<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>NRK &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/nrk/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 16 Jun 2026 06:34:36 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>NRK &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norge slutar måla hällristningar röda</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/norge-slutar-mala-hallristningar-roda/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 06:34:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[Tanum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233412</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska kulturmiljövårdare slutar måla hällristningar röda och tar nu bort äldre färg på vissa platser. Målet är att ge besökare en mer autentisk bild av forntidens bergkonst – även om figurerna blir svårare att se.</strong>

Den röda färgen är inte ursprunglig, utan en modern pedagogisk metod som använts för att göra ristningarna tydligare för besökare. Nu ska gammal färg tas bort på utvalda fält, medan den på andra platser får blekna bort över tid, rapporterar <a href="https://www.nrk.no/ostfold/na-forsvinner-rodfargen_-na-ma-vi-laere-a-se-helleristningene-pa-nytt-1.17889010" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>.

I Fredrikstad pågår ett pilotprojekt vid Gullskår på Begby, där norska kulturmiljömyndigheter testar hur färgen kan avlägsnas skonsamt och hur publiken reagerar när ristningarna inte längre är självförklarande.

Jone Kile-Vesik, arkeolog i Østfold fylkeskommune, säger till NRK att förändringen ställer större krav på besökarna.

— <em>Utan målningen är det inte längre självförklarande</em>, säger hon.
<h3>”Modern praxis”</h3>
Eva Walderhaug, fackdirektör med ansvar för bergkonst vid norska Riksantikvaren, framhåller att forskarna inte har belägg för att hällristningarna var målade under forntiden.

— <em>Vi har inget belägg för att säga att hällristningarna var målade i forntiden. Det är en modern praxis</em>, säger hon till NRK.

Enligt Walderhaug började traditionen med rödmålning i Sverige på 1930-talet för att göra hällristningar och runstenar mer synliga. Metoden blev vanlig i Skandinavien, men har länge varit omstridd bland internationella experter.

Färgen kan enligt norska kulturmiljömyndigheter skada berget på sikt, dölja detaljer och bidra till feltolkningar när moderna markeringar styr blicken mot fel linjer.

I Alta, där vissa ristningar är upp till 7 000 år gamla, har röd färg redan tagits bort från delar av världsarvsområdet. I Sverige är linjen mer blandad: vid Tanums världsarv målas vissa särskilt besökta fält fortfarande i för att styra besöksflöden och göra motiven tillgängliga.
<h3>Nya sätt att visa ristningarna</h3>
I Norge testas nu i stället metoder som kvällsbelysning, skonsam rengöring, nya skyltar och digitala 3D-modeller för att hjälpa besökarna att upptäcka figurerna utan modern färg.

— <em>Det kräver helt enkelt en upplysningskampanj för att förändra människors förväntningar. Man måste arbeta lite mer för upplevelsen nu, men i gengäld tror jag att den blir ännu bättre</em>, säger Kile-Vesik.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matpriserna rusar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/matpriserna-rusar-i-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 05:54:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[SSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230020</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska hushåll pressas av fortsatt stigande matpriser, samtidigt som inflationen ligger klart över centralbankens mål. Utvecklingen gör vardagsinköpen till en fortsatt tung post för många konsumenter.</strong>

Matpriserna i Norge har stigit med 6,1 procent det senaste året, enligt nya siffror från Statistisk sentralbyrå, SSB, enligt <a href="https://www.nrk.no/norge/sa-mye-har-prisene-steget-det-siste-aret-1.17879067" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>. Bara mellan mars och april ökade priserna på matvaror med 2,8 procent.

Norgesgruppen, som bland annat äger Kiwi, Meny, Spar och Joker, menar dock att jämförelsen påverkas av påsken. I år skedde priskriget och många påskerbjudanden i mars, medan motsvarande kampanjer i fjol låg i april.

— <em>Påskeffekten forstyrrer alltid mars- og apriltallene</em>, skriver Stein Rømmerud, kommunikationsdirektör i Norgesgruppen, till NRK.

Den totala prisökningen i Norge låg i april på 3,4 procent jämfört med samma månad förra året. Det är fortsatt klart över Norges Banks inflationsmål på två procent. Samtidigt dämpades inflationen av lägre drivmedelspriser, sedan Stortinget sänkt vägtrafikavgiften på bensin och diesel.

I Sverige ser utvecklingen annorlunda ut. Enligt <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-ekonomiska-tendenser/priser/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/snabb-kpi-april-2026/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB:s preliminära siffror</a> sjönk livsmedelspriserna kraftigt i april efter att flera butikskedjor <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-momsen-livsmedel-halveras/" target="_blank" rel="noopener">sänkt</a> priserna motsvarande momsen. Trots prissänkningarna har många kunder uppgett att de inte märkt någon större skillnad i butik.

Samtidigt <a href="https://matpriskollen.se/aktuellt/2026/05/matbutikerna-sankte-med-momsen-men-stor-oro-for-okande-priser-framover" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnar Matpriskollen</a> för att den underliggande kostnadspressen inte är borta. Bland annat har köttpriserna, särskilt på nötkött, fortsatt att ligga högt eller stiga, medan mejerivaror och kaffe dragit ned genomsnittet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska tonåringar misstänks för beställningsmord i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/svenska-tonaringar-misstanks-bestallningsmord-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 04 May 2026 06:53:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[Oslo]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229228</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norsk polis misstänker att svenska tonåringar kan ha hyrts in för att utföra en dödsskjutning i Oslo. Fallet aktualiserar varningar om att svenska kriminella nätverk använder unga utförare för våldsuppdrag även utanför landets gränser.</strong>

En man i 20-årsåldern sköts ihjäl på Økern i Oslo under helgen. Kort därefter greps två tonåringar i Sverige, misstänkta för inblandning i mordet.

De misstänkta är mellan 15 och 18 år gamla, rapporterar norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/norge/polititeori-om-okern-drapet_-svenske-tenaringer-drepte-i-norge-pa-bestilling-1.17869029" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>. Norsk polis utreder om dådet kan ha utförts på uppdrag av andra – en teori som placerar fallet i ett växande mönster av gränsöverskridande våldsuppdrag kopplade till svenska kriminella nätverk.

De båda tonåringarna misstänks även för en skjutning i Norrköping den 30 april. Efter den händelsen greps de i Sverige och kopplades senare till mordutredningen i Norge.

Polisens teori är att dödsskjutningen i Oslo kan vara ett exempel på så kallad ”crime as a service”,, där unga personer hyrs in för att utföra våldsbrott åt andra. Om misstankarna bekräftas skulle fallet markera en ny och allvarlig utveckling i den organiserade kriminaliteten mellan Sverige och Norge.

Norska Kripos har tidigare varnat för att svenska kriminella nätverk är aktiva i landet. Över 40 händelser i Norge har kopplats till sådana miljöer, samtidigt som även norska ungdomar uppges ha dragits in i våldsuppdrag.

Fallet har väckt politiska reaktioner. Jon Helgheim, Fremskrittspartiets representant i justitieutskottet, säger att Norge måste undvika den utveckling som Sverige haft.

— <em>Den utveckling man har haft i Sverige, där man nästan har en armé av barnsoldater, den ska vi inte ha i Norge</em>, säger han till NRK.

Norges justitieminister Astri Aas-Hansen avvisar samtidigt att staten skulle ha tappat kontrollen. Hon hänvisar till ökade resurser till polisen och ett närmare samarbete med svenska myndigheter.

Utredningen fortsätter nu i både Norge och Sverige. De misstänkta tonåringarna är inte dömda, och polisen har inte slagit fast vem som i så fall skulle ha beställt mordet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mette-Marit: Såg Epsteins utpressning &#8221;på nära håll&#8221; – NRK klippte bort uttalandet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/nrk-klippte-mette-marit-epstein-utpressning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2026 14:04:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Jeffrey Epstein]]></category>
		<category><![CDATA[Kronprinsessan Mette-Marit]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225112</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en intervju med NRK berättade den norska kronprinsessan Mette-Marit att hon hade sett hur Jeffrey Epstein "sysslade med utpressning av andra" – men det uttalandet klipptes bort ur TV-sändningen. Uppgiften finns kvar i den skriftliga versionen av intervjun, vilket avslöjades av Dagens Næringsliv.</strong>

Intervjun spelades in den 19 mars, den sista dagen av rättegången mot Mette-Marits son Marius Borg Høiby, och <a href="https://www.nrk.no/norge/kronprinsesse-mette-marit-om-epstein_-_-jeg-ble-manipulert-og-lurt-1.17817389" target="_blank" rel="noopener nofollow">sändes den 20 mars</a>. I den tv-sända versionen framgår det inte att kronprinsessan har gjort några direkta iakttagelser av Epsteins brottsliga agerande.

I den skriftliga versionen, som fortfarande finns publicerad på NRK:s webbplats, finns däremot citatet kvar: "Jag hade sett på nära håll hur han sysslade med utpressning av andra".

NRK förklarar bortredigeringen med att kronprinsessan gav två likvärdiga svar på samma fråga och att redaktionen valde ett av dem. Producenten Sofie Gran Aspunvik uppger att slottet inte var inblandat i beslutet.

— <em>Det fanns inga instruktioner eller rekommendationer från slottet, vare sig under intervjun eller efteråt, om vilket av de två svaren som skulle användas</em>, sade Aspunvik.

I övrigt framhöll Mette-Marit i intervjun att hon aldrig sett något olagligt, att hon kände sig manipulerad och lurad, och att hon önskade att hon aldrig hade träffat Epstein.
<h3>Kände till fällande dom när kontakten inleddes</h3>
Mette-Marit <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/mette-marit-traffade-epstein-flera-ar-efter-de-sexuella-overgreppen/" target="_blank" rel="noopener">introducerades</a> för Jeffrey Epstein år 2011 – tre år efter att han dömts för sexbrott 2008. Kontakten pågick fram till 2014. Under 2013 vistades hon fyra dagar i Epsteins hem i Palm Beach.

Epstein avled i fängelset 2019. I januari 2026 offentliggjordes nya Epstein-dokument där kronprinsessan nämns mer än tusen gånger. I februari 2026 bad hon sina svärföräldrar om förlåtelse och erkände att hon ljugit om omständigheterna kring kontakten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norska public service blöder – 90 tjänster försvinner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norska-public-service-bloder-90-tjanster-forsvinner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/norska-public-service-bloder-90-tjanster-forsvinner/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Dec 2024 09:22:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[public service]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195009</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det norska public service-bolaget NRK tvingas minska kostnaderna med 200 miljoner kronor nästa år – vilket bland annat innebär att 70 till 90 heltidstjänster försvinner.</strong>

<strong><em>– Det innebär att vi kommer att införa anställningsstopp, avstå från att ersätta medarbetare som slutar eller går i pension och ge våra medarbetare möjlighet att ansöka om avgångsvederlag</em>, förklarar tv-chefen Vibeke Fürst Haugen.</strong>

Enligt Fürst Haugen finns det flera skäl till att ekonomin är så usel och att kostnaderna är alldeles för höga i förhållande till bolagets intäkter.

<em>– Det beror bland annat på den dyra period som vi och många andra organisationer befinner oss i och att NRK inte har fått full kompensation för löne- och prisökningar de senaste åren. Samtidigt står vi inför en teknisk transformation där vi ska byta ut hela vår kärnteknologi. Det är en stor och långsiktig investering som vi behöver göra nu för att säkra den framtida verksamheten.</em>

Vidare kommer det skattefinansierade tv- och radiobolaget också att skära ner på resor, konsulttjänster, digitala tjänster, övertid och administrativa kostnader – men trots de besparingarna behöver närmare 100 anställda lämna.
<h3>"Vända på alla stenar"</h3>
<em>– Vi ska minska med 70-90 heltidstjänster fram till 2025, och det vill vi få till på frivillig väg</em>, <a href="https://kommunikasjon.ntb.no/pressemelding/18341387/nrk-innforer-spareprogram?publisherId=89389&#38;lang=no" target="_blank" rel="nofollow noopener">fortsätter</a> Fürst Haugen.

Hon hävdar dock att man av hänsyn till tittare och lyssnare inte vill skära ner på kanalernas innehåll och programutbud, och att man därför är mycket angelägna om att genomföra besparingarna på andra sätt – om möjligt.

<em>– Vi kommer därför att vända på alla stenar för att hitta andra sätt att göra besparingar. Vi har goda erfarenheter från de kostnadsbesparingar vi gjorde 2023, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas. Men jag kan inte utesluta att besparingarna också kommer att få konsekvenser för det publika utbudet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/norska-public-service-bloder-90-tjanster-forsvinner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
