Mellanöstern – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 30 Sep 2026 09:27:46 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Mellanöstern – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 USA uppges vänta med nya anfall mot Iran till efter mellanårsvalet https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-uppges-vanta-med-nya-anfall-mot-iran-till-efter-mellanarsvalet/ Wed, 30 Sep 2026 09:27:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241986 Qatars medling mellan USA och Iran ska enligt Axios ha kört fast. Sajten uppger att amerikanska tjänstemän tror att Donald Trump kan beordra en återgång till större strider mot Iran efter mellanårsvalen. Axios hävdar, med hänvisning till tre källor med insyn i samtalen, att ingen sida är beredd att ge efter. Sajten skriver att veckans qatariska försök till ett diplomatiskt genombrott har gett lite resultat. Dödläget stärker enligt uppgifterna uppfattningen på båda sidor att en ny militär konflikt blir allt mer sannolik. Qatar tänker fortsätta försöka, men ska enligt Axios bli alltmer frustrerat över både Washington och Teheran.

Beskedet som kom medan qatarierna var kvar

Qatars medlare Ali al-Thawadi träffade på måndagen Irans utrikesminister Abbas Araghchi och hans delegation i New York i flera timmar. En källa uppger att de diskuterade ett qatariskt kompromissförslag på två sidor. Förslaget skulle enligt två andra källor hantera både Irans krav på att USA häver sin marina blockad och USA:s krav på iranska eftergifter i kärnvapenfrågan. På kvällen mötte al-Thawadi Trumps sändebud Jared Kushner och andra amerikanska tjänstemän i Washington. Vicepresident JD Vance var med en kort stund. Vita huset avböjde att kommentera. Samma morgon hade tonen från Vita huset varit en helt annan. Amerikanska tjänstemän sade till flera medier, bland dem Axios, att samtalen var positiva och konstruktiva och att Iran visat flexibilitet i kärnvapenfrågorna. Trump var enligt dem beredd att ge sanktionslättnader och släppa frysta tillgångar i utbyte mot konkreta steg för att skala ned kärnprogrammet. Några timmar senare, medan de qatariska tjänstemännen fortfarande befann sig i Vita huset, skrev Trump på Truth Social att han inte hade erbjudit Iran någonting.

Båda sidor väntar ut varandra

En av källorna säger att måndagens samtal inte ledde till några betydande framsteg. Enligt källan är läget fastlåst: Iran kräver saker som USA inte kan acceptera, samtidigt som USA anser sig vinna och därför inte ser något behov av att kompromissa. Även Pakistan och Egypten, som också medlar i regionen, har enligt Axios uppmanat Iran att gå med på eftergifter om kärnprogrammet. Iranierna svarade enligt en annan källa att de kan överväga det först sedan USA återvänt till samförståndsavtalet från juni. Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade på tisdagen enligt iransk press att Iran har framfört sina villkor till USA men att Trump inte förmår fatta ett beslut. Presidenten sitter enligt Rezaei fast i ett träsk där han varken kan förhandla eller strida. Trump själv sade till reportrar samma dag att iranierna klarar sig mycket dåligt. Han visste inte om de var redo att ge upp ännu, men sade att de kommer att göra det. Enligt Trump handlar det om att stoppa ett kärnvapen som Iran inte ska få ha. Den 27 september rapporterade Axios att Trump avvisat ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet igen och återuppta kärnsamtalen, om USA hävde blockaden, tog bort sanktionerna mot oljeförsäljningen och återinförde vapenvilan. På frågan om han överväger att återuppta anfallen mot Iran svarade Trump att han alltid tänker på det.]]> Trump hotar Iran med förintelse från FN:s talarstol https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-hotar-iran-med-forintelse-fran-fns-talarstol/ Wed, 23 Sep 2026 09:45:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241319 USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen. Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt. Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal. — Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen. Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder". Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump. I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.

Tre versioner av samma möte

Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt. Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt. — Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump. Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare. Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.

Kriget som säljargument

Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen. Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar. Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor. Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.

Ukraina, västra halvklotet och Grönland

Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat. — Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han. Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet". USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron. Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.]]> Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa https://nyadagbladet.se/utrikes/saudiarabien-staller-in-oljelaster-till-europa/ Wed, 16 Sep 2026 09:03:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240659 Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster. Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa. Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.

Den sista vägen ut från oljefälten

Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud. Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.

Polen bytte leverantör – och får nu leta

Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen. Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.]]> Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-oman-saker-rutt-hormuzsundet/ Mon, 07 Sep 2026 11:19:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239600 TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen. Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran. Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran. Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består. På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden. De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang. Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.]]> Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon https://nyadagbladet.se/utrikes/elva-doda-israeliska-flyganfall-sodra-libanon/ Mon, 07 Sep 2026 08:44:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239545 BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA. NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades. Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA. Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.]]> Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-militar-doktrin-foregripande-angrepp/ Thu, 27 Aug 2026 08:09:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238634 Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts. Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en intervju med den iranska nyhetsbyrån Mehr. Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds. Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt. I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt. Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.

Uppgifterna saknar fullständig insyn

Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system. Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga. Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16. Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa. Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt. Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.]]> Tucker Carlson: ”Israels mål har alltid varit att förstöra Europa” https://nyadagbladet.se/utrikes/tucker-carlson-israel-mal-forstora-europa/ Wed, 05 Aug 2026 16:42:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236227 Tucker Carlson hävdar att kaoset efter Mellanösterns krig inte är ett misslyckande utan ett strategiskt resultat som försvagar Israels regionala motståndare – och samtidigt slår mot Europa genom migration, energikriser och politisk söndring. Uttalandet kommer från hans stora monolog om Irankriget i mars, men har fått förnyad spridning när konflikten åter har trappats upp. I ett videoklipp, som nu sprids på X, säger den amerikanske medieprofilen att Israels mål i Iran varken är att avsluta kärnenergiprogrammet eller att åstadkomma ett ordnat maktskifte. Målet är istället, enligt Carlson, ett långvarigt tillstånd av kaos där varje möjlig rival hålls upptagen av interna och etniska konflikter. Klippet är inte nyinspelat. Det är hämtat ur den mer än 100 minuter långa monologen ”Tucker Carlson Responds to Israel’s War on Iran”, som publicerades på Carlsons officiella kanal den 2 mars 2026, två dagar efter att USA och Israel inledde kriget mot Iran. Nya Dagbladet refererade då programmets övergripande tes om att kriget drevs av israeliska snarare än amerikanska intressen. I hela programmet utgår Carlson från fyra frågor: varför kriget började, vad syftet är, vart utvecklingen leder och hur USA bör agera. Uttalandet om Europa kommer i den andra delen, där han försöker ringa in vad han anser vara Israels strategiska mål. Han ägnar därefter större delen av programmet åt krigets följder för Iran, gulfstaterna, energimarknaden och USA:s ställning. Carlsons genomgående tes är att kriget ska förstås som ett försök att skapa israelisk dominans i regionen, inte som ett avgränsat anfall mot Irans kärnenergiprogram. Han avslutar med att uppmana USA att utropa seger, lämna kriget och säga till Israels regering att den inte bestämmer över amerikansk utrikespolitik.

”Det verkliga målet är kaos”

Carlson räknar upp Syrien, Libyen, Irak och Somalia som exempel på stater som efter krig eller utländsk inblandning har lämnats splittrade och försvagade. — Det verkliga målet är kaos, dysfunktion och ett öppet sår som består i generationer. Det verkliga målet är förstörelse för förstörelsens egen skull, säger han. Resonemanget är att ett land som förbrukar sina krafter på inbördeskrig inte kan motsätta sig en grannmakts militära eller territoriella ambitioner. — Varje möjlig rival till din makt är så upptagen av stam- och etniska konflikter i sitt eget land att den inte har någon möjlighet att göra motstånd mot din territoriella expansion, säger Carlson. [caption id="attachment_232208" align="alignnone" width="640"]Donald Trump och Benjamin Netanyahu i Vita huset. Donald Trump och Benjamin Netanyahu i Vita huset i februari 2025. Foto: Dan Scavino/White House/Public domain.[/caption] Därifrån drar han sin slutsats om Europa. Krig som slår sönder stater driver stora befolkningsrörelser norrut, samtidigt som Europas energiförsörjning och ekonomi utsätts för nya chocker. — Migrationskriser i Europa förstör Europa ytterligare. Det har alltid varit ett israeliskt mål: att förstöra Europa, säger Carlson.

Stod fast när Bloomberg pressade honom

Påståendet var inte en enstaka formulering som Carlson senare tog avstånd från. I en intervju med Mishal Husain, som Bloomberg publicerade den 17 juli, återkom hon till uttalandet och frågade om han verkligen menade att Israels mål var att förstöra Europa. — Netanyahu menar det. Han har sagt det, svarade Carlson. När Husain frågade var Israels premiärminister hade sagt något sådant hänvisade Carlson till ”Rom” och tolkade det som en beteckning för det kristna Europa. Hänvisningen tycks avse ett uttalande som publicerades i november 2025, där Benjamin Netanyahu berättar att han läser historikern Barry Strauss bok Jews vs. Rome. På frågan varför han valt den svarar Netanyahu: ”Vi förlorade den gången. Jag tror att vi måste vinna nästa”. Netanyahu säger inte uttryckligen att dagens Europa är fienden. Carlson tolkar däremot uttalandet som en modern politisk markering och frågar varför ett krig mot Rom år 70 efter Kristus annars skulle vara relevant för en nutida regeringschef.

Strategidokumenten bakom resonemanget

Carlsons långtgående slutsats om Europa finns inte formulerad i någon offentlig israelisk doktrin. Däremot finns dokumenterade exempel på strategier där sönderslagna eller kraftigt försvagade grannstater har betraktats som fördelaktiga för Israel. Det mest kända är strategidokumentet A Clean Break från 1996, skrivet av en grupp amerikanska neokonservativa för den tillträdande Netanyahu-regeringen. Där beskrevs avsättandet av Saddam Hussein som ett viktigt israeliskt strategiskt mål, samtidigt som Syrien skulle försvagas och pressas genom regionala allianser och ombud. [caption id="attachment_232964" align="alignnone" width="640"]Rök över Teheran efter israeliska attacker under kriget mellan Iran och Israel. Rök stiger över Teheran efter israeliska attacker i juni 2025. Foto: Mohammadjavad Alikhani/Mehr News Agency/CC BY 4.0.[/caption] Den linjen har också nutida paralleller. Reuters rapporterade i februari 2025 att Israel försökte övertyga USA om att hålla Syrien ”svagt och decentraliserat”. Kyiv Independent återgav Reuters uppgifter. Strategin skulle enligt källorna motverka Turkiets växande inflytande efter Bashar al-Assads fall. Israels inblandning i Syrien stannade inte vid diplomatiska påtryckningar. Den avgående israeliske försvarschefen Gadi Eisenkot bekräftade 2019 att Israel hade försett syriska rebellgrupper med vapen. Uppgiften gav ytterligare stöd åt tidigare rapporter om ett hemligt program med pengar, vapen och förnödenheter till grupper i södra Syrien. Netanyahu argumenterade själv för samma linje inför USA:s kongress 2002. Enligt det officiella kongressprotokollet sade han att Saddam Hussein utan tvekan måste avlägsnas. Han lovade att ett regimskifte skulle få ”enorma positiva återverkningar” i regionen. Utfallet blev dock ett annat. Irakkriget följdes av statsupplösning, sekteristiskt våld och omfattande flyktingströmmar. Krigen i Syrien och Libyen förstärkte därefter trycket mot Europa. Under 2015 nådde drygt en miljon flyktingar och migranter Europa och närmare 4 000 människor dog under färden, som UNHCR redovisar. De största grupperna kom från Syrien, Afghanistan och Irak – tre länder som präglats av krig, utländsk inblandning och statsupplösning. Den följdkedja Carlson beskriver – krig, statsupplösning och migration mot Europa – är alltså dokumenterad. Den mer långtgående slutsatsen att Europas försvagning är själva slutmålet är hans egen geopolitiska tolkning. EU är samtidigt fortfarande Israels största handelspartner och stod 2025 för 31,7 procent av landets varuhandel, enligt EU-kommissionen.

Ett krig som har spridit sig

Carlsons varning har fått ny aktualitet genom utvecklingen efter monologen. Kriget som USA och Israel inledde den 28 februari har under fem månader dragit in Iran, Libanon, Irak och flera gulfstater. Som Associated Press skriver har striderna kombinerats med attacker mot sjöfarten och störningar i Hormuzsundet, med följder för energi- och råvarupriser långt utanför regionen. Oavsett om man delar Carlsons slutsats om avsikten pekar hans resonemang på ett återkommande mönster: när stater i Mellanöstern slås sönder stannar kostnaderna inte där. De förs vidare genom flyktingströmmar, energibrist, inflation och politiska konflikter – och Europa har gång på gång fått bära en stor del av dem. ]]> Tucker Carlson Responds to Israel’s War on Iran nonadult USA genomför nya attacker mot Iran https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-nya-attacker-iran/ Thu, 30 Jul 2026 06:54:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236056 WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s styrkor genomförde under onsdagskvällen nya attacker mot Iran som svar på Teherans senaste angrepp, samtidigt som konflikten breddas i regionen. USA:s centralkommando (CENTCOM) uppgav på sociala medier att styrkorna klockan 22 på onsdagskvällen, lokal tid, hade genomfört en ”omfattande attackvåg”. Enligt CENTCOM var insatsen ett svar på Irans försök till robotattacker dagen före. USA ska enligt CENTCOM ha slagit mot ett stort antal mål som tillhör Irans islamiska revolutionsgarde, bland annat militära ledningscentraler, robot- och drönaranläggningar, kustnära övervaknings- och försvarsanläggningar samt maritima resurser. Mer än 50 000 amerikanska soldater är för närvarande utplacerade i Mellanöstern och förblir ”mycket vaksamma, fokuserade, slagkraftiga och beredda”, uppgav CENTCOM. Tidigare under onsdagen lovade USA:s president Donald Trump vid två tillfällen att Washington skulle svara kraftfullt mot Iran. Han sade också att han hade informerats om att ett amerikanskägt fartyg för flytande naturgas i en egyptisk hamn hade satts i brand i en uppenbar drönarattack tidigare under dagen. Iranska medier rapporterade tidigare om explosioner i landets södra delar. Den halvstatliga iranska nyhetsbyrån Tasnim uppgav att ön Qeshm i Hormuzsundet och platser i Bushehrprovinsen hade utsatts för angrepp.

Uppgifter om bredare operation

Wall Street Journal rapporterade, med hänvisning till en amerikansk tjänsteman, att den senaste amerikanska operationen väntades få större omfattning än tidigare attacker och motattacker mellan parterna under de senaste veckorna, med fler mål över ett större geografiskt område. Trump träffade också Saudiarabiens försvarsminister prins Khalid bin Salman i Vita huset på onsdagen, rapporterade Axios med hänvisning till en amerikansk tjänsteman och en annan källa med kännedom om mötet. Enligt uppgifterna sade den saudiske försvarsministern till USA:s vicepresident JD Vance att kungadömet kunde hantera situationen med huthierna utan amerikanskt militärt deltagande i detta skede. Saudiarabien förhandlar med huthierna, som har hotat att införa en marin blockad mot saudiska hamnar och även genomfört flera angrepp mot saudiska fartyg i Röda havet, enligt rapporten. Utvecklingen följer på att USA på tisdagen uppgav sig ha avvärjt ett iranskt robotanfall mot amerikanska styrkor. Senare genomförde USA och Saudiarabien gemensamma attacker mot Iranstödda miliser i grannlandet Irak.]]> Iran lovar avstå från attacker om USA inte återupptar bombningarna https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-attacker-upphor-usa-fortsatter-paus/ Mon, 27 Jul 2026 08:45:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235875 Iran avser att avstå från fortsatta angrepp så länge USA inte återupptar bombningarna, enligt en högt uppsatt iransk källa. Efter nästan två veckors nattliga anfall har inga amerikanska eller iranska angrepp rapporterats på två dygn. President Donald Trump avbröt anfallen sent i fredags. Pentagon hade då genomfört flyganfall mot Iran 13 nätter i rad. Iran hade i sin tur svarat med angrepp mot grannländer där USA har militärbaser, men har också avstått från angrepp i två dagar, rapporterar Reuters. En högt uppsatt iransk tjänsteman, som uttalade sig anonymt för nyhetsbyrån, sade att Teheran svarar på angrepp men avbryter sina operationer om USA gör detsamma. Källan sade samtidigt att Iran är berett på ett omfattande svar om USA återupptar attackerna. USA:s FN-ambassadör Mike Waltz uppgav på söndagen att Trump pausat anfallen för att ge diplomatin mer utrymme. Enligt en företrädare för Trumpadministrationen är diplomati presidentens förstahandsval, men USA vill att Iran ska inleda seriösa förhandlingar.

Pausen ses som taktisk

Den iranska källan sade dock att Teheran hyser liten tilltro till att beslutet innebär en verklig förändring av USA:s förhandlingslinje. Enligt källan ses pausen som taktisk snarare än varaktig. USA beskriver flyganfallen som ett svar på iranska angrepp mot sjöfarten i Hormuzsundet. Iran har å sin sida sagt att landet vill behålla kontrollen över den strategiskt viktiga farleden. En amerikansk tjänsteman uppgav för Reuters att det i stort sett saknades fler i förväg utvalda mål efter de senaste två veckornas bombningar. General Dan Caine ska enligt tjänstemannen ha varnat Trump för riskerna med fortsatta militära operationer, eftersom fortsatta operationer skulle belasta ammunitionslagren.]]> Brentoljan över 100 dollar för första gången sedan maj https://nyadagbladet.se/ekonomi/brentoljan-over-100-dollar-forsta-gangen-sedan-maj/ Fri, 24 Jul 2026 07:31:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235683 Brentoljan passerade 100 dollar fatet på torsdagen för första gången sedan den 26 maj, efter den senaste upptrappningen i Mellanöstern. Det internationella riktmärket steg med omkring 7 procent och stängde på 100,69 dollar fatet, enligt CNBC. Den amerikanska WTI-oljan gick samtidigt upp till 92,19 dollar. Prisrusningen kom efter att huthirörelsen i Jemen tagit på sig attacker med drönare och robotar mot två saudiska oljetankrar i Röda havet. Rörelsen har den här veckan proklamerat ett sjöfartsembargo mot Saudiarabien. USA:s president Donald Trump hotade samtidigt att hålla Iran ansvarigt för fortsatta houthiattacker och sade att USA kan svara med hårda militära åtgärder. Oljepriserna har stigit med mer än 30 procent under juli.]]>