miljö – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 01 Oct 2026 12:55:54 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg miljö – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Finland: Google-ägt bolag avverkade 330 hektar skog utan lagkrävd miljöbedömning https://nyadagbladet.se/norden/finland-google-agt-bolag-avverkade-skog/ Thu, 01 Oct 2026 12:39:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242047 Googles finländska bolag Tuike Finland avverkade omkring 330 hektar skog i Muhos för ett planerat datacenter utan den miljökonsekvensbedömning som finsk lag kräver. Avverkningen fortsatte till augusti, trots att myndigheten redan i maj slagit fast att bedömningen behövdes. Uppgifterna kommer från finländska Helsingin Sanomat, sedan tidningen tagit del av handlingar hos den finländska Tillstånds- och tillsynsmyndigheten Lupa- ja valvontavirasto (LVV). Enligt finsk lag krävs en miljökonsekvensbedömning (på finska YVA) när skog permanent tas bort från ett sammanhängande område på över 200 hektar. Tuike uppger i handlingarna att avverkningen och förberedelsearbetena i Muhos omfattar 330 hektar. Avverkningen inleddes i mars i år. I slutet av april bad Tuike LVV pröva om någon bedömning alls behövdes. Bolaget och konsultfirman Ramboll hävdade att bestämmelsen inte var tillämplig, eftersom den står under rubriken uttag av naturresurser och skogen fälldes inför byggnation. LVV svarade den 22 maj att projektet omfattas av YVA direkt enligt punkt 2 f i lagens projektlista. Med skogsnatur avses enligt myndigheten inte bara orörd skog, utan även brukad skog. Enligt satellitdata fortsatte avverkningen trots detta till augusti. LVV utreder nu om Tuike har agerat lagligt. [caption id="attachment_148790" align="alignnone" width="640"]Montage med kalhygge och tät skog Arkivbild. Montage. Foto: PxHere/Tero Laakso (CC BY 2.0)[/caption]

Bolaget: helt lagligt

Tuikes svar kom i måndags. Bolaget skriver att "Tuike Finland Oy bär fullt ansvar för sin egen verksamhet" och att man innan arbetet inleddes genomförde "ett noggrant utredningsarbete i samarbete med alla berörda intressenter och juridiska rådgivare". Slutsatsen var enligt bolaget att tillvägagångssättet är "helt lagligt och korrekt". När det gäller själva fällningen av träden har Google enligt bolaget följt skogslagen. Google planerar även ett datacenter i Kajana. Där uppger Tuike att avverkningen omfattar "strax under 200 hektar", alltså precis under gränsen för när bedömning krävs. Satsningarna ska ses mot bakgrund av att Google, enligt Helsinki Times, bara dagar tidigare meddelade investeringar på 13 miljarder euro i finländska datacenter. HS frågade LVV:s enhetschef om bolaget, trots LVV:s besked, har genomfört avverkningen utan YVA-förfarande. — Det ser lite ut så, säger Sari Myllyoja, enhetschef vid LVV, till HS. En namninsamling med 50 000 underskrifter överlämnades härom veckan till den finländska riksdagen som protest mot de storskaliga datahallarna. Undertecknarnas främsta oro gäller påverkan på elmarknaden samt lokalmiljön.]]> Vilda honungsbin rödlistas i EU https://nyadagbladet.se/miljo/vilda-honungsbin-rodlistas-i-eu/ Wed, 30 Sep 2026 05:14:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241941 För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir. Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope. Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in. — Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande. Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder. Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor. De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin. Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild. — Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim. Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter. Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas. — Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.]]> Ny metod ska hindra PFAS från att spridas till grundvattnet https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-metod-ska-hindra-pfas-fran-att-spridas-till-grundvattnet/ Tue, 29 Sep 2026 10:12:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241883 Aktivt kol i marken kan stoppa nästan all spridning av PFAS från brandövningsplatser till grundvattnet, visar statliga pilotförsök. Ämnena försvinner dock inte. De binds kvar i jorden. Statens geotekniska institut, SGI, har under fyra år testat saneringsmetoder på regeringens uppdrag, bland annat vid brandövningsplatserna på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser. I ett pressmeddelande den 31 augusti redovisade myndigheten resultaten. När aktivt kol blandades in i marken ovanför grundvattenytan sjönk halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent, i stort sett omedelbart. I Örnsköldsvik byggdes i stället en barriär med aktivt kol nedströms brandövningsplatsen. Efter ungefär ett och ett halvt år hade PFAS-halten i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent. Enligt SGI sjönk halten i ett barriärförsök till nivåer jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.

Kolet binder PFAS – men bryter inte ned det

Kolet binder PFAS men bryter inte ned ämnena, konstaterar SGI. Projektansvarige forskaren Michael Pettersson skriver att stabilisering med aktivt kol "är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet". Jordtvätt minskade halterna med omkring 90 procent med vatten och omkring 97 procent med tillsats av luft och tensider. Luftinjektering bedömdes ha begränsad nytta. Ingen metod fungerar överallt, enligt SGI. När skattefinansierade statskanalen SVT den 29 september rapporterade om försöken sammanfattade SGI:s hydrogeolog Robert Earon resultatet. — Vi har minskat spridningen med mer än 99 procent, säger han till SVT. PFAS finns bland annat i brandskum. Kemikalieinspektionen betraktar ämnena som hälsofarliga, och de är mycket svåra att bryta ned. — Det finns tusentals platser där man använt brandskum som kan innehålla PFAS, säger Earon till SVT. I Kallinge i Blekinge förorenade PFAS från brandskum dricksvattnet. De drabbade har enligt forskning vid Göteborgs universitet bland de högsta PFAS-halterna i blodet i världen. Flera kommuner har enligt SGI tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning. SGI:s chef för mark- och vattenmiljö, Mikael Stark, rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar och att effekterna följs upp. Att vänta riskerar enligt SGI att PFAS fortsätter spridas till nya områden och att åtgärderna blir dyrare. I juli förlängde regeringen uppdraget till 2030.]]> Samhället är byggt på spel – och vi borde spela det bättre https://nyadagbladet.se/kronikor/samhallet-ar-byggt-pa-spel-och-vi-borde-spela-ett-battre/ Sat, 22 Aug 2026 10:14:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237143 Samhället är byggt på spel. Vi agerar och samarbetar utifrån berättelser som vi själva har skapat. Mycket av det vi gör bygger på påhitt. Pengar, företag och länder existerar egentligen inte i verkligheten. De existerar endast som delar av vår fantasi. Fysiskt sett är vi hårlösa primater som knappt skiljer sig från varandra. Om vi ställde en minister framför en schimpans skulle den bara se en välklädd apa. Men i spelet är vi anställda, chefer, vd:ar, kungar och miljardärer – och för att markera vår spelstatus bär vi kostymer, klockor och kronor. På samma sätt är en dollar en dollar eftersom några primater i Washington säger det, och vi lyssnar eftersom vi har bestämt att de utgör en regering. Om vi gav en dollar till en schimpans skulle den bara se ett värdelöst papper. Precis som barn på skolgården hittar vi på regler, roller och föremål, och agerar sedan utifrån det vi själva kommit på. Det enda verkliga är spelarna och den värld de agerar i – och genom våra handlingar påverkar spelet våra liv. Även om spelet är på låtsas är följderna verkliga – för oss och för världen.

De flesta spelar för att de måste, inte för att de vill. Därför kan missnöjda spelare ibland ta till våld.

Vi tvistar ständigt om vilket spel vi ska spela. Vi är oense om reglerna, bråkar om vem som ska spela vem och klagar över vad som är rättvist och orättvist – precis som barn på skolgården. Och när vi inte kommer överens tar vi ibland till våld. Vuxna tar spelet på stort allvar, eftersom insatserna för dem är höga. Ett missnöjt barn kan helt enkelt sluta leka, men för en vuxen kan ett avhopp hota deras överlevnad: spelet kan få dem att svälta, förlora bostaden, hamna i fängelse eller till och med bli dödade. Oavsett om vi gillar spelet eller inte är vårt bästa alternativ att fortsätta spela, och det bästa vi kan hoppas på är att spelet går bra. Många, däribland jag, fantiserar om att hoppa av – men den som lämnar spelet kanske inte kan återvända. I stället hoppas vi på att bli befordrade, få mer spelvaluta eller att förbättra reglerna. Vuxna spelar ett spel där spelarna hålls gisslan. De kan inte välja att sluta spela, och det är svårt att ändra reglerna. När spelet går dåligt kan våld därför bli den sista utvägen för många. För vuxna är spelet verkligt – så verkligt att de är beredda att döda för det.

Vi kan inte fortsätta spela det nuvarande spelet. Det är ohållbart, skapar fattigdom och får oss att arbeta mer än nödvändigt.

Det nuvarande spelet kommer att ta kål på oss. Det skapar inte bara onödigt lidande, får oss att arbeta mer än nödvändigt och tvingar oss att göra bullshit för att överleva. Det kan heller inte fortgå. Det förstör våra ekosystem, vilket innebär att det förr eller senare måste upphöra. Vi har därav två alternativ: antingen ändrar vi själva spelet, eller så kommer naturen att tvinga oss att göra det – och naturen kommer inte att vara barmhärtig. Den goda nyheten är att vi har teknologin och kunskaperna – allt vi behöver göra är att ändra spelet. Problemet är att avgöra vilket spel vi ska spela och enas om det. Historiskt har vi antingen hamnat i nya spel av en slump eller utan att reflektera över hur det kommer att fungera med riktiga människor. För att lyckas räcker det inte att spekulera – vi måste också experimentera och pröva nya spel med verkliga människor i verkliga situationer. Vad vi än gör och hur vi än gör det måste spelet förändras. Tyvärr vill de som gynnas inte att det ska förändras. De kommer att försöka hindra varje försök. [caption id="attachment_237142" align="alignnone" width="600"]Karikatyr av Margaret Thatcher med pratbubblan ”There is no alternative”. Margaret Thatcher med sloganen ”There is no alternative” – det finns inget alternativ. Faksimil: Toblin/Medium.[/caption] De kommer att försöka övertyga oss om att det inte finns några alternativ. När det sker måste vi minnas att detta bara är ett spel – ett av många vi kan välja. Och det här spelet är varken roligt eller hållbart. Så låt oss spela något annat.   Tobias Lindström]]> Forskare testar växt mot PFAS i vatten https://nyadagbladet.se/miljo/andmat-pfas-vatten-mittuniversitetet/ Wed, 17 Jun 2026 05:01:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233468 Forskare vid Mittuniversitetet testar om en snabbväxande vattenväxt kan bidra till att rena PFAS-förorenat vatten. De första laboratorieförsöken beskrivs som lovande, men flera frågor återstår innan metoden kan användas i större skala. I försöken används andmat, en liten flytande sötvattensväxt som ofta bildar täta gröna mattor på dammar och stillastående vatten. Den växer snabbt och tar upp ämnen direkt ur vattnet, vilket gör den intressant när forskare undersöker biologiska metoder för vattenrening. Forskaren Lina Viklund vid Mittuniversitetet medverkar i försöken. Hon säger till att laboratorieförsöken visar att växten minskar halterna av PFAS i vatten, men att forskarna nu försöker klarlägga vad som faktiskt händer med ämnena. — Nu ska vi ta reda på vart PFAS tagit vägen. Har den tagits upp av de här växterna, eller kan det vara så att vi har något som kan bryta ner det?, säger Lina Viklund till Sveriges Radio. Även bakterier undersöks som en möjlig del av reningen. Om metoden går att utveckla i större skala skulle andmat i framtiden kunna odlas i exempelvis dammar eller reningsverk där PFAS-förorenat vatten behöver behandlas. Innan dess återstår dock flera praktiska frågor, bland annat hur effektiv reningen kan bli och hur växtmaterialet ska hanteras efter att det tagit upp föroreningar.

Fler biologiska spår undersöks

Mittuniversitetet driver samtidigt ett bredare projekt om rening av PFAS-förorenade material och vattenmiljöer med hjälp av torvavfall och mikrober. I projektbeskrivningen skriver lärosätet att forskarna vill undersöka om överbliven torv kan användas för att anrika PFAS ur vattenmiljöer och om mikroorganismer kan bryta ner eller oskadliggöra PFAS-gifter. PFAS har under senare år blivit en växande fråga för kommuner, vattenverk och myndigheter, inte minst eftersom rening ofta är både tekniskt komplicerad och kostsam. Växtbaserade metoder skulle därför kunna bli ett komplement till mer etablerade tekniker – om försöken håller även utanför laboratoriemiljö.]]> Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin https://nyadagbladet.se/miljo/stor-oro-bekampningsmedel-hotar-bin/ Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230319 Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare. En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer. — Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Oro för mat och hälsa

Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.

Fler vill välja ekologiskt

Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik. Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar. — Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén. Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar. Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.]]> Paddornas återkomst på Öland https://nyadagbladet.se/miljo/paddornas-aterkomst-pa-oland/ Fri, 08 May 2026 11:56:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229791 Nordens Ark och Länsstyrelsen i Kalmar län släpper ut rekordmånga vuxna grönfläckiga paddor på Öland. Utsättningen är den största hittills och ingår i arbetet med att återetablera ett av Sveriges mest sällsynta groddjur. Den grönfläckiga paddan (Bufotes viridis) räknas som ett av Sveriges mest sällsynta och hotade groddjur. Arten minskade kraftigt under 1900-talet, framför allt till följd av förlorade livsmiljöer. Öland är en viktig plats för arten eftersom den historiskt har funnits där och eftersom alvarlandskapet erbjuder varma, öppna miljöer med grunda småvatten. Sådana livsmiljöer har blivit allt mer sällsynta, vilket är en av orsakerna till att den grönfläckiga paddan minskat kraftigt i Sverige. Nu får paddan ännu en chans på Öland. Under onsdagen släppte Nordens Ark, tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar län, ut 574 vuxna individer på ön. Det är fler än någonsin tidigare. Paddorna är fyra år gamla och har nått könsmognad, vilket gör tidpunkten särskilt gynnsam. Förhoppningen är att de snabbt ska anpassa sig till den nya miljön, hitta lekplatser och lägga ägg redan under årets säsong. — Det är fantastiskt att få se paddorna hoppa ut i det fria. Efter fyra år hos oss känns det riktigt skönt att äntligen släppa ut dem, säger Daisy Liljendahl, djurvårdare på Nordens Ark.

Långsiktigt arbete

Nordens Ark sätter varje år ut tusentals grönfläckiga paddor i områden där arten tidigare funnits. De flesta individer som sätts ut är yngel, men i årets öländska utsättning handlar det om vuxna paddor. Arbetet beskrivs som en långsiktig process som kräver samarbete, tålamod och återkommande insatser. Enligt Nordens Ark hörs och ses paddorna nu åter på flera platser på Öland. — Dagens utsättning är ett viktigt steg framåt, men arbetet fortsätter. Inom några veckor återvänder vi till Öland för att släppa ut de yngel som kläckts i vår avelsanläggning under våren, säger Daisy Liljendahl.

Samarbete över länsgränserna

Arten är klassad som sårbar på den svenska rödlistan. Nordens Ark har länge arbetat med avel, uppfödning och utsättning, och tidigare har individer satts ut i Skåne, Blekinge, på Öland och på Gotland. Från och med 2025 samarbetar Nordens Ark även med Länsstyrelsen på Gotland för att återetablera arten, och redan under våren planeras en utsättning av yngel på ön.]]> Forskare: Färre mygg väntas i sommar https://nyadagbladet.se/miljo/farre-mygg-vantas-i-sommar/ Fri, 08 May 2026 05:21:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229706 Efter två torra säsonger pekar prognosen mot ännu en sommar med färre mygg än normalt i stora delar av Sverige. Samtidigt får Statens veterinärmedicinska anstalt extra pengar för att bygga upp övervakningen av nya myggarter som kan sprida smitta. Torra vintrar och vårar har hållit tillbaka myggen två somrar i rad. Enligt Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, talar den låga markfuktigheten för att utvecklingen fortsätter även under årets säsong, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT. — Markfuktigheten i Sverige är extremt låg på många håll. Det gör i sin tur att det blir väldigt lite mygg, säger Lindström till kanalen. SVA-forskaren jämför med 2024, som beskrivs som en tydligare myggsommar. Under 2025 gjorde däremot en torr vinter och vår att det blev lite mygg över stora delar av landet. Nu väntas samma mönster hålla i sig. Myggproblemen 2024 ledde till nya statliga satsningar. Efter kritik mot att anslagen inte räckte beslutade regeringen att skjuta till ytterligare fem miljoner kronor till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven. I år har SVA dessutom fått ytterligare fem miljoner kronor för att bygga upp en nationell myggövervakning. För många kan beskedet låta välkommet. Lindström påpekar samtidigt att den torra utvecklingen inte bara slår mot stickmyggor utan också mot andra arter som fyller en funktion i ekosystemen. — Jag vet att många tycker det är bra men det finns andra arter, som är viktiga för den biologiska mångfalden, som också påverkas negativt av det här, säger han.]]> Amsterdam förbjuder reklam för flyg, bensinbilar och kött https://nyadagbladet.se/utrikes/amsterdam-forbjuder-reklam-for-flyg-bensinbilar-och-kott/ Tue, 05 May 2026 07:32:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229342 Amsterdam förbjuder reklam för fossila produkter och kött på allmänna platser. Från och med den 1 maj försvinner annonser för bland annat flygresor, kryssningar, bensin- och dieselbilar samt köttprodukter från stadens reklamytor. Förbudet omfattar reklam på allt från stortavlor till spårvagnshållplatser och tunnelbanestationer. Enligt BBC har annonser för hamburgare, bensinbilar och flygbolag redan försvunnit från delar av stadsbilden. Beslutet gör Amsterdam till den första huvudstaden i världen som förbjuder offentlig reklam för både kött och fossila produkter. Syftet är att stadens reklam ska stämma överens med de egna klimatmålen: Amsterdam vill bli klimatneutralt till 2050 och samtidigt halvera invånarnas köttkonsumtion. Enligt den nederländska nyhetssajten NL Times godkände kommunfullmäktige förslaget från GroenLinks och Partij voor de Dieren i januari. Reglerna har nu skrivits in i stadens lokala ordningsstadga (APV). Sedan 2020 har staden försökt begränsa denna typ av reklam genom frivilliga avtal.

Förbudet väcker kritik

Förespråkarna menar att kommunen inte bör tjäna pengar på reklam för produkter vars användning man samtidigt försöker minska genom klimatpolitiken. Berörda branscher är dock kritiska. Den nederländska köttindustrins branschorganisation kallar åtgärden ett oönskat sätt att påverka konsumenternas beteende, medan resebranschen varnar för inskränkningar i företagens kommersiella frihet. Även reklamjätten JCDecaux, som sköter stora delar av utomhusreklamen, varnade inför beslutet för långtgående ekonomiska och juridiska konsekvenser, enligt DeSmog. Amsterdam är inte den första nederländska staden som begränsar reklam för fossila produkter. Haag, Utrecht och Nijmegen har redan infört liknande regler. Utvecklingen följer en bredare europeisk trend där även städer som Edinburgh, Sheffield, Stockholm och Florens infört eller överväger liknande begränsningar.]]> SLU: Kokain i svenska sjöar påverkar laxar https://nyadagbladet.se/miljo/slu-kokain-i-svenska-sjoar-paverkar-laxar/ Wed, 22 Apr 2026 07:09:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228191 Kokainrester i svenska sjöar och vattendrag påverkar laxars rörelsemönster i naturen, enligt en ny studie från SLU. Rester av illegala droger hittas allt oftare i svenska sjöar och vattendrag. En ny studie från SLU har undersökt hur kokain och dess nedbrytningsprodukter påverkar unga laxars beteende i det vilda. — Kokain och andra illegala drogföroreningar är ett växande miljöproblem globalt. Många av dessa ämnen utsöndras efter användning och passerar genom avloppsreningsverk som inte är utformade för att helt avlägsna dem, säger Jack Brand, forskare vid SLU och studiens försteförfattare. Tidigare studier har främst gjorts i laboratorium. Denna gjordes i ett naturligt ekosystem, vilket gör fynden mer relevanta. Forskarna exponerade atlantlaxar för miljörelevanta koncentrationer av kokain och metaboliten bensoylekgonin, och följde sedan fiskarnas rörelser i Vättern. Det var just bensoylekgonin som hade störst effekt, enligt resultaten som publicerats i Current Biology. — Vi fann att bensoylekgonin, som är den huvudsakliga nedbrytningsprodukten av kokain och som ofta förekommer i vattenmiljöer, hade särskilt starka effekter. Exponerade fiskar var mer aktiva, simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka och spred sig upp till 12,3 kilometer längre över sjön jämfört med kontrollfiskar. Intressant nog hade metaboliten större effekt än kokainet i sig, säger Brand. Rörelse är avgörande för hur djur hittar föda, undviker rovdjur och upprätthåller populationer, vilket innebär att även små förändringar kan få betydande konsekvenser. — Om föroreningar förändrar hur djur rör sig kan det i förlängningen påverka habitatutnyttjandet, relationer mellan rovdjur och bytesdjur samt till och med hur populationer är sammanlänkade med varandra, säger Brand. Studien pekar mot hur droger inte enbart är ett samhällsproblem, utan också en konkret miljöutmaning. Brand betonar dock att "koncentrationerna är väldigt små". Han menar att man inte behöver vara orolig varken för fiskens hälsa eller för att äta lax. Samtidigt påpekar Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi på SLU, att drogerna finns där. — Om du äter en fisk från en å eller älv i Sverige i dag så kommer det finnas illegala droger i den, säger Brodin till skattefinansierade SVT.]]>