<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>mynt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/mynt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 01 Sep 2026 05:51:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>mynt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/morstadskatten-forsta-100-mynt-digitalt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 06:28:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Vikingatiden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239049</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.</strong>

<a href="https://nyadagbladet.se/kultur/norges-storsta-vikingatida-myntskatt-hittad/" target="_blank" rel="noopener">Mørstadskatten upptäcktes</a> den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

[caption id="attachment_239055" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/unimus-morstadskatten-forsta-100.png"><img class="wp-image-239055 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/unimus-morstadskatten-forsta-100-1170x731.png" alt="Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten" width="1170" height="731" /></a> De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum[/caption]
<h3>Sällsynt mynt från Dublinkung</h3>
Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

— <em>En sådan har vi inte fått in tidigare</em>, säger hon till <a href="https://www.forskning.no/vikingtiden/na-kan-du-se-de-100-forste-myntene-fra-den-unike-vikingskatten/2702595" target="_blank" rel="noopener nofollow">forskning.no</a>.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norges största vikingatida myntskatt hittad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/norges-storsta-vikingatida-myntskatt-hittad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 01 May 2026 06:31:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Vikingatiden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229100</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Först hittades 19 silvermynt. Sedan växte fyndet till nästan 3 000 – och nu beskrivs skatten som den största vikingatida myntskatten i Norges historia.</strong>

Upptäckten gjordes den 10 april av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre vid Mørstad gård i Åmot kommun i Østerdalen. När arkeologer kallades in för att undersöka platsen visade sig det första fyndet vara början på något betydligt större.

Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo <a href="https://www.khm.uio.no/english/news/enormous-viking-age-coin-hoard.html" target="_blank" rel="noopener">beskriver</a> skatten som ett enormt vikingatida myntfynd. Innlandet fylkeskommune <a href="https://innlandetfylke.no/nyheter-forsiden/enormt-skattefunn-fra-vikingtiden.66292.aspx" target="_blank" rel="noopener">uppger</a> att 2 970 silvermynt hittills har tagits upp, tillsammans med fragment av så kallat hacksilver – avklippta silverbitar som användes som betalningsmedel.

— <em>Detta är helt utan motstycke. Det är helt vansinnigt</em>, säger arkeologen May-Tove Smiseth vid Innlandet fylkeskommune till norska <a href="https://www.forskning.no/arkeologi-vikingtiden/har-funnet-3000-mynter-fra-vikingtiden-helt-uten-sidestykke/2656166" target="_blank" rel="noopener">forskning.no</a>.
<h3>Mynt från England och Tyskland</h3>
Mynten dateras huvudsakligen till perioden från 980-talet till 1040-talet. Enligt professor Svein Harald Gullbekk, myntexpert vid Kulturhistorisk museum, kan skatten ha lagts ned omkring år 1050.

Fyndet består framför allt av engelska och tyska mynt, men även danska och norska mynt förekommer. Bland de härskare som kopplas till mynten nämns Knut den store, Æthelred II, Otto III och Harald Hårdråde.

Gullbekk beskriver fyndet som extraordinärt och framhåller att det tidigare har hittats vikingatida myntfynd med omkring 2 000 mynt i Norge, men inte fler än 3 000.

— <em>De har brutit en barriär här. Detta är verkligen enastående</em>, säger han till forskning.no.
<h3>Kan kopplas till järnproduktion</h3>
Østerdalen var under vikingatid och medeltid ett viktigt område för järnproduktion. Arkeologen Jostein Bergstøl vid Kulturhistorisk museum uppger att det från 900-talet och fram till slutet av 1200-talet fanns en omfattande järnproduktion i området.

Malmen togs från mossar och det bearbetade järnet exporterades vidare till Europa. En möjlig tolkning är därför att myntskatten speglar kapital som samlats genom handel och produktion i området.

Fyndets sammansättning visar också hur utländska mynt cirkulerade i Norge innan landet fick en mer omfattande nationell myntprägling under Harald Hårdråde, som regerade 1046–1066.
<h3>”Nationell och internationell händelse”</h3>
Norges riksantikvarie Hanna Geiran beskriver fyndet som en händelse av både nationell och internationell betydelse.

— <em>Jag trodde inte mina egna öron när jag hörde om fyndet. Detta är både en nationell och internationell händelse, och få saker engagerar så mycket som vikingatiden i Norge</em>, säger hon enligt <a href="https://riksantikvaren.no/riksantikvaren-gir-12-millioner-til-vikingskatten/" target="_blank" rel="noopener">Riksantikvaren</a>.

Riksantikvaren har beviljat 1,2 miljoner norska kronor till fortsatta arkeologiska undersökningar. Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo ansvarar för konservering och analys av mynten.

Sökningarna på platsen uppges ännu inte vara avslutade. Fyndet kan därför komma att växa ytterligare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ovanlig vikingaskatt hittad i Täby</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ovanlig-vikingaskatt-hittad-i-taby/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ovanlig-vikingaskatt-hittad-i-taby/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Nov 2020 09:36:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<category><![CDATA[vikingar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=86864</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under en arkeologisk undersökning av en vikingatida gård i norra Stockholm påträffades bland annat hals- och armringar i silver – men också flera silvermynt, varav ett kommer från Normandie och beskrivs som ett mycket ovanligt fynd.</strong>

Gården som grävdes ut ligger i Viggbyholm i Täby, norra Stockholm och arkeologer vid Statens historiska museer har under sommaren och hösten fortsatt gräva ut platsen som upptäcktes så sent som i fjol.

Man har påträffat långhus och grophus från den yngre järnåldern fram till tidig medeltid och man tror att gården har varit bebodd under hundratals år. Under golvplankorna i ett av husen påträffades också skatten som tros ha grävts ner på vikingatiden.

<em>– När vi skulle plocka upp föremålen och jag försiktigt lyfte halsring efter halsring hade jag en positiv känsla av att oj det här tar ju aldrig slut och till slut blev det åtta stycken halsringar. De var i otroligt bra skick och det såg ut som om de var tillverkade och nedlagda igår. Ändå är de tusen år gamla</em>, säger Maria Lingström i ett <a href="https://arkeologerna.com/vikingatida-silverskatt-funnen-i-taby/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">uttalande</a>.

<strong>Skatten misstänks ha gömts</strong> för omkring 1000 år sedan och består av åtta halsringar, två armringar, en vanlig ring, två pärlor och tolv mynt använda för hängsmycken. De påträffades i ett gammalt keramikkärl och det är oklart varför skatterna en gång gömdes undan.

<em>– Den klassiska tolkningen är att man har grävt ner sitt silver och värdeföremål för att gömma undan det i orostider och frågan är om det gäller även här,</em> säger John Hamilton, arkeolog och projektledare.

Noterbart är att flera av mynten kommer från platser långt bort från Sverige. Det handlar om flera arabiska och europeiska mynt, men också om ett särskilt ovanligt silvermynt från staden Rouen i Normandie. Myntet som tros vara från 900-talet är hittills bara känt från äldre teckningar.

<em>– Det här är något man bara får vara med om en gång i livet</em>, konstaterar Maria Lingström.

Utöver skatterna har även pilspetsar och verktyg av olika slag påträffats.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ovanlig-vikingaskatt-hittad-i-taby/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>I morgon är det sista dagen att byta in de gamla mynten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imorgon-ar-det-sista-dagen-att-byta-de-gamla-mynten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imorgon-ar-det-sista-dagen-att-byta-de-gamla-mynten/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Aug 2017 08:57:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[kronor]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<category><![CDATA[pengar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=40711</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Imorgon torsdag är den sista dagen som du kan byta in dina gamla ogiltiga mynt till banken.</strong>

Det handlar om de gamla 1-, 2- och 5-kronorna som inte längre är giltiga. Om du förfogar över dessa mynt har du tills torsdagen på dig att sätta in dem via banken på ditt bankkonto.

Riksbanken uppskattar att det finns cirka 983 miljoner mynt till ett värde av 1,6 miljarder kronor kvar av de äldre mynten. Av dessa ska 43 procent redan lämnats in till Riksbanken.

–<em> De äldsta mynten är från slutet av 1800-talet så man får räkna med att en hel del helt enkelt är borta, eller behålls eftersom de kan ha ett samlarvärde. Men på torsdag är sista dagen bankerna tar emot dem så den som fortfarande vill bli av med sina mynt får skynda sig,</em> säger Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningssystem och kontanter, i ett pressmeddelande.

<strong>Riksbanken tipsar om att </strong>använda <a href="https://www.myntkartan.se/" target="_blank" rel="noopener">myntkartan.se</a> för att hitta det närmaste stället där man kan sätta in mynten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imorgon-ar-det-sista-dagen-att-byta-de-gamla-mynten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finland lanserar effektfullt minnesmynt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/finland-lanserar-effektfullt-minnesmynt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/finland-lanserar-effektfullt-minnesmynt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Apr 2017 14:35:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=36223</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I och med att det i år är 100 år sedan Finland deklarerades som en självständig nation kommer det finska myntverket att pryda baksidan av ett minnesmynt med ett speciellt motiv.</strong>

Euromyntets baksida är ett motiv av ett fotografi som föreställer fängslade kommunister under det finska inbördeskriget, i vilket Finland lyckades bryta sig loss från Sovjetunionen och bli en självständig nation. Myntet pryds också av texten kansalaissota (inbördeskrig) och årtalen 1917 och 1939 - en referens till årtalen då inbördeskriget och finska vinterkriget inleddes.

Det finska myntverket menar att motivet är en hyllning till Finland och att nationen är ”ett folk ”. Men Finlands finansminister Petteri Orpo menar att myntets motiv är provocerande och smaklöst, rapporterar <a href="http://yle.fi/uutiset/3-9580883" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Yle</a>.

<em>- Jag tycker det är ett helt smaklöst foto. Jag förstår inte hur det passar in andan av det finska 100-årsjubileumet. Jag hoppas att man drar tillbaka mynten,</em> sade Orpo i det finska parlamentet.

<strong>Det är oklart om det</strong> finska myntverket, Suomen Rahapaja, kommer att vika sig för kritiken och ändra motivet. Enligt Yle ska har man varit ”oförstående ” till den kritik som finansminister Petteri Orpo riktat mot myntets motiv.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/finland-lanserar-effektfullt-minnesmynt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coin Rings – fattigmansringen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/coin-rings-fattigmansringen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/coin-rings-fattigmansringen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Feb 2016 13:24:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26327</guid>

					<description><![CDATA[<em>– En del myntsamlare hatar mig för att jag förstör mynten, medan andra gillar det som jag håller på med,</em> säger Tomas Lindergren.

Långt bortom de allra dyraste juvelarbutikerna och de flashigaste mode-magasinen som kan få välbeställda kosmopoliter att handla rätt – så har ”fattigmansringen”, eller så kallade Coin Rings, växt fram som en alternativ smyckestrend för individualister som vill sätta sin egen prägel på sin person. I Sverige har trenden kring Coin Rings plockats upp av inbitna entusiaster som formar fattigmansringar på sin fritid - en av dessa är Tomas Lindergren. Det senaste halvåret har han haft Coin Rings som sitt stora fritidsintresse. Och genom hans <a href="https://www.facebook.com/coinringlindergren" target="_blank">Facebook-sida</a> trillar beställningar in från Sverige och Norge. Gamla myntsamlare har också fått upp ögonen för vad Tomas Lindergrens åstadkommer med mynt – som i vissa fall kan vara rariteter. Reaktionerna har dock varit blandade.

<em>– En del myntsamlare hatar mig för att jag förstör mynten, medan andra gillar det som jag håller på med,</em> säger Tomas Lindergren, 39 år och bosatt i Kolmården utanför Norrköping, till <i>Nya Dagbladet</i>.

Coin Rings tros, som mycket annat, ha sitt ursprung i USA. Det senaste året har fattigmansringen fått ett uppsving i popularitet genom otaliga <a href="https://youtu.be/z4pWpU3_qNw" target="_blank">filmklipp</a> som har spridits på Youtube – där man på egen hand kan lära sig hantverket från ax till limpa. Att smida Coin Rings är ett gediget hantverk. För att komma igång måste man först skaffa verktyg och press. Formgivandet börjar genom att man gör ett hål exakt i centrum av myntet. Detta för att inte den färdiga ringen ska bli skev och obrukbar.

<em>– Det är en konst att forma Coin Rings. Jag börjar med ett vanligt mynt och när jag har gjort hålet får jag stretcha ut myntet till rätt storlek. Sedan vänder jag myntet ut och in för att myntets prägling ska hamna på utsidan på den färdiga ringen,</em> säger Tomas Lindergren.

<b>Hur lyckas man bibehålla myntets mönster på de färdiga ringarna?</b>

<em>– Hela hemligheten är just att behålla myntets prägling. Man väljer rätt sida på myntet som kommer att bli utsidan på ringen. När jag formar om myntet till en ring använder jag läder för att skydda präglingen,</em> säger han.

En ren tillfällighet gjorde att Tomas upptäckte Coin Rings.

<em>– Det är nästan komiskt. Jag satt och kollade på Youtube när jag såg ett videoklipp om Coin Rings. Jag beställde direkt hem verktyg på eBay och sedan satte jag igång,</em> berättar han ivrigt.

Coin Rings kan göras av vanliga småmynt eller äldre silvermynt. Folk tycks föredra vanliga mynt – som används för att symbolisera viktiga årtal i ringbärarens liv till exempel ett födelseår.

<em>– Allra bäst går de svenska 5-kronorna. Då kan lättare hitta ett mynt som gör att man kan välja årtal som kommer att synas på utsidan av den färdiga ringen,</em> förklarar Tomas Lindergren.

&#160;

<em>Redaktionen</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/coin-rings-fattigmansringen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Wasa, Linné och 700 miljoner försvinner när Riksbanken byter våra sedlar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/wasa-linne-och-700-miljoner-forsvinner-nar-riksbanken-byter-vara-sedlar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/wasa-linne-och-700-miljoner-forsvinner-nar-riksbanken-byter-vara-sedlar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Jan 2013 14:05:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[Carl von Linné]]></category>
		<category><![CDATA[Gustav Vasa]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<category><![CDATA[Riksbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2223</guid>

					<description><![CDATA[Sedel- och myntbytet blir det största i Sverige historia. Bytet väntas i slutändan kosta konsumenterna minst 700 miljoner kronor. Det finns idag cirka 100 miljarder kronor i <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/ratten-till-kontanthandel-hotas/" target="_blank" rel="noopener">kontanter</a> i Sverige.

<i>– 100 miljarder ska in på kort tid, och det är till handeln pengarna kommer. Det är inte lätt att hitta en bank som vill ta hand om dem, och om den gör det, ställer de frågor var pengarna kommer ifrån</i>, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel.

<strong>Tidsplan</strong>
Riksbankens direktion har, efter samråd med aktörerna på kontantmarknaden, beslutat om en tidplan för introduktionen av Sveriges nya sedlar och mynt. Introduktionen sker i två etapper. Samtidigt kompletteras den nuvarande sedel- och myntserien med en 2-krona och en 200-kronorssedel.

I oktober 2015 startar introduktionen av Sveriges nya sedlar och mynt. Först ut är 20-, 50-, 200-och 1000-kronorssedlarna, som släpps i oktober 2015. Ett år senare, i oktober 2016 släpps de nya 100- och 500-kronorssedlarna och de nya mynten, 1-, 2- och 5-kronan.

[caption id="attachment_2226" align="aligncenter" width="450"]<a href="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/01/sedlaromynt_tidplan_121004_sve.jpg"><img class="size-medium wp-image-2226" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/01/sedlaromynt_tidplan_121004_sve-450x492.jpg" alt="Tidsplan för sedel- och myntbytet. Klicka för att se full storlek. Grafik: Riksbanken" width="450" height="492" /></a> Tidsplan för sedel- och myntbytet. Klicka för att se full storlek. Grafik: Riksbanken[/caption]

<strong>Säkerhetsdetaljer</strong>
Alla sedlar får en ny säkerhetsdetalj som kallas ”Spark”. Det är en tredimensionell färgrörelse i trycket som bildas med hjälp av speciella pigment i färgen. Rörelsen syns när sedeln vinklas.

<strong>Kostnad och motiv</strong>
Antalet förfalskade sedlar som påträffats i handeln har minskat drastiskt och under 2011 påträffades endast 562 stycken sedlar. Trots detta kommer bytet genomföras med en uppskattad slutkostnad för konsumenterna på minst 700 miljoner kronor.

<strong>Formgivning</strong>
Formgivaren av de nya sedlarna, Göran Österlund, tycker att det är något speciellt med sedlar, men säger också att det kan vara sista gången som våra sedlar alls speglar vår nation med tanke på dagens utveckling.

Se intervju med formgivaren bakom Sveriges nya sedlar:
<div data-qbrick-mid="E0C14B91" data-qbrick-width="480" data-qbrick-height="272"></div>
<script src="http://publisher.qbrick.com/Qbrick.Publisher.js" type="text/javascript"></script>

Bakgrunden till bytet och samtliga beslut finns att läsa <a href="http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/Bakgrund-och-beslut/">här</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/wasa-linne-och-700-miljoner-forsvinner-nar-riksbanken-byter-vara-sedlar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
