New York Times – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 07 Sep 2026 08:20:25 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg New York Times – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar https://nyadagbladet.se/utrikes/rapport-bedragerier-och-sloseri-slukade-1-2-miljarder-dollar-av-ukrainas-vapenpengar/ Mon, 07 Sep 2026 08:20:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239532 Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar. Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott. Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt. Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser. Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer. Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.]]> “Kirurgisk precision” – bevisen som pekar mot att USA bombade flickskolan i Minab https://nyadagbladet.se/utrikes/bevisen-usa-bombade-flickskolan-minab-iran/ Fri, 06 Mar 2026 20:03:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223513 Attacken mot grundskolan Shajarah Tayyebeh i den sydiranska staden Minab är den dödligaste kända händelsen med civila offer sedan USA och Israel inledde sina operationer mot Iran. Ingen har hittills tagit på sig ansvaret. Men en samling bevis som New York Times sammanställt – nya satellitbilder, inlägg på sociala medier och verifierade videor – visar att skolbyggnaden förstördes av ett precisionsanfall som skedde samtidigt som attacker utfördes mot en intilliggande flottbas tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Officiella uttalanden om att amerikanska styrkor vid tidpunkten genomförde anfall mot marinmål nära Hormuzsundet, där revolutionsgardets bas ligger, tyder enligt tidningen på att det var USA som med störst sannolikhet utförde attacken. [caption id="attachment_223134" align="alignnone" width="640"]Räddningsarbete vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran Räddningsarbete vid flickskolan Shajarah Tayyebeh i Minab den 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Xinhua[/caption]

Vita huset: "Inte vad vi vet"

Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt svarade på en direkt fråga om USA låg bakom skolattacken med "inte vad vi vet" och tillade att "Department of War utreder frågan". Försvarsminister Pete Hegseth sade i sin tur att en utredning pågår. Israels militära talesperson Nadav Shoshani uppgav att han "i nuläget" inte kände till någon israelisk operation "i det området" vid tidpunkten. Sedan den 28 februari har skolan i Minab – som ligger över 100 mil från Teheran men nära den strategiska farleden Hormuzsundet – stått i centrum för den internationella debatten. Eftersom lördagen är den iranska arbetsveckans första dag befann sig barn och lärare i klassrummen vid tidpunkten för attacken, enligt iranska hälsomyndigheter och statliga medier. Minst 175 personer dödades, en stor andel av dem barn.

"Kirurgiskt precisionsanfall"

Anfallet rapporterades först i sociala medier strax efter klockan 11:30 lokal tid. En analys av dessa inlägg – samt bilder och videor tagna av förbipasserande inom en timme efter attackerna – bekräftar enligt tidningen att skolan träffades samtidigt som flottbasen. En video, fastställd genom geolokalisering, visade flera stora rökplymer som steg från området kring basen och skolan. [caption id="attachment_223082" align="alignnone" width="640"]Man håller i en sönderriven skolväska funnen bland rasmassor vid flickskolan i Minab, Iran En man håller upp en skolväska som hittats bland rasmassorna vid flickskolan i Minab. Foto: Xinhua[/caption] New York Times beställde nya satellitbilder från leverantören Planet Labs. Bilderna visar att precisionsanfall träffade minst sex byggnader tillhörande revolutionsgardet – samt skolan. Fyra byggnader innanför flottbasen förstördes helt och ytterligare två uppvisade nedslag mitt på taken, karaktäristiskt för precisionsattacker. Wes J. Bryant, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare rådgivare för skydd av civila vid Pentagon, granskade satellitbilderna och konstaterade att samtliga byggnader, inklusive skolan, träffats med "kirurgiskt" precisionsanfall. Bryant – som har riktat kritik mot Trumpadministrationen – bedömde att den mest sannolika förklaringen var en "felidentifiering av mål", alltså att man anföll byggnaden utan att förstå att den användes av civila.

Pentagons egna kartor pekar mot Minab

USA:s försvarschef general Dan Caine sade vid en presskonferens att amerikanska styrkor genomförde anfall längs södra Iran vid tidpunkten. En karta han presenterade visade att ett område som inkluderar Minab hade varit mål för anfall under operationens första 100 timmar – men staden nämndes inte uttryckligen. Vid samma pressträff uppgav generalen att israeliska styrkor huvudsakligen opererat längre norrut i landet. Han identifierade även flera amerikanska militäroperationer riktade mot södra och sydöstra Iran – utan att nämna någon israelisk aktivitet i området. — Längs den södra axeln har USS Abraham Lincolns stridsgrupp fortsatt att utöva tryck från havet längs sydöstkusten och har slagit ut marina mål längs hela sundet, sade Caine.

Skolan var tidigare del av militärbasen

Satellitbilder från 2013, granskade av New York Times, visar att skolan vid en tidpunkt var en del av revolutionsgardets flottbas – vägar ledde från andra delar av basen till skolbyggnaden. Men redan i september 2016 hade byggnaden avgränsats och var inte längre sammankopplad med basen. Historiska satellitbilder visar att byggnaden har tydliga kännetecken för en skola, bland annat en sportplan och andra fritidsytor som tillkommit över tid. — Med tanke på USA:s underrättelseförmåga borde de ha känt till att en skola låg i närheten, sade Beth Van Schaack, tidigare tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet och verksam vid Stanfords centrum för mänskliga rättigheter och internationell rättvisa.

Teorier om iransk robot avfärdas

Teorier om att en felskjuten iransk robot orsakade attacken har cirkulerat på nätet, men New York Times och oberoende analytiker avfärdade påståendet. En enstaka vilsekommen robot hade inte kunnat orsaka den typen av precisa och riktade skador på flera byggnader över hela marinbasen. Om det bekräftas att en amerikansk bomb träffade Shajarah Tayyebeh lär frågan bli om attacken var ett misstag – eller om den baserades på föråldrade underrättelser. Janina Dill, expert på krigets lagar vid Oxfords universitet, påpekade att angripare är skyldiga att "verifiera statusen" för de mål de angriper och säkerställa att civila inte kommer till skada. Underlåtenhet att göra detta kan utgöra brott mot internationell rätt, sade hon.]]> Profilerade New York-konferensens talarlista: Kryptosvindlare, storkapital, USA:s finansminister – och Zelenskyj https://nyadagbladet.se/utrikes/profilerade-new-york-konferensens-talarlista-kryptosvindlare-storkapital-usas-finansminister-och-zelenskyj/ https://nyadagbladet.se/utrikes/profilerade-new-york-konferensens-talarlista-kryptosvindlare-storkapital-usas-finansminister-och-zelenskyj/#comments Mon, 21 Nov 2022 14:07:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=137589 Den 30 november uppges Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj delta på en konferens arrangerad av The New York Times, tillsammans med bland andra kryptobedragaren Sam Bankman-Fried, Facebook-grundaren Mark Zuckerberg, BlackRock-vd:n Larry Fink och den tidigare centralbankschefen - Bidenadministrationens finansminister Janet Yellen. Nyligen kunde Nya Dagbladet rapportera om hur kryptosvindlaren Sam Bankman Fried utreds för omfattande bedrägerier men också hur han varit en av Joe Bidens och Demokraternas allra viktigaste finansiärer. Trots att bedrägerierna nyligen uppdagades står han fortfarande listad som en av talarna på New York Times konferens, DealBook Summit, som samlar en lång rad inflytelserika figurer. Bland annat står Israels tidigare premiärminister Benjamin Netanyahu listad som talare tillsammans med Larry Fink, vd för investmentbolaget BlackRock, Facebooks grundare Mark Zuckerberg, USA:s finansminister Janet Yellen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj - som alla har gemensamt att de har judisk bakgrund. Även New Yorks borgmästare Eric Adams, TikToks vd Shou Chew och Amazons vd Andy Jassy är tre andra prominenta deltagare som kommer att närvara tillsammans med höga företrädare för massmedia och bankindustrin. Den som vill bevista eventet behöver ansöka och bli godkänd , men det blir inte billigt för den som vill delta och lyssna på makthavarnas diskussioner – biljetterna kostar 2499 dollar eller nästan 27 000 kronor.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/profilerade-new-york-konferensens-talarlista-kryptosvindlare-storkapital-usas-finansminister-och-zelenskyj/feed/ 8 New York Times: Två biljoner på Afghanistankriget bortkastade pengar https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-times-tva-biljoner-pa-afghanistankriget-bortkastade-pengar/ https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-times-tva-biljoner-pa-afghanistankriget-bortkastade-pengar/#comments Wed, 11 Dec 2019 13:52:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=71057 18 års krigande i Afghanistan har kostat USA mer än två biljoner dollar, det vill säga 2000 miljarder. Nu menar till och med skribenter på den annars krigshetsande tidningen New York Times att pengarna varit bortkastade. Skribenterna Sarah Almukhtars och Rod Nordlands kritik fokuserar på att talibanerna fortfarande har betydande makt i Afghanistan och att landet har en av världens värsta flyktingkriser. Man frågar sig mot den bakgrunden om de hisnande summorna verkligen varit väl spenderade och pekar på att fler än 2400 amerikanska soldater och mer än 38 000 civila dött under det utdragna kriget. Man pekar också på att de institutioner som byggs upp är bräckliga och att de målsättningar som sattes upp inte har uppnåtts. Artikelförfattarna tar upp tidigare president George W. Bush och hans uttalade mål när han gick in i konflikten – att störa terroristaktiviteten i landet och bekämpa talibanerna. ”Arton år senare blir talibanerna sakta men säkert starkare. De dödar medlemmar ur den afghanska säkerhetstjänsten – ibland hundratals på en vecka, och de besegrar regeringsstyrkor i nästan varje stort slag, förutom när betydande amerikanskt flygvapen används mot dem.” Trots de enorma summor som lagts på att bekämpa al-Qaida menar man tvärtom att terrorist-nätverket spridit sig till länder som Yemen, Somalia, Pakistan och Syrien. Även försöken att förstöra opiumodlingarna har misslyckats. Innan kriget hade den dåvarande regimen med brutala metoder nästan fått bort drogen. 2018 stod Afghanistan dock återigen för omkring 80 procent av den globala produktionen och droghandeln beräknas vara en viktig inkomstkälla för talibanerna. 87 miljarder dollar har lagts på att träna afghanska trupper, men trots det anser inte ens den afghanske presidenten att landets militär är tillräckligt stark för att kunna stå på egna ben. I dagsläget finns 14000 amerikanska soldater kvar i landet för att stödja och träna den afghanska militären, men man har haft stora problem med höga dödstal, deserteringar och dålig disciplin. 24 miljarder dollar i ekonomiskt bistånd för att öka levnadsstandarden i landet har inte heller givit effekt. Istället har arbetslösheten stigit och korruptionen i Afghanistan bedöms vara värst i världen. De flesta afghaner lever fortfarande i fattigdom. ”Amerikanska skattebetalare har finansierats återbyggande ansträngningar som inkluderar fredsbevarande, flyktinghjälp och stöd för översvämningar, snöskred och jordbävningar. Mycket av de här pengarna slösades enligt överinspektören bort på misslyckade projekt som var dåligt uttänkta eller genomsyrade av korruption”, skriver man vidare. Avslutningsvis poängterar författarna att kriget dessutom finansierats med lånade pengar och att USA tvingas betala mer än 600 miljarder dollar bara i ränta på dessa lån fram till 2023 och att den övriga skulden är krävande att betala tillbaka. Detta tillsammans med medicinska kostnader för veteraner kommer att tynga den amerikanska statens budget i åratal, konstaterar man.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-times-tva-biljoner-pa-afghanistankriget-bortkastade-pengar/feed/ 4 New York Times säger upp 100 anställda https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-times-sager-upp-100-anstallda/ https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-times-sager-upp-100-anstallda/#comments Sat, 22 Jul 2017 23:08:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39117 The New York Times kommer att köpa ut 100 anställda som en del av en större omorganisering på tidningens redaktion. Det är inte bara i Sverige som dagstidningarna får det allt svårare att konkurrera i den digitala eran. En av USA:s mest klassiska dagstidningar, The New York Times, väljer att omorganisera – vilket innebär att 100 tjänster försvinner från tidningen. Sedan The New York Times ledning i förra månaden annonserade nedskärningarna fick man kritik från de anställda. Bland annat har anställda organiserat demonstrationer utanför tidningens huvudkontor på Manhattan, rapporterar lokalkonkurrenten New York Post. Nu har tidningens ledning och de anställda kommit överens om att de som får lämna tidningen kommer att få en rimlig kompensation för detta.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-times-sager-upp-100-anstallda/feed/ 2 International Herald Tribune går i graven https://nyadagbladet.se/utrikes/international-herald-tribune-gar-i-graven/ https://nyadagbladet.se/utrikes/international-herald-tribune-gar-i-graven/#respond Mon, 14 Oct 2013 06:14:03 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=11972 The International Herald Tribune - mest känd som The New York Times internationella avdelning - kommer att skrotas och ersättas av "International New York Times". 1887 grundades tidningen som The Paris Herald och var den europeiska avdelningen på The New York Herald. 1966 och 1967 gick Washington Post och New York Times in som delägare i International Herald Tribune. 1991 skulle Washington Post och New York Times bli självständiga delägare i tidningen. 2003 bröt tidningarna det 35 år långa samarbetet när New York Times Company köpte upp hela International Herald Tribune. 2009 hade New York Times och International Herald Tribunes webbsidor slagits ihop med den förstnämndas. När nu New York Times Company döper om International Herald Tribune till International New York Times görs det för att spegla bolagets fokusering på kärnverksamheten New York Times och därigenom bygga upp sin egna internationella närvaro.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/international-herald-tribune-gar-i-graven/feed/ 0 Brittiska regeringen ville att NY Times förstörde Snowdenfiler https://nyadagbladet.se/utrikes/brittiska-regeringen-ville-att-ny-times-forstorde-snowdenfiler/ https://nyadagbladet.se/utrikes/brittiska-regeringen-ville-att-ny-times-forstorde-snowdenfiler/#respond Sat, 31 Aug 2013 10:13:35 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=9661 Storbritanniens regering har bett tidningen New York Times att förstöra de kopior med material från Edward Snowden som man förfogar över, uppger källor som nyhetsbyrån Reuters talat med. För några veckor sedan skickade den brittiska regeringen ut agenter som såg till att The Guardians filer med material som visselblåsaren Edward Snowden läckt från den amerikanska säkerhetsorganisationen NSA, förstördes. The Guardian hade sedan tidigare delat med sig kopior av materialet till ansedda New York Times. Vill ha bort känsliga dokument Eftersom den brittiska regeringen är högst angelägna om att se till att allt material som Snowden läckt om USA och andra länders massiva övervakning förstörs har man nu bett New York Times att radera det material som The Guardian försett dem med, rapporterar Reuters. Utöver New York Times delade även The Guardian material om massövervakningen med journalistgruppen Propublica, den sistnämnda har dock inte den brittiska regeringen kontaktat ännu. Enligt Alan Rusbridger, chefredaktör på The Guardian, tog det tre veckor innan Storbritannien kontaktade New York Times och ville att de skulle förstöra Snowdenfilerna som man förfogade över. Förhörde journalistpartner Den brittiska förfrågan ska ha mötts med tystnad från The New York Times redaktör Jill Abramson, skriver TT. För några veckor sedan blev även The Guardian-journalisten Glenn Greenwalds partner David Miranda omhändertagen på Heathrowflygplatsen i London. Där förhördes han i hela nio timmar och blev av med material som var av värde för att avslöja myndigheters massövervakning av medborgare och privatpersoner. Miranda har vidtagit rättsliga åtgärder mot de brittiska myndigheterna.   Läs även: Regeringen tvingade Guardian att förstöra Snowdendokument Greenwalds partner anhållen av polis i nio timmar]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/brittiska-regeringen-ville-att-ny-times-forstorde-snowdenfiler/feed/ 0