molntjänster – Nya Dagbladet

Amazons datacenter slukade 9,5 miljarder liter vatten

Markus Andersson — Fri, 12 Jun 2026 09:33:18 +0000

Amazon uppger att bolagets globala datacenter använde omkring 9,5 miljarder liter vatten under 2025. Samtidigt växer kritiken mot den snabbt expanderande infrastrukturen bakom molntjänster och artificiell intelligens. Uppgiften kommer från Amazons egen hållbarhetsredovisning och har uppmärksammats av The Verge. Enligt bolaget motsvarar vattenanvändningen 2,5 miljarder amerikanska gallon, eller cirka 9,5 miljarder liter. Amazon redovisar samtidigt en vatteneffektivitet på 0,12 liter per kilowattimme el. Företaget beskriver det som mer än sju gånger bättre än branschgenomsnittet och uppger att effektiviteten har förbättrats med 52 procent sedan 2021. Bolaget framhåller att datacentren använder luftkylning omkring 90 procent av tiden. Vattenbaserad evaporativ kylning används enligt Amazon främst under ”de varmaste timmarna under de varmaste dagarna”. Vid anläggningar som bolaget självt äger och driver ska vattenuttaget dessutom ha minskat med två procent mellan 2024 och 2025, trots fortsatt utbyggnad av datacenterkapaciteten.

Direkt användning – inte hela avtrycket

Redovisningen omfattar dock inte hela vattenavtrycket. The Verge påpekar att Amazons siffra inte inkluderar indirekt vattenanvändning vid de kraftverk som producerar el till datacentren, eller vatten som används när nya anläggningar byggs. Det gör att de 9,5 miljarder litrarna främst beskriver den direkta driften – inte den fulla miljöpåverkan från den snabbt växande infrastrukturen bakom molntjänster, e-handel och AI-tjänster. I sin egen redovisning jämför Amazon vatteneffektiviteten med konkurrenter som Microsoft, Google och Meta. Jämförelserna är samtidigt svåra att värdera fullt ut, eftersom bolagen redovisar olika delar av verksamheten och använder olika avgränsningar. Uppgifterna kommer samtidigt som datacenterutbyggnaden möter allt hårdare motstånd på flera håll i USA. I Seattle röstade stadsfullmäktige nyligen enhälligt för ett ettårigt nödstopp för nya stora datacenter inom stadens gränser. Beslutet motiverades med oro för elnät, vattenförsörjning, avgifter och lokal infrastruktur. Datacenter har blivit en av de mest omstridda delarna av AI-boomen. De kräver stora mängder el, avancerad kylning och omfattande lokal infrastruktur. Kritiker menar att konsekvenserna för vattenförsörjning och elpriser ofta blir tydliga först efter att projekten redan har godkänts. Amazon säger å sin sida att bolaget arbetar mot målet att bli ”vattenpositivt” till 2030, bland annat genom återvunnet vatten och lokala vattenprojekt. Enligt företaget har över 50 sådana projekt presenterats, med målet att återföra mer än 22 miljarder liter vatten årligen när de är färdigställda.

Lidl utmanar teknikjättar med egen molntjänst för europeisk digital frihet

Jan Sundstedt — Sun, 27 Jul 2025 09:29:24 +0000

Budgetkedjan Lidl tar ett oväntat kliv in i teknikvärlden och lanserar molntjänsten StackIT – ett försök att utmana Amazon och Microsoft samt stärka Europas digitala självständighet. Satsningen markerar Lidls ambition att minska det europeiska beroendet av utländska teknikföretag. Lidl, främst känd för sina matbutiker och verksamma i samtliga EU-länder, har genom moderbolaget Schwarz Group – ett av världens största privatägda företag – aviserat planer på att bli en aktör inom teknologiområdet. Satsningen ses som ett sätt att säkra teknologisk suveränitet. Istället för att förlita sig på amerikanska molntjänster som AWS och Azure, väljer koncernen att bygga en egen digital infrastruktur via dotterbolaget Schwarz Digits. Molntjänsten StackIT ska enligt uppgifter utvecklas som ett GDPR-kompatibelt alternativ - med en förhoppning om att locka europeiska företag med konkurrenskraftiga priser. Satsningen på StackIT ses som en del av en bredare europeisk rörelse för att minska beroendet av amerikanska teknikjättar.

You know who's taking a big bet on Europe ?
Lidl. Lidl has taken on the mission to build European sovereignty with full force. Why a retailer is taking on Microsoft and Amazon - and what this means for Europe's future. A thread pic.twitter.com/KY9PQW5bRT — Ave Europa (@AveEuropae) July 25, 2025

Amazon och Microsoft härskar

Amazon och Microsoft dominerar i dagsläget utbudet av molntjänster med enorma resurser, medan Schwarz Groups investeringar fortfarande ligger på en klart lägre nivå. Europeiska aktörer kontrollerar idag endast omkring 15 procent av den regionala molnmarknaden, enligt Synergy Research Group, samtidigt som Amazon, Microsoft och Google kontrollerar omkring 70 procent. Lidls unika position som Europas största återförsäljare är dock något som bolaget hoppas kunna utgöra en plattform för att påverka marknaden. Om StackIT kan kombinera Lidls räckvidd med EU-initiativ och verktyg, samt locka företag som söker GDPR-säkrade och kostnadseffektiva lösningar, kan molnsatsningen bli en katalysator för mer digital frihet inom Europa. Utmaningen är fortfarande enorm, men även en symbolisk framgång skulle skicka en kraftfull signal om att Europa menar allvar med sin teknologiska självständighet.

Svensk myndighetsanvändning av Microsofts molntjänster får kritik

Sofie — Wed, 25 Jan 2023 12:07:48 +0000

I en ny studie har svenska forskare tittat på en icke nämnd myndighets användning av techjätten Microsofts molntjänst. Implementeringen av tjänsten hos myndigheten är problematisk, menar forskarna, och det finns bland annat flera brister i säkerheten vid lagring av personuppgifter. Det var den 16 juli 2020 domen föll i det så kallade Schrems ll-målet. Där kom EU-domstolen fram till att det så kallade Privacy Shield-avtalet mellan USA och EU inte gav tillräckligt starkt skydd av personuppgifter eftersom de förs över till USA. Under 2021 meddelade därmed åtta svenska myndigheter, däribland Skatteverket och Arbetsförmedlingen, att man avslutar arbetet med Microsoft Teams. Man ansåg att det var för riskabelt eftersom personuppgifterna som hamnar i USA kunde begäras ut av exempelvis amerikansk underrättelsetjänst. Stockholm stad meddelade under januari 2022 att man helt kommer att stoppa Microsofts molntjänster efter en utredning där man menade att ”införande av tjänsten för närvarande är problematiskt”. Fortfarande finns dock myndigheter i Sverige som använder sig av Microsofts molnlösningar för att lagra data, vilket vissa menar strider mot Dataskyddsförordningen. Nyligen ska även en stor svensk myndighet ha gjort en stor implementering av tjänsten, vilken är dock oklart, något som forskare nu granskat. Björn Lundell, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, har tillsammans med kollegor studerat hur implementeringen gick till och menar att det finns en hel del brister i bland annat myndighetens databehandling. – Tyvärr är den nu undersökta myndigheten långt ifrån ensam om att sakna kontroll på sin egen databehandling. Resultat från tidigare forskning, som analyserat implementering av M365, visar att det också finns betydande brister hos många andra myndigheter, däribland flera kunskapsintensiva myndigheter, säger han enligt forskning.se Myndighetens data kan också komma att behandlas i ett flertal länder som anses vara problematiska, vilket också inkluderar ett land som den svenska säkerhetspolisen anser är olämpligt för ändamålet. Eftersom myndigheten saknar tillgång till alla arbetsvillkor, menar Lundell, kan det i praktiken bli omöjligt att veta exakt hur myndighetens uppgifter kan komma att behandlas. Det finns också risk för att det kan skapa juridiska problem eftersom olika länder kan ha olika upphovsrättslagar, vilket gör att det kan uppstå tvister. Detta har i sin tur inte analyserats av myndigheten innan man började använda molntjänsten. Forskarna menar nu att varje myndighet bör analysera alla avtalsvillkor innan man börjar använda en molntjänst eller liknande. Microsoft kommer från och med januari 2023 att börja implementera en ny typ av molntjänst som man menar ska begränsa data och lagring av personuppgifter till enbart EU.

Ryssland bygger egna datormoln – gör sig mindre beroende av USA

Osignerad — Tue, 20 Oct 2015 11:40:21 +0000

Syftet med det nationella datormolnet är att minska andelen utländska programvaror i Ryssland. Projektet Rosplatforma (Ryska plattformen) av IT-bolaget Parallels är avsett att ersätta Microsoft Azure, Amazon Cloud och VMware vCloud. Projektutvecklarna förklarar att den nationella molnplattformen ska ligga till grund för Rysslands elektroniska suveränitet och bli ett föremål för den strategiska exporten till länderna som strävar efter att vara tekniskt oberoende av USA. Nu överstiger andelen utländska programvaror i Ryssland 75 procent, enligt Parallels, vilket "är på väg att bli en oacceptabel risk". Datasäkerheten är numera ett omtalat ämne, däribland på lagstiftningsnivå. Förutsättningen för att skapa en rysk molntjänst har varit en lag som träder i kraft den 1 januari 2016. Enligt denna lag ska statliga myndigheter redovisa varje inköp av utländska programvaror. Lagen om personuppgifter som trädde i kraft 2015 förpliktar ryska och utländska företag att lagra och bearbeta ryssarnas personuppgifter på Rysslands territorium. Förra månaden beslutade det amerikanska Apple att överföra ryska medborgares personuppgifter till ett datacenter i Ryssland. Viber har redan placerat ut i Ryssland några servrar med ryska kunders personuppgifter. I juli 2014 rapporterade det ryska kommunikationsministeriet om en "övning" för att skydda det ryska segmentet av internet. Övningen gick ut på att kontrollera huruvida det är möjligt att koppla Ryssland bort från världens största datornätverk, vilket exempelvis kan komma att göras inom ramen för de antiryska sanktionerna. Som resultat uppgav kommunikationsministeriet att Ryssland duplicerar infrastrukturen för att öka Runets säkerhet i fall av externa åtgärder. se.sputniknews.com

Kändisars privatbilder stulna ur Appels molntjänst

Osignerad — Wed, 03 Sep 2014 06:24:56 +0000

I förra veckan uppdagades det att ett antal amerikanska kvinnliga kändisars privata bilder som tagits med mobilen blivit stula. Stölden skedde ur de molntjänster som allt fler använder okritiskt där bilder automatiskt laddas upp till en central lagring. Stölden har skett ifrån Appels molntjänst Icloud. Icloud erbjuder precis som många andra molntjänster användare att automatiskt synkronisera data ifrån användarna. Så fort ett foto tas laddas det upp i molnet. En hackare lyckades rikta in sig mot ett antal kändisars konton och kom åt privata bilder som sedan spreds på nätet. Händelsen väcker frågan om dels tjänsternas säkerthet, dels frågan om man okritiskt bör använda dylika tjänster där privat information läggs upp i molnet. Flera kändisar hävdade också att de raderat en del av de bilder som nu läckt vilket ytterligare väcker frågan om hur leverantörer som t.ex. Apple egentligen hanterar användarnas data i molnet. Apple har gått ut i ett pressmeddelande och bekräftat att Icloud är källan där dataintråget skett. De skyller dock huvudsakligen användarna för det inträffade. I vad som beskrivs som en "mycket riktad" attack mot kändisarnas användarnamn, lösenord och säkerhetsfrågor har angriparna lyckats ta sig in i enskilda användarkonton och ladda ned alltifrån privata bilder till e-post och annan synkroniserad data. Pressmeddelandet ifrån Apple nedan: We wanted to provide an update to our investigation into the theft of photos of certain celebrities. When we learned of the theft, we were outraged and immediately mobilized Apple’s engineers to discover the source. Our customers’ privacy and security are of utmost importance to us. After more than 40 hours of investigation, we have discovered that certain celebrity accounts were compromised by a very targeted attack on user names, passwords and security questions, a practice that has become all too common on the Internet. None of the cases we have investigated has resulted from any breach in any of Apple’s systems including iCloud® or Find my iPhone. We are continuing to work with law enforcement to help identify the criminals involved. To protect against this type of attack, we advise all users to always use a strong password and enable two-step verification. Both of these are addressed on our website at http://support.apple.com/kb/ht4232.

USA spionerar på information i molntjänster – svenskar drabbas

Osignerad — Wed, 13 Feb 2013 20:16:41 +0000

Alla dokument som blivit uppladdade till ”molntjänster” vilka är baserade i USA, kan inhämtas och analyseras utan ägarens vetskap eller annat erforderligt tillstånd. Eftersom alla de populäraste molntjänsterna erbjuds av företag baserade i USA, som exempelvis Google Drive, Apple iCloud och Amazon Cloud Drive, innebär det att ett stort antal icke amerikanska medborgare och företag påverkas. Tillägg till den amerikanska lagen Foreign Intelligence Surveillance Act, eller FISA, som tillkom i samband med den till terrordådet den 11 september 2001 kopplade lagändringen "Patriot Act", medför att amerikanska staten har rätt att få tillgång till all elektronisk information som sparas av amerikanskbaserade företag. Detta gäller även om utländska medborgare äger informationen. Europaparlamentarikern Sophia in ‘t Veld, som tjänstgör i utskottet för medborgerliga rättigheter, besitter intim kännedom om USA:s omfattande underrättelsearbete. Hon nekades av domstol i Washington 2009 en förklaring till varför hon tvingades att genomgå en så kallad ”utvald sekundär säkerhetskontroll” varje gång hon reste till USA annat än den att hon var ett av namnen på en lista med över 16 000 namn. – Om det var Ryssland eller Kina som insamlade elektronisk information på detta sättet skulle det då inte ses som ytters allvarligt? Jag tror det, menade in ‘t Veld i ett uttalande till brittisk press. Det alarmerande är att lagen inte begränsas till hot mot den nationella säkerheten. Rent politiska eller ideologiska motiv kan ligga till grund för spionaget. Denna brist på reglering för vad som avses som legitim användning öppnar även upp för missbruk och korruption. Amerikansk underrättelsetjänst har upprepade gånger skakats av spionskandaler och läckt information, där fallet Jonathan Pollard kan nämnas som ett exempel bland många, vilket illustrerar den enorma potentialen för missbruk som medföljer dylik aktivitet. Särskilt då verksamheten utökas, samtidigt som regler och restriktioner minskas. – Att tillåta massavlyssning utan behov av tillstånd och utan någon som helst ansvarsskyldighet är verkligen skrämmande, kommenterade Eric King på organisationen Privacy International. Se grafik över hur USA:s spaning i ditt moln fungerar här. Läs mer om molntjänster: https://sv.wikipedia.org/wiki/Molntjänst