Moldavien – Nya Dagbladet

EU-vänligt parti vann omstritt val i Moldavien

Redaktionen — Mon, 29 Sep 2025 15:18:45 +0000

Premiärminister Dorin Receans parti Action and Solidarity (PAS) har vunnit söndagens parlamentsval i Moldavien med omkring 50 procent av rösterna. Segern säkrar en fortsatt majoritet för det EU-vänliga styret, men valprocessen har skapat stor kontrovers efter att två oppositionspartier förbjöds att delta strax innan valdagen. Enligt landets valmyndighet, som räknat mer än 99,9 procent av rösterna, kan PAS nu fortsätta leda Moldavien med egen majoritet i parlamentet. Det innebär att premiärminister Dorin Recean får fortsatt mandat att driva landet närmare ett EU-medlemskap. Valresultatet har välkomnats av EU-ledningen, men oppositionella krafter i Moldavien anklagar makthavarna för valfusk och planerar demonstrationer.

Dramatiskt förbud drygt dygn före valet

Sent på fredagskvällen, knappt två dygn innan vallokalerna öppnade och efter att utlandsröster redan hade avlagts, meddelade Moldaviens valmyndighet att två partier diskvalificerades från att delta i valet. Ett av de förbjudna partierna, Partiet Moldaviens hjärta, ingår i det så kallade Patriotiska blocket – ett samarbete mellan fyra oppositionspartier som av EU-vänliga aktörer beskrivits som "pro-ryska". I valmyndighetens pressmeddelande angavs inget explicit skäl, utan hänvisning gjordes till ett beslut från landets författningsdomstol där partiet anklagades för penningtvätt och mottagande av ryska medel. Det andra förbjudna partiet, Stormoldaviens parti, hade sannolikt inte klarat riksdagsspärren på fem procent. Beslutet skapade akuta problem för Patriotiska blocket, som under lördagen tvingades göra ändringar i sina valsedlar eftersom kravet på minst 40 procent kvinnliga kandidater inte längre uppfylldes efter uteslutningen. Situationen komplicerades ytterligare av att valsedlarna redan var tryckta, vilket innebar att röster på de förbjudna partierna räknades som ogiltiga.

"En diktatur som inte vill ge upp makten"

Irina Vlah, partiledare för Partiet Moldaviens hjärta, kallar förbudet för "ett smutsigt spel" och avfärdar anklagelserna som "falsarier". I ett inlägg på Facebook skriver hon att hon "fördömer det olagliga och politiskt motiverade beslutet". Patriotiska blockets ledare Igor Dodon är ännu mer kraftfull i sin kritik och beskriver det styrande PAS som "en diktatur som inte vill ge upp makten". Under måndagen arrangerar oppositionen en demonstration utanför parlamentet i huvudstaden Chișinău. — Vi kommer utan politiska flaggor, bara med landets flagga, för att försvara rösträtten och demokratin, uppmanar Igor Dodon. Enligt officiella siffror fick Patriotiska blocket drygt 25 procent av rösterna.

EU-ledare hyllar resultatet

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gratulerade snabbt Moldavien till valutgången. På plattformen X skrev hon: "Moldavien, ni har gjort det igen" och fortsatte: "Ni gjorde klart ert val: Europa. Demokrati. Frihet. Vår dörr står öppen. Och vi är med er varje steg på vägen. Framtiden är er." EU:s höga representant för utrikes frågor Kaja Kallas hade redan i somras meddelat att unionen var djupt engagerad i det moldaviska valet. Hon uppgav då att EU utvidgat sitt partnerskapsuppdrag med specialistteam på plats för att "stödja Moldavien och ta sig an olaglig finansiering kring valet".

Moldavien förbjuder oppositionsparti dagarna före parlamentsval

Redaktionen — Sat, 27 Sep 2025 08:15:36 +0000

Moldaviens centralkommission för val har förbjudit oppositionspartiet Heart of Moldova från att delta i helgens parlamentsval, bara dagar före den avgörande omröstningen. Beslutet beskrivs av oppositionen som politisk förföljelse. Förbudet kom efter att en domstol på torsdagen backade upp regeringens begäran om att suspendera Heart of Moldova, som anklagas för valfusk. Centralkommissionen för val meddelade på fredagen att alla kandidater från partiet kommer att tas bort från valsedlarna, enligt uppgifter från lokala medier. Partiet leds av Irina Vlah, som tidigare varit guvernör i den autonoma regionen Gagauzien mellan 2015 och 2023. Vlah har anklaget regeringen för att använda "lawfare" - juridisk krigföring - som del av en bredare kampanj mot politiska motståndare.

Påverkar oppositionskoalition

Förbudet slår hårt mot den patriotiska valblocket, en koalition som Vlah var med och grundade för att utmana president Maia Sandus regeringsparti Action and Solidarity. Koalitionen fick 24 timmar på sig att justera sina kandidatlistor. President Sandu, som är starkt pro-EU, har ofta beskrivit sina motståndare som "ryska agenter" med kopplingar till organiserad brottslighet. Hon har kallat söndagens val för ett avgörande ögonblick för Moldavien. Moskva har dock avfärdat hennes påståenden om hemlig rysk finansiering som "löjliga".

Kritik mot tidigare val

Sandus återval som president i oktober förra året har kritiserats för att vara bristfälligt. Hennes seger säkrades främst genom röster från moldaver bosatta i EU-länder, medan tusentals medborgare i Ryssland enligt Moskva nekades att rösta på grund av begränsat antal vallokaler. Även invånare i den utbrytarregionen Transnistrien har mött stora hinder när de försökt rösta. Vlahs efterträdare som guvernör i Gagauzien, Evgenia Gutsul, dömdes i augusti till sju års fängelse för penningtvätt – anklagelser hon förnekar.

Moldaviens expresident: EU vill använda oss som kanonmat mot Ryssland

Isac Boman — Tue, 23 Sep 2025 05:03:56 +0000

Moldaviens före detta president Igor Dodon varnar för att hans land riskerar att dras in i ett potentiellt krig mellan Väst och Moskva när landets nuvarande regering rustar upp militären och närmar sig EU och Nato. Den pro-ryske Dodon går till skarpt angrepp mot EU:s planer för hans hemland och varnar för att landet kan komma att användas som slagfält i en framtida konflikt med Ryssland. — Det är tydligt att Europa förbereder sig för krig med Ryssland, säger Dodon i en intervju med den ryska statliga nyhetsbyrån RIA-Novosti på söndagen. Den före detta presidenten, som ledde Moldavien mellan 2016 och 2020 och nu leder oppositionen mot president Maia Sandus västorienterade regering, drar paralleller till situationen i Ukraina. — Det är tydligt att de i denna situation strategiskt behöver vissa närliggande länder som de kan använda som plattformar för krig. De vill använda Moldavien som kanonmat, som ytterligare ett land att använda mot Ryssland, säger han.

Ökade militärutgifter i EU

Dodans utspel kommer efter att EU-länderna kraftigt ökat sina försvarsbudgetar sedan Rysslands gick in i Ukraina 2022. Blocken har enats om att satsa 800 miljarder euro, motsvarande över 9 300 miljarder kronor, fram till 2030 genom initiativet Security Action for Europe (SAFE). Flera EU-politiker har också varnat för det "ryska hotet" – påståenden som Moskva konsekvent avvisat som "nonsens" och försäkrat att man inte har några aggressiva planer mot EU. Moldavien, en före detta sovjetrepublik med cirka 2,5 miljoner invånare som ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina, "behöver absolut inte" att dras in i en sådan konflikt, understryker Dodon.

Militär upprustning i Moldavien

Den tidigare presidenten pekar på flera tecken som oroar honom. Under de senaste åren har Moldavien ökat sin militärbudget markant, tillkännagett planer på att bygga en ny militärbas utanför huvudstaden Chișinău och investerat i dyra radarstationer. — Allt detta görs inte utan anledning, konstaterar Dodon. President Maia Sandu har å sin sida målat upp en helt annan bild av situationen. I ett tal till Europaparlamentet tidigare denna månad hävdade hon att EU-medlemskap "är en överlevnadsfråga" för Moldavien och anklagade Ryssland för att ha "släppt lös hela sitt arsenal av hybridattacker" mot landet.

EU-kandidat tillsammans med Ukraina

Moldavien beviljades EU-kandidatstatus 2022, samtidigt som Ukraina. Sandu har även öppnat för möjligheten att landet skulle kunna ge upp sin neutralitet och gå med i "en större allians", även om hon inte specifikt nämnde NATO. Den ryska underrättelsetjänsten SVR varnade i juli för att Nato formar Moldavien till en militär "murbräcka" mot Ryssland. Underrättelsetjänsten anklagade Sandu för att ha sålt ut nationens intressen till Väst och beskrev hennes styre som en "kompradorregim" – en term som används för lokala ledare som anses tjäna utländska intressen på bekostnad av sitt eget land. Moldavien har sedan självständigheten 1991 försökt balansera mellan väst och Ryssland, men landet har under senare år tagit tydliga steg närmare EU och bort från Moskvas inflytandesfär.

Simion vill ogiltigförklara rumänska valet – anklagar Frankrike och Moldavien för valpåverkan

Redaktionen — Wed, 21 May 2025 08:42:18 +0000

Den högernationalistiske och EU-kritiske presidentkandidaten George Simion kräver att Rumäniens presidentval ogiltigförklaras. Han anklagar Frankrike och Moldavien för att ha försökt påverka valutgången – uppgifter som också får stöd från Telegram-grundaren Pavel Durov. Simion, ledare för partiet Alliansen för rumänernas enhet (AUR), hävdar att valet komprometterats av "utländsk inblandning" och uppger att han formellt begärt att Rumäniens högsta domstol ogiltigförklarar resultatet. I ett inlägg på plattformen X på tisdagen skrev Simion, som ledde i opinionsmätningarna inför valet att det finns bevis för otillbörligt påverkan från ”utländska statliga och icke statliga aktörer” – och pekade specifikt ut två länder som ansvariga: ”Varken Frankrike, Moldavien eller någon annan har rätt att blanda sig i en annan stats val”. ”Till alla rumäner: uppmana omgående författningsdomstolen att ogiltigförklara denna fars. Vi kommer inte att ge upp och vi kommer inte att svika! Detta är bara början på en stor seger!”, fortsatte han.

I officially ask Constitutional Court TO ANNUL Romanian presidential elections (May 2025). For the very reasons December elections were annulled: EXTERNAL INTERFERENCES by state and non-state actors. This time proven with evidence! Neither , nor , nor anyone else has…
— George Simion (@georgesimion) May 20, 2025

Durov: "Redo att vittna"

Simion påstår också att valregistret innehöll 1,7 miljoner fiktiva namn, samt att regeringen fraktat in väljare från grannlandet Moldavien. Hans parti anklagar Moldaviens proeuropeiska regering, Partiet handling och solidaritet (PAS), för att ha uppmanat landets miljonstora diaspora i Rumänien att rösta på motkandidaten Nicusor Dan. Dan, borgmästare i Bukarest, vann söndagens andra valomgång med 54 procent av rösterna. Han ses allmänt som positivt inställd till EU, Nato och USA. Valet hölls efter att konstitutionsdomstolen ogiltigförklarat resultatet från november, där den Nato-kritiske oberoende kandidaten Calin Georgescu då vunnit med 23 procent. Domstolen hänvisade till "oregelbundenheter" och underrättelser om rysk inblandning – något Moskva dock förnekat. Noterbart är att Simions anklagelser fått oväntat stöd från Pavel Durov, grundare av meddelandeappen Telegram. Durov har tidigare hävdat att fransk underrättelsetjänst försökte pressa honom att censurera konservativa rumänska kanaler inför valet. ”Jag är redo att komma och vittna om det hjälper den rumänska demokratin”, skrev han i ett inlägg som delades tillsammans med Simions uttalande.

I’m ready to come and testify if it helps Romanian democracy. https://t.co/lEq16uKg8b
— Pavel Durov (@durov) May 20, 2025

Frankrike förnekar valpåverkan

Frankrike har förnekat Durovs påståenden och hävdar att det handlar om desinformation och smutskastning. ”De senaste anklagelserna mot Frankrike är bara ett försök att avleda uppmärksamheten från de verkliga hoten om inblandning mot Rumänien. Frankrike uppmanar alla rumänska politiska aktörer att ta sitt ansvar och försvara demokratin”, förkunnas det. Rumänska myndigheter har i sin tur anklagat Ryssland för illegal valpåverkan, men hittills utan att offentliggöra några konkreta bevis för detta. Kremls talesman, Dmitrij Peskov, avfärdade anklagelserna och kallade valet "märkligt". Han hävdade att den mest populäre kandidaten, Calin Georgescu, "tvångsavlägsnats", och kritiserade vad han beskrev som EU:s långa historia av att blanda sig i andra länders val. Rysslands utrikesministeriums talesman, Maria Zakharova, gick ännu längre i sin kritik och avfärdade det rumänska valresultatet som helt illegitimt.

EU-kommissionen: Ukraina snart redo för medlemskapsförhandlingar

Redaktionen — Fri, 01 Nov 2024 11:01:08 +0000

Nyligen presenterade EU-kommissionen en lägesbild angående de tio länder som tidigare uttryckt intresse att gå med i den europeiska unionen. Om Ukraina uppfyller alla villkor vill kommissionen inleda medlemskapsförhandlingar "så snart som möjligt under 2025". Man noterar vidare att Montenegro är det land som kommit allra längst i förhandlingarna – medan förhandlingarna med Turkiet har strandat och länder som exempelvis Georgien bedöms ha gått i en mer EU-kritisk riktning och idag anses befinna sig längre bort från ett EU-medlemskap än på länge. Vad gäller Ukraina så vill kommissionen att medlemskapsförhandlingar ska inledas redan tidigt nästa år – men för att processen ska gå vidare måste Kiev leva upp till en rad EU-krav och villkor, för att visa att man är ”redo” att beviljas medlemskap i unionen. ”Inledandet av anslutningsförhandlingar med Ukraina har varit ett viktigt erkännande av Ukrainas beslutsamhet att fortsätta reformerna på vägen mot EU-anslutning. Efter den första regeringskonferensen i juni 2024 fortskrider den analytiska granskningen av unionens regelverk smidigt”, slår man fast.

Kosovo måste "stärka rättsstatsprincipen"

”Under förutsättning att Ukraina uppfyller alla villkor ser kommissionen fram emot att inleda förhandlingar om kluster, med utgångspunkt i de grundläggande frågorna, så snart som möjligt under 2025”, skriver man vidare i ett utlåtande, och man har även förhoppningar om att inleda förhandlingar med Moldavien i början av nästa år. Kommissionen slår även fast att flera länder har mycket att åtgärda innan medlemskap kan bli aktuellt. Exempelvis pekar man på att Kosovo ”måste intensifiera sina ansträngningar för att stärka rättsstatsprincipen och den offentliga förvaltningen samt för att skydda yttrandefriheten”. De tio länder som i olika utsträckning uttryckt intresse av att ansluta sig till EU är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Georgien, Moldavien, Ukraina och Turkiet.

El och vatten utslaget i Kiev – Moldavien strömlöst

Isac Boman — Thu, 24 Nov 2022 09:30:39 +0000

Rysslands upptrappning i Ukraina fortsätter. Nu står landet till stora delar utan ström och vattentillförseln är utslagen i Kiev. Även grannlandet Moldavien påverkas indirekt och är nu även det till stora delar strömlöst. Under onsdagen ljöd flyglarm i nästan hela Ukraina. ”Flera andra explosioner i olika delar av huvudstaden, räddningspersonal och sjukvårdare är på plats”, skriver Kievs borgmästare Vitalij Klitjko på Telegram. ”På grund av attackerna har vattentillförseln slagits ut i hela Kiev”, bekräftar han. I storstaden Lviv är det lika illa. Staden är strömlös och man uppger att det är stora problem med vattentillförsel, rapporterar Al Jazeera. Vidare uppges att flera kritiska infrastrukturanläggningar för strömförsörjning till kärnkraftverk träffats i sådan grad att strömavbrott förekommer i hela Ukraina. WHO konstaterar att situationen är oroväckande för civilbefolkningen. – Vintern kommer att bli livshotande för miljoner människor i Ukraina, sade WHO:s regionchef för Europa Hans Kluge. Grannlandet Moldavien importerar nästan all sin el och även där är nu stora delar av strömförsörjningen utslagen. Under onsdagen sade Vice premiärminister Andrei Spinu att 50 procent av landet saknade el. Siffrorna kring direkta dödsoffer är osäkra, men enligt militärförvaltningen i Kiev har ett tvåvåningshus träffats, där ska 6 personer ha dödats och 9 skadats. I staden Kupjansk uppges att ett bostadshus träffats, samt även en vårdcentral där en 55-årig kvinna och en 68-årig man har dödats i attacken. En två dagar gammal pojke ska också ha avlidit under en attack i länet Zaporizjzja.

Transnistrien ett steg närmare att ansluta sig till Ryssland

Osignerad — Thu, 08 Sep 2016 17:07:17 +0000

Den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien kan snart komma att ansluta sig till Ryssland. Utbrytarrepublikens president Jevgenij Sjevtjuk skrev nyligen under ett dekret som gör att man inom kort helt kan klippa banden med Moldavien. Efter Sovjetunionens fall på 90-talet lämnade Moldavien, liksom flera andra stater, den kommunistiska unionen. Men den sovjetvänliga och rysktalande befolkningen i regionen Transnistrien kände sig hotade av att styret i Moldavien krävde att moldaviska skulle vara det enda officiella språket. 1992 bröt ett inbördeskrig ut i Transnistrien som varade i knappt fyra månader innan Ryssland gick in i Transnistrien med fredsbevarande trupper. Efter kriget blev Transnistrien en självständig republik men som av i stort sett alla FN-länder ses som en del av Moldavien. I flera år har det politiska styret i Transnistrien försökt att på diplomatisk väg försöka annekteras av Ryssland. Nu skriver lokal media om att Transnistriens president Jevgenij Sjevtjuk skrivit under ett dekret om att verkställa folkomröstningen från 2006, när 97 procent av befolkningen i Transnistrien röstade för att man ska ingå i Ryssland, rapporterar rumänska Cotidianul. Om eller när Transnistrien kommer inkorporeras i Ryssland är ännu oklart. En sådan utveckling kan leda till oroligheter i region - bland annat eftersom USA är starkt emot att Ryssland annekterar Transnistrien.

Moldavisk utbrytarregion vill ansluta sig till Ryssland

Osignerad — Tue, 18 Mar 2014 15:33:51 +0000

Utbrytarrepubliken Transnistrien i östra Moldavien vill ta efter Krim. Politiker och andra beslutsfattare i regionen ber nu Ryssland om att få ansluta sig till dem. Det som skiljer Transnistrien från – den tidigare ukrainska – Krimhalvön är att de förstnämnda ligger en bit bort från den ryska gränsen. Regionen gränsar i väst till Moldavien, men och i öst med Ukraina. Den bildades 1992 efter Kriget om Transnistrien där moldaviska regeringsstyrkor och transnistriska styrkor drabbade samman. Transnistrien är i dag en självständig republik men erkänns ändå som en del av Moldavien internationellt. Under 2006 hölls det en folkomröstning i Transnistrien om huruvida man skulle klippa banden med Moldavien och eventuellt ansluta till Ryssland. 97 procent då att man skulle bli självständiga. Likt omröstningen på Krim i söndags då mer än 95 procent av de som röstade ville bryta sig loss, rapporterar nyhetsbyrån ITAR-TASS. Den 20 mars, på torsdag, kommer företrädare för Ryssland och Transnistrien att hålla bilaterala samtal där en eventuell rysk anslutning garanterat är högst upp på agendan. Vad Vladimir Putin, Rysslands president, har i kikaren är oklart. Det är möjligt att Putins agenda är att "återskapa" Sovjetunionen genom att knyta till sig de stater som bildades efter Sovjets fall i december 1991. Putin har också kallat uppbrytningen av Sovjetunionen för "förra århundradets största geopolitiska katastrof". Ryssland, Moldavien och Ukraina är tre länder av de 15 stater som tillhört Sovjet.