Republikanerna – Nya Dagbladet

Trump lovar 5 000 dollar per vuxen amerikan – om republikanerna behåller kongressen

Emil Fjellstedt — Thu, 10 Sep 2026 08:30:22 +0000

USA:s president Donald Trump lovar en utbetalning på 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare – men bara om republikanerna behåller både representanthuset och senaten efter valet i november. Pengarna ska spenderas inom landet, och hur notan ska betalas är fortfarande oklart. Löftet gavs under ett republikanskt konvent i Dallas på onsdagen, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. – Om Republikanerna vinner både representanthuset och senaten kommer jag, tack vare vår enorma styrka och ekonomiska framgång, att ge varje vuxen amerikansk medborgare 5 000 dollar, sade Trump. Presidenten knöt utfästelsen till vad han beskriver som landets ekonomiska styrka och framgång, och liknade utbetalningen vid ett företags utdelning till aktieägarna. Namnet han själv gav den, enligt nyhetsbyrån AP, är "the Trump Dividend". Ett villkor angavs redan på plats: – Det enda förbehållet är att utdelningen vi gör måste spenderas i USA, sade Trump.

Oklar finansiering

Något beslut om utbetalningen finns inte. USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg uppskattar kostnaden till omkring 1 200 miljarder dollar och konstaterar att det inte framgått var pengarna ska tas ifrån. AP påpekar att kongressen måste godkänna en sådan utbetalning, och citerar Marc Goldwein vid tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget, som säger att presidenten saknar befogenhet att skicka pengar till amerikaner på egen hand: "Vi har inga överskott att dela ut". Inom en timme började löftets räckvidd krympa. Vicepresident JD Vance antydde enligt AP dels att de rika inte skulle omfattas, dels att utbetalningen skulle kunna finansieras med tullintäkter – intäkter som enligt samma källa är långt mindre än den utlovade summan. Utdelningen är alltså villkorad av ett valresultat, inte av ett budgetutrymme. Den republikanske senatorn Bernie Moreno från Ohio skrev på X sent på onsdagen att han ska ha ett lagförslag redo så att "the Trump Dividend" kan antas omedelbart efter valet den 3 november. Blir det av avgörs då om löftet om 5 000 dollar per vuxen amerikan är ett vallöfte eller en utgiftspost.

Krigshöken Lindsey Graham är död

Emil Fjellstedt — Sun, 12 Jul 2026 08:32:51 +0000

Den republikanske senatorn Lindsey Graham har avlidit, 71 år gammal. Graham, som gjort sig känd som krigshök och israelvurmare, dog efter en kortvarig och plötslig sjukdom. Graham dog på lördagskvällen. I ett uttalande bad familjen om böner och respekt för privatlivet under den svåra tiden. Han representerade South Carolina i USA:s senat sedan 2003, efter att ha valts första gången 2002. Under decennierna i Washington gjorde han sig känd som en av de mest högljudda förespråkarna för en offensiv amerikansk utrikespolitik. Graham återvände från Kiev dagen före sin död, där han hade träffat Ukrainas president Vladimir Zelenskyj. Han var en av de republikanska senatorer som hårdast drivit på för fortsatt amerikanskt militärt stöd till Ukraina, hårdare sanktioner mot Ryssland och straffåtgärder mot länder som köper rysk olja. USA:s president Donald Trump beskrev Graham som en nära allierad och sade att senatorn kommer att vara saknad.

Krigshök och israelvurmare

Graham var en uttalad krigshök och israelvurmare. Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 argumenterade han återkommande för mer vapen och pengar till Kiev. Vid ett besök i den ukrainska huvudstaden 2023 beskrev han det amerikanska stödet som väl använda pengar eftersom ryska soldater dödades i kriget. Han hörde också till de mest drivande senatorerna bakom kraven på hårdare ekonomisk press mot Moskva.

Republikansk vrede mot Trumps Iranavtal: ”Värsta misstaget på årtionden”

Jan Sundstedt — Thu, 18 Jun 2026 08:53:38 +0000

Donald Trumps uppgörelse med Iran väcker stark oro i det egna partiet. Flera republikanska senatorer kräver att få se avtalstexten, medan senatorn Bill Cassidy beskriver uppgörelsen som "det värsta utrikespolitiska misstaget på årtionden". USA:s uppgörelse med Iran har på kort tid gått från diplomatiskt genombrott till inrikespolitisk stridsfråga i Washington. Ett flertal republikanska senatorer ovanligt skarp kritik mot Vita huset. Kritiken gäller både avtalets innehåll och att kongressen inte fått se hela texten. Avtalet ska enligt rapporteringen stoppa de militära striderna, öppna Hormuzsundet och skapa ett 60 dagar långt förhandlingsfönster för en bredare uppgörelse om Irans kärnenergiprogram och sanktioner. Vita huset har beskrivit uppgörelsen som ett stort framsteg, men flera republikaner varnar för att Iran kan ha pressat fram långtgående eftergifter. Senator Bill Cassidy från Louisiana går längst i sin kritik, då han beskriver avtalet som ett historiskt bakslag för USA. Han hävdar också att Iran nu får möjlighet att bygga ny infrastruktur samtidigt som sanktioner lättas och amerikanska liv gått förlorade under konflikten.

Reagan is rolling over in his grave. Iran’s nuclear ambitions were not curbed, and they have learned that threatening the Strait of Hormuz works and will undoubtedly leverage it in the future. Now, Iran gets to build brand-new infrastructure under this deal.
Before the war, the… — U.S. Senator Bill Cassidy, M.D. (@SenBillCassidy) June 17, 2026

Kräver att få se texten

Även republikaner som inte vill avfärda uppgörelsen kräver nu svar från Vita huset. Reuters rapporterar att ledamöter från båda partierna säger sig ha hållits i mörker om avtalets exakta innehåll. Senatens republikanske ledare John Thune säger att partiet försöker få fram texten. Senator Thom Tillis ifrågasätter hur kongressen ska kunna bedöma ett avtal som inte lagts fram. Flera ledande republikaner vill också veta vilka eftergifter Iran får, hur avtalet ska kontrolleras och om Trumpadministrationen planerar att lätta på sanktioner innan kongressen fått säga sitt. Senator Lindsey Graham, en av de mest Iran-kritiska republikanerna, uttryckte först oro över att Washington och Teheran verkade beskriva avtalet på olika sätt. Efter samtal med Trumps sändebud Steve Witkoff mildrade Graham tonen, men han betonade fortfarande att ett slutligt avtal måste kunna kontrolleras.

I just had a very lengthy and productive discussion with @SEPeaceMissions @SteveWitkoff about the state of play regarding Iran.
After this discussion, it is my opinion that signing the MOU will be beneficial to the United States, in as much as the Strait of Hormuz will begin to… — Lindsey Graham (@LindseyGrahamSC) June 17, 2026

Påminner om Obama-striden

Striden är känslig för Republikanerna. Partiet byggde under många år sin utrikespolitiska profil på hårt motstånd mot Barack Obamas kärnenergiavtal med Iran 2015. Nu försvarar Trump en egen uppgörelse med Teheran, samtidigt som kritiker i det egna partiet hävdar att den kan vara svagare än det avtal Republikanerna en gång fördömde. Senator Ted Cruz säger enligt The Guardian att de offentliga uppgifterna tyder på att presidenten får dåliga råd.

"Historien lär oss att det är en dålig idé att ge miljarder dollar till teokratiska galningar som vill mörda oss", säger Cruz.

Trump har samtidigt varnat Iran för att avtalet inte innebär någon fri lejd. Enligt CBS News har presidenten sagt att USA kan återgå till militära angrepp om Teheran inte följer uppgörelsen. Avtalet fungerar därmed inte bara som ett försök att stoppa ett krig i Mellanöstern. Uppgörelsen har också öppnat en ny konflikt i Washington: mellan Trumps vilja att framställa sig som fredsmäklare och den republikanska falang som ser varje eftergift till Iran som en kapitulation.

Omröstning om Trumps Iran-befogenheter skjuts upp

Redaktionen — Fri, 22 May 2026 09:10:49 +0000

WASHINGTON (Xinhua). Republikanska ledare i USA:s representanthus ställde på torsdagen in en planerad omröstning om en resolution som skulle begränsa president Donald Trumps krigsbefogenheter i Iran. De republikanska ledarna hade behövt vända flera röster, eftersom ett halvdussin republikaner var frånvarande. Partiledningen kunde därför inte vinna den avgörande omröstningen för presidenten och sköt upp den till efter att ledamöterna återvänder från ledighet i juni, rapporterade Politico. Resolutionen lades fram av Gregory Meeks, demokratisk ledamot från New York och högst rankad demokrat i representanthusets utrikesutskott. — Vi hade en omröstning på grund av den här presidentens valda krig som skulle gå igenom. Vi hade rösterna, utan tvekan, och de visste det. Därför spelar de nu ett politiskt spel, sade Meeks till reportrar efter att omröstningen ställts in. På tisdagen gick USA:s senat vidare med en resolution om krigsbefogenheter som skulle avsluta Iran-kriget om inte Trump får kongressens godkännande. Omröstningen om ett procedurförslag för att föra resolutionen vidare slutade 50 mot 47. Alla demokrater utom en och fyra av Trumps republikanska partikamrater röstade för, medan tre republikaner missade omröstningen, enligt amerikanska medierapporter.

Carlson varnar för spricka i MAGA efter Massies förlust

Markus Andersson — Thu, 21 May 2026 14:29:03 +0000

Tucker Carlson riktar hård kritik mot Donald Trump och vad han beskriver som Republikanernas pro-israeliska donatornätverk efter Thomas Massies förlust i det republikanska primärvalet i Kentucky. I ett nytt avsnitt på X beskriver han resultatet som ett tecken på att America First-rörelsen har trängts undan – medan opinionsmätaren Richard Baris varnar för att MAGA-koalitionen redan håller på att splittras. Den tidigare Fox News-profilen publicerade på onsdagen ett nära 90 minuter långt program om valet i Kentuckys fjärde kongressdistrikt, där den sittande republikanske kongressledamoten Thomas Massie förlorade mot Ed Gallrein. Carlson beskriver inte förlusten som ett vanligt primärvalsresultat, utan som en symbol för ett djupare maktskifte inom den amerikanska högern. Massie har länge profilerat sig som libertariansk America First-republikan, kritiker av utländskt bistånd och motståndare till flera israelrelaterade stödpaket. Carlson hävdar att just detta gjorde honom till måltavla för pro-israeliska donatorer och grupper inom det republikanska etablissemanget. — Av 217 republikaner i kongressen är Thomas Massie den ende som aldrig har tagit emot pengar från Israellobbyn, sade Carlson i programmet.

”Inte Israel – utan USA:s relation till Israel”

Carlson ägnar en stor del av monologen åt att beskriva vad han ser som en klyfta mellan Trumps vallöften och den politik som enligt honom nu förs i Washington. Han återkommer till löftet om att sätta amerikanska väljare först, men menar att Trumpadministrationen i stället har låtit utrikespolitik, Israel och donatorintressen dominera. Han kopplar även Massies förlust till den infekterade Epsteinfrågan, där Massie krävt ökad insyn. Enligt Carlson var just kravet på öppenhet ett av de bärande löftena bakom Trumps politiska återkomst. — Varför skulle Donald Trump stoppa inte bara en utredning, utan varje samtal om mannen som förkroppsligar den korruption han valdes för att stoppa? frågade Carlson retoriskt. I programmet spelar Carlson också upp klipp där Massie avvisar anklagelser om antisemitism och säger att han inte kritiserar judar som grupp, utan politiskt inflytande och USA:s relation till Israel. Carlson gör samma åtskillnad i sin egen kommentar. — Thomas Massie kritiserade inte Israel, utan USA:s relation till Israel, och det får inte tillåtas, sade Carlson.

Baris: Valet köptes genom ”en vansinnig mängd pengar”

I programmets andra del intervjuar Carlson opinionsmätaren Richard Baris, som driver Big Data Poll. Baris beskriver primärvalet som ovanligt dyrt för att gälla ett kongressdistrikt och menar att pengarna inte bara köpte reklam, utan också en hel berättelse om lojalitet mot Trump. [caption id="attachment_231046" align="alignnone" width="640"] Tucker Carlson intervjuar opinionsmätaren Richard Baris i programmet. Foto: faksimil/Tucker Carlson Network/X.[/caption] — Det här var en vansinnig mängd pengar – och vad får man för det?, sade Baris. Han hävdar att kampanjen mot Massie gjordes till en fråga om huruvida Massie var ”tillräckligt lojal” mot Trump och partiet, snarare än om hans sakpolitiska linje. Enligt Baris hade Massie däremot starkt stöd bland yngre republikanska väljare. — Thomas Massie besegrade Ed Gallrein bland yngre väljare med tre mot en – tre mot en, inte två mot en, sade Baris. Baris beskriver därför resultatet som en pyrrhusseger för de krafter som ville få bort Massie. På kort sikt vann de primärvalet, men enligt honom riskerar metoden att förstärka den generationsspricka som redan finns inom partiet. — Det här är en pyrrhusseger som de kommer att få lida för senare, sade han.

Unga väljare uppges ta avstånd från MAGA

Baris menar att allt fler yngre Trumpväljare uppfattar Israel- och Iranpolitiken som ett avsteg från den America First-linje de trodde att Trump företrädde. Han beskriver även Epsteinfrågan och utrikespolitiken som två slag mot MAGA-rörelsens sammanhållning. — Ett krig mot Iran skulle kunna spräcka koalitionen, det skulle kunna splittra Republikanska partiet, och det är helt enkelt inte värt det, sade Baris. Enligt Baris visar hans mätningar att utrikespolitik inte har legat i toppen av väljarnas prioriteringar under Trumps mandatperiod. Han hävdar också att många väljare anser att administrationen fokuserar för mycket på utrikespolitik och för lite på inrikesfrågor. — MAGA har inte bara splittrats; frågan om huruvida det är splittrat är redan avgjord, sade han. Det har splittrats, krympt och förändrats. Baris kopplar förändringen särskilt till yngre väljare. Han säger att yngre väljare tidigare i hög grad identifierade sig som MAGA eller America First-republikaner, men att den andelen enligt hans mätningar har fallit kraftigt. — Om du tillhörde millenniegenerationen, 30 till 45 år, identifierade du dig till 66 procent som MAGA. Nu är det omkring 40 procent, sade Baris.

En intern strid om partiets framtid

Carlson och Baris framställer Massies förlust som en varningssignal snarare än som en stabilisering av Republikanerna. Carlson går längst och säger att resultatet visar hur långt partiet har avlägsnat sig från den rörelse som samlade många väljare bakom Trump 2024. — Detta är uppenbarligen slutet för MAGA, vad nu det var, men det är också slutet för det Republikanska partiet så som vi trodde att vi kände det, sade Carlson. Baris gör en liknande analys, men baserar den på opinionsmätningar. Han menar att äldre, mer etablissemangstrogna väljare fortfarande dominerar republikanska primärval, medan yngre väljare – som enligt honom i större utsträckning motsätter sig krigspolitik och utländskt inflytande – inte röstar i samma utsträckning. — Republikanerna måste inse att millenniegenerationen snart kommer att vara den dominerande väljargruppen, snabbare än folk tror, sade Baris. För Carlson blir slutsatsen att Massies nederlag kan visa sig bli ett större problem för partiets framtid än vad segern för Gallrein först antyder. Enligt honom har primärvalet blottlagt en konflikt om yttrandefrihet, utländskt inflytande, krigspolitik och vilka den republikanska rörelsen egentligen finns till för.

Iran-kriget kan bli dyrt för Republikanerna i mellanårsvalet

Redaktionen — Thu, 21 May 2026 09:56:20 +0000

WASHINGTON (Xinhua). USA:s krig mot Iran innebär allvarliga valrisker för Republikanerna inför mellanårsvalet i november 2026 och kan hota partiets kontroll över både representanthuset och senaten, enligt amerikanska experter. Analytiker och politiska strateger pekar på flera sätt som konflikten försämrar Republikanernas utsikter. De höga bensinpriserna beskrivs som ett av de främsta problemen. Kriget har också drivit upp bredare råvarupriser och försvagat det budskap om levnadskostnader som bidrog till partiets framgångar i valet. — Höga bensinpriser är kryptonit för amerikanska politiker, sade Christopher Galdieri, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College. Kriget har kraftigt stört oljeinfrastruktur och flödet av olja genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Det har fått bensinpriserna i USA att stiga med upp till 50 procent och pressat konsumentförtroendet till historiskt låga nivåer. Högre diesel- och bränslekostnader har snabbt förvärrat matinflationen, vilket slår mot arbetarklassväljare som utgör en betydande del av president Donald Trumps väljarbas. Galdieri sade till Xinhua att väljarna påminns om de höga bensinpriserna varje gång de tankar sina bilar, och att sådana prisökningar ofta följs av dyrare livsmedel och andra hushållsvaror. Om utvecklingen fortsätter, tillade han, "kan vi börja se platser och sittande ledamöter som antas vara säkra för Republikanerna hamna i riskzonen i höstens val". — Kriget i Iran är mycket impopulärt, så att definitivt avsluta det – till skillnad från de olika vapenvilor som Trump har tillkännagivit – skulle sannolikt åtminstone bidra till att stoppa den valmässiga blödningen för Republikanerna, sade Galdieri.

Missnöje med ekonomin

Mellanårsval fungerar historiskt ofta som en folkomröstning om den sittande presidenten. Det kraftigt sjunkande stödet för Trumps ekonomiska politik – ned mot omkring 30 procent i vissa opinionsmätningar – oroar republikanska kongresskandidater. Även oberoende väljare, som är avgörande i jämna valkretsar, blir allt mer missnöjda med ekonomin. — Trump har inte gjort ett bra jobb med att förklara sina mål för kriget, eller med att hjälpa människor att förstå hans strategi. Han har erbjudit flera olika motiveringar, men ingen av dem har varit särskilt övertygande för den amerikanska allmänheten, sade Darrell West, senior fellow vid Brookings Institution, till Xinhua. — Allt detta skapar stora problem för hans parti i de kommande valen, sade West. Trots höga bensinpriser och andra ekonomiska problem kopplade till kriget har de senaste veckorna bjudit på positiva besked från den amerikanska arbetsmarknaden, med 115 000 nya jobb i april. Experter varnar dock för att utvecklingen kanske inte håller i sig. Dean Baker, medgrundare av Center for Economic and Policy Research, sade till Xinhua: "Jag tvivlar på att ekonomin kommer att fortsätta skapa jobb i något som liknar apriltakten, även om oljepriserna snart börjar falla. Den reala konsumtionen har faktiskt varit svag". Samtidigt är det amerikansk-israeliska kriget mot Iran fortsatt mycket instabilt. Trump sade nyligen att vapenvilan befinner sig på "massiv livsuppehållning". Även om kriget skulle avslutas i morgon kommer störningarna i världsekonomin att ta månader att lösa, enligt Galdieri.

Biden slår tillbaka mot kritik om underskriftsrobot: ”Jag fattade varje beslut”

Jan Sundstedt — Mon, 14 Jul 2025 10:13:04 +0000

Den tidigare amerikanske presidenten, Joe Biden, försvarar sitt användande av en automatisk underskriftsmaskin i samband med tusentals benådningar under sina sista dagar i Vita huset. I en intervju med New York Times avfärdar han kritik från republikanskt håll och kallar motståndarna "lögnare". Joe Biden går till motattack mot republikanska påståenden om att han inte skulle ha haft kontroll över viktiga benådningsbeslut som utfärdades i hans namn under slutet av hans presidentperiod. I en telefonintervju med New York Times under torsdagen försvarade Biden sitt beslut att använda maskinen Autopen – en maskin som automatiskt reproducerar hans underskrift – för att signera tusentals benådningar och straffnedsättningar. — Jag fattade varje beslut, hävdar Biden i intervjun och förklarar att han muntligt beviljat alla benådningar och straffnedsättningar som utfärdades under hans sista tid i ämbetet. Biden kallar president Trump och andra republikaner för "lögnare" när de påstår att hans medarbetare skulle ha använt underskriftsmaskinen utan hans godkännande. Kritiken rör framförallt de närmare fyra tusen benådningar som utfärdades precis innan Bidens mandatperiod löpte ut. Många av dessa dokument signerades med hjälp av Autopen, något Biden motiverar med praktiska skäl. — Vi snackar om väldigt många människor, förklarar den tidigare presidenten varför han lät sin personal använda den automatiska underskriftsmaskinen.

Utredningar inledda

Intervjun är Bidens första offentliga uttalande om de parallella utredningar som Trump-administrationen, justitiedepartementet och kongressen har inlett. Utredningarna granskar både benådningsbesluten under Bidens sista veckor i ämbetet samt hans mentala tillstånd under presidentperioden. Republikaner i kongressen har krävt edsvurna förhör med tidigare Biden-medarbetare vilket lett till att flera av dessa anlitat egna advokater. Enligt uppgifter har vissa jurister varnat sina klienter för risker gällande att tala offentligt och om riskerna med att vittna, då justitiedepartementet under Trump kan vara angeläget om att väcka åtal för mened även vid mindre avvikelser. Den republikanska kritiken bygger på påståenden om att Bidens höga ålder skulle ha påverkat hans förmåga att styra landet under slutet av hans presidentskap, och Trump-administrationen ifrågasätter om de automatiskt undertecknade besluten verkligen fattades av Biden själv. Biden avfärdar dock bestämt alla sådana spekulationer och hävdar att han haft full kontroll över alla viktiga beslut fram till sin sista dag i ämbetet.

Judiske Floridasenatorn: Förinta palestinierna

Redaktionen — Fri, 21 Feb 2025 10:34:30 +0000

Beskedet att gisslantagna Shiri Bibas och hennes två små barn är döda har lett till krav från amerikanska politiker att eskalera folkmordet på palestinier ytterligare och förgöra hela Gazaremsan som hämnd. "Förinta allt", kräver den republikanske delstatssenatorn Randy Fine. Kfir Babas var bara nio månader när han kidnappades av Hamas tillsammans med sin fyraårige storebror, sin mamma och sin pappa. Pappan, Yarden Bibas, släpptes tidigare i februari efter 16 månaders fångenskap. I samband med att de övriga familjemedlemmarna skulle överlämnas i en fångutväxling uppgav Hamas dock att barnen och modern hade dödats i ett israeliskt luftanfall tidigt under kriget – och överlämnade istället deras döda kroppar. Barnens identiteter har bekräftats, men dödsorsaken har inte fastställts. Israel hävdar dock att kroppen som påstås tillhöra Shiri Bibas i själva verket tillhör en annan oidentifierad person – något Hamas förklarar med att kroppsdelar blandats ihop efter de israeliska bombningarna. Även om det ännu är oklart hur barnen och deras mor dött har makthavare även långt utanför Israels gränser varit mycket snabba med att utnyttja deras död som argument för att folkmordet i Gaza nu måste intensifieras och att området helt måste rensas på palestinier.

"Palestinier = Hamas"

En av dessa är den judiske republikanen Randy Fine i Floridas senat, som på X hävdar att palestinier är synonymt med Hamasmedlemmar och kräver att ännu fler bomber fälls över ett Gaza som till stor del redan ligger i ruiner. ”Gaza måste förgöras” och ”Palestinier = Hamas”, förkunnar han och får medhåll från tusentals anhängare.

Gaza must be destroyed.
— Senator Randy Fine (@VoteRandyFine) February 20, 2025

Utan att presentera några belägg hävdar Fine att barnen mördades av palestinska civila och att hela den palestinska kulturen är ”förkroppsligandet av ondska”. ”Förinta allt”, fortsätter han.

The Bibas brothers were taken hostage and killed by “Palestinian civilians.” This culture is the embodiment of evil. Destroy it all. #BombsAway
— Senator Randy Fine (@VoteRandyFine) February 19, 2025

Även om många av Randy Fines anhängare uppskattar folkmordsretoriken påpekar andra att han själv tagit emot pengar av Israellobbyn Aipac och mest verkar fungera som ett språkrör för dessa – snarare än att representera det amerikanska folkets intressen.

"Inget lidande är tillräckligt"

Andra argumenterar för att det är mycket märkligt och olämpligt att en amerikansk politiker kräver att ett helt folk i Mellanöstern förintas baserat på en familjs tragiska död – och detta innan han ens har fått klarhet i hur de dödades och av vem. Kritiker konstaterar också att minst 17 000 barn och ungdomar har dödats under Israels bombningar och invasion sedan den 7 oktober 2023 – och att Fine inte bara låtit bli att protestera mot det storskaliga dödandet – utan också aktivt uppmuntrat det. Det är heller inte första gången som delstatssenatorns önskan att döda så många palestinier som möjligt uppmärksammas. ”Det finns inget lidande som är tillräckligt för dessa djur. Må Gazas gator flöda över av blod”, önskade han exempelvis kort efter Hamas attacker och hyllade även den israeliska armén när den skjutit ihjäl en amerikansk-turkisk kvinna i Västbanken.

Republikanerna vinner representanthuset

Redaktionen — Wed, 13 Nov 2024 08:30:17 +0000

Donald Trump vann presidentvalet och Republikanerna fick majoritet i senaten – nu står det enligt experter också klart att partiet behåller sin majoritet i representanthuset. Med kontroll över båda kongressens kammare bedöms det bli mycket lättare för Trump att få igenom sin utlovade politik. Även om exempelvis nyhetsbyrån AP ännu inte utropat Republikanerna som segrare i valet till representanthuset menar Decision Desk HQ och flera andra bedömare att partiet har tagit 219 platser och att majoriteten således är säkrad. I det gångna valet stod samtliga 435 platser i representanthuset på spel, vilket innebar att maktbalansen var oviss fram till valdagen. Representanthusets ledamöter väljs på tvååriga mandat. Inför valet hade Republikanerna en knapp majoritet med 220 platser jämfört med Demokraternas 212, och tre platser var vakanta. Genom att vinna kontrollen över representanthuset stärker Republikanerna sin maktposition i både kongressen och Vita huset, vilket också skapar en enklare väg för att genomföra sitt politiska program. Under mellanårsvalet, 2022, lyckades Republikanerna ta tillbaka ”huset” genom att vinna viktiga mandat i delstater som Washington, New York och Kalifornien. Flera av valen var jämna, där vissa vinnare endast segrade med mindre än två procentenheter och i år var sju av dessa val ”returmatcher” mellan samma kandidater. Trots att flera hundra lokala val hölls var det bara i cirka 45 som valutgången på förhand bedömdes som mycket eller något osäker. Avsaknaden av konkurrens beror delvis på omdragningen av valkretsgränser som skett i år där fem delstater, inklusive Alabama, Louisiana och Georgia, tvingats justera sina gränser efter beslut från federala domstolar.

Israellobbyn: Alla våra kandidater vann

Jan Sundstedt — Tue, 12 Nov 2024 12:25:38 +0000

Det amerikanska valet blev inte bara en stor seger för Donald Trump och Republikanerna – utan också för den redan tidigare mycket inflytelserika Israellobbyn med AIPAC i spetsen. På sociala medier stoltserar man med hur nästan alla deras kandidater vann sina respektive val - samtidigt som man lyckades "stoppa" ett antal Israelkritiska kandidater. Det har länge varit känt att lobbygruppen har ett enormt, och enligt många bedömare mycket destruktivt, inflytande på amerikansk politik, där alla röster som på något sätt uttrycker kritik mot Israels förehavanden demoniseras, bekämpas och karaktärsmördas. Påverkanskampanjerna, som AIPAC och liknande grupperingar bedriver, anses allmänt vara helt avgörande för att USA fortsätter att pumpa in pengar och vapen till Israel och ge landet sitt helhjärtade stöd – oavsett vilka övergrepp och krigsbrott den israeliska regimen ägnar sig åt. Efter valet i veckan som gick stoltserar man öppet med sitt inflytande över den amerikanska politiken och deklarerar stolt att nästan alla kandidater de finansierade också vann sina respektive val. ”AIPAC gav sitt stöd till 362 kandidater och vann i varje primärval där vi hade en kandidat på valsedeln! Vi hjälpte våra vänner att vinna och besegrade 11 anti-israeliska kandidater. Att vara pro-israelisk är bra politik”, skriver man på X.

AIPAC endorsed 362 candidates and won in every primary we had a candidate on the ballot!
We helped our friends win and defeated 11 anti-Israel candidates. Being pro-Israel is good policy and good politics! pic.twitter.com/XEHPYWN3L2 — AIPAC ️ (@AIPAC) November 6, 2024

Alla har en personlig lobbyist

AIPAC är ökända för sitt mycket aggressiva tillvägagångssätt där man inte bara lyfter fram och finansierar de pro-israeliska kandidater man uppskattar utan också aktivt försöker få bort kandidater som bedöms vara dåliga för Israel, exempelvis genom smutskastningsannonser i tidningar, tv och i sociala medier – en strategi som visat sig vara utomordentligt effektiv.

Being pro-Israel is good policy and good politics! pic.twitter.com/q4EmGXptQT
— AIPAC ️ (@AIPAC) November 8, 2024

I vissa länder är lobbygrupper och liknande organisationer som tydligt tjänar främmande makt förbjudna, just eftersom deras intressen ofta tenderar att gå emot värdlandets intressen, men i USA tycks det inte finnas planer på något sådant förbud. Nya Dagbladet har tvärtom tidigare uppmärksammat hur den libertarianske kongressledamoten Thomas Massie vittnat om hur samtliga republikanska kongressledamöter, och sannolikt också många demokratiska diton, har en egen kontaktman från AIPAC som talar om hur de ska rösta i olika frågor. Att de amerikanska makthavarna i praktiken tjänar mäktiga lobbyister är dock ingenting man vill tala öppet om. – Det gynnar ingen av dem. Varför skulle de vilja berätta för sina väljare att de i princip har ett kompissystem med någon som representerar ett främmande land? Det gynnar inte kongressledamoten att folk känner till det. Därför kommer de inte att berätta någonting för dig, förklarade Massie.