsbruk. Det behövs datormodeller och förståelse för multidimensionell analys.     Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/feed/ 2 Holmen Skog bryter mot certifiering https://nyadagbladet.se/miljo/holmen-skog-bryter-mot-certifiering/ https://nyadagbladet.se/miljo/holmen-skog-bryter-mot-certifiering/#respond Sat, 05 Dec 2015 10:27:11 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=24768 Skogsbolaget Holmen Skog avverkningsanmäler och avverkar skogar med höga naturvärden, konstaterar Fältbiologernas skogsnätverk i en rapport från en inventeringsresa i Jämtland. Bolaget har en miljömärkning enligt GSC (Forest Stewardship council) och uppger att de tar miljöhänsyn. Efter att Fältbiologerna slagit larm om höga naturvärden i flera områden som Holmen Skog skulle avverka stoppade bolaget tillfälligt en pågående avverkning. Skogsstyrelsen bekräftade sedan Fältbiologernas bedömning och upprättade nyckelbiotoper i ett av de aktuella områdena. – Sveriges lagar och myndigheter förmår inte att skydda så mycket som enligt forskningen skulle krävas för att säkerställa den biologiska mångfalden. Och produktionsmålet prioriteras ständigt över miljömålet, trots att lagen säger att de ska vara jämställda, säger Ellinor Delin, Fältbiologernas skogsnätverk och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande. Föreningen uppger att ArtDatabanken uppskattar att naturskog endast kommer att finnas kvar i reservaten inom 20 år.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/holmen-skog-bryter-mot-certifiering/feed/ 0