skatt – Nya Dagbladet

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Markus Andersson — Tue, 08 Sep 2026 05:50:19 +0000

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare. Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud. — Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren. Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer. Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar. Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England. — Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer. [caption id="attachment_239650" align="alignnone" width="1170"] Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer[/caption]

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare. På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte. Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat. Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Varannan svensk vill sänka drivmedelsskatten

Redaktionen — Tue, 16 Jun 2026 05:02:34 +0000

Fler svenskar är positiva än negativa till sänkta drivmedelsskatter. Stödet är starkast på landsbygden och bland Tidöpartiernas väljare, visar en ny opinionsmätning. Undersökningen har gjorts av Indikator Opinion på uppdrag av P4. Enligt mätningen anser 52 procent av de tillfrågade att förslaget är mycket eller ganska bra. 29 procent tycker att det är dåligt eller ganska dåligt, medan 18 procent svarar varken eller. Stödet är tydligast utanför städerna. Bland personer som bor på landsbygden är 61 procent positiva till en skattesänkning, rapporterar P4. Bland Tidöpartiernas väljare (M, KD, L och SD) är stödet ännu högre: 76 procent tycker att förslaget är bra. Hos oppositionens väljare (S, V, MP och C) är bilden den omvända: 51 procent anser att sänkt bensin- och dieselskatt är ett dåligt förslag, medan 27 procent är positiva. Enligt P4:s sammanställning genomfördes undersökningen mellan den 27 mars och 13 april. Totalt svarade 2 044 personer över 18 år och svarsfrekvensen var 46 procent.

Nu kommer skatteåterbäringen

Jan Sundstedt — Tue, 09 Jun 2026 05:21:38 +0000

Den här veckan får 2,6 miljoner personer dela på 35,7 miljarder kronor i skatteåterbäring. Utbetalningarna görs mellan den 9 och 12 juni till dem som deklarerat i tid och fått sina uppgifter godkända. Utbetalningarna gäller främst de som deklarerade senast den 4 maj, digitalt eller på papper, och som inte fick sin återbäring redan i april, uppger Skatteverket. Även den som ändrat eller lagt till uppgifter i deklarationen kan få pengarna nu, om Skatteverket hunnit godkänna uppgifterna. — Den som inte har anmält bankkonto till Skatteverket kan fortfarande göra det. Då kommer pengarna in på kontot lite senare. Skatteverket gör utbetalningar löpande under juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket. Samtidigt får drygt 700 000 personer besked om kvarskatt. Den sammanlagda kvarskatten uppgår till 16,3 miljarder kronor. Betalningen ska normalt göras inom cirka 90 dagar, men exakt sista betalningsdag framgår av slutskattebeskedet.

Pengarna kan dröja utan konto

Alla som har rätt till återbäring får den inte automatiskt den här veckan. Drygt 54 000 personer saknar registrerat utbetalningskonto hos Skatteverket. Belopp under 100 kronor betalas inte ut automatiskt, utan ligger kvar på skattekontot. Återbäringen kan även användas för att reglera skulder hos Kronofogden.

Beskedet syns från den 12 juni

Den som har digital brevlåda får sitt slutskattebesked där. Övriga får beskedet på papper. Från och med den 12 juni går det även att se den slutliga skatten på Mina sidor hos Skatteverket. Personer som fått anstånd och deklarerat efter den 4 maj får i regel vänta till augusti på besked och eventuell återbäring. I undantagsfall kan beskedet dröja till december.

Regeringen höjer dold skatt på arbete

Emil Fjellstedt — Tue, 19 May 2026 11:42:27 +0000

Regeringen har höjt den allmänna löneavgiften från 11,62 till 12,62 procent. Skattebetalarna beskriver förändringen som en dold skattehöjning på arbete. Höjningen beräknas ge staten 25 miljarder kronor extra nästa år. Den allmänna löneavgiften är en del av arbetsgivaravgiften, men saknar enligt kritikerna koppling till socialförsäkringarna. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-avgift och låg då på 1,5 procent av lönen. I dag har avgiften vuxit till den största posten i arbetsgivaravgiften. Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe säger i en kommentar på organisationens webbplats att regeringen talar om sänkta skatter samtidigt som den höjer en mindre synlig skatt på arbete. — Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar, säger Bengtzboe.

Gav 270 miljarder i fjol

Enligt Skattebetalarna drog den allmänna löneavgiften in 270 miljarder kronor till staten i fjol. Organisationen hänvisar även till OECD-jämförelser och uppger att Sverige tar ut mer dold skatt genom arbetsgivaravgifter än de andra länderna i jämförelsen. Österrike, som enligt organisationen ligger näst högst, tar ut omkring hälften så mycket dold skatt som andel av BNP. Frankrike uppges ligga på drygt en tredjedel av den svenska nivån. Om Sverige sänkte uttaget till Österrikes nivå skulle det enligt Skattebetalarna motsvara en skattesänkning på 130 miljarder kronor. Fria Tider har också rapporterat om kritiken mot höjningen och beskriver avgiften som en löneskatt som politiker successivt ökat i skymundan.

”Ett demokratiskt problem”

Bengtzboe menar att dolda skatter gör det svårare för väljarna att bedöma hur högt skattetrycket egentligen är och vad den offentliga sektorn kostar. — När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad, säger han. Skattebetalarna anser att den allmänna löneavgiften bör avskaffas eller redovisas öppet som en allmän löneskatt. Bengtzboe kopplar kritiken till regeringens tidigare besked om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskedet för anställda i statlig sektor. — Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg mot att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna, säger han.

EU:s nya budgetförslag kan slå hårt mot svenska företag

Redaktionen — Sun, 17 May 2026 13:02:24 +0000

EU-skatter på företag kan bli en ny stridsfråga när EU-kommissionen vill ge unionen direkta intäkter som går rakt till Bryssel. Ett av förslagen innebär att stora företag ska betala en årlig avgift till EU-budgeten, något som den svenska regeringen motsätter sig inför de kommande budgetförhandlingarna. Frågan gäller EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034. EU-kommissionen uppger att budgetförslaget ligger på nästan 2 000 miljarder euro, vilket motsvarar 1,26 procent av unionens bruttonationalinkomst. Kommissionen vill finansiera den utökade budgeten genom flera nya så kallade egna medel. Intäkterna skulle tillföras EU-budgeten genom särskilda intäktskällor, i stället för att enbart komma via medlemsländernas vanliga EU-avgifter. Den svenska regeringen motsätter sig utvecklingen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till Tidningen Näringslivet att regeringen hör till de tydligaste motståndarna till nya skatter på EU-nivå. – Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter. Finansministern medger samtidigt att trycket i förhandlingarna kan bli hårt. Även om skattefrågor kräver medlemsländernas godkännande kan långtidsbudgeten leda till omfattande kompromisser mellan medlemsstaterna. – Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta, säger Svantesson.

Ny EU-skatt för storföretag

Kommissionens mest omstridda förslag gäller en ny EU-avgift för stora företag. Enligt modellen ska bolag med en årlig nettoomsättning över 100 miljoner euro betala mellan 100 000 och 750 000 euro per år, beroende på bolagets storlek. Förslaget omfattar företag som är skattemässigt hemmahörande i EU samt vissa fasta driftställen i unionen. Kritiker invänder bland annat mot att kommissionen baserar avgiften på omsättning snarare än vinst. Företag med stora intäktsflöden men låga marginaler kan därmed drabbas hårdare än mer lönsamma bolag med lägre omsättning. Förslaget möter inte bara motstånd i Sverige. Tyskland och Nederländerna har sagt nej till den delen av paketet. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har också riktat skarp kritik mot att nationella regeringar ska lätta på företagens bördor samtidigt som EU-kommissionen föreslår nya EU-skatter. – Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel? frågar sig Merz enligt Tidningen Näringslivet.

Fler intäktskällor för EU

Bolagsavgiften utgör bara en del av paketet. Kommissionen vill även styra delar av intäkterna från utsläppshandel, klimattullar, tobaksbeskattning och avgifter på elektroniskt avfall direkt till EU:s budget. För svenska företag skulle EU-skatter av den här typen innebära att kostnaden inte kopplas direkt till vinst. Företag med stora intäkter men låga marginaler kan därför påverkas mer än bolag med hög lönsamhet. Kritiken mot förslaget handlar därmed både om skattenivån och om att EU får en mer självständig finansiering. Förespråkare för nya EU-skatter menar att unionen behöver fler gemensamma intäkter när kostnaderna för försvar, grön omställning och återbetalningen av coronafonden ökar. Motståndarna varnar i stället för att besluten flyttar mer ekonomisk makt från medlemsländerna till EU-nivå. Sammanlagt hoppas kommissionen få in omkring 65 miljarder euro per år genom de nya systemen. Förändringen skulle stärka Bryssels egen finansiering och minska beroendet av traditionella nationella medlemsavgifter. För svensk del innebär frågan en konflikt mellan regeringens nej till nya EU-skatter och trycket att nå en överenskommelse om unionens framtida budget. Om kommissionens linje vinner gehör skulle det innebära en ny EU-avgift för svenska företag. Förhandlingarna om långtidsbudgeten fortsätter under de kommande åren innan medlemsländerna slutligen enas om ramarna för perioden 2028–2034.

Norska bilister tankar billigare från 1 april

Markus Andersson — Wed, 01 Apr 2026 04:54:28 +0000

Norges regering sätter tillfälligt vägbruksavgiften på bensin och diesel till noll. Från och med den 1 april blir det märkbart billigare att tanka – både bensin och diesel. Beslutet innebär att veibruksavgiften – den norska punktskatten på drivmedel – sätts till noll från den 1 april till den 1 september 2026. För bilister betyder det att bensinpriset sjunker med 4,41 kronor per liter och dieselpriset med 2,85 kronor per liter, inklusive moms. Regeringen meddelar att beslutet är en följd av Stortingets krav på sänkta drivmedelsskatter. Åtgärden beräknas kosta den norska staten 6,7 miljarder norska kronor och är tidsbegränsad till fem månader.

Matpriserna sjunker imorgon – momsen på livsmedel halveras

Emil Fjellstedt — Tue, 31 Mar 2026 05:57:30 +0000

Från och med den 1 april betalar man hälften så mycket moms på maten man köper i butik. För en vanlig barnfamilj kan det handla om upp till 700 kronor i månaden – om sänkningen verkligen slår igenom hela vägen ut till hyllan. Från och med imorgon sänks livsmedelsmomsen från 12 till 6 procent – en halvering som gäller livsmedel i butik, hämtmat, take-away, bensinstationer och gatukök. Reformen är tillfällig och löper fram till den 31 december 2027. Restauranger behåller däremot 12-procentig moms på mat som äts på plats, vilket innebär att samma rätt kan beskattas olika beroende på var den konsumeras. Beslutet har drivits fram av regeringspartierna M, KD och L med stöd av SD. Den svenska finansministern Elisabeth Svantesson (M) har betonat att åtgärden inte är avsedd att bli permanent. Coop, ICA och Axfood har alla utfäst att sänka priserna direkt. Axfood meddelar att den faktiska prissänkningen för konsumenten landar på ungefär 5,36 procent, eftersom momsen beräknas på priset exklusive moms. Coops vd Anders Torell lovar att hela sänkningen ska nå kunderna. — Kunderna ska kunna lita på att varje krona av sänkningen hamnar hos dem, sade Torell. Långt ifrån alla ser dock reformen som rätt väg att gå. Företagarnas vd Magnus Demervall menar att pengarna kunde ha använts bättre. — Det här kostar mer än vad det smakar. Det här luktar valfläsk, sade Demervall. Huruvida sänkningen verkligen når hela vägen ut till konsumenterna återstår att se. En statlig matpriskommission har fått uppdraget att granska prisutvecklingen under de 21 månader reformen gäller.

Kassettbandsskatten som vägrar dö – nu vill regeringen bredda den

Emil Fjellstedt — Thu, 19 Mar 2026 16:08:53 +0000

Musikströmning når miljarder lyssnare i realtid. Ändå föreslår regeringen att den gamla kassettskatten – uppfunnen för en era av kassettbandsinspelningar – ska leva vidare och belasta priset på USB-minnen, hårddiskar och mobiltelefoner. Regeringen har lagt fram en proposition som förlänger den så kallade kassettskatten i uppdaterad form. Systemet innebär att tillverkare och importörer av lagringsmedia och elektronik betalar en ersättning till rättighetshavare som kompensation för privatkopiering. Kostnaden förs vidare till konsumenterna. Enligt propositionen utvidgas systemet och görs teknikneutralt – det vill säga att avgiften inte längre begränsas till enheter som kan lagra ljud eller rörliga bilder. I praktiken innebär det att fler produktkategorier omfattas av avgiften.

Lägre ersättning per enhet – men fler produkter

Regeringen menar att ersättningsnivåerna per lagringsutrymme sänks för hårddiskar och multifunktionella enheter som mobiltelefoner och datorer, och att tak för konsumentbelastningen införs. För kopiatorer och skrivare föreslås en fast ersättningsnivå. Regeringen föreslår även ett frivilligt sekundäransvar för elektronikbranschen och en möjlighet till återbetalning vid exempelvis reexport. Alla upphovsmän vars ensamrätt inskränkts genom privatkopiering och vars verk har gjorts tillgängliga i kommersiellt syfte ska ha rätt till ersättning – förutsatt att den ekonomiska påverkan inte är obetydlig. Rätten gäller även konstnärer, framställare av ljud- och bildupptagningar samt radio- och tv-företag.

Kritik: Systemet är föråldrat

5 juli-stiftelsen är kritisk. I ett skriftligt uttalande konstaterar stiftelsen: "Det må hända att folk förr i världen delade musik på kassett eller cd, eftersom det inte fanns några alternativ. I dag, när nästan allt går att strömma, är behovet i princip obefintligt". Stiftelsen kallar avgiften för "en skatt på digitala produkter som går direkt till upphovsrättsindustrin". Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.

Timbro vill införa vägavgifter – och skrota fordonsskatten

Markus Andersson — Sun, 10 Aug 2025 12:20:43 +0000

Svenska vägar är i sämre skick än på länge och halkar efter jämfört med stora delar av Europa. Nu vill nyliberala tankesmedjan Timbro införa vägavgifter för att finansiera underhåll och nybyggnation – och samtidigt avskaffa fordonsskatten. ”Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet”, skriver Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor vid Timbro, i en debattartikel i Bonnierägda Expressen, och jämför med motorvägar i länder som Frankrike, Spanien och Italien, där standard och hastigheter ofta är högre. Han framhåller att många europeiska länder använder avgifter som öronmärks för vägunderhåll. Betalstationer och automatiserade system gör att intäkterna snabbt går tillbaka till drift och förbättringar. Enligt Danieli borde ett liknande system införas i Sverige, särskilt på större motorvägar. ”Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det”, skriver han och menar att vägavgifter är både ett styrmedel och en mer rättvis modell. Danieli anser att dagens finansiering är politiskt styrd, där nya prestigeprojekt prioriteras framför löpande underhåll. Med vägavgifter skulle resurser kanaliseras dit behovet är störst och där användarna är villiga att betala. ”Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare. Det är inte rimligt”, slår han fast.

Med fler vägavgifter kan vi slopa fordonsskatten och sänka straffskatter på bränsle och trafikförsäkringar – kassakor som politiker gärna använder till annat än vägarna. Det ger ett bättre utfall för alla.
— Adam Danieli (@adamdanieli) August 10, 2025

"Rättvis finansiering"

Som exempel nämner han Skurubron utanför Stockholm, där en avgift på fyra kronor per passage bidrog till att bron kunde byggas. Danieli anser att sådana lösningar borde bli vanligare, och vill även se skattesänkningar på drivmedel. ”Att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör”, argumenterar Danieli. ”Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget”, avslutar han. Timbro, som finansieras av Svenskt Näringsliv, driver en marknadsliberal agenda med fokus på lägre skatter, privatiseringar och färre regleringar. De har bland annat lobbat för att tillåta surrogatmödraskap, bygga bostäder utan fönster och kök samt för att avskaffa lagkravet på skolbibliotek.

Okänd person lämnade in rekordstor vikingaskatt

Redaktionen — Thu, 28 Nov 2024 08:03:48 +0000

En okänd person har donerat en omfattande silverskatt från vikingatiden till länsstyrelsen i Jönköping. Skatten är den största av sitt slag som någonsin påträffats i länet och består bland annat av ett mycket stort antal arabiska silvermynt. ”I Jönköpings län har endast ett jämförbart fynd gjorts tidigare och det var på 1800-talet i Forsheda i Värnamo kommun. Då hittade en jordbruksarbetare ett hundratal engelska och tyska silvermynt, samt ett arabiskt mynt och ett litet smycke. Den skatt som har kommit in nu är rikligare”, skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande. Utöver silvermynten består skatten av olika smycken, avklippta silverbitar och en amulettring, länsstyrelsen är dock kritisk till att skatten grävts fram på ett illegalt sätt för flera år sedan. ”Eftersom skatten är funnen genom metallsökning som genomförts utan tillstånd så har ingen arkeolog varit med vid framgrävandet. Det gör att mycket vetenskaplig information gått förlorad för alltid. Om man hittar fornfynd och själv försöker rengöra dem och sen låter dem ligga hemma i byrålådan förstörs de. Men det är trots allt bra att fyndet nu lämnats in”, fortsätter man. Man betonar att det är viktigt att känna till vad som gäller för fornminnen och användning av metallsökare, samt att fornlämningar skyddas av Kulturmiljölagen och ska bevaras i marken fram tills dess att något måste byggas på platsen. ”Då krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att göra ingrepp. Det krävs även tillstånd för att använda metallsökare, även på badstränder och den egna tomten. Om man påträffar ett fornfynd måste man omedelbart avbryta och kontakta Länsstyrelsen. Olaglig sökning polisanmäls”.

"Romersk vinskopa i miniatyr"

Några av silvermynten är försedda med hål för att kunna träs upp på remmar. Det finns också en halsring av flätat silver, ett hänge, delar av ringnålar, en amulettring och flera bitar silver som klippts sönder, troligen för att användas som betalmedel efter sin vikt. ”Hänget är litet, skålformat och försett med filigran- och granulering, det vill säga dekor av trådar och små kulor av silver. Det kan ha utformats för att likna en romersk vinskopa i miniatyr. En ringnål är ett dräktspänne, här finns inte ringen kvar utan bara delar av själva nålen och den är ornerad med trianglar, romber och punkter”. ”Amulettringen är stor som ett armband och har flera mindre ringar fästade vid sig. Amulettringar tros vara rituella föremål som deponerades i marken för att påverka framtiden positivt”, avslutar man.