Microsoft – Nya Dagbladet

Vi behöver ingen AI-reglering – lämna säkerheten åt oss, säger Nvidias Jensen Huang

Markus Andersson — Wed, 16 Sep 2026 12:05:24 +0000

Nvidias grundare och vd Jensen Huang avvisar varje form av ny AI-reglering. Under tisdagen slog han fast på Salesforce-konferensen Dreamforce att säkerhet är ett ingenjörsproblem, inte ett juridiskt, och att marknadskrafterna redan räcker för att hålla osäkra produkter borta från kunderna.

För Huang är artificiell intelligens ingenting främmande och obegripligt. AI är inte något slags "alien mind", som minst en säkerhetsforskare vid OpenAI har beskrivit tekniken, utan hårdvara och mjukvara byggd av människor. Därmed kan den också styras av människor — och av de lagar som redan finns.

— Säkerhet är ett ingenjörsproblem, inte ett juridiskt, säger Huang.

— Vi utvecklar ju mjukvara. Vi utvecklar ju datorsystem. Det är ett komplicerat datorsystem, men i grunden är det ett datorsystem, fortsätter han.

Slutsatsen han drar av den beskrivningen är att lagstiftarna kan hålla sig borta. Någon särskild AI-lagstiftning behövs inte, och Huang ser över huvud taget litet behov av nya lagar. Den fria marknaden pressar enligt honom bolagen att inte släppa produkter som inte håller.

— Om vi inte är säkra på att produkterna är säkra gäller samma sak för oss som för alla andra företag. Om ni bygger en produkt eller en tjänst och inte är säkra på dess funktion, förmåga eller säkerhet, så släpp den inte. Det är en väldigt självklar sak att göra, säger han.

"Vi behöver inga nya lagar"

Huang beskriver i stället en bransch som ska hålla sitt eget tempo.

— Man håller igen tills man är säker på att man släpper något som marknaden kommer att uppskatta. Marknadskrafterna finns redan där. Vi behöver inga nya lagar. Vi behöver inga nya regler, säger han och tillägger att motsättningen mellan innovation och fart å ena sidan och säkra produkter å den andra är falsk.

— Så spring så fort ni kan. Men om ni vid någon tidpunkt känner att företaget är utom kontroll, eller att produkten inte kommer att bli säker, ta en paus och se till att det blir rätt, säger Huang.

Nvidia har byggt hårdvaran bakom AI sedan långt före ChatGPT och gör i dag även öppna modeller, agenter, harnesses och sandboxes, skriver TechCrunch, som återger uttalandena. Huang har själv drivit öppna vikter som en konkurrensmässig motvikt mot de proprietära AI-labben. Branschens egen självreglering, som TechCrunch menar är den väg som nu tar form, berörde han inte.

Invändningarna i källtexten

TechCrunch pekar samtidigt på att även bolag med de bästa avsikter skickar ut felaktiga produkter: CrowdStrike-haveriet 2024 stoppade tusentals flygningar, och Meta har betalat 18 miljarder dollar i en förlikning om sociala mediers skador på barn. Enligt samma artikel har AI redan orsakat skada, från en OpenAI-modell som ska ha hackat sig in hos Hugging Face till stämningar mot AI-bolaget efter att unga människor tagit livet av sig i anslutning till långa samtal med dess chatbot. TechCrunch skriver att Huang kan ha rätt i att befintlig produktansvarslagstiftning kan omfatta AI — men bara om tillräckligt många fall hinner prövas i domstol.

En cynisk läsning, skriver TechCrunch, är att en man vars bolag lever på AI-boomen knappast efterfrågar regler som bromsar försäljningen. Huang själv säger sig vara mer ambitiös än någonsin, och att himlen är taket — för Nvidia, för varje bransch och för varje land.

Microsofts vd Satya Nadella lade under måndagen tonvikten någon annanstans när han talade vid All-In Summit.

— Kina borde ta samma säkerhetsfrågor på lika stort allvar som USA, eller hur? Varför skulle det vara annorlunda där? Kina kommer ju också att få samma problem med hackning, säger Nadella.

Om Huang säger nej till all ny AI-reglering kan han enligt TechCrunch vara inflytelserik nog att få sin vilja igenom. Enligt tidningen visade han också denna vecka att han rent bokstavligt har president Trumps öra.

FBI spårade hacker via dold Windows-identifierare

Markus Andersson — Wed, 08 Jul 2026 06:03:55 +0000

En 19-årig misstänkt medlem i hackergruppen Scattered Spider ska ha använt VPN och utländska IP-adresser. Ändå kunde FBI knyta honom till ett dataintrång genom en unik Windows-identifierare i Microsofts ekosystem, enligt amerikanska domstolshandlingar. Fallet gäller Peter Stokes, en 19-årig amerikansk-estnisk medborgare som i juni åtalades i USA misstänkt för omfattande dataintrång kopplade till den kriminella hackergruppen Scattered Spider, även känd som Octo Tempest och UNC3944. Enligt det amerikanska justitiedepartementet greps Stokes i Finland i april och utlämnades senare till USA. Han anklagas för att ha deltagit i över 100 intrång mot företag och organisationer, däribland ett angrepp mot ett större lyxvaruföretag i maj 2025. Det som nu väckt uppmärksamhet i teknik- och integritetskretsar är inte bara åtalet, utan hur utredarna säger sig ha kopplat den misstänkte till aktiviteten bakom ett av intrången.

VPN räckte inte

I den federala brottsanmälan beskriver FBI hur ett konto hos tunneltjänsten Ngrok skapades från en VPN-proxyadress. Kontot ska sedan ha använts för att ge angriparna uthållig obehörig åtkomst till företagets nätverk. Men enligt domstolshandlingarna hade Microsoft samtidigt uppgifter som visade att samma Windows-enhet, identifierad genom en så kallad Global Device Identifier, eller GDID, hade besökt Ngroks registreringssida vid exakt samma tidpunkt som kontot skapades. FBI skriver att Microsofts register visade att Ngrok-kontot hade satts upp via enheten med identifieraren g:6755467234350028. En Microsoftrepresentant beskrivs i handlingarna som att GDID är en beständig enhetsidentifierare i Windows-ekosystemet, avsedd att unikt identifiera en installation av Windows på en fysisk eller virtuell enhet. Identifieraren ska enligt handlingarna bestå över vanliga Windowsuppdateringar, men bytas vid en ominstallation av operativsystemet.

Kopplades till sociala konton och resor

Myndigheterna nöjde sig inte med att bara hitta samma enhet vid Ngrok-registreringen. I anmälan redovisas också hur enheten med samma GDID vid olika tidpunkter delade IP-adresser med konton som FBI kopplar till Stokes, däribland Snapchat-, Facebook- och Applekonton. Exempelvis uppges enheten ha använt en IP-adress i Tallinn i Estland som även användes för åtkomst till Stokes Facebook- och Snapchatkonton samma dag. Liknande överlappningar redovisas från New York och Thailand. I flera fall jämförs IP-uppgifterna med reseuppgifter och bilder från sociala medier. FBI:s slutsats är att användaren av Windows-enheten med GDID är samma person som användaren av de konton som tillskrivs Stokes. Stokes är inte dömd. Uppgifterna i handlingarna är åklagarens och FBI:s påståenden i ett pågående brottmål.

Microsoft gjorde tidigare hänvisning

Även Microsofts roll framgår på flera ställen i domstolshandlingarna. FBI uppger att Microsoft redan i oktober 2024 gjorde en brottsanmälan eller hänvisning där bolagets analytiker pekade ut personen bakom en hackerpersona som sannolikt Peter Stokes i Tallinn. I en fotnot förklaras att Microsofts säkerhetsforskare i sitt arbete har tillgång till data som maskin-id:n, IP-adresser och skadeprogramsprover kopplade till avancerade hackergrupper. Syftet beskrivs som att identifiera hackergrupper och de datorer som används i angrepp. Det är just denna typ av datakoppling som gör fallet större än den enskilda brottsutredningen. Om uppgifterna i anmälan stämmer visar det att en Windows-installation kan fungera som en uthållig teknisk markör även när IP-adresser byts, VPN används och aktiviteter sker i flera länder.

A 19-year-old hacker used VPNs, tunneling tools, and rotated IPs across 3 countries. The FBI still caught him. Here's the Windows feature that made it possible and why it should concern everyone.
— Tech Falcon (@T3chFalcon) July 6, 2026

Integritetsfrågor kvarstår

På X har flera teknikprofiler lyft fallet som ett exempel på hur operativsystemens telemetri och enhetsidentifierare kan få långtgående konsekvenser för användarnas anonymitet. En tråd från kontot Tech Falcon har fått stor spridning och pekar på att även en användare som byter IP-adresser kan spåras om samma maskin fortsätter att lämna en igenkännbar identifierare. Samtidigt rör det sig om ett allvarligt brottmål där den misstänkte anklagas för intrång, utpressning och datastöld. Integritetsfrågan handlar därför inte om huruvida brottsbekämpning ska kunna utreda grov cyberbrottslighet, utan om hur mycket vardagsdata stora teknikplattformar samlar in, hur länge den sparas och under vilka villkor den lämnas vidare till myndigheter. Det finns ingen vanlig användarinställning i Windows som tydligt förklarar eller låter användaren hantera just GDID på det sätt som cookies eller reklamidentifierare ofta presenteras. Domstolshandlingarna visar inte heller någon bred offentlig policy för när sådana identifierare lämnas ut. Fallet blir därmed ännu en påminnelse om att anonymitet på nätet inte bara avgörs av IP-adressen. Operativsystem, konton, webbläsare, molntjänster och diagnostikdata kan tillsammans skapa en betydligt mer detaljerad bild av en användares digitala liv än vad många inser.

Japan varnar för att bli ”AI-koloni”

Markus Andersson — Mon, 08 Jun 2026 11:41:05 +0000

Japans digitaliseringsminister säger att landet riskerar att bli en "AI-koloni" om den inhemska AI-utvecklingen inte påskyndas. Samtidigt väcker regeringens linje kritik rörande den personliga integriteten och användningen av känsliga personuppgifter. Digitaliseringsminister Hisashi Matsumoto uttalade sig i samband med att han försvarade regeringens förslag om att ändra Japans personuppgiftslagstiftning. Förslaget ska göra det lättare för AI-utvecklare att använda data för att träna modeller. Det gäller även känsliga personuppgifter, som medicinska journaler och brottsregister, och skulle i vissa fall tillåta användning utan individens samtycke, rapporterar Reuters. — Jag hoppas att många japaner förstår att vi måste driva på AI-utvecklingen, annars kommer vi att bli en "AI-koloni", säger Matsumoto. Kritik mot känsliga data Lagförslaget har redan gått igenom underhuset i Japans parlament och behandlas nu i överhuset. Enligt Matsumoto är syftet att Japan inte ska tappa mark när AI-utvecklingen går snabbt och domineras av större tekniknationer. — Poängen med den här förändringen är att AI-utvecklingen går så snabbt att Japan inte har råd att hamna efter, säger han. Oppositionspartier har samtidigt varnat för risker med dataläckor och försvagat integritetsskydd. Kritikerna pekar särskilt på att förslaget rör känsliga uppgifter som normalt kräver ett starkt skydd och tydliga begränsningar. [caption id="attachment_55663" align="alignnone" width="640"] Foto: Max Pixel[/caption] Satsar på tekniskt oberoende Japan försöker parallellt stärka sin egen AI-sektor genom statliga stöd, offentlig upphandling och satsningar på inhemsk datorkapacitet. Regeringen har även sökt fördjupade tekniksamarbeten med amerikanska bolag som Microsoft och OpenAI. Samtidigt lyfts japanska aktörer som Softbank och Sakura Internet fram i satsningar på AI-infrastruktur, inhemska modeller och halvledarteknik. Målet är att minska beroendet av utländska teknikplattformar i en global AI-kapplöpning som i hög grad präglas av USA och Kina. Debatten återspeglar en bredare oro i flera delar av världen över tekniskt beroende. Även EU har presenterat satsningar för att stärka europeisk kontroll över exempelvis molntjänster, artificiell intelligens och halvledare.

Nvidia vill flytta AI-agenterna in i vanliga datorer

Markus Andersson — Tue, 02 Jun 2026 16:10:12 +0000

Nvidia tar ett nytt steg in på PC-marknaden. Under Computex i Taipei presenterade bolagets vd Jensen Huang en ny kretsfamilj för bärbara datorer och kompakta PC-system – med målet att låta AI-agenter arbeta direkt på användarens egen dator.

Lanseringen av RTX Spark för Nvidia närmare den marknad som länge dominerats av Intel, AMD, Apple och Qualcomm. Kretsen har utvecklats i samarbete med taiwanesiska MediaTek och är tänkt att driva en ny generation Windows-datorer för lokal körning av artificiell intelligens, rapporterar Reuters.

För svenska PC-köpare är den konkreta nyheten att tekniken inte bara riktas mot datacenter eller utvecklingsmaskiner. Enligt SweClockers ska RTX Spark användas i bärbara datorer och små stationära system från bland andra Asus, Dell, HP, Lenovo, MSI och Microsoft Surface.

Kärnan är RTX Spark Superchip, som kombinerar en Blackwell-baserad RTX-grafikdel med en 20-kärnig Grace-processor. Nvidia uppger att kretsen har upp till 6 144 CUDA-kärnor, femte generationens Tensor-kärnor, upp till 128 gigabyte delat minne och upp till en petaflops AI-prestanda.

[caption id="attachment_232159" align="alignnone" width="640"] Nvidias RTX Spark-plattform är avsedd för tunna bärbara datorer och kompakta stationära system. Bild: Nvidia.[/caption]

AI-agenterna flyttar närmare användaren

Tanken är att datorn inte längre bara ska vänta på kommandon via traditionella program. Med lokala AI-agenter ska den i stället kunna läsa filer, söka information, hantera arbetsflöden och köra mer avancerade modeller på den egna maskinen.

Nvidia och Microsoft arbetar samtidigt med nya säkerhetsfunktioner i Windows och Nvidias OpenShell-miljö. Enligt Nvidia ska användaren kunna styra vad AI-agenten får göra lokalt, vad som stannar på datorn och vad som eventuellt skickas vidare till molnet.

Utvecklingen avspeglar en större förändring inom AI-branschen. De senaste årens AI-användning har till stor del vilat på molntjänster, men prestanda, integritet och kostnader driver nu på utvecklingen mot lokala beräkningar i datorer och andra enheter.

Analytikern Neil Shah vid Counterpoint Research säger till Reuters att RTX Spark kan förvandla persondatorn från ett programfokuserat arbetsredskap till en maskin optimerad för AI-agenter. Qualcommchefen Cristiano Amon har samtidigt beskrivit 2026 som året då AI-agenter på allvar börjar förändra datorernas arkitektur.

Premiumdatorer i första vågen

De första bärbara modellerna beskrivs som premiumdatorer i 14- till 16-tumsformat. Nvidia lyfter fram egenskaper som aluminiumchassi, tandem-OLED-paneler med G-Sync och en tjocklek på cirka 14 millimeter. Datorerna väger från 1,36 kilo.

Bolaget uppger också att batteriet ska räcka en hel dag, men ger inga exakta siffror. SweClockers påpekar att tillverkarens siffror ännu inte har verifierats i oberoende tester av färdiga produkter – särskilt om de mest krävande AI-funktionerna används.

Bland de modeller som nämns finns Dell XPS 16 Creator Edition, kommande HP OmniBook-modeller och Microsoft Surface Laptop Ultra. Några priser har ännu inte presenterats, men specifikationerna pekar mot den övre delen av PC-marknaden.

Enligt AP väntas nya Windows-datorer med RTX Spark senare under året. Acer och Gigabyte ska följa efter i ett senare skede.

Video: Nvidia om RTX Spark

https://www.youtube.com/watch?v=H4nJo-oqAro

Utmanar etablerade halvledarjättar

Satsningen innebär att Nvidia rör sig från grafikkretsar och datacenterchip mot en mer central roll i persondatorns hårdvara. Det sätter ytterligare press på etablerade PC-aktörer som Intel, AMD, Qualcomm och Apple. Enligt Reuters föll deras aktiekurser i förhandeln på Wall Street efter beskedet.

Bolaget presenterade också sin Vera-processor, som är utformad för AI-agenter och andra krävande beräkningsuppgifter. Huang beskriver Vera som en viktig tillväxtmotor och uppgav att den öppnar en marknad värd omkring 200 miljarder dollar. Enligt Reuters finns OpenAI, Anthropic och SpaceX bland de tidiga användarna.

Nvidia har redan en dominerande ställning inom de datacenter som driver generativ AI. Med RTX Spark försöker bolaget nu ta kontroll även över nästa steg: de datorer där användarna möter AI-systemen i vardagen.

Se hela presentationen från Taipei här

https://www.youtube.com/watch?v=wSp6AiNIrsY

Musk förlorar mot OpenAI – men lovar att överklaga

Markus Andersson — Tue, 19 May 2026 19:37:42 +0000

En federal domstol i Kalifornien har avvisat Elon Musks uppmärksammade stämning mot Sam Altman, Greg Brockman och OpenAI. Juryn fann att Musk väntat för länge med att driva sina krav – men techmiljardären hävdar att sakfrågan fortfarande är olöst och lovar att överklaga. Beslutet är en viktig delseger för OpenAI i ljuset av bolagets pågående omvandling från ideellt AI-projekt till kommersiell maktfaktor. Samtidigt flyttar konflikten vidare till nästa rättsliga nivå, om Musk gör verklighet av sitt besked om överklagande. RT rapporterar, med hänvisning till flera medier, att juryn på måndagen slog fast att Musk väntat för länge med att väcka talan. Juryn hade en rådgivande roll, men domaren Yvonne Gonzalez Rogers fastställde därefter utslaget som domstolens beslut och avvisade kraven. Musk anklagade Altman, OpenAI-medgrundaren Greg Brockman och andra ledande personer för att olagligt ha berikat sig själva genom att frångå bolagets ursprungliga ideella syfte. Enligt stämningen hade Musk investerat 38 miljoner dollar i projektet och krävde skadestånd på 150 miljarder dollar samt att OpenAI:s nuvarande ledning skulle avsättas.

Striden om OpenAI:s ursprung

OpenAI grundades 2015 med löftet att utveckla avancerad artificiell intelligens till nytta för hela mänskligheten. Den ideella profilen var central när projektet lanserades – inte minst eftersom bolaget framställdes som en motvikt till den maktkoncentration som de stora Silicon Valley-aktörerna representerade. Sedan dess har OpenAI byggt nära finansiella och tekniska band till Microsoft och blivit en av AI-industrins mest inflytelserika aktörer. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur rättegången blottlade maktspelet bakom bolagets förvandling från ideell organisation till kommersiell AI-jätte. Företrädare för OpenAI har invänt att Musk själv tidigt ville ha en annan struktur för bolaget. Enligt Reuters, som citeras av RT, hävdade OpenAI:s ombud att Musk i praktiken ville kontrollera bolaget och att han redan 2017 fick besked om att OpenAI behövde finansiering som krävde en vinstdrivande modell. Altman uppges under rättegången ha vittnat om att Musk vid ett tillfälle krävde 90 procents ägarandel i OpenAI och föreslog att bolaget skulle slås samman med Tesla. OpenAI:s styrelseordförande Bret Taylor hänvisade även till ett formellt uppköpserbjudande från ett konsortium lett av Musks AI-bolag xAI i februari 2025.

Regarding the OpenAI case, the judge & jury never actually ruled on the merits of the case, just on a calendar technicality.
There is no question to anyone following the case in detail that Altman & Brockman did in fact enrich themselves by stealing a charity. The only question… — Elon Musk (@elonmusk) May 18, 2026

”Bara en juridisk formalitet”

Efter utslaget gick Musk till förnyat angrepp mot OpenAI-ledningen. I ett inlägg på X skrev han att domaren och juryn enligt hans mening aldrig prövade sakfrågan, utan endast om talan väckts inom föreskriven tid. "Ingen som har följt fallet i detalj kan tvivla på att Altman och Brockman faktiskt berikade sig själva genom att plundra en ideell organisation. Den enda frågan är NÄR de gjorde det", skrev Musk. Han uppgav också att han kommer att överklaga till den federala appellationsdomstolen Ninth Circuit och beskrev utslaget som ett farligt prejudikat för att "plundra välgörenhetsorganisationer". OpenAI har därmed undanröjt ett juridiskt hinder i ett kritiskt skede, men den större konflikten om bolagets ursprungliga löften är knappast avslutad. Frågan är nu om Musk lyckas flytta striden från att handla om preskription till kärnan i sin anklagelse: vem som egentligen har kontrollen över det projekt som en gång presenterades som en motvikt till maktkoncentration inom AI-sektorn.

Misstänkt bakdörr i Bitlocker – USB-angrepp kan öppna krypterade datorer

Markus Andersson — Wed, 13 May 2026 20:12:52 +0000

En ny publik zero day-sårbarhet i Microsofts diskkryptering Bitlocker uppges kunna öppna krypterade Windows-datorer med hjälp av ett USB-minne. Det mest känsliga är dock forskarens misstanke om att fyndet kan peka mot en bakdörr i Windows återställningsmiljö – en uppgift som ännu inte är bevisad, men som sätter nytt tryck på Microsoft att förklara hur funktionen hamnat där. Säkerhetsforskaren bakom namnen Chaotic Eclipse och Nightmare-Eclipse har publicerat proof of concept-material för två ännu opatchade Windows-sårbarheter. Den mest uppmärksammade är YellowKey, som enligt forskaren kan kringgå Bitlocker-skyddet på Windows 11 samt Windows Server 2022 och 2025. Tom’s Hardware rapporterar att angreppet demonstrerar hur en Bitlocker-skyddad enhet kan öppnas med hjälp av särskilt förberedda filer på ett USB-minne. Även BleepingComputer uppger att forskaren har publicerat tekniskt material på GitHub och att metoden ska kunna ge ett skal med obegränsad åtkomst till den krypterade volymen. Sårbarheten kräver fysisk åtkomst till datorn. Den praktiska betydelsen kan ändå vara stor, eftersom Bitlocker ofta fungerar som sista skyddslinje när en företagsdator, myndighetsdator eller privat laptop blir stulen. Om Microsoft inte kan ge en övertygande teknisk förklaring riskerar YellowKey därför att bli mer än ännu en säkerhetsmiss: en ny fråga om huruvida användare verkligen kan lita på bolagets krypteringsskydd.

Forskaren talar om bakdörr

I sitt GitHub-inlägg beskriver Nightmare-Eclipse fyndet som ett av de mest anmärkningsvärda han har gjort. Komponenten som utlöser felet ska enligt forskaren finnas i Windows Recovery Environment, WinRE, samtidigt som en komponent med samma namn i den vanliga Windows-installationen saknar de funktioner som möjliggör kringgåendet. Forskaren skriver att sårbarheten ”nästan känns som en bakdörr”, men påståendet är inte verifierat. The Register citerar experter som menar att uppgiften om en avsiktlig bakdörr inte går att belägga utifrån det material som hittills är offentligt. Misstanken är ändå nyhetsmässigt central, eftersom den inte bara handlar om en teknisk bugg utan om förtroendet för Microsofts inbyggda kryptering. Däremot har flera säkerhetsprofiler uppgett att själva YellowKey-demonstrationen fungerar. BleepingComputer hänvisar bland annat till oberoende bekräftelser från säkerhetsforskare, samtidigt som olika bedömningar görs om exakt vilka varianter av metoden som går att återskapa.

Hot mot stulna datorer

Bitlocker används för att kryptera hela diskar och skydda data även om hårdvaran hamnar i fel händer. Därför blir ett fysiskt angrepp inte nödvändigtvis mindre allvarligt. För organisationer kan konsekvensen bli att en förlorad dator inte längre betraktas som enbart förlorad utrustning, utan som ett möjligt dataintrång. Rik Ferguson, säkerhetschef på Forescout, säger till The Register att om forskarens uppgifter stämmer ”upphör en stulen laptop att vara ett hårdvaruproblem och blir en incident som kan behöva anmälas som dataintrång”. Säkerhetsexperter har initialt pekat på Bitlocker-PIN och lösenordsskydd i BIOS eller UEFI som möjliga skyddsåtgärder. Forskarens egna senare uppgifter går längre och hävdar att problemet även kan utnyttjas i miljöer med TPM och PIN, men att en sådan variant inte har publicerats. Den delen är därför svårare att bedöma externt. Microsoft har ännu inte släppt någon officiell patch för YellowKey, trots att Bitlocker marknadsförs som ett centralt skydd mot datastöld vid förlorade eller stulna enheter. Fram till dess är rådet till organisationer att begränsa fysisk åtkomst, se över start- och återställningsinställningar, använda starka firmwarelösenord och följa Microsofts kommande säkerhetsuppdateringar noggrant.

Fler läckta Windows-hål

YellowKey publicerades samtidigt som GreenPlasma, en annan Windows-sårbarhet som enligt forskaren kan användas för privilegiehöjning. SecurityOnline skriver att GreenPlasma riktar sig mot Windows CTFMON-tjänst och kan ge angripare möjligheter att påverka objekt som normalt inte ska vara åtkomliga för vanliga användare. De nya publiceringarna följer på tidigare läckta Windows-hål från samma källa, bland annat BlueHammer och RedSun. Enligt BleepingComputer ska tidigare material från forskaren snabbt ha börjat utnyttjas efter offentliggörandet. Fallet illustrerar samtidigt en växande konflikt i sårbarhetsvärlden: när forskare anser att leverantörer inte agerar tillräckligt snabbt kan tekniska detaljer hamna offentligt innan en patch finns tillgänglig. Då förvandlas en skyddsmekanism som användarna litat på till en kapplöpning mellan angripare, administratörer och Microsofts säkerhetsteam.

Rättegången mot OpenAI sätter AI-jättens maktspel i centrum

Markus Andersson — Tue, 28 Apr 2026 13:35:41 +0000

OpenAI grundades som ett ideellt projekt för att utveckla artificiell intelligens till mänsklighetens bästa. I dag är bolaget en av världens högst värderade teknikaktörer – och står inför rätta i Kalifornien efter Elon Musks anklagelser om att Sam Altman, Greg Brockman och Microsoft förvandlat det ursprungliga löftet till ett kommersiellt maktprojekt.

På tisdagen inleddes öppningsanförandena i den federala domstolen i Oakland. Huvudförhandlingen väntas pågå i två till fyra veckor och kretsar kring två frågor som går långt utöver den personliga konflikten mellan Musk och Altman: vad lovade OpenAI när bolaget grundades, och vem kontrollerar i dag den teknik som bolaget en gång sade skulle skyddas från koncentrerad makt?

Musk stämmer Altman, Brockman och Microsoft för brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning. Han vill att OpenAI:s ledning ska hållas ansvarig för bolagets omvandling och har krävt att upp till 134 miljarder dollar i påstått orättmätiga vinster ska föras tillbaka till OpenAI:s ideella del.

Ett ideellt löfte blev en global maktfaktor

OpenAI bildades 2015 med ett uttalat syfte: artificiell generell intelligens skulle utvecklas öppet och säkert, till nytta för hela mänskligheten. Den offentliga bilden var att organisationen skulle fungera som ett motmedel mot just den typ av teknisk maktkoncentration som Silicon Valleys största bolag redan representerade.

I dag ser bilden annorlunda ut. OpenAI har nära band till Microsoft, värderas till omkring 852 miljarder dollar och förbereder enligt flera uppgifter en börsintroduktion. Därmed har bolaget gått från ideell motvikt till en av de centrala maktspelarna i den globala AI-industrin.

Det är denna förvandling som Musk nu vill få prövad. Enligt honom lockades han att finansiera OpenAI under löften om öppenhet, säkerhet och ett ideellt uppdrag. Stämningsansökan beskriver hur Altman och Brockman ska ha manipulerat honom till att medgrunda ett projekt som senare utvecklades till en kommersiell struktur med mycket stora privata intressen.

OpenAI invänder att Musk själv tidigt ifrågasatte den ideella modellen. I ett mejl från november 2015, som bolaget publicerade i december 2024, skrev Musk att strukturen inte verkade optimal och att ett vanligt aktiebolag med en parallell ideell organisation sannolikt vore bättre.

I ett uppmärksammat inlägg på X den 27 april anklagade Musk Altman och Brockman för att ha ”stulit en välgörenhetsorganisation”. Han hävdade också att den grundläggande frågan är om amerikansk rätt ska tillåta att en ideell organisation ”plundras”, vilket enligt Musk skulle undergräva allt välgörande givande i USA.

Scam Altman and Greg Stockman stole a charity. Full stop.

Greg got tens of billions of stock for himself and Scam got dozens of OpenAI side deals with a piece of the action for himself, Y Combinator style. After this lawsuit, Scam will also be awarded tens of billions in stock directly.

The fundamental question is simply this:

Do you want to set legal precedent in the United States that it is ok to loot a charity? If so, you undermine all charitable giving in the United States forever.
— Elon Musk (@elonmusk) April 27, 2026

Den personliga konflikten kan inte räknas bort

Rättegången handlar om juridik och bolagsstruktur, men personkonflikten mellan Musk och Altman är omöjlig att skilja från sakfrågan. Musk var medgrundare och tidig finansiär. Altman blev den ledare som förde OpenAI från forskningsprojekt till världsledande AI-bolag. När Musk lämnade organisationen 2018 tog OpenAI den väg som han i dag beskriver som ett svek.

OpenAI hävdar att Musk ville ha majoritetsägande, vd-roll och kontroll över bolagets teknik. När styrelsen vägrade, menar bolaget, lämnade han projektet. Enligt OpenAI skulle en sådan kontroll ha stridit mot uppdraget.

Musks sida menar i stället att OpenAI:s senare utveckling bekräftar hans kärninvändning: ett bolag som byggde sitt förtroende på ett ideellt löfte har i praktiken blivit en kommersiell jätte med Microsoft som central intressent.

Juryurvalet visade också hur laddad personfrågan är. Domare Yvonne Gonzalez Rogers varnade Musks advokat för att många i jurypoolen hade starka åsikter om hans klient. Enligt Local News Matters konstaterade hon att det finns många människor som inte tycker om Musk.

Flera tillfrågade jurymedlemmar uttryckte också negativ syn på Musk. Sam Altman väckte däremot inte samma starka reaktioner. Det kan ge OpenAI ett kommunikativt övertag, men det förändrar inte att bolaget har egna frågor att besvara om sin omvandling, sina investerare och sin kontroll över utvecklingen.

OpenAI försvarar sig med Musks egna ord

OpenAI:s försvar bygger på att Musk inte var någon renodlad försvarare av den ideella modellen. Bolaget pekar på mejl och interna diskussioner där Musk själv föreslog kommersiella lösningar och senare ska ha krävt långtgående kontroll.

I sitt offentliga svar skriver OpenAI att Musk inte kan ”stämma sig fram till artificiell generell intelligens” och att han borde konkurrera på marknaden i stället för i domstol. Formuleringen är slagkraftig, men den svarar bara delvis på den principiella frågan. Även om Musk hade egna maktambitioner kvarstår frågan om OpenAI:s nuvarande struktur går att förena med det löfte som bolaget byggde sin legitimitet på.

Fredagen den 24 april avvisade domare Gonzalez Rogers Musks bedrägeriyrkanden, på Musks egen begäran. Målet fortsätter dock på grunderna brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning.

Microsoft är medsvarande i målet och anklagas för att ha medverkat till OpenAI:s kursförändring. Efter omstruktureringen har Microsofts andel av OpenAI uppskattats till omkring 135 miljarder dollar, vilket gör bolagets roll svår att beskriva som perifer.

Frågan om AI-makten

Rättegången i Oakland blir därmed mer än en uppgörelse mellan två profiler i Silicon Valley. Den sätter ljus på en större konflikt om artificiell intelligens: om tekniken utvecklas i mänsklighetens intresse, eller om den steg för steg absorberas av samma kapital- och bolagsstrukturer som redan dominerar den digitala infrastrukturen.

OpenAI har goda skäl att försvara sig mot Musks påståenden. Hans egna mejl visar att han själv inte var främmande för kommersiella lösningar, och hans bolag xAI konkurrerar i dag direkt med OpenAI. Men bolagets ansvar blir inte mindre av att kritikern också har egna intressen.

Tvärtom är det just därför rättegången är viktig. När världens mest inflytelserika AI-bolag växer fram ur ett ideellt löfte men slutar som ett kommersiellt maktcentrum krävs bättre svar än att allt bara handlar om Elon Musks personliga motiv.

Frankrike ersätter Windows med Linux i hela statsförvaltningen

Markus Andersson — Thu, 16 Apr 2026 06:29:37 +0000

Frankrike inleder en omfattande övergång från Microsoft Windows till Linux i statliga system. Beslutet berör miljontals myndighetsdatorer och ses som ett av de största teknikskiftena i europeisk förvaltningshistoria. Den franska digitaliseringsmyndigheten DINUM (Direction Interministérielle du Numérique) driver omställningen som en del av en bredare strategi för digital suveränitet. Målet är att minska Frankrikes beroende av amerikanska teknikjättar och säkra landets infrastruktur. Minister David Amiel, som driver frågan, förklarar att syftet är att "återta kontrollen över vår digitala framtid". Han underströk att Frankrike inte kan acceptera att tappa kontrollen över sina datasystem.

Digital suveränitet – en säkerhetsfråga

Beslutet speglar en växande oro inom EU. Europeiska ledare ser digital infrastruktur som en nationell säkerhetsfråga, inte bara en teknisk fråga. I januari antog Europaparlamentet en rapport som uppmanar kommissionen att identifiera områden där beroendet av utländska leverantörer kan brytas. Geopolitiska spänningar har påskyndat processen. Amerikanska sanktioner har visat hur tillgång till tjänster kan begränsas – vissa sanktionerade individer har förlorat tillgång till både banker och amerikanska teknikplattformar. Den risken har skärpt kraven på suveräna system som regeringar kan kontrollera fullt ut. Öppen källkod erbjuder den flexibilitet och insyn som myndigheter söker. Linux är fritt, anpassningsbart och kan modifieras efter specifika verksamhetsbehov.

Tidigare steg mot oberoende

Frankrike har redan påbörjat övergången från amerikansk programvara. Regeringen har nyligen slutat använda Microsoft Teams för internt bruk och ersatt det med det nationella verktyget Visio, byggt på den öppna källkodsplattformen Jitsi. Ungefär 80 000 anställda inom sjukförsäkringssektorn har redan flyttats till lokala alternativ som ersätter tjänster som Teams, Zoom och Dropbox. Det nya paketet av statliga samarbetstjänster inkluderar Tchap, Visio och FranceTransfert. Frankrike planerar dessutom att flytta känsliga hälsodata till en nationell plattform innan årets slut.

Genomförande och tidplan

Förändringen börjar inom DINUM, som står i centrum för Frankrikes digitalisering. Myndigheten har bekräftat planerna på en "utfasning av Windows till förmån för Linux-baserade datorer". Andra statliga organ kommer att stödja övergången, bland annat Generaldirektoratet för företag, den nationella cybersäkerhetsmyndigheten ANSSI och upphandlingsmyndigheterna. Tillsammans ska de fastställa kraven för övergången. Övergången till Linux är ett av tre tidiga steg i den bredare planen. Den fullständiga planen, som ska formas senare i år, kommer att omfatta behov inom programvara, infrastruktur, datorer, samarbetsverktyg, cybersäkerhet, artificiell intelligens och nätverksutrustning. Alla franska ministerier förväntas lämna in sina migreringsplaner senast hösten 2026.

Bredare europeisk trend

Frankrikes beslut är inte isolerat. Både Tyskland och Indien har gjort liknande skiften, och andelen Windows-datorer vid amerikanska myndigheter har sjunkit till 40 procent. Förespråkare av öppen källkod hyllar Frankrikes beslut som en seger för digital suveränitet. Kritiker påpekar dock att migrationen innebär stora utmaningar, bland annat utbildningskostnader och tekniska övergångsproblem. Som Windowsforum sammanfattar: "Linux inom myndigheter innebär färre inlåsningseffekter – men också nya migreringsproblem som ersätter de gamla". Microsoft har inte kommenterat beslutet.

Tyskland bryter med Microsofts Office – kräver öppen standard

Markus Andersson — Fri, 20 Mar 2026 10:31:24 +0000

Den tyska förbundsregeringen kräver att Open Document Format (ODF) blir enda godkända dokumentstandarden i hela den offentliga förvaltningen – ett beslut som i praktiken innebär slutet för Microsofts formatdominans i den tyska staten. Beslutet är en del av det bredare initiativet Deutschland-Stack, som lanseras av det federala digitaliseringsministeriet (BMDS). Strategin bygger på principen "Made in EU first" och syftar till att skapa en nationell digital infrastruktur baserad på öppna gränssnitt, lokal datalagring och öppen källkod. Utöver dokumentformat inkluderar Deutschland-Stack digitala identitetslösningar, e-betalningar och AI-baserade planeringssystem. I maj 2026 planerar regeringen att öppna källkoden för skattedeklarationsplattformen ELSTER, som hittills varit sluten. Schleswig-Holstein har under flera år föregått med gott exempel och drivit på för en övergång till öppen programvara. Nu följer resten av landet efter.

"Inte en rekommendation – det är ett mandat"

Florian Effenberger, verkställande direktör för The Document Foundation som förvaltar LibreOffice, kommenterar beslutet: — Det här är inte en rekommendation eller ett önskemål – det är ett krav. Tysklands beslut att förankra ODF som en central del i sin nationella digitala infrastruktur bekräftar vad vi argumenterat för under lång tid: öppna, leverantörsneutrala dokumentformat är inte en nischfråga för teknikspecialister och förespråkare av fri programvara. De är grundläggande infrastruktur för demokratiska, samverkande och suveräna offentliga förvaltningar, säger Effenberger. Han betonar också kopplingen till bredare europeiska ambitioner: — Deutschland-Stack kräver också minskade inlåsningseffekter och en europeisk molninfrastruktur byggd på öppna standarder. ODF-mandatet är denna princips uttryck på dokumentnivå – man kan inte hävda digital suveränitet om man tillåter att dokument låses in i stängda format kontrollerade av en enda leverantör, tillägger han.

Del av ett europeiskt mönster

Tyskland är inte ensamt. Italien tillåter enligt sin lag om digital förvaltning numera bara ODF – OOXML uppfyller inte lagens krav. NATO har gjort ODF obligatoriskt för alla medlemsländer. EU-kommissionen stödjer aktivt formatet och ODF-mandatet harmoniserar med EU:s European Interoperability Framework (EIF) och Cyber Resilience Act (CRA). Sammantaget pekar riktningen tydligt: öppna standarder håller på att bli normen för europeisk offentlig förvaltning, och Microsofts långa dominans utmanas allt mer konkret av politiska beslut.

Infrastruktur på plats 2028

Enligt den tyska tidsplanen ska hela Deutschland-Stack-infrastrukturen vara på plats senast 2028. Det är den tidsgräns som alla federala myndigheter, delstater och kommuner måste förhålla sig till för att ställa om sina dokumenthanteringssystem till ODF och PDF/UA. Beslutet välkomnas av rörelsen för öppen källkod som ett av de viktigaste genombrotten för öppna dokumentstandarder i Europa hittills.

Trump tvingar techbolagen att bygga egna kraftverk för AI

Emil Fjellstedt — Thu, 26 Feb 2026 12:00:28 +0000

I sitt tal till nationen meddelade president Trump att stora techbolag måste stå för sin egen elförsörjning vid nya AI-datacenter. Amazon, Google, Meta, Microsoft och flera andra bjuds nu till Vita huset för att underteckna ett "ratepayer protection pledge". I Sverige – där Microsoft bygger jättedatacenter – ställs inga motsvarande krav. — Vi säger till de stora techbolagen att de har skyldighet att stå för sina egna energibehov. De kan bygga egna kraftverk som en del av sina anläggningar så att inga priser går upp, sade Trump under sitt State of the Union-tal den 24 februari. Den 4 mars ska representanter för Amazon, Google, Meta, Microsoft, xAI, Oracle och OpenAI samlas i Vita huset för att skriva under ett löfte om att "bygga, tillföra eller köpa sin egen elförsörjning för nya AI-datacenter", bekräftade Vita huset för CNBC.

Politiskt tryck bakom beslutet

Bakgrunden är ett snabbt växande folkligt missnöje med stigande elpriser. I delstaterna Virginia och New Jersey – båda stora datacenter-nav – vann demokratiska guvernörer i jordskredssegrar i november 2025, med höga elpriser som central valfråga. Amerikanska hushåll betalar i genomsnitt 17,2 cent per kilowattimme, en ökning med åtta procent under 2025. Elbolagen begärde sammanlagt 31 miljarder dollar i prishöjningar under året — mer än dubbelt så mycket som 2024. Federala prognoser visar att datacenter kan tredubbla sin elförbrukning fram till 2028. Energiminister Chris Wright varnade techbolagen: "Vi vill se datacenter utvecklas, men för att samhällen ska välkomna dem krävs investeringar i elnätet — och att kostnaderna inte vältras över på hushållen." Microsofts president Brad Smith välkomnade initiativet och kallade löftet "ett viktigt steg". Anthropic gick längre och lovade att täcka 100 procent av eventuella prisökningar som konsumenter drabbas av till följd av datacenter.

Sverige: Inga krav — trots jättesatsningar

I Sverige sker en kraftig utbyggnad av Microsofts hyperscale-datacenter i Gävle och Sandviken. Satsningen drivs med förnybar energi från Vattenfall men konkurrerar om samma elnät som hushåll och industri. Den svenska datacentermarknaden värderas till drygt två miljarder kronor och väntas växa stadigt. Datacentrens elförbrukning beräknas ha ökat från 2,8–3,2 terawattimmar 2022 till 4,0–4,4 terawattimmar 2025. Industrins totala elbehov väntas öka med 25 procent fram till 2028. Medan Trump tvingar världens mäktigaste techbolag att ta ansvar för sin energiförbrukning förblir frågan i Sverige i princip oadresserad. Från och med maj 2026 måste svenska datacenter för första gången rapportera sin energiprestanda under ett EU-ramverk — men det är en redovisningsskyldighet, inte ett krav på självförsörjning.