Riksbanken – Nya Dagbladet

Norrmän uppmanas ha kontanter i beredskap

Markus Andersson — Tue, 30 Jun 2026 07:06:21 +0000

Norges Bank uppmanar hushållen att ha kontanter hemma om strömmen eller datasystemen slås ut. Centralbanken vill inte ange något exakt belopp, utan anser att hushållen själva måste bedöma sina behov. Centralbanken rekommenderar hushållen att ha flera ben att stå på vid en kris: flera betalkort, kontanter och konton i mer än en bank. Skälet är att mobiltelefonernas batterier kan ta slut, strömmen kan försvinna och betalterminaler eller datanät kan sluta fungera. — Hur mycket man bör ha beror på hur hushållet ser ut, vilka behov man har och vilka förnödenheter man har hemma, säger Torbjørn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet vid Norges Bank, till NRK. Norges Bank anger inte någon fast summa. Hægeland säger själv att han har några tusen norska kronor hemma. Finans Norge betonar samtidigt att kontanter inte ensamma löser beredskapsfrågan. Enligt organisationen är det viktigaste att människor har flera olika betalningssätt, däribland fysiska bankkort. Många terminaler kan nämligen fungera i offlineläge under en begränsad tid, men lösningen kräver ett fysiskt kort och fungerar inte med mobiler eller smartklockor. Även svenska Riksbanken har tidigare rekommenderat hushållen att ha kontanter hemma. I de svenska råden nämns omkring 1 000 kronor per vuxen i händelse av störningar i betalningssystemen.

Riksdagen säger ja till statlig e-legitimation

Jan Sundstedt — Wed, 17 Jun 2026 15:49:50 +0000

Riksdagen har beslutat att införa en statlig e-legitimation från december 2026. Beslutet beskrivs som ett sätt att säkra samhällets tillgång till digital identifiering – men får särskild tyngd i ett Sverige där BankID i praktiken blivit nyckeln till banker, myndigheter, betalningar och digital samhällsservice. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Lagen börjar gälla den 1 december 2026 och ska göra det möjligt för staten att erbjuda en egen e-legitimation till svenska medborgare, folkbokförda utlänningar och personer med så kallat immunitetsnummer. Beslutet fattades med acklamation efter att trafikutskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Enligt riksdagen är syftet att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla EU:s krav på området. På pappret kan beslutet låta tekniskt. I praktiken rör det en av de mest grundläggande frågorna i det digitaliserade Sverige: vem som ska kontrollera nyckeln till medborgarnas vardag.

BankID dominerar marknaden

I dag domineras den svenska e-legitimationsmarknaden nästan helt av BankID. Enligt BankID:s egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare 2025 och användes 7,9 miljarder gånger under året. Bland registrerade svenska medborgare i åldern 18–67 år uppges 99,9 procent ha BankID. Riksbanken konstaterar i sin betalningsrapport för 2025 att BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare och är ”i särklass” den mest använda e-legitimationen i Sverige. Riksbanken framhåller också att BankID är den enda e-legitimation som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och godkänna betalningar. Det innebär att BankID inte längre bara är en inloggningslösning för bankkunder. Tjänsten fungerar i praktiken som en digital identitetshandling för stora delar av samhället: bankärenden, deklaration, vårdportaler, digital post, myndighetskontakter, företagstjänster, abonnemang och privata avtal. När den fungerar märks den knappt. När den spärras eller saknas kan konsekvenserna däremot bli omfattande. Nya Dagbladet har tidigare berättat om företagaren Michael Fridebäck, som beskrev hur spärrade bankkonton och BankID gjorde honom ”helt avskärmad”. Han uppgav att han inte kunde ta emot lön, betala räkningar, läsa myndighetspost, sköta företagets ekonomi eller öppna nytt konto. Fallet illustrerar den centrala problematiken: även om BankID är privatägt och utfärdas via banker, har det fått en samhällsbärande funktion som ofta liknar offentlig infrastruktur.

Kan stärka beredskapen

Riksbanken har argumenterat för att en statlig e-legitimation kan stärka motståndskraften i betalningssystemet. Myndigheten pekar särskilt på risken med att samhället blir beroende av en enda dominerande lösning. En statlig e-legitimation kan enligt Riksbanken bli viktig för personer som saknar bankkonto och därför inte kan få BankID. Den kan också stärka samhällets beredskap vid kriser eller höjd beredskap, exempelvis om BankID inte skulle fungera. Frågan är därför inte bara om staten ska erbjuda ännu ett digitalt ID. Den mer avgörande frågan är om Sverige ska ha ett offentligt alternativ när digital identifiering blivit en förutsättning för att delta fullt ut i samhället. Samtidigt löser inte beslutet automatiskt de problem som vuxit fram kring BankID:s dominans. En statlig e-legitimation får verklig betydelse först om banker, myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer faktiskt accepterar den brett. Om den statliga lösningen främst blir ett formellt komplement, medan BankID fortsätter att vara den praktiska nyckeln till betalningar och tjänster, förändras maktbalansen bara marginellt.

EU-krav bakom reformen

Regeringen hänvisar även till EU:s regelverk om elektronisk identifiering. Medlemsstaterna ska kunna erbjuda lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och som kan användas i den europeiska digitala identitetsmiljön. Den svenska statliga e-legitimationen ska enligt propositionen kunna ges till personer som fyllt nio år eller fyller nio under det aktuella kalenderåret. Den ska alltså inte bara vara en lösning för vuxna bankkunder, utan en bredare statlig identitetstjänst. Digg beskriver e-legitimering som den process där en person identifierar sig digitalt för att få tillgång till en tjänst, lämna uppgifter eller skriva under handlingar. Myndigheten har också ett nationellt samordningsansvar för e-legitimering i Sverige. Det kan på sikt förändra den svenska modellen, där banker och privata aktörer länge haft en central roll i att tillhandahålla den digitala identiteten. Men det återstår att se om reformen blir ett verkligt alternativ eller bara ett nytt lager i ett redan starkt digitaliserat samhälle. För medborgaren är den avgörande frågan enkel: kommer den nya e-legitimationen att ge en faktisk väg in i samhällets digitala system – även för den som saknar BankID, stängs ute av banken eller hamnar i konflikt med privata aktörer? Om svaret blir ja kan beslutet bli betydelsefullt. Om svaret blir nej riskerar staten att införa en ny digital identitet utan att rubba den privata dominans som gjort BankID till en samhällsnyckel.

Nu blir det dyrt att ta ut dina egna pengar

Markus Andersson — Thu, 11 Jun 2026 16:10:50 +0000

Sedan den 29 maj kostar det 15–25 kronor att ta ut pengar i Kontantens 450 automater – samtidigt som Riksbanken uppmanar hushållen att ha kontanter hemma. För den som tar ut en hundralapp motsvarar avgiften 15 procent. Uppgifterna om avgifterna kommer från Dagens Nyheter. Förändringen innebär att mindre uttag blir särskilt dyra i förhållande till beloppet. Kontanten driver omkring 450 uttagsautomater i Sverige och beskriver sig som en aktör som ofta finns på platser där andra uttagsmöjligheter saknas. Bolaget motiverar avgifterna med att ekonomin kring kontantuttagen inte längre går ihop. – Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, säger Marcus Liljeblad, Sverigechef för Kontanten, till DN.

Färre uttag och ökade kostnader

Enligt bolaget har ersättningen per uttag legat stilla under lång tid, samtidigt som kostnaderna har ökat och allt fler betalningar sker digitalt. Antalet uttag i Kontantens automater uppges ha minskat från omkring 15,5 miljoner 2017 till knappt sju miljoner i år. Avgiftsnivån beror på hur mycket kunden tar ut. Uttag på 100 till 200 kronor kostar 15 kronor, uttag på 300 till 1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag på 1 100 till 2 000 kronor kostar 25 kronor. Konkurrenten Bankomat, som ägs av storbankerna och driver omkring 1 200 automater, tar enligt DN fortfarande inte ut någon avgift direkt av användarna.

Kontanter viktiga för beredskapen

Avgifterna införs i ett läge där kontanter fått en tydligare roll i den svenska beredskapsdebatten. Riksbanken rekommenderade i mars hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, som ett riktmärke för en veckas inköp av livsnödvändiga varor vid störningar i betalningssystemet. I maj beslutade riksdagen också om lagändringar som ska stärka möjligheten att använda kontanter. Från den 1 juli 2026 ska bland annat livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. – Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, till DN. Kontantupproret välkomnar den nya lagen, men menar att lagstiftningen riskerar att få begränsad effekt om tillgången till kontanter försämras. Organisationen anser även att kontantkravet borde omfatta fler samhällsviktiga tjänster, som patientavgifter, pass och bilbesiktning. Kontanten uppger att de fört samtal med bland andra Riksbanken, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen, Visa, Mastercard och storbankerna om hur kostnaderna för infrastrukturen för kontanter ska fördelas.

Riksdagen vill utreda kontantkrav för offentliga tjänster

Emil Fjellstedt — Mon, 01 Jun 2026 12:07:40 +0000

Riksdagen vill att regeringen utreder om även offentliga tjänster ska omfattas av krav på att ta emot kontanter. Beskedet kommer samtidigt som en ny kontantlag för livsmedelsbutiker och apotek träder i kraft den 1 juli 2026. Den nya lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontant betalning på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Riksdagen har nu även beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att frågan ska utredas vidare. Utredningen ska gälla om vissa offentligrättsliga tjänster också kan omfattas av skyldigheten att ta emot kontanter. I riksdagens underlag nämns bland annat vårdavgifter, tandvård och andra avgifter inom offentlig verksamhet. I ett pressmeddelande lyfter Kontantupproret även patientavgifter, pass och bilbesiktning som exempel. Bakgrunden är regeringens proposition om åtgärder för att stärka kontanternas ställning. Riksdagen antog lagförslaget den 27 maj. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2026 och omfattar också krav på att banker i tillräcklig utsträckning ska tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter, samt tjänster för företags växelhantering och insättning av dagskassor.

Kontantupproret välkomnar beskedet

Organisationen Kontantupproret, som länge drivit frågan om kontanternas ställning, ser beslutet som en framgång. Ordföranden Björn Eriksson anser att staten inte kan tala om kontanternas betydelse men samtidigt själv avstå från att ta emot dem. — När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson i ett uttalande. Kontantupproret vill samtidigt gå längre än riksdagens tillkännagivande. Organisationen vill se en bredare kontantlag som även omfattar exempelvis kollektivtrafik, drivmedel och kläder. Organisationen efterlyser också tydligare tillsyn och sanktioner så att reglerna får praktisk verkan.

Kritik mot att lagen är för svag

Frågan har även kopplats till beredskap och digitalt utanförskap. Riksdagen konstaterar att kontantanvändningen i Sverige har minskat snabbt och att regeringen ser en risk för att kontanter förlorar sin betydelse som betalningsmedel. Enligt regeringen kan utvecklingen bidra till utanförskap samt försämrad säkerhet, beredskap och effektivitet på betalningsmarknaden. Riksbanken har i sin betalningsrapport för 2026 pekat på fortsatta utmaningar för kontanter, bland annat sårbarheter i kontantkedjan och brister i tillgången till kontanttjänster. Under 2025 var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen, enligt Riksbanken. Kritiker har också invänt att den nya lagen saknar tillräckligt skarpa verktyg. I en debattartikel i Altinget hävdade Björn Eriksson tidigare i år att förslaget riskerar att bli en pappersprodukt om det inte kombineras med tydlig tillsyn och verkliga sanktioner.

Nya bolåneregler idag – detta gäller nu

Emil Fjellstedt — Wed, 01 Apr 2026 05:42:07 +0000

Från och med idag räcker det med tio procent i kontantinsats för att köpa bostad. Här är alla nya bolåneregler som gäller nu. Det är lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter som träder i kraft i dag. Bolånereglerna har hittills bestämts av Finansinspektionen genom egna föreskrifter, men ansvaret flyttas nu till riksdagen genom lagstiftning. Riksdagen ställde sig bakom förslaget i mars.

Bolånetaket höjs – kontantinsatsen sänks

Den mest kännbara förändringen för bostadsköpare är att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde. Det innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent – en förändring som i praktiken kan öppna dörren för fler förstagångsköpare. Reglerna för omvärdering av bostaden utvidgas också. Den som vill utöka sitt lån kan nu begära en omvärdering om bostadens marknadsvärde har stigit – men det går bara att göra en gång vart femte år.

Skuldkvotstaket avskaffas

Det så kallade skuldkvotstaket – som innebar krav på extra amortering när skulden översteg 4,5 gånger den sammanlagda årsinkomsten – tas bort helt. Regeln har sedan 2018 begränsat hur mycket hushåll med höga inkomster men stora lån kunnat låna utan att amortera mer. Även maxamorteringen sänks, från 3 till 2 procent per år. Grundkraven på amortering kvarstår i övrigt: 1 procent per år vid belåningsgrad mellan 50 och 70 procent, och 2 procent vid belåningsgrad över 70 procent.

Riksbanken tar över en nyckelroll

I och med det nya regelverket övergår ansvaret för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen till Riksbanken. Det är ett buffertverktyg som används för att stärka bankernas motståndskraft under perioder med hög kreditexpansion.

Tilläggslån begränsas

Den som vill utöka sitt bolån kan enligt det nya regelverket låna upp till högst 80 procent av bostadens värde. Tidigare har det inte funnits någon motsvarande gräns för tilläggslån. Sammantaget innebär det nya regelverket lättnader för dem som vill köpa bostad med liten kontantinsats, samtidigt som nya gränser sätts för hur mycket befintliga låntagare kan utöka sina lån.

Riksbanken: Ha kontanter hemma

Markus Andersson — Fri, 06 Mar 2026 06:24:28 +0000

Alla hushåll bör ha minst tusen kronor kontant per vuxen hemma, enligt nya rekommendationer från Riksbanken. Dessutom bör hushållen ha betalkort från olika kortnätverk och tillgång till mobila betaltjänster som Swish. Bakgrunden är det rådande säkerhetsläget och att Sveriges höga digitalisering kan skapa sårbarheter i betalningssystemet. Med flera betalsätt ökar möjligheten att kunna handla vid störningar samt vid kris och i värsta fall krig. De tusen kronorna ska täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. Vidare uppmanar man också befolkningen att använda kontanter regelbundet för att hålla kontantsystemen igång. Riksbanken rekommenderar även att man har minst två kort från olika kortnätverk, som Visa och Mastercard. På så sätt kan man betala med ett kort även om det andra inte fungerar. Swish använder en annan infrastruktur än kortbetalningar och kan därmed fungera även när de sistnämnda ligger nere. De som använder Apple Pay eller Google Pay bör också ha sina fysiska kort tillgängliga om mobiltelefonen laddar ur eller slutar fungera. Det fysiska kortet fungerar även vid offlinebetalningar.

Arkitekten bakom inflationsmålet: ”Inte vetenskapligt underbyggt”

Isac Boman — Mon, 21 Oct 2024 13:02:19 +0000

De många åren av sjunkande räntor har varit ett direkt resultat av Riksbankens ihärdiga strävan att nå en inflation på två procent. Thomas Franzén, tidigare vice riksbankschef och den som tog fram inflationsmålet, erkänner dock att det bara var ”en höftning” som inte var ”särskilt vetenskapligt underbyggd”. Under flera decennier har Riksbankens inflationsmål på två procent styrt de svenska räntorna, och när inflationen sjunkit under denna nivå har man också vid upprepade tillfällen sänkt räntorna i en förhoppning att konsumtionen ska stimuleras – vilket lett till att Sverige under långa perioder haft bland de lägsta räntorna i världen. I statstelevisionen SVT:s dokumentär Skuldfeber berättar dock Thomas Franzén, som låg bakom målet, att detta i själva verket togs fram mycket snabbt och lättvindigt och att han är förvånad över att det fortfarande betraktas som ”en evig sanning”. – Vi var tvungna att höfta till med ett inflationsmål, som kunde vara trovärdigt. Men den var inte särskilt vetenskapligt underbyggd, säger han. – Vi trodde inte det var en evig sanning. Men den här tron på två procent blev mer och mer intensiv ju längre tiden gick. Så även nu, 30 år senare, säger man att det är två procent som ska gälla, fortsätter Franzén.

Hårt skuldsatta svenskar

Svenska hushåll är också bland de mest skuldsatta i hela världen – till stor del just eftersom långa perioder av låga räntor gjort det förhållandevis billigt att låna pengar. – Pengarna har egentligen bara gått till att köpa bostäder. En bostad ger inte den avkastning så som en företagsinvestering gör, säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi i dokumentären. Thomas Franzén menar att Riksbanken och andra centralbanker agerat på ett oansvarigt sätt när de hela tiden strävat efter låga räntor, och att det är dags att de erkänner sina misstag och lovar att inte göra om dem. – Men det är svårt. Det är också många som har att tappa ansiktet om man omvärderar det här.

"Måste ha en riktning"

På frågan varför Sverige så tydligt styr mot en inflation på just två procent, när ingenting faktiskt säger att just detta är den optimala nivån, svarar riksbankschefen Stefan Ingves att det handlar om att få med sig det svenska folket på tåget. – När man ska övertyga väldigt många människor så måste man liksom ha en riktning. Det fungerar inte i ett samhälle varje morgon stiga upp och säga ’jag har ingen aning om vart vi är på väg. Det är en dålig strategi.

Riksbanken: Behövs åtgärder för att bevara kontanterna

Sofie — Mon, 22 Apr 2024 14:13:49 +0000

Digitala betalningssätt kan utgöra ett hot mot kontanterna, menar Riksbanken. Om regeringen inte genomför tillräckliga åtgärder kan detta innebära att kontanter blir oanvändbara i framtiden, något man anser kan bli mycket problematiskt vid exempelvis krissituationer. Sverige har länge gått mot ett helt kontantlöst samhälle, något man exempelvis kan se i Riksbankens senaste betalningsrapport från mars i år, där endast en av tio svenskar betalade sitt senaste köp med kontanter. Detta att jämföra med 2010 då cirka fyra av tio av alla butiksköp gjordes med kontanter. Riksbanken varnar nu för att det finns påtagliga nackdelar med den ökade digitaliseringen, där man menar att utvecklingen istället behöver bromsas eftersom allt färre kan betala med kontanter idag. – Om man inte fattar aktiva beslut nu så skulle vi kunna ha en situation om inte alltför lång tid där kontanter är i det närmaste oanvändbara i Sverige, och eftersom vi tycker att kontanter ska kunna fungera som alternativt betalningsmedel, till exempel vid en krissituation, så tycker vi att regeringen behöver fatta aktiva beslut nu för att bromsa en sådan utveckling, säger Elin Ritola, enhetschef på Riksbanken, till skattefinansierade SVT.

"Måste bromsa utvecklingen"

Vidare menar man att regeringen behöver utföra fler åtgärder för att se tillse att kontanter kan användas samhället. I början av året påbörjade man dock en utredning för att se över kontanters ställning i samhället, där man bland annat ska göra en översyn över möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor som exempelvis läkemedel, livsmedel och drivmedel. – Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor, inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt. Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman i januari. Riksbanken, som stödjer utredningen, menar dock att det krävs ytterligare åtgärder för att ha kvar kontanter i samhället där man bland annat skulle behöva lagstifta att större handlare ska kunna ta emot kontanter, banker ska kunna ta emot insättning av sedlar och mynt, samt att alla butiker och kaféer ska kunna sätta in sina dagskassor hos banken utan beloppsgränser. – Vi behöver bromsa en utveckling där vi är på väg mot att allt färre kan betala med kontanter, säger Ritola.

Riksbankschef vill se lag som skyddar kontanterna

Jan Sundstedt — Thu, 21 Mar 2024 12:05:10 +0000

I tider av skenande digitalisering av betalsystemen i Sverige betonar ledningen för Riksbanken nu den avgörande roll kontanter spelar i samhället och menar att kontanterna måste kunna användas som betalmedel även framöver. I ett uttalade i samband med ett seminarium i riksdagen poängterade Riksbankens talesman tillika vice riksbankschef, Aino Bunge, vikten av lagstiftning för att säkerställa den fortsatta tillgängligheten av kontanttransaktioner i landet. – Lagstiftning behövs nu för att säkerställa att det fortsatt ska vara möjligt att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att säkerställa att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga - och att alla delar i kontantkedjan fungerar - både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap, betonade Aino Bunge. Även om digitaliseringen i vissa sammanhang medfört innovativa och bekväma betallösningar har den även skapat problem, särskilt när det gäller finansiellt och digitalt utanförskap. Något som Vänsterpartiets före detta partiledare kommenterat.

Seminarium i riksdagen om vikten av att kontanter kan användas. För människor i @verdandisveriges verksamheter är det livsviktigt eftersom de ofta förvägras bankkonto och bank-ID. pic.twitter.com/hvyv9W7kDy
— Lars Ohly (@OhlyLars) March 20, 2024

Riksbanken välkomnar utredning

Kontanter kan bidra till bättre motståndskraft i betalningssystemet. Men en undersökning från Riksbanken visar att endast en av tio använde kontanter vid sitt senaste köp i butik. Samtidigt som allt fler företag helt enkelt slutar acceptera kontanter. – Denna utveckling kan leda till att ännu fler avstår från att acceptera kontanter, vilket gör det svårt att skaffa och göra sig av med dem. Därför välkomnar vi regeringens tillsättande av en utredning för att undersöka möjligheten att använda kontanter för vissa samhällsviktiga varor, fortsatte Bunge. – Men vi behöver ta hänsyn till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra kontanttransporter till och från företag, samt möjligheten att sätta in dagkassor. Bunge underströk också att digitala system måste vara motståndskraftiga för att säkerställa betalningsmöjligheter även i kriser eller vid förhöjd beredskap. Exempelvis när el och datakommunikation är störda eller helt utslagna.

Utredning säger nej till e-krona

Sofie — Tue, 04 Apr 2023 06:59:47 +0000

Det blir ingen digital centralbanksvaluta, eller e-krona i Sverige - åtminstone inte än. I en utredning har man kommit fram till att det inte finns tillräckliga samhällsbehov i dagsläget. Man ber dock Riksbanken att fortsätta utvärdera frågan och återkomma nästa år. Sverige har under många år fasat ut användningen av kontanter i samhället och sedan Swish kom har det minskat ytterligare. Sveriges riksbank har även sedan 2017 drivit projektet e-kronan som man menar skulle bli “ett digitalt komplement till kontanter”. Skillnaden skulle vara att dessa "e-kronor" skulle ges ut från Riksbanken istället för från de privata affärsbankerna. Kort sagt ett system som ger staten insyn i medborgarnas transaktioner, något som Nya Dagbladet tar upp i en analys. Regeringen startade en utredning under 2020 gällande den digitala centralbanksvalutan för att undersöka bland annat prestanda, säkerhet och användarvänlighet. Utredningen har skett i samarbete med Handelsbanken. Nu har man kommit fram till att behoven inte anses vara tillräckliga för att lansera den digitala valutan. – Jag ser inte att det finns tillräckliga samhällsbehov av en ny e-krona idag. Det finns argument för men viktiga frågor behöver besvaras inte minst när det gäller den finansiella stabiliteten, säger utredaren Anna Kinberg Batra enligt Computer Sweden. Bland annat menar man att sedlar och mynt kommer att fortsätta användas men också att det i allmänhet finns ett stort förtroende för de privata aktörerna, som exempelvis Swish, som betallösningar. E-kronan skulle kunna bidra till mer effektiva betalningssätt, men man anser inte att det finns ett behov av detta i nuläget. Samtidigt anser man att det fortfarande finns alltför många som "saknar tillgång till både digitala och kontanta betalningar" och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att alla ska kunna göra betalningar. Vidare behöver staten vidta ytterligare åtgärder för att göra digitala system mindre sårbara. Samtidigt pekar man på att den svenska ekonomin är tätt sammankopplad med euron och att det under året väntas komma ett nytt lagförslag om en digital euro inom EU, vilket kan bidra till att en sådan digital valuta kan komma att användas och stärka eurons ställning i Sverige. Utredningen bedömer att Riksbanken bör fortsätta utvärdera nyttan av e-kronan och återkomma med en ny bedömning under nästa år.