mjölk – Nya Dagbladet

Ingen PFAS i svensk mejerimjölk

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 05:14:18 +0000

En ny svensk studie ger lugnande besked om PFAS i mejerimjölk. Forskarna hittade inga mätbara halter i mjölken från landets mejerier – men på enstaka gårdar nära förorenade områden fanns förhöjda nivåer. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av PFAS – de så kallade högfluorerade ämnena – i svensk komjölk. Studien, publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, är en av de mest omfattande i sitt slag i Sverige. Forskarna analyserade mjölkprover från 22 mjölkgårdar belägna inom tio kilometer från kända PFAS-förorenade platser i Syd- och Mellansverige. De undersökte också stora mjölktankar på 20 regionala mejerier över hela landet. Dricksvatten till boskapen testades parallellt.

Ett gårdsprov över EU:s riktvärde

Resultaten visar att PFOA, PFOS och PFNA – tre av de mest uppmärksammade PFAS-ämnena – påträffades i mellan fem och 77 procent av gårdsproverna. Den högsta uppmätta halten av PFOA var 18 pikogram per gram mjölk, vilket överstiger EU:s riktvärde på 10 pikogram per gram. Samtliga 49 analyserade PFAS-ämnen i mejerimjölken låg under detektionsgränsen. — Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger Ida Hallberg, SLU-forskare och studiens ledare.

Oklart hur ämnena sprids

En oväntad upptäckt var att forskarna inte kunde hitta någon korrelation mellan PFAS-halterna i gårdarnas dricksvatten och halterna i mjölken. Det tyder på att det finns andra sätt som ämnena kan komma in i mjölken på. — Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Hallberg.

Behov av fortsatt övervakning

De 22 gårdarna som studerades är bara ett litet urval av de tusentals PFAS-förorenade platser som finns i Sverige. Forskarna påpekar att studien inte är representativ för alla områden som kan vara drabbade. — I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-förorening. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men PFAS-övervakningen behöver fortsätta i mejeriproduktionen, säger Hallberg. Studien publicerades i mars 2026 och är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet och Stockholms universitet.

Danska studien: Komjölk nyttigare än växtbaserad

Sofie — Fri, 03 Jan 2025 10:24:51 +0000

Komjölk innehåller mer protein och essentiella aminosyror jämfört med växtbaserade alternativ, visar en dansk studie. Komjölk har dessutom en lägre sockerhalt. I studien, som publicerats i Food Research International, har forskare från Köpenhamns universitet analyserat två typer av komjölk och tio typer av olika växtbaserade drycker som ska fungera som alternativ till vanlig mjölk. De växtbaserade dryckerna inkluderade sex havredrycker, en sojadryck, en risdryck, en mandeldryck och en dryck gjord på en blandning av soja, ris, mandel och havre. Samtliga drycker i studien hade genomgått en ultrahög temperaturbehandling (UHT), där produkten värms upp tillräckligt för att döda alla bakterier. Denna metod gör att produkterna kan förvaras oöppnade i rumstemperatur. Komjölk genomgår dock ofta lågpastörisering, där den hettas upp vid lägre temperaturer. Eftersom växtbaserade drycker vanligtvis behandlas med UHT, valde forskarna att jämföra produkter med samma typ av värmebehandling.

Mer protein

Den testade komjölken innehöll 3,4 gram protein per liter, medan åtta av de tio undersökta växtbaserade dryckerna endast innehöll mellan 0,4 och 1,1 gram protein per liter. Alla växtbaserade drycker hade också ett lägre innehåll av essentiella aminosyror jämfört med komjölk. Dessutom innehöll sju av tio växtbaserade drycker mer socker än komjölk. – Sammantaget innehåller växtbaserade drycker betydligt mindre protein och vissa av dem innehåller också mer socker än komjölk, säger Marianne Nissen Lund, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap och huvudförfattare till studien, till danska statskanalen DR. När livsmedel som innehåller protein och socker utsätts för värme uppstår en kemisk reaktion som kallas maillardreaktionen eller maillardeffekten. Det är den som gör att nybakat bröd luktar gott eller att stekytan på en köttbit får extra smak, enligt forskarna. Samtidigt omvandlas några av de essentiella aminosyrorna i den processen. – På så sätt sker en tydlig förlust av näringsämnen, säger Nissen Lund.

Ingen bra näringskälla

Nissen Lund rekommenderar konsumenter att i allmänhet välja mindre processade produkter för att gynna både miljö och hälsa. Hon understryker dock att man inte bedömer växtbaserade mjölksubstitut som ohälsosamma, men betonar vikten av en balanserad kost. – Om man ser till att äta en balanserad kost är min bedömning att det inte är problematiskt att dricka de här växtbaserade dryckerna. Man ska bara inte tro att det är en källa till bra näring.

Skrev skämtuppsats om rasistisk mjölk i kaffet – hyllades av Stockholms universitet

Per Nordin — Thu, 30 Dec 2021 13:17:28 +0000

27-årige Arvid Haag skrev en oseriös skämtuppsats under en kurs i kritiska vithetsstudier vid Stockholms universitet, där han slog fast att det är rasistiskt att blanda vit mjölk i svart kaffe – en uppsats som också hyllades av de kursansvariga och fick betyget B (mycket bra). Nu uppmärksammas trollningen runt om i världen. Arvid Haag berättar för Fria Tider att anledningen till att han överhuvudtaget sökte till ”Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur” var att ”få ut något roligt” av att CSN under coronapolitiken tog bort fribeloppet och att han därmed fick en chans att läsa den hårt kritiserade kursen. Kritiska vithetsstudier går i stort settt ut på att alla vita människor i någon mån är rasister och är en idéströmning som vunnit stor popularitet bland vänstern i USA. Haag konstaterar också att alla andra deltagare i kursen verkade tro på det som lärdes ut och inte tycktes särskilt intresserade av att ifrågasätta innehållet. – Det är ju en sak att det finns en kursansvarig i Sverige som tycker att det här är vettigt. Men alla som läste kursen verkade svälja det här med hull och hår. En del i kursen bestod av att skriva en uppsats på 10 000 tecken – vilket Haag gjorde under rubriken "Svarta och vita drycker" – en "redogörelse för vad som hänt från tidigt 1900-tal i kampen mellan kaffe och mjölk". – Jag tog ett ganska bisarrt ämne, som är ganska roligt, och drog till det ytterligare ett varv.

Jag har wallraffat universitetsvärlden genom att läsa 7,5hp kritiska vithetsstudier under hösten. Läs gärna min "uppsats" som gav betyget B (mycket bra) och fundera på vad som i hela friden händer på våra förmenta bastioner för utbildning 🤡
Dela gärna! https://t.co/6etOG0rva1 — Arvid Haag (@arvidhaag) December 27, 2021

Han argumenterade bland annat för att marknadsföringen av kaffet går ut på att det är svart och exotiskt men att mjölken är lokal och vit och han problematiserade även bruket att blanda mjölk i kaffe. "Frågan man kan ställa sig är ifall det verkligen är en försoning mellan mjölk och kaffe som genomförts eller om tillsättande av mjölk i kaffe är ett sätt att ta ifrån kaffet sina unika egenskaper och i stället påtvinga den svarta drycken vita egenskaper..Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet”. Att uppsatsen skrevs på skämt och drev med hela kursen och de idéer den bygger på var inte någonting som kursansvarige förstod. Haags uppsats belönades med betyget B och ansvarig för kursen kallade det hela för ett ”spännande ämne” med ”kreativt tänk”. – Att det skulle vara ett skämt går över huvudet på honom. Hans enda kritik är att jag inte hade exakta källhänvisningar på mina bilder, säger Arvid Haag som berättar att han i sin uppsats hänvisat till blogginlägg och böcker som han överhuvudtaget inte läst. – Jag fattar fortfarande inte vad kritiska vithetsperspektiv egentligen innebär och det verkar ju ingen kunna förklara, konstaterar han. Att kritiska vithetsstudier och Stockholms universitet håller en så låg nivå på sina utbildningar att en skämtuppsats kan hyllas och belönas med höga betyg har också uppmärksammats i internationella medier i en rad olika länder. – Det är tydligt att det skrattas åt Sverige och vår akademi utomlands, särskilt utanför Europa och Nordamerika. Samtidigt som vi tyvärr kan konstatera att fenomenet inte är unikt för Sverige utan även högst aktuellt i exempelvis USA, säger Arvid Haag till Fria Tider och tillägger att han hoppas att fler nu väljer att wallraffa olika vänsterutbildningar.

Klimataktivist: ”Rasism att servera mjölkprodukter”

Per Nordin — Thu, 22 Apr 2021 11:17:42 +0000

Klimataktivisten Alison Plaumer från Extinction Rebellion står bakom en petition om att servera mer vegetarisk kost i skolor och andra institutioner. Hon menar att det är direkt rasistiskt att servera ost och andra mjölkprodukter eftersom hon pekar på att vissa etniska folkgrupper genetiskt sett oftare är laktosintoleranta. Plaumer pekar på att framförallt människor med utomeuropeiskt rasligt ursprung i hög grad är laktosintoleranta, vilket enligt henne gör det rasistiskt att servera mejeriprodukter. – Man kan argumentera för att det finns ett rasistiskt inslag i att servera för mycket mjölkprodukter eftersom 65 procent av världens befolkning är laktosintoleranta – många från den utomeuropeiska communityn, uttryckte hon under ett stadsfullmäktigemöte i Brighton and Hove. Plaumer hävdade vidare att ”massvis med föräldrar” stödjer förslaget att minska andelen animalisk kost av rasideologiska skäl och att detta även är någonting som barnen vill. Även om petitionen nått ett måttligt stöd med ett par hundra underskrifter har klimataktivisten och hennes rasismanklagelser mött omfattande hån i kommentarsfält på internet där människor bland annat menar att ”den som anser att mat är rasistiskt inte är kvalificerad att vistas i närheten av en skola”. ”Jag är laktosintolerant och är inte från en av grupperna du pratar om, så vilken poäng försöker du göra? Mat kan inte vara rasistisk”, konstaterar en annan. ”När allting är rasistiskt är ingenting rasistiskt”, menar en tredje. Andra användare konstaterar att det inte längre finns någon hejd på vilka triviala företeelser som numer även i påstått seriösa politiska sammanhang anklagas för att vara rasistiska eller diskriminerande av den så kallade "woke-vänstern". ”Hennes uppsyn sammanfattar den radikala vänstern på ett perfekt sätt. Miserabla människor som är desperata att dra ner hela världen i den mörka grop där de själva redan sitter”, skriver signaturen John. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur även svenska vänsterpolitiska forskare hävdar att mjölkprodukter och då särskilt mjölk är en symbol för vit makt och rasism.

Studie: LED-ljus reducerar viktiga näringsämnen i mjölk

Alexander Almqvist — Fri, 06 Mar 2020 07:14:19 +0000

De energismarta LED-lamporna i matvaruaffärerna visar sig ta bort många av de viktigaste näringsämnena som finns i mjölk, enligt en brittisk studie. Det är forskare från Newcastle University i norra England som publicerat en studie om ljuspåverkan av mjölken i dagligvaruhandeln. Enligt studien finns det vetenskapligt stöd för påståendet om att mjölk är känsligt för intensivt ljus. Det är i synnerhet de energismarta LED-lamporna som är den största boven i dramat. Matvaruaffärerna har under de senaste åren fasat ut äldre belysning som ersatts av LED-ljuskällor med intensivt ljus. Detta leder till en minskning av flera av de viktiga näringsämnen som finns i mjölken, bland annat vitamin A, B12, C, D2 och D3. I studien står det även att smaken kan påverkas när mjölkens näringsbalans rubbas. "De högintensiva ljuskällorna som för närvarande används i mjölkhyllorna i dagligvaruhandeln, som inkluderar fluorescens- och LED-belysningssystem, använder våglängder som är skadliga för näringsämnen i flytande mjölk", står det i studien, som författats av Catherine S. Birch och Graham Bonwick vid School of Natural & Environmental Sciences på Newcastle University. Forskarna bakom studien uppmanar matvaruaffärerna att minska den kraftiga belysningen som mjölken utsätts för i hyllorna. Man uppmanar även mjölktillverkarna att använda förpackningar som är gjorda utav material med certifikat för att skydda innehållet från ljus.

Hög konsumtion av mjölkprodukter skadlig enligt studie

Sofie — Wed, 15 Jan 2020 06:10:20 +0000

Hög konsumtion av mjölkprodukter kan ha ett samband med förtida död, enligt en ny studie vid Harvarduniversitetet. Studien, som rapporteras av Läkare för framtiden, har publicerats i tidskriften British Medical Journal och visar att personer med hög konsumtion av mjölkprodukter visar en ökad risk att dö i förtid, jämfört med lågkonsumenter av mjölkprodukter. Forskare följde 217 755 deltagare i olika studier och registrerade deras matintag under en 32-årsperiod. Då såg de att det fanns ett samband mellan en ökad risk att dö i förtid samt en ökad risk för hjärtinfarkt vid hög konsumtion av mjölkprodukter. Av den nya studien framgår dock inte om resultatet påverkas av mjölkprodukternas behandling eller av mjölkkornas näringsintag och livsmiljö har en inverkan på mjölkens hälsoeffekter. De som kompletterade kosten med antioxidantrik föda eller ersatte mjölkprodukter med baljväxter (böner, linser, ärtor, tofu), nötter eller fullkorn visade en betydligt minskad risk att dö i förtid. Dock ökade risken om man ersatte mjölkprodukterna med rött kött och charkvaror. Två svenska studier har tidigare gjorts om dödlighet och mjölkprodukter. 2014 gjorde Uppsala universitet en studie där man såg en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid högre konsumtion av mjölk hos både kvinnor och män. Hos kvinnor såg de också en ökad risk för benbrott vid hög mjölkkonsumtion. Den andra studien gjordes också av Uppsala universitet samt Karolinska institutet 2017. Där visade studien att, speciellt hos kvinnor, hög mjölkkonsumtion ökade risken att dö i förtid.

Är det nyttigt med mjölk?

Osignerad — Sat, 07 Apr 2018 07:18:16 +0000

I en färsk studie från Harvard har man funnit ett samband mellan pastöriserad industrimjölk och cancer. Studien är ytterligare ett exempel på hur skolmedicinen varit på fel väg. I studien kommer man fram till ett samband mellan pastöriserad industrimjölk och hormondriven cancer. Det visar sig att industrijordbrukets i USA vanliga modell för koncentrerad utfordring vid djurfabriker (s.k. CAFO) leder till mjölk med farligt höga halter av östronsulfat, en östrogen som kunnat knytas till testikel-, prostata- och bröstcancer. Forskarna identifierade speciellt mjölk från moderna mjölkfabriker som boven i dramat, med referens till storskalig produktion i stallar med hundratals sammanträngda djur som mjölkas 300 dagar per år, även när de är dräktiga. Det är intressant att jämföra industrimjölken med ekologisk råmjölk från Mongoliet, som bara extraheras under de första sex månaderna efter att korna kalvat. Det skrämmande resultatet visar sig vara att industrimjölken innehåller 3300 procent mer östronsulfat. Harvardforskarna har utvärderat data från hela världen och finner då ett klart samband mellan mjölk med höga hormonhalter och vanlig förekomst av hormonberoende cancrar. Med andra ord har man funnit, att i motsats till vad U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC), U.S. Department of Agriculture (USDA) och mjölklobbyn försöker få människor att tro, så är industrimjölken ingen hälsoprodukt utan något som är direkt relaterat till ökad cancerrisk. Utöver cancerrisken så kan man misstänka att hormonerna i industrimjölken påverkar fertiliteten hos den manliga befolkningen. Våra unga män blir helt enkelt mer feminina. Enligt en färsk studie publicerad i Scientific American har antalet spermier hos den manliga befolkningen i västvärlden minskat till hälften de senaste 40 åren. Jag hoppas ni inser det möjliga sambandet med de amerikanska statliga kostrekommendationerna från år 1977. Jag har tidigare skrivit om att den metabola pandemin orsakats av förändringar i vår kost och miljö, Harvardstudien om mjölken är ett skolexempel på vad jag menat. Dagens industrimjölk är något helt annat än vad våra förfäder drack för bara 70 år sedan och som människor druckit i 2000 år före det. Chefsforskaren i projektet Dr. Davaasambuu har i Harvard University Gazette framhållit att den mjölk vi dricker idag förefaller inte vara naturens perfekta föda. I mina ögon ett klart understatement. Ekologisk råmjölk från gräsbetande kor som mjölkats vid rätt tillfällen bidrar till förbättrad matsmältning, motverkar autoimmuna störningar och stärker rent allmänt immunförsvaret, vilket har betydelse för att kunna förhindra cancer. Detta kan ni nästan aldrig läsa om i main stream media (MSM) som kontrolleras av samma kretsar som har stora intressen i industrijordbruket. All mjölk är långt ifrån detsamma – sättet som korna föds upp på, när de mjölkas och hur mjölken hanteras och processas bestämmer om slutprodukten gynnar hälsa eller orsakar metabol sjuklighet. Amerikanska myndigheter försöker framhålla lögnen att all mjölk är detsamma med exempellösa nya bestämmelser som lades fram i 2012 års Jordbruksproposition. Speciellt bekymmersamt är nya bestämmelser som skapar ännu fler incentiv för mjölkbönder att producera den lägsta kvaliteten och den mest hälsovådliga typ av mjölk som man kan. Återigen är det produktivitet räknat i ton mjölk snarare än näringsinnehåll som styr. Hellre än att gynna betande kor på betesmarker som ger dem möjlighet att leva på gräs som är deras metabolisms naturliga föda, så skapar man istället incitament för slutna djurfabriker som tvingar korna att äta genetiskt modifierad majs (GMO) och annat kraftfoder som gör djuren sjuka. Amerikanska staten tillhandahåller redan sådana incitament för bönderna att upphöra med att låta djuren beta fritt, utan att istället stänga in dem i bås som en del av vad man kallar en total inhägnad modell för mjölkproduktion eller med andra ord industriell löpande bandet produktion. Här skiljer sig inte EU:s mjölfabriker nämnvärt från de amerikanska. Den nya propositionen gick t.o.m. längre än så, genom att olagligförklara det som kallas delprissättning, vilket innebär möjlighet för mjölkbönderna att sälja sin mjölk med högre protein- och mjölfetthalt till ett högre pris. Om man tillåter mjölkbönder att sälja kvalitetsmjölk till det högre pris som marknaden är villig att betala, skapar man incitament för dem att förbättra livsförhållandena för korna och avla fram bättre mjölkkor. Men USA:s regering går Big Foods ärende och standardiserar hellre all mjölk och skapar ett system där bönderna fortsätter att producera cancerogen mjölk från sjuka kor för miljontals barn och vuxna. Så, tänk er för när ni köper mjölk och välj alltid den ekologiska och icke homogeniserade. Lars Bern Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene

Forskare: Mjölk är en rasistisk symbol

Osignerad — Wed, 09 Aug 2017 16:23:23 +0000

Mjölken har sedan länge varit en symbol för vit makt och rasism. Det skriver två forskare vid Lunds universitet på Aftonbladets debattsida. Det är Tobias Linne, doktor i sociologi vid Lunds universitet, och Iselin Gambert, gästforskare i kritiska djurstudier vid Lunds universitet, som anklagar mjölken för att vara en "högerextrem" symbol för "rasbiologisk renhet" och "vit överlägsenhet". Debatten om mjölken som påstådd rasistisk symbol har tagit fart efter framfarten av den nationalistiska rörelsen Alt right, som använt symboler som grodan Pepe, "ok"-tecknet och mjölken för att trolla antirasister. Nyligen poserade Moderaternas riksdagsledamot Hanif Bali på Twitter med ett glas mjölk i handen, samtidigt som han signalerade ok-tecknet och ett an grod-emoji i inlägget.

Arla bjuder på mjölk. pic.twitter.com/oAqvIRGzok
— Hanif Bali (@hanifbali) 6 juli 2017

Detta har fått Lundprofessorerna Tobias Linné och Iselin Gambert att även om man inte är rasist för man dricker mjölk - så finns det rasistiska kopplingar till mejeridrycken. "Det betyder inte att det skulle vara rasistiskt att dricka mjölk. Däremot har mjölk och mjölkdrickande historiska kopplingar till rasism och förtryck av rasifierade, där mjölken använts som symbol för idéer om vit överlägsenhet. Och för kon som mjölken kommer ifrån, och som tvingats till ett liv i livslång fångenskap där hennes barn tas ifrån henne inom några timmar efter födseln för att bli kött på människors tallrikar, är ett glas mjölk alltid en fråga om makt och förtryck", skriver forskarna i deras debattartikel i Aftonbladet.

Lägst mjölkproduktion – på 40 år

Osignerad — Sat, 17 Dec 2016 11:33:20 +0000

Antalet mjölkbönder fortsätter att minska och LRF Mjölk spår att den mjölkinvägning som mejeriföretagen håller kommer att landa på 2 760 miljoner kilo mjölk under 2017. Det blir i så fall den lägsta mängden sedan början av 1970-talet enligt lantbrukssajten ATL. Under 1980- och 1990-talet låg mjölkinvägningen på drygt 3 000 miljoner kilo. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Historiskt lågt mjölkpris

Osignerad — Sun, 29 May 2016 09:15:06 +0000

Mejerikonglomeratet Arlas sänkning av mjölkpriset gör att priset nu är nere på rekordlåga nivåer. Under de senaste åren har priset på mjölk sänkts successivt. När Arla den 1 juni kommer genomföra ännu en prissänkning kommer det att slå hårt mot bönderna. – Det är en riktigt tuff nivå och på alla gårdar inklusive min egen så är det en tuff kamp varenda dag för att komma igenom den här perioden. Man får nog gå tillbaka till 80- 90-talet när det var ner på den här nivån, säger Arlas styrelseordförande Åke Hantoft till Ekot. Med prissänkningen den 1 juni kommer literpriset på mjölk till bönderna hamna på 2,30 kronor. Enligt Arla beror prissänkningen på att den globala tillgången på mjölkråvara har ökat kraftigt de senaste åren.