Naturskyddsföreningen – Nya Dagbladet

Sverige i botten på EU:s livsmedelskontroller

Emil Fjellstedt — Mon, 01 Jun 2026 11:26:48 +0000

Sverige ligger sist i EU när det gäller att testa livsmedel för rester av bekämpningsmedel, visar en ny EFSA-rapport. Samtidigt förekommer sådana rester i en stor del av maten som kontrolleras. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har sammanställt medlemsländernas kontroller av bekämpningsmedelsrester i mat under 2024. Rapporten omfattar 125 882 prover från EU:s gemensamma kontrollprogram, nationella program och förstärkta importkontroller. I 42 procent av proverna hittades rester av bekämpningsmedel. Gränsvärdena överskreds i 3,3 procent av fallen. Sverige sticker ut i statistiken. Enligt rapporten genomför Sverige endast 40 procent av de tester som krävs enligt EU:s regler, vilket är lägst i unionen när kontrollnivån jämförs med lagkraven. EFSA hävdar däremot att den beräknade risken via kosten generellt är låg för de flesta grupper och ämnen som granskats. Rapporten visar samtidigt att flera livsmedel innehåller rester av mer än ett bekämpningsmedel.

Expert varnar för bristande kontroll

Elin Engdahl, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen, pekar på att gränsvärden sätts för enskilda ämnen, medan människor i praktiken kan utsättas för flera kemikalier samtidigt. — Varje gränsvärde är satt individuellt utan hänsyn till att vi får i oss kemikalier från många olika källor. Det är svårt att veta den långsiktiga risken av att få i sig många ämnen med skadliga egenskaper, även om koncentrationerna är låga för varje ämne var för sig, säger hon till Natursidan. Engdahl är också kritisk till att Sverige testar så få livsmedel. — Utan granskningar finns det ingen kontrollmekanism, och vi vet ju av erfarenhet att lagliga nivåer överskrids regelbundet. Om sannolikheten minskar att ”åka fast” ökar risken att vi får in livsmedel som odlats på ett sätt som ger för höga nivåer av bekämpningsmedel. Dessutom finns risken att förtroendet för Livsmedelsverket minskar, säger hon. För den som vill minska sin exponering rekommenderar hon ekologiska livsmedel.

Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin

Emil Fjellstedt — Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000

Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare. En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer. — Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Oro för mat och hälsa

Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.

Fler vill välja ekologiskt

Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik. Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar. — Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén. Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar. Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.

Granskning avslöjar kemikaliecocktail i maten

Emil Fjellstedt — Tue, 17 Mar 2026 07:07:15 +0000

Konventionellt odlad mat innehåller en cocktail av bekämpningsmedel, visar en rapport från Naturskyddsföreningen. Hur blandningen påverkar hälsan är dock fortfarande ett frågetecken. Rapporten heter "Giftigt samband – Bina, maten och bekämpningsmedlen" och publicerades i mars 2026. Granskningen omfattade 86 produkter inom sju livsmedelskategorier: äpplen, vindruvor, vetemjöl, grönkål, paprika, rapsolja och tomat – inköpta från fem stora matvarukedjor i Stockholmsområdet. Av 50 konventionellt odlade produkter hittades bekämpningsmedelsrester i 37 – totalt 32 olika skadliga ämnen, enligt granskningen. Värst drabbade var äpplen, vindruvor och vetemjöl – samtliga innehöll rester. Ett enskilt äpple visade sig innehålla hela sju skadliga ämnen. Bland de konventionella produkterna innehöll 27 av 50 minst ett ämne som misstänks orsaka cancer, skada fertilitet eller ge fosterskador. Tretton produkter innehöll minst ett ämne direkt giftigt för bin, 24 innehöll minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 35 av 50 innehöll ämnen som är giftiga för vattenlevande arter. — Vanlig mat ska inte innehålla en cocktail av bekämpningsmedel. Men vår granskning visar att det ofta är precis vad konsumenter får i sig när de köper konventionellt odlad mat. De här kemikalierna sprids i naturen – och blir kvar på maten vi äter, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Skillnaden mot ekologiskt odlad mat är markant. Av de 36 ekologiska produkterna i granskningen innehöll enbart 3 rester av bekämpningsmedel – en bråkdel jämfört med det konventionella utbudet. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har ökat med 40 procent sedan 2010. År 2024 spreds cirka 1 750 ton bekämpningsmedel över svenska åkrar och frukt- och grönsaksodlingar. Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsförsäljningen har samtidigt sjunkit – från 6,3 procent år 2020 till 3,7 procent år 2025. Halterna av enskilda ämnen låg visserligen under gällande gränsvärden. Men Naturskyddsföreningen lyfter fram det som kallas cocktaileffekten – vad som händer när en mängd olika kemikalier kombineras i kroppen, något som dagens regelverk inte tar hänsyn till. — Politikerna måste driva på för att fasa ut skadliga bekämpningsmedel i jordbruket. Samtidigt kan matkedjorna göra betydligt mer för att lyfta ekologiskt. Hjälp konsumenterna att välja bort miljögifter genom att bredda det ekologiska utbudet, ge varorna bättre plats i butiken och ha fler kampanjer för eko, säger Lexén.

Naturskyddsföreningen vinner – vargjakten stoppas

Redaktionen — Mon, 15 Dec 2025 16:30:29 +0000

All planerad licensjakt på varg nästa år stoppas. Förvaltningsrätten i Luleå har bifallit överklaganden i samtliga fem län där jakt skulle ha bedrivits. Jakten var planerad att inledas den 2 januari i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Totalt skulle 48 vargar kunna skjutas i landet. Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen överklagade länsstyrelsernas beslut tidigare i december.

Naturskyddsföreningen: Domstolen stoppar all licensjakt på varg https://t.co/rC7EHxrdbW
— Pressmeddelande (@ViaTT_se) December 15, 2025

Förvaltningsrätten anser att länsstyrelserna inte kunnat visa att jakten skulle kunna genomföras utan att hota vargstammens överlevnad, rapporterar skattefinansierade SR. Victoria Bäckström, lagman och ordförande i målen, uppger att beslutet fattades under tidspress för att hinna ge besked före den planerade jaktstarten. – Det är länsstyrelsen som har bevisbördan för att all sådan här jakt på de här skyddade arterna inte riskerar att försämra deras gynnsamma bevarandestatus. Länsstyrelserna har byggt sina beslut på det referensvärde på 170 vargar som ifrågasatts både av EU-kommissionen och Naturvårdsverket, säger hon.

Licensjakten på svensk varg överklagas

Redaktionen — Mon, 08 Dec 2025 09:01:14 +0000

Naturskyddsföreningen överklagar licensjakten på varg i samtliga berörda län. Föreningen menar att jakten strider mot både vetenskap och EU-rätt samt riskerar att skada vargstammen allvarligt. Länsstyrelserna beslutade nyligen om licensjakt på totalt 48 vargar i Södermanland, Örebro, Västra Götaland, Västmanland och Dalarna. Jakten pågår från den 2 januari till den 15 februari 2026. Jaktbesluten baseras på regeringens sänkta referensvärde för gynnsam bevarandestatus – från 300 till 170 vargar. EU-kommissionen har dock underkänt värdet och menar att det saknar vetenskapligt stöd. Kommissionen kräver att Sverige återkommer med ett nytt underlag. — Regeringen har öppnat för en omfattande och olaglig licensjakt på en fridlyst och starkt hotad art. Besluten strider mot både vetenskapen och EU-rätten, och om de inte dras tillbaka omedelbart riskerar vi oåterkalleliga skador på vargstammen, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen. Enligt föreningen har vargstammen minskat under de senaste åren och bedöms som starkt hotad. Med licensjakten och förväntad skyddsjakt på cirka 22 vargar beräknar Naturskyddsföreningen att populationen kommer att minska med över 22 procent till nästa höst. Överklagandet prövas av förvaltningsrätten i Luleå.

Fler vargar får skjutas nästa år

Redaktionen — Mon, 10 Nov 2025 06:15:22 +0000

Länsstyrelserna har beslutat om en kraftigt utökad licensjakt på varg som ska fördelas över fem län. I två län blir det däremot ingen jakt alls – vargstammarna där har minskat alltför kraftigt. Den ökade jaktkvoten är en direkt följd av regeringens nya vargpolitik som presenterades tidigare i år. Målet är att på sikt minska referensvärdet från 300 till 170 individer. En förändring som Naturskyddsföreningen kritiserar skarpt och som organisationen varnar kan leda till att vargen på sikt försvinner helt från Sverige. Inför årets licensjakt kommer totalt 48 vargar att tillåtas skjutas i landet. Det största jaktuttaget sker i Örebro län med 18 vargar fördelade på tre revir. I Södermanlands län tillåts tolv vargar att skjutas. Västra Götalands län, Västmanlands län och Dalarnas län får sex vargar vardera, rapporterar Svensk Jakt. Värmland och Gävleborg stängs dock helt för licensjakt eftersom vargpopulationerna där minskar. – I Värmland ser vi just nu en utveckling där vargtätheten minskar kraftigt. Det innebär att det beräknade jaktuttaget inför vinterns jakt sker på andra håll i förvaltningsområdet där koncentrationen av varg är större, säger Hanna Kekkonen, vilthandläggare på Länsstyrelsen Värmland i ett pressmeddelande.

Svenska fröpåsar innehåller främmande arter

Redaktionen — Tue, 16 Sep 2025 07:09:43 +0000

En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter. Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna. I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter. "Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt", skriver Naturskyddsföreningen. Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung. Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.

Väljarna ger regeringen underkänt i naturvård

Redaktionen — Mon, 15 Sep 2025 05:00:21 +0000

Endast var femte väljare nöjd med regeringens naturpolitik, visar ny undersökning från Naturskyddsföreningen. Samtidigt slår organisationen fast i en rapport att regeringens politik förvärrar naturkrisen. I undersökningen, som genomfördes 1–4 augusti 2025, ställde man frågor till svenskarna kring deras syn på förlusten av biologisk mångfald och regeringens politik i frågan. Totalt deltog 1050 personer i åldern 18–79 år. Resultaten visar att 51 procent inte alls eller inte är särskilt nöjda med regeringens politik för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Sverige, medan 19 procent uppger att de är nöjda med regeringens arbete. Vidare uppger 30 procent att de är tveksamma. — Det är ett mycket lågt förtroende och ett tydligt underbetyg till regeringen. Det pågår en naturkris i våra skogar, hav och landskap – men regeringen låtsas som om det regnar, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_134172" align="alignnone" width="640"] Foto: Juliane Liebermann/Unsplash[/caption]

Svaga insatser för naturen

Samtidigt uppger 61 procent att de oroar sig mycket, eller i ganska hög grad, för förlusten av biologiskt mångfald i den svenska naturen. Kvinnor är mer oroade än män, där 67 respektive 55 procent uppger att de känner sig oroliga kring ämnet. Bland yngre personer i åldrarna 18–29 år uppger 45 procent att de känner sig oroliga, samtidigt som siffran bland äldre, 65–79 år, ligger på 70 procent. De låga förtroendesiffrorna återspeglar också regeringens svaga insatser för naturen, menar Naturskyddsföreningen. I en ny rapport har föreningen granskat regeringens naturpolitik sedan 2022. Av 19 granskade förslag och lagstiftningar riskerar regeringens linje att förvärra naturkrisen i 13 fall. Regeringen har bland annat minskat skyddet av värdefull natur, luckrat upp strandskydd och sänkt skyddet för varg, säl och skarv. Dessutom har man motarbetat EU:s naturrestaurieringslagstiftning.

Våtmarkens vara eller icke vara

Osignerad — Fri, 20 Dec 2024 16:33:51 +0000

Det kom en nyutgiven fin bok utgiven i samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Bonnier Fakta. Det viktiga ämnet som avhandlas i årets bok är våtmarker. Det infinner sig en andaktsstund då jag öppnar den fina bokleveransen och med vetskap att det är en skicklig, mångprisad fotograf tagit många av de fotografier som förekommer i Våtmark – Roine Magnusson. Därav nerven och den gemensamma nämnaren av att vi har mötts en gång i tiden i trästaden Nora för 20 år sedan. Mycket vatten lär ha flutit i floden sedan dess, men många våtmarker lär ha försvunnit då den biologiska mångfalden har urholkats rejält. Bokens författare biologen och journalisten Anna Froster belyser ämnet från många infallsvinklar där boken bottnar i fakta. Lyrik samt poesi lyfter bokens allvarlighet och bilderna som är tagna av fotograferna Patrik Larsson och Roine Magnusson förstärker och ger oss som läsare en större förståelse för vad en våtmark är. Både ur Naturskyddsföreningens betydelse men också ur verklighetens betingelser. Det är dock en aning märkligt att med vetskap av hur viktiga våtmarker är samt att frågan har haft olika betydelsepunkter under många år så fortsätter ändå miljöförstöringen, och medvetenheten är lågprioriterad. Låt oss nämna att för cirka 30 år sedan gick undertecknad en miljöpilotsutbildning under namnet Barnens Rätt och Agenda 21 där vi genomförde olika temaarbeten. Exempelvis arrangerades en inom- och utomhus rockkonsert med frågor som då var nya och helt främmande för gemene man, som exempelvis kretsloppstänkande och Svanenmärkning. Vi minns att det även skapades reklamjinglar med syfte att höja kunskapsnivån, men det landade i ganska pinsamma sammanhang där Lennart Svan och Gunde Svan fick göra Svanenmärkningen mer förståelig med en underton av humor, ironi och namnigenkänning. Nu har det alltså gått 30 år sedan dess och Naturskyddsföreningen ser allvaret i att kunskapen gällande våtmarker har sjunkit till en så låg nivå att det dessutom är underlag för att skapa en bok med dess tema. Det är med bra liknelser, god humor, välskrivet språk och välavvägt allvar uppbyggt av fakta, lärde män och kvinnor som vi så här i läsflitens lampa kan ta del av årets kanske viktigaste bok i ämnet våtmark. Det är med ett lättförståeligt språk som Froster närmar sig oss läsare. Läsaren erbjuds även drama och poesi och allt detta ger mersmak där läsglädjen tillfredsställs. Men det är med vetskap av bildernas tillkomst som infallsvinklarna blir extra kryddade. För oss som minns Nils Holgerssons Underbara Resa i nytappning av den fantastiske fotografen Roine Magnusson som även i denna bok fångar, fördjupar och därmed förmedlar samt förstärker bildspråkets verkshöjd det Frosters textbudskap vill lära oss. Det handlar om våtmarkens vara eller icke vara i existerande och fungerande funktion att binda koldioxid, vara en samlingsplats för naturens hemligheter, att rena och leda vatten till havet och på sikt skapa torv. Utdrag ur boken Våtmark sid. 147: "Det var en apokalyptisk känsla att stå där, ett plant jätteområde utan ett grässtrå, genomskuret av djupa diken. Kors och tvärs åkte grävmaskiner som jätteinsekter och bröt upp torv. Det är så oförståeligt, att man i modern tid dikar ut..." Nina Siemiatkowski, grundare av hållbarhetsplattformen Milkywire, uttrycker att havet, floder och sjöar har stor potential för koldioxidborttagning men är underutforskad. Ja, det är på många sätt detta ämne går att reflektera över och känslan blev så stark så vi kände oss inspirerade att kontakta den ena av bokens fotografer, Roine Magnusson. Trots att det är 20 år sedan vi möttes, samtalade och möttes i fina ordväxlingar så minns vi varandra som att det vore igår. Magnusson uttalade en reflektion av hur allt utarmas, urholkas och säger att kanske är detta hans sista bok som är möjliggjord genom Bonnier Faktas förlag. Enligt Natursidan.se firade Roine i år 30 år som yrkesfotograf och 2024 blev ett av hans mest spännande fotoår hittills med prisutdelningar personliga projekt och besök vid platser som han drömt om sedan barnsben. Ytterligare ett utdrag ur boken med begivet tillstånd av Naturskyddsföreningen sid. 223: "Varför är våtmarker så viktiga? Ibland kallas våtmarker för naturens njurar. Våtmarker stoppar upp vattenflöden och hjälper till att filtrera och rena vattnet. Men våtmarker bidrar också med många andra nyttor. De motverkar klimatförändringar genom att binda stora mängder kol, de ökar grundvattenbildningen, buffrar mot översvämningar och skyddar mot torka. Våtmarker är ovärderliga miljöer för att upprätthålla den biologiska mångfalden i Sverige. De är livsmiljö för minst 600 rödlistade arter och många av dessa är helt beroende av våtmarksmiljöer för sin överlevnad. Sist men inte minst – våtmarker bidrar med konkreta naturnyttor som gynnar oss alla - vem tycker inte om hjortron och tranbär?" Heliga förbund har brutits flera och många gånger om. Heliga förbund med moder natur till kontakten med skapelsen jorden, naturen med alla de beståndsdelar som är nödvändiga och uppkomsten till allt liv på jorden. Vi har stulit, plundrat och utarmat allt det som krävs för att vi ska kunna leva på denna planet. Ja, det här med våtmark kan vi därmed konstatera vara värd sin vikt i guld och det kändes i all den stund som boken djupdök ner i Artist Razz brevlåda. Vi avslutar denna reflektion med orden; läs boken, njut av bilderna och landa i lärdomarna gällande våtmarkens vara eller icke vara – det är ett uträtat frågetecken! Mikael Rasmussen alias Artist Razz

Ängens dag uppmärksammar hotade ängsmarker

Sofie — Mon, 15 Jul 2024 05:13:27 +0000

Under den första helgen i augusti kan man fira Ängens dag med en rad olika aktiviteter. Evenemanget är skapad av Naturskyddsföreningen där tanken är att uppmärksamma Sveriges hotade ängsmarker. De senaste hundra åren har omkring 99 procent av ängsmarkerna försvunnit i Sverige när jordbruket minskat. Detta har i sin tur påverkat den biologiska mångfalden, menar föreningen, där åtskilliga växter, svampar och insekter fått det tuffare att hitta mat. – Vi måste värna om de få ängar vi har kvar i Sverige. Våra ängar är livsviktiga för vilda bin och andra pollinatörer som är avgörande för vår matproduktion och biologiska mångfald, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. På Ängens dag, den första helgen i augusti, anordnar man diverse evenemang runtom i landet, med allt från kulturaktiviteter och fest till att lära sig rafsa med lie. Evenemang kring ämnet kommer också att finnas före och efter för att uppmärksamma Sveriges ängar. I Tålåsen ses man exempelvis för att slå ängar i syfte att gynna orkidén, brudsporren, som växer på dessa platser. Även i städer som Stockholm, Piteå och Linköping anordnar man så kallat "slåtter" med lie på ängarna.