<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Mellanöstern &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/mellanostern/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 07 Sep 2026 11:19:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Mellanöstern &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-oman-saker-rutt-hormuzsundet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Sep 2026 11:19:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Oman]]></category>
		<category><![CDATA[Sjöfart]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239600</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.</strong>

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".
<h3>Plan för tillfällig sjöfartskorridor</h3>
I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/elva-doda-israeliska-flyganfall-sodra-libanon/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Sep 2026 08:44:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Libanon]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Södra Libanon]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239545</guid>

					<description><![CDATA[<strong>BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.</strong>

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-militar-doktrin-foregripande-angrepp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 08:09:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Irankriget]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[militär]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238634</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts.</strong>

Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en <a href="https://www.mehrnews.com/news/6926950/%D8%A8%D8%B1%D8%A7%DB%8C-%D8%AC%D9%86%DA%AF-%D8%A8%D8%B9%D8%AF%DB%8C-%D8%A2%D9%85%D8%A7%D8%AF%D9%87-%D8%A7%DB%8C%D9%85-%D8%AA%D8%BA%DB%8C%D8%B1-%D8%AF%DA%A9%D8%AA%D8%B1%DB%8C%D9%86-%D9%86%D8%B8%D8%A7%D9%85%DB%8C-%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D8%B2-%D9%BE%D8%AF%D8%A7%D9%81%D9%86%D8%AF" target="_blank" rel="noopener nofollow">intervju</a> med den iranska nyhetsbyrån Mehr.

Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds.

Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt.

I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt.

Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.
<h3>Uppgifterna saknar fullständig insyn</h3>
Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system.

Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga.

Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16.

Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa.

Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt.

Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tucker Carlson: ”Israels mål har alltid varit att förstöra Europa”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tucker-carlson-israel-mal-forstora-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Aug 2026 16:42:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Benjamin Netanyahu]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[migrationskrisen]]></category>
		<category><![CDATA[Tucker Carlson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236227</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tucker Carlson hävdar att kaoset efter Mellanösterns krig inte är ett misslyckande utan ett strategiskt resultat som försvagar Israels regionala motståndare – och samtidigt slår mot Europa genom migration, energikriser och politisk söndring. Uttalandet kommer från hans stora monolog om Irankriget i mars, men har fått förnyad spridning när konflikten åter har trappats upp.</strong>

I ett videoklipp, som nu <a href="https://x.com/jacksonhinkle/status/2083183399389319499" target="_blank" rel="noopener nofollow">sprids</a> på X, säger den amerikanske medieprofilen att Israels mål i Iran varken är att avsluta kärnenergiprogrammet eller att åstadkomma ett ordnat maktskifte. Målet är istället, enligt Carlson, ett långvarigt tillstånd av kaos där varje möjlig rival hålls upptagen av interna och etniska konflikter.

Klippet är inte nyinspelat. Det är hämtat ur den mer än 100 minuter långa <a href="https://www.youtube.com/watch?v=JZxj_c0g5lU" target="_blank" rel="noopener nofollow">monologen</a> ”Tucker Carlson Responds to Israel’s War on Iran”, som publicerades på Carlsons officiella kanal den 2 mars 2026, två dagar efter att USA och Israel inledde kriget mot Iran. Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/analys/tucker-carlson-israels-krig-iran/">refererade</a> då programmets övergripande tes om att kriget drevs av israeliska snarare än amerikanska intressen.

I hela programmet utgår Carlson från fyra frågor: varför kriget började, vad syftet är, vart utvecklingen leder och hur USA bör agera. Uttalandet om Europa kommer i den andra delen, där han försöker ringa in vad han anser vara Israels strategiska mål. Han ägnar därefter större delen av programmet åt krigets följder för Iran, gulfstaterna, energimarknaden och USA:s ställning.

Carlsons genomgående tes är att kriget ska förstås som ett försök att skapa israelisk dominans i regionen, inte som ett avgränsat anfall mot Irans kärnenergiprogram. Han avslutar med att uppmana USA att utropa seger, lämna kriget och säga till Israels regering att den inte bestämmer över amerikansk utrikespolitik.
<h3>”Det verkliga målet är kaos”</h3>
Carlson räknar upp Syrien, Libyen, Irak och Somalia som exempel på stater som efter krig eller utländsk inblandning har lämnats splittrade och försvagade.

— <em>Det verkliga målet är kaos, dysfunktion och ett öppet sår som består i generationer. Det verkliga målet är förstörelse för förstörelsens egen skull</em>, säger han.

Resonemanget är att ett land som förbrukar sina krafter på inbördeskrig inte kan motsätta sig en grannmakts militära eller territoriella ambitioner.

— <em>Varje möjlig rival till din makt är så upptagen av stam- och etniska konflikter i sitt eget land att den inte har någon möjlighet att göra motstånd mot din territoriella expansion</em>, säger Carlson.

[caption id="attachment_232208" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/trump-netanyahu-vita-huset-2025.jpg"><img class="wp-image-232208 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/trump-netanyahu-vita-huset-2025-640x328.jpg" alt="Donald Trump och Benjamin Netanyahu i Vita huset." width="640" height="328" /></a> Donald Trump och Benjamin Netanyahu i Vita huset i februari 2025. Foto: Dan Scavino/White House/Public domain.[/caption]

Därifrån drar han sin slutsats om Europa. Krig som slår sönder stater driver stora befolkningsrörelser norrut, samtidigt som Europas energiförsörjning och ekonomi utsätts för nya chocker.

— <em>Migrationskriser i Europa förstör Europa ytterligare. Det har alltid varit ett israeliskt mål: att förstöra Europa</em>, säger Carlson.
<h3>Stod fast när Bloomberg pressade honom</h3>
Påståendet var inte en enstaka formulering som Carlson senare tog avstånd från. I en intervju med Mishal Husain, som Bloomberg <a href="https://www.youtube.com/watch?v=LKvf-XrLCjs" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> den 17 juli, återkom hon till uttalandet och frågade om han verkligen menade att Israels mål var att förstöra Europa.

— <em>Netanyahu menar det. Han har sagt det</em>, svarade Carlson.

När Husain frågade var Israels premiärminister hade sagt något sådant hänvisade Carlson till ”Rom” och tolkade det som en beteckning för det kristna Europa. Hänvisningen tycks avse ett uttalande som <a href="https://x.com/clashreport/status/1989001477202014247" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerades</a> i november 2025, där Benjamin Netanyahu berättar att han läser historikern Barry Strauss bok <em>Jews vs. Rome</em>. På frågan varför han valt den svarar Netanyahu: ”Vi förlorade den gången. Jag tror att vi måste vinna nästa”.

Netanyahu säger inte uttryckligen att dagens Europa är fienden. Carlson tolkar däremot uttalandet som en modern politisk markering och frågar varför ett krig mot Rom år 70 efter Kristus annars skulle vara relevant för en nutida regeringschef.
<h3>Strategidokumenten bakom resonemanget</h3>
Carlsons långtgående slutsats om Europa finns inte formulerad i någon offentlig israelisk doktrin. Däremot finns dokumenterade exempel på strategier där sönderslagna eller kraftigt försvagade grannstater har betraktats som fördelaktiga för Israel.

Det mest kända är strategidokumentet <a href="https://www.dougfeith.com/docs/Clean_Break.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>A Clean Break</em></a> från 1996, skrivet av en grupp amerikanska neokonservativa för den tillträdande Netanyahu-regeringen. Där beskrevs avsättandet av Saddam Hussein som ett viktigt israeliskt strategiskt mål, samtidigt som Syrien skulle försvagas och pressas genom regionala allianser och ombud.

[caption id="attachment_232964" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/teheran-israelisk-attack-iran-israel-1170x600-1.jpg"><img class="wp-image-232964 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/teheran-israelisk-attack-iran-israel-1170x600-1-640x328.jpg" alt="Rök över Teheran efter israeliska attacker under kriget mellan Iran och Israel." width="640" height="328" /></a> Rök stiger över Teheran efter israeliska attacker i juni 2025. Foto: Mohammadjavad Alikhani/Mehr News Agency/CC BY 4.0.[/caption]

Den linjen har också nutida paralleller. Reuters rapporterade i februari 2025 att Israel försökte övertyga USA om att hålla Syrien ”svagt och decentraliserat”. Kyiv Independent <a href="https://kyivindependent.com/israel-wants-us-to-keep-syria-weak-by-allowing-russian-bases-sources-tell-reuters/" target="_blank" rel="noopener nofollow">återgav</a> Reuters uppgifter. Strategin skulle enligt källorna motverka Turkiets växande inflytande efter Bashar al-Assads fall.

Israels inblandning i Syrien stannade inte vid diplomatiska påtryckningar. Den avgående israeliske försvarschefen Gadi Eisenkot <a href="https://www.i24news.tv/en/news/middle-east/183618-180906-israel-supplied-syrian-rebels-with-weapons-funding-to-combat-iran-report" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftade</a> 2019 att Israel hade försett syriska rebellgrupper med vapen. Uppgiften gav ytterligare stöd åt tidigare rapporter om ett hemligt program med pengar, vapen och förnödenheter till grupper i södra Syrien.

Netanyahu argumenterade själv för samma linje inför USA:s kongress 2002. Enligt <a href="https://www.govinfo.gov/content/pkg/CHRG-107hhrg83514/html/CHRG-107hhrg83514.htm" target="_blank" rel="noopener nofollow">det officiella kongressprotokollet</a> sade han att Saddam Hussein utan tvekan måste avlägsnas. Han lovade att ett regimskifte skulle få ”enorma positiva återverkningar” i regionen.

Utfallet blev dock ett annat. Irakkriget följdes av statsupplösning, sekteristiskt våld och omfattande flyktingströmmar. Krigen i Syrien och Libyen förstärkte därefter trycket mot Europa. Under 2015 nådde drygt en miljon flyktingar och migranter Europa och närmare 4 000 människor dog under färden, som UNHCR <a href="https://data.unhcr.org/en/documents/download/46674" target="_blank" rel="noopener nofollow">redovisar</a>. De största grupperna kom från Syrien, Afghanistan och Irak – tre länder som präglats av krig, utländsk inblandning och statsupplösning.

Den följdkedja Carlson beskriver – krig, statsupplösning och migration mot Europa – är alltså dokumenterad. Den mer långtgående slutsatsen att Europas försvagning är själva slutmålet är hans egen geopolitiska tolkning. EU är samtidigt fortfarande Israels största handelspartner och stod 2025 för 31,7 procent av landets varuhandel, enligt <a href="https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/israel_en" target="_blank" rel="noopener nofollow">EU-kommissionen</a>.
<h3>Ett krig som har spridit sig</h3>
Carlsons varning har fått ny aktualitet genom utvecklingen efter monologen. Kriget som USA och Israel inledde den 28 februari har under fem månader dragit in Iran, Libanon, Irak och flera gulfstater. Som Associated Press <a href="https://apnews.com/article/iran-us-timeline-trump-hormuz-war-ceasefire-04da58cbae991183f8b52ef5bf615963" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> har striderna kombinerats med attacker mot sjöfarten och störningar i Hormuzsundet, med följder för energi- och råvarupriser långt utanför regionen.

Oavsett om man delar Carlsons slutsats om avsikten pekar hans resonemang på ett återkommande mönster: när stater i Mellanöstern slås sönder stannar kostnaderna inte där. De förs vidare genom flyktingströmmar, energibrist, inflation och politiska konflikter – och Europa har gång på gång fått bära en stor del av dem.

<iframe style="width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16/9;" title="Tucker Carlson Responds to Israel’s War on Iran" src="https://www.youtube.com/embed/JZxj_c0g5lU" width="640" height="360" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/JZxj_c0g5lU" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/JZxj_c0g5lU" />
			<media:title type="plain">Tucker Carlson Responds to Israel’s War on Iran</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[Israel’s war and what it means.#TuckerCarlson #Iran #Israel #war #USA #DonaldTrump #BenjaminNetanyahu #military #Christianity #JFK #reaction #response #news ...]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/tucker-carlson-featured-1170x600-final.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>USA genomför nya attacker mot Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-nya-attacker-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Jul 2026 06:54:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Revolutionsgardet]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236056</guid>

					<description><![CDATA[<strong>WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s styrkor genomförde under onsdagskvällen nya attacker mot Iran som svar på Teherans senaste angrepp, samtidigt som konflikten breddas i regionen.</strong>

USA:s centralkommando (CENTCOM) uppgav på sociala medier att styrkorna klockan 22 på onsdagskvällen, lokal tid, hade genomfört en ”omfattande attackvåg”. Enligt CENTCOM var insatsen ett svar på Irans försök till robotattacker dagen före.

USA ska enligt CENTCOM ha slagit mot ett stort antal mål som tillhör Irans islamiska revolutionsgarde, bland annat militära ledningscentraler, robot- och drönaranläggningar, kustnära övervaknings- och försvarsanläggningar samt maritima resurser.

Mer än 50 000 amerikanska soldater är för närvarande utplacerade i Mellanöstern och förblir ”mycket vaksamma, fokuserade, slagkraftiga och beredda”, uppgav CENTCOM.

Tidigare under onsdagen lovade USA:s president Donald Trump vid två tillfällen att Washington skulle svara kraftfullt mot Iran.

Han sade också att han hade informerats om att ett amerikanskägt fartyg för flytande naturgas i en egyptisk hamn hade satts i brand i en uppenbar drönarattack tidigare under dagen.

Iranska medier rapporterade tidigare om explosioner i landets södra delar. Den halvstatliga iranska nyhetsbyrån Tasnim uppgav att ön Qeshm i Hormuzsundet och platser i Bushehrprovinsen hade utsatts för angrepp.
<h3>Uppgifter om bredare operation</h3>
Wall Street Journal rapporterade, med hänvisning till en amerikansk tjänsteman, att den senaste amerikanska operationen väntades få större omfattning än tidigare attacker och motattacker mellan parterna under de senaste veckorna, med fler mål över ett större geografiskt område.

Trump träffade också Saudiarabiens försvarsminister prins Khalid bin Salman i Vita huset på onsdagen, rapporterade Axios med hänvisning till en amerikansk tjänsteman och en annan källa med kännedom om mötet.

Enligt uppgifterna sade den saudiske försvarsministern till USA:s vicepresident JD Vance att kungadömet kunde hantera situationen med huthierna utan amerikanskt militärt deltagande i detta skede.

Saudiarabien förhandlar med huthierna, som har hotat att införa en marin blockad mot saudiska hamnar och även genomfört flera angrepp mot saudiska fartyg i Röda havet, enligt rapporten.

Utvecklingen följer på att USA på tisdagen uppgav sig ha avvärjt ett iranskt robotanfall mot amerikanska styrkor.

Senare genomförde USA och Saudiarabien gemensamma attacker mot Iranstödda miliser i grannlandet Irak.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran lovar avstå från attacker om USA inte återupptar bombningarna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-attacker-upphor-usa-fortsatter-paus/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Jul 2026 08:45:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuz]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Trump]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235875</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran avser att avstå från fortsatta angrepp så länge USA inte återupptar bombningarna, enligt en högt uppsatt iransk källa. Efter nästan två veckors nattliga anfall har inga amerikanska eller iranska angrepp rapporterats på två dygn.</strong>

President Donald Trump avbröt anfallen sent i fredags. Pentagon hade då genomfört flyganfall mot Iran 13 nätter i rad. Iran hade i sin tur svarat med angrepp mot grannländer där USA har militärbaser, men har också avstått från angrepp i två dagar, rapporterar Reuters.

En högt uppsatt iransk tjänsteman, som uttalade sig anonymt för nyhetsbyrån, sade att Teheran svarar på angrepp men avbryter sina operationer om USA gör detsamma. Källan sade samtidigt att Iran är berett på ett omfattande svar om USA återupptar attackerna.

USA:s FN-ambassadör Mike Waltz uppgav på söndagen att Trump pausat anfallen för att ge diplomatin mer utrymme. Enligt en företrädare för Trumpadministrationen är diplomati presidentens förstahandsval, men USA vill att Iran ska inleda seriösa förhandlingar.
<h3>Pausen ses som taktisk</h3>
Den iranska källan sade dock att Teheran hyser liten tilltro till att beslutet innebär en verklig förändring av USA:s förhandlingslinje. Enligt källan ses pausen som taktisk snarare än varaktig.

USA beskriver flyganfallen som ett svar på iranska angrepp mot sjöfarten i Hormuzsundet. Iran har å sin sida sagt att landet vill behålla kontrollen över den strategiskt viktiga farleden.

En amerikansk tjänsteman uppgav för Reuters att det i stort sett saknades fler i förväg utvalda mål efter de senaste två veckornas bombningar. General Dan Caine ska enligt tjänstemannen ha varnat Trump för riskerna med fortsatta militära operationer, eftersom fortsatta operationer skulle belasta ammunitionslagren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brentoljan över 100 dollar för första gången sedan maj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/brentoljan-over-100-dollar-forsta-gangen-sedan-maj/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 07:31:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Huthirebeller]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235683</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brentoljan passerade 100 dollar fatet på torsdagen för första gången sedan den 26 maj, efter den senaste upptrappningen i Mellanöstern.</strong>

Det internationella riktmärket steg med omkring 7 procent och stängde på 100,69 dollar fatet, enligt <a href="https://www.cnbc.com/2026/07/23/oil-prices-today-wti-brent-trump-iran-hormuz.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNBC</a>. Den amerikanska WTI-oljan gick samtidigt upp till 92,19 dollar.

Prisrusningen kom efter att huthirörelsen i Jemen tagit på sig attacker med drönare och robotar mot två saudiska oljetankrar i Röda havet. Rörelsen har den här veckan proklamerat ett sjöfartsembargo mot Saudiarabien.

USA:s president Donald Trump hotade samtidigt att hålla Iran ansvarigt för fortsatta houthiattacker och sade att USA kan svara med hårda militära åtgärder. Oljepriserna har stigit med mer än 30 procent under juli.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikansk gasjätte tjänar stort på kriget i Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/amerikansk-gasjatte-tjanar-stort-pa-kriget-mot-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Jul 2026 05:54:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[energi]]></category>
		<category><![CDATA[gas]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[LNG]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Qatar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Venture Global]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234987</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt <a href="https://www.aol.com/articles/venture-globals-second-quarter-liquefaction-200950000.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">AOL</a> redovisar det amerikanska LNG-bolaget Venture Global kraftigt högre intäkter från förvätskning av naturgas efter att kriget kring Iran har stört leveranser från Mellanöstern och drivit upp gaspriserna.</strong>

Bolagets vägda genomsnittliga fasta avgift för förvätskning steg till 6,45 dollar per miljon brittiska värmeenheter under årets andra kvartal, från 3,82 dollar under det första kvartalet. Det motsvarar en ökning på 69 procent, enligt ett regulatoriskt dokument som bolaget lämnat in.

Venture Global är USA:s näst största leverantör av flytande naturgas, LNG. Bolagets större exponering mot spotmarknaden innebär att det snabbare kan dra nytta av kraftiga prisrörelser än konkurrenter som säljer en större andel av sin gas genom långsiktiga avtal.
<h3>Störningar i Mellanöstern</h3>
Konflikten efter den amerikansk-israeliska bombkampanjen mot Iran i slutet av februari har strypt leveranser från Qatar. Qatar står normalt för omkring en femtedel av världens LNG-export.

Iranska angrepp i mars slog ut delar av Ras Laffan-anläggningen och USA har därefter försökt ersätta bortfallna qatariska leveranser. Det har bidragit till att amerikansk LNG-export nått rekordnivåer.

Asiatiska spotpriser på LNG mer än fördubblades under veckan efter de första attackerna, medan priserna i Europa fortfarande låg nära 50 procent över nivåerna före kriget. Europa har blivit särskilt känsligt för störningen efter att en stor del av den ryska rörgasen har ersatts med dyrare amerikansk LNG.
<h3>127 laster under kvartalet</h3>
Venture Global exporterade 127 LNG-laster under andra kvartalet: 37 från terminalen Calcasieu Pass och 90 från Plaquemines. Under första kvartalet var motsvarande antal 38 respektive 92 laster.

Calcasieu Pass, bolagets första exportterminal, nådde kommersiell produktion 2022 och bidrog till att etablera Venture Global bland USA:s största LNG-exportörer.

Bolaget har även tidigare anklagats för att ha gynnats av marknadsläget. Under energikrisen 2022 sålde Venture Global gas på spotmarknaden samtidigt som anläggningen fortfarande formellt befann sig under uppbyggnad. Flera stora energibolag stämde då företaget och hävdade att kontrakterade volymer hölls inne till förmån för mer lönsamma spotförsäljningar. Venture Global har avvisat anklagelserna.

Även Cheniere Energy, en annan stor amerikansk LNG-exportör, pekas ut som en möjlig vinnare när osäkerheten kring Hormuzsundet håller gaspriserna uppe.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran anklagar USA för krigsbrott efter nya angrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-usa-krigsbrott-angrepp-broar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 13:52:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234940</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TEHERAN (Xinhua) -- Irans utrikesdepartement fördömde på torsdagen de senaste amerikanska angreppen mot flera områden i landets södra kustprovinser och mot två broar i de nordöstra provinserna.</strong>

I ett uttalande beskrev departementet attackerna mot två broar längs järnvägslinjerna från Gorgan till Incheh Borun och från Mashhad till Teheran som ”uppenbara krigsbrott”.

Departementet betonade att de amerikanska angreppen under de senaste 48 timmarna, som enligt uttalandet genomförts under den ”falska förevändningen” att svara på tidigare incidenter med fartyg som passerat Hormuzsundet, utgjorde ett flagrant brott mot FN-stadgan och ett nyligen undertecknat samförståndsavtal mellan länderna om att avsluta kriget.

Det anklagade också USA för att använda angreppen för att rättfärdiga sin ”fortsatta bristande efterlevnad” av avtalet.
<h3>Iran varnar för motåtgärder</h3>
Departementet tillade att Iran är fast beslutet att straffa ”angriparna” och inte på något sätt kommer att låta den amerikanska regeringens ”löftesbrott, mobbning och uselhet” påverka Irans rättigheter och nationella intressen.

Som reaktion på de amerikanska angreppen skrev Irans parlamentstalman Mohammad Baqer Qalibaf på torsdagen i ett inlägg på X: ”USA har ännu inte lärt sig att mobbning och löftesbrott inte längre är utan kostnader”.

Han varnade för att USA kommer att få ta emot slag om landet slår mot Iran, och betonade att Hormuzsundet endast kommer att öppnas enligt Irans arrangemang, inte genom amerikanska hot.
<h3>Minst 14 döda enligt iranska uppgifter</h3>
USA:s centralkommando uppgav i ett inlägg på X tidigt på torsdagen att dess styrkor hade slutfört ytterligare en angreppsrunda mot Iran för att ”ytterligare försvaga Irans förmåga att attackera handelssjöfart och oskyldiga civila sjömän i Hormuzsundet”. Det var andra dagen i rad med sådana angrepp.

Som vedergällning har Irans revolutionsgarde och armé uppgett att de har slagit mot amerikanska militärbaser och anläggningar i Kuwait, Bahrain och Qatar.

Samtidigt uppgav Hossein Kermanpour, chef för det iranska hälsodepartementets PR-avdelning, i ett inlägg på X att minst 14 personer dödats och 78 skadats i de amerikanska angreppen mot fem iranska provinser på onsdagen och torsdagen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Trump dömer ut vapenvilan med Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-domer-ut-vapenvilan-med-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Jul 2026 08:46:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Vapenvila]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234841</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Donald Trump säger att vapenvilan med Iran är över. Uttalandet kommer efter nattens nya amerikanska och iranska attacker.</strong>

USA:s president Donald Trump dömer ut den bräckliga vapenvilan mellan USA och Iran. Inför dagens överläggningar vid Natos toppmöte i Ankara sade han enligt AP att den, vad honom beträffar, är över.

Samtidigt sade Trump att han inte stänger dörren för nya förhandlingar. Han riktade också hårda ord mot Iran och kallade iranierna för ”ondskefulla och sjuka människor”, <a href="https://omni.se/trump-vapenvilan-med-iran-ar-over/a/vrxlwB" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar Omni</a>.

Bakgrunden är en ny nattlig upptrappning. USA uppges ha attackerat ett 80-tal mål i Iran efter iranska attacker mot fartyg i Hormuzsundet. Iran har i sin tur uppgett att man angripit amerikanska mål i Bahrain och Kuwait.

Båda sidor anklagar varandra för att ha brutit vapenvilan.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
