mat – Nya Dagbladet

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Emil Fjellstedt — Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över. Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen. Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt. Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar. Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar. [caption id="attachment_239196" align="alignnone" width="1170"] Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels[/caption] Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader. Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn. Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen. Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop. [caption id="attachment_239321" align="alignnone" width="1170"] Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska[/caption]

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare. För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas. Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas. Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Förvara matvarorna rätt – då håller de längre

Redaktionen — Mon, 10 Aug 2026 05:45:23 +0000

Äggens bäst före-datum är satt för att förvaras i rumstemperatur och både gulor samt vitor går att frysa. Mjöl kan härskna och se upp för mjölbaggar. Så här förvarar du dina matvaror så att de ska hålla så länge som möjligt och därmed även minska på matsvinnet.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 maj 2022.

Om man förvarar maten på rätt sätt håller den också längre, vilket kan bidra till att man också slänger mindre mat. Däremot är det inte alltid så självklart hur man ska förvara olika matvaror. En annan viktig fråga är också hur länge de håller, vilket kan variera väldigt mycket. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man bäst förvarar frukt och grönsaker, i den här artikeln får man istället tips på bland annat kött, ägg, torrvaror och mejerivaror från Livsmedelsverket. Kött och fisk Det är viktigt att få in varorna i kylskåpet så fort det går och de ska helst också förvaras på det kallaste stället i kylen. Köttfärs, rå fisk och skaldjur är speciellt känsliga varor. Både fisk och kött går utmärkt att frysa. Ett tips är att packa i en lufttät förpackning, på det sättet torkar de inte ut och märk sedan med datum. Det är inte farligt att äta mat som legat för länge i frysen, eftersom inga bakterier växer där, däremot kan fett härskna vilket gör att maten smakar illa. Desto fetare livsmedel, desto kortare hållbarhet. Exempelvis kan feta charkprodukter försämras redan efter en månad samtidigt som ett magert viltkött kan hålla i mer än ett år. Lax och nötkött håller sin kvalitet i ungefär ett halvår. Mejeriprodukter Desto kallare, desto bättre gäller även här för hållbarheten. Exempelvis kan mjölk som står i kylen hålla betydligt längre än sitt bäst före-datum, men har den stått framme i rumstemperatur länge kan den istället bli dåliga före sitt bäst före-datum. En bra regel att följa är att alltid lukta och smaka på mejeriprodukter innan man slänger dem, om de förvaras kallt håller de ofta längre än bäst före-datumet. Mjölk, grädde, ost och andra matfetter går bra att frysa in. Dock kan fryst grädde vara svår att vispa och osten kan bli lite smulig. [caption id="attachment_121632" align="alignnone" width="1170"] Foto: Robert Zunikoff/Unsplash[/caption] Ägg Förvarar man äggen i kylen kan de hålla flera veckor efter sitt bäst före-datum, som nämligen anges för förvaring i rumstemperatur. Även här kan man lukta och titta på ägget för att se om det är okej. Ett annat trick är att lägga ägget i rikligt med vatten. Riktigt färska ägg lägger sig på botten, ett ungefär en vecka gammalt ägg reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan. Ett hårdkokt ägg håller i ungefär en vecka. Det går bra att frysa både äggvitor och gulor som blir över vid exempelvis bakning. Bröd Det ska förvaras i rumstemperatur. Förvaras det i kylen blir mjukt bröd snabbt torrt. Mjukt bröd möglar ofta efter ungefär en vecka, men kan hålla längre. Hållbarheten har inte alltid med tillsatt konserveringsmedel att göra utan kan hålla länge utan det. Detta eftersom man idag bakar under väldigt hygieniska förhållanden, vilket hindrar mögelsporer från att komma i kontakt med brödet. Surdegsbröd håller längre än annat bröd. Mjukt bröd går utmärkt att frysa. Sylt och ketchup Tillsammans med andra smaksättare som exempelvis pesto, salsa och fond kan det förvaras i rumstemperatur så länge det är oöppnat. När man öppnat dem kan de behöva stå i kylen, men det ska i så fall stå på förpackningen. Öppnade burkar med exempelvis marmelad och salsa håller ofta längre eftersom bakterier inte trivs i dem, därför kan man äta dem så länge de inte möglat. Salsa går bra att frysa in. Torrvaror Pasta, ris, socker och gryn håller länge i svalare rumstemperatur. Det ska inte stå för varmt. Torrvaror blir inte farliga att äta när de blir gamla, däremot kan fettet i mjöl härskna och därför smaka illa. Om mjölet plötsligt blir grått kan man ha drabbats av mjölbaggar, för att undvika det och annan ohyra så förvara gärna i tättslutande behållare samt rengör ofta i skafferiet, skriver Land.se. [caption id="attachment_121633" align="alignnone" width="1920"] Foto: jarmoluk/Pixabay[/caption] Nötter Skalade nötter håller inte lika länge som nötter med skal. De trivs i kyla, mörker samt bör förvaras i en tättslutande förpackning för bästa hållbarhet. Har man skalade nötter man inte ska äta direkt bör de därför förvaras i kylen. Eftersom det innehåller mycket fett kan nötter härskna. Det går fint att frysa in. Olja Kan förvaras i rumstemperatur, men oljan vill gärna stå mörkt. I svalare temperatur håller de längre, och man kan förvara dem i kylen, men då kan exempelvis olivolja stelna. Däremot återgår det till flytande form när den tas ut ur kylen.

Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin

Emil Fjellstedt — Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000

Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare. En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer. — Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Oro för mat och hälsa

Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.

Fler vill välja ekologiskt

Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik. Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar. — Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén. Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar. Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.

Så gör du egen kefir

Redaktionen — Thu, 07 May 2026 04:47:22 +0000

Kefir ska vara en av de äldsta surmjölksprodukter som finns och ger mängder med hälsofördelar för hela kroppen, bland annat tack vare dess goda bakterier. Att göra egen kefir är enkelt och dessutom billigare och nyttigare än att köpa den färdig i matbutiker.

Artikeln publicerades ursprungligen den 13 maj 2023.

Kefir brukar betraktas som en av de äldsta surmjölksprodukter som finns. Den sägs ha sitt ursprung omkring bergskedjan Kaukasus, som går mellan Europa och Asien. Där ska man ha förvarat kefir i getskinnspåsar utanför dörren där människor som gick förbi förväntades röra om i blandningen. Tillverkningen brukade överföras mellan generationer, men man fick inte ge kornen till vem som helst eftersom det kunde göra andarna arga. Eftersom man inte hade kylskåp ska kefir också ha används för att konservera mat. Vissa brukar säga att kefiren var en av de största anledningarna till att kaukasierna levde så långa liv. Idag är den vanligast i Östeuropa, men förekommer i många andra länder, som exempelvis i Sverige. Kefir tillverkas av så kallade kefirgryn, också kallat kefirsvamp eller tibetansk svamp, som är en blandning av mjölksyrabakterier och jästsvamp. Svampen förökar sig när den får näring, som exempelvis mjölk, och det bildas små vita klumpar som liknar blomkål. Det är alltså en levande bakteriekultur som behöver matas, och som kan dö i exempelvis för hög värme. Det går även att köpa kefir i matbutiker, men den tillverkas industriellt och är även pastöriserad, vilket gör att alla nyttiga bakterier inte följer med.

Hälsofördelar med kefir

Kefir innehåller en massa goda bakterier som är bra för magen och tarmen. En god mag- och tarmhälsa är A och O för vår hälsa eftersom en större del av immunförsvaret finns där. Kefir ska även vara rik på ett flertal vitaminer som vitamin K, D, A samt flera B-vitaminer och även innehålla en hel del magnesium och kalcium. Drycken är allmänt bra för hälsan och har fördelar som att den är antibakteriell, motverkar svamp och tumörer. Den ska även vara antiinflammatorisk, kunna sänka kolesterol och ha mycket antioxidanter, visar en sammanställning av kefir från 2015 som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Microbiology. Det finns också studier som tyder på att den fermenterade mjölken kan sänka blodtrycket. Kefir kan också användas för att läka sår. I en studie från 2012, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Burns, har man tittat på kefir-gel och dess förmåga att läka infekterade brännskador. Sammanfattningsvis var kefir-gel ett effektivt terapeutiskt tillvägagångssätt för att förbättra resultaten efter svåra brännskador jämfört med den vanliga behandlingen med silversulfadiazin, som ofta används vid brännskador. [caption id="attachment_149587" align="alignnone" width="1170"] Kefirgryn och kefir under tillagning.[/caption]

Så gör du din egen kefir

Det är lätt att göra egen kefir och ska vara betydligt nyttigare än den man köper i affären. Framför allt blir det billigare. Kefirgryn kan anskaffas genom exempelvis Facebook-grupper där många skänker bort eller säljer gryn. Det går också att köpa både frystorkad och färska kefirgryn hos utvalda hälsobutiker. Här är ett grundrecept:

1-2 matskedar kefirgryn
5 deciliter lågpastöriserad mjölk (ofta står det färsk mjölk på förpackningen)
Ren glasburk
Saftsil eller sil
En ren kökshandduk eller liknande tygbit och gummiband

Tillsätt mjölken och kefirgrynen i burken. Förslut sedan burken med en kökshandduk med gummisnodd runt. Låt stå 24–48 timmar i rumstemperatur. Rör om eller skaka till burken lite då och då. Vätskan ska tjockna och ju längre den står, desto tjockare blir den. Står den för länge kan den bli överfermenterad. Det går också snabbare i högre temperaturer och tar längre tid i svalare temperatur. Kefirgrynen ska helst inte stå längre än 48 timmar då de kan börja svälta och därmed kan gå förlorade. Sedan är det dags att sila. Använd en ny burk eller liknande och skilj grynen från vätskan med hjälp av en sil. Det brukar fungera bäst med en mjuk saftsil, men går också fint med en annan form av finmaskig sil. Drycken, som påminner om filmjölk, är nu klar och kan förvaras i kylen några dagar. Man bör dock passa på att dricka den inom två dygn då den har som mest goda bakterier då. Lägg sedan grynen i ny mjölk och börja om. Notera att kefirgrynen kommer att föröka sig och då måste separeras. Man kan exempelvis göra flera uppsättningar, eller också dubbla "receptet", det vill säga ha dubbelt så mycket gryn tillsammans med dubbelt så mycket mjölk. Ge bort gryn till vänner och familj, eller gå med i en kefirgrupp på Facebook och skänk bort så att fler kan ta del av den nyttiga drycken. Det är viktigt att komma ihåg att inte använda metall eftersom grynen kan bli förstörda vid långvarig kontakt. Det är däremot okej att exempelvis använda en vanlig sked när man rör om lite snabbt. Förvara heller inte färdig kefir i någon form av metallkärl. Vill man "pausa" sin kefir kan man lägga grynen i lite mjölk och ställa i kylen - då ska den hålla några veckor. Det går också fint att frysa in kefirgryn, lägg i så fall också till lite mjölk och frys in i exempelvis en fryspåse och märk med datum. Grynen ska kunna hålla i tre månader, men vissa menar att de kan hålla ännu längre än så i frysen. Ett tips är att frysa in lite då och då eftersom man då har extra uppsättningar om grynen råkar dö. När man vill använda grynen igen är det bara att sila bort mjölken och hälla i ny mjölk, eller lägga dem frysta kefirgrynen i mjölk. Det kan då ta lite extra tid för grynen att aktiveras. Det går också att göra kefir på grädde och även annan mjölk som exempelvis getmjölk. Det går också att göra så kallad vattenkefir, men då använder man sig av en annan typ av kefirgryn vilket tar längre tid och man måste tillsätta socker. Det går också att göra på växtbaserad mjölk, men då rekommenderas man också att tillsätta socker. När det gäller mjölkkefir behövs inget tillsatt socker eftersom det finns mjölksocker (laktos) i mjölken. Notera att när man börjar dricka kefir kan det ha en utrensande effekt på kroppen, börja därför med lite i taget och känn efter hur kroppen reagerar samt för att vänja den vid de goda bakterierna. Senare kommer man att kunna dricka mycket mer utan problem. [caption id="attachment_149702" align="alignnone" width="1170"] Overnight oats går fint att göra med kefir. Foto: Alisha Hieb/Unsplash[/caption]

Det här kan du göra med kefir

Kefir kan man dricka som den är, eller kanske lägga i müsli, flingor eller vad man än tycker om. Ett tips är att blanda i valfritt nötsmör (exempelvis mandelsmör). Det kan bli ett enkelt och nyttigt mellanmål. När kefiren är klar kan man lägga i frukt eller bär i drycken och låta stå över natten, det kallas för en andra fermentering. Lägg i valfri frukt eller bär, även exempelvis apelsinskal ska fungera fint för att ge smak. Låt burken stå lite på glänt i kylen i omkring tio timmar. Stäng sedan burken och låt stå i kyl tills den dricks upp. Använd vassle till att fermentera. När man gör ost skiljer man den klara vätskan (vassle) från mjölkens fasta delar. Den klara vätskan kan man använda när man exempelvis vill göra surkål eller fermentera någon annan grönsak. Det ska också fungera fint att använda om man vill starta upp en surdeg, att man ersätter vattnet med vassle när man startar surdegen. Det man kan göra för att enkelt få vassle är att lägga färdig kefir i ett kaffefilter som sätts fast i en burk och sedan silas långsamt. Efter några timmar kommer man att ha vassle i botten av burken och i kaffefiltret finns de fastare delarna av kefiren som kan användas som färskost att breda på smörgås. Ett tips är att blanda i lite färska eller torkade kryddor för en mer smakrik färskost, som exempelvis gräslök. Gör hälsosammare kolsyrad dryck. Köp juice, eller gör egen om möjlighet finns, och lägg i en skvätt vassle tillsammans med juicen i en glasflaska. Förslut flaskan helt och ställ i rumstemperatur. Efter några dagar kommer en slags kolsyra att bildas i drycken och den kan då förvaras i kylen. Så kallade "overnight oats", det vill säga havregryn med olika tillbehör som stått i en burk i kylen över natten, har blivit populärt på senare år som lämplig och lättlagad frukost. Vissa menar att om man gör overnight oats med kefir istället för exempelvis vanlig mjölk blir det mycket godare, och dessutom nyttigare. Ett enkelt recept är att blanda lite kefir, havregryn och en skvätt honung (eller lönnsirap) i en burk som sedan försluts. Det går också att lägga exempelvis frukt eller annat man gillar på toppen. Låt sedan stå i minst sex timmar, med andra ord perfekt att göra kvällen innan till frukost. Det går även fint att använda färdig kefir till brödbakning, exempelvis istället för filmjölk i filmjölksbröd. Det finns flera olika recept att pröva sig fram med.

Här får fångar bättre mat än de äldre

Emil Fjellstedt — Fri, 01 May 2026 13:03:53 +0000

Livsmedelskostnaden för intagna på Kriminalvårdens anstalter i Umeå uppges vara högre än motsvarande kostnad för äldre i kommunens äldreomsorg. Uppgifterna har väckt kritik och beskrivs av en omvårdnadsprofessor som en fråga om ålderism. Umeå kommun avsätter 79 kronor per dygn för livsmedel till äldre inom äldreomsorgen. På Kriminalvårdens anstalt i Umeå är motsvarande kostnad 87 kronor per dygn, medan anstalten i Sörbyn uppges ligga på 113 kronor per dygn, rapporterar Sveriges Radio. Skillnaden innebär att livsmedelskostnaden på den dyrare anstalten ligger 34 kronor högre per person och dygn än inom äldreomsorgen i kommunen. Britt-Inger Saveman, professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet, riktar skarp kritik mot jämförelsen. Hon framhåller att undernäring bland äldre sedan länge är ett känt problem och menar att prioriteringen speglar en lägre värdering av äldre människors behov. — Det är en fråga om ålderism och diskriminering, säger hon enligt artikeln.

Kommunen försvarar maten

Från Umeå kommuns sida avvisas bilden av att de äldre får undermålig mat. Maria Svensson, ansvarig för måltidsservice i kommunen, uppger att måltiderna är näringsriktiga och planerade utifrån de äldres behov. Kriminalvården pekar samtidigt på att intagna kan ha ett högre energibehov. Conny Dahl vid myndigheten hänvisar enligt uppgifterna till att många intagna är yngre män, vilket kan påverka portionsstorlekar och energiinnehåll. Frågan om kostnader inom Kriminalvården har även fått politisk aktualitet. Regeringen gav 2024 myndigheten i uppdrag att minska dygnskostnaderna, samtidigt som beläggningen i svenska anstalter är hög och behovet av nya platser ökar. Jämförelser mellan matkostnader för fångar och andra offentligt finansierade måltider har återkommit under flera år. Aftonbladet rapporterade redan 2011 om pensionärsmat som kostade mindre än fångmat, och TTELA har senare uppmärksammat att en lunch på fängelset i Vänersborg var betydligt dyrare än skolmat.

Granskning avslöjar kemikaliecocktail i maten

Emil Fjellstedt — Tue, 17 Mar 2026 07:07:15 +0000

Konventionellt odlad mat innehåller en cocktail av bekämpningsmedel, visar en rapport från Naturskyddsföreningen. Hur blandningen påverkar hälsan är dock fortfarande ett frågetecken. Rapporten heter "Giftigt samband – Bina, maten och bekämpningsmedlen" och publicerades i mars 2026. Granskningen omfattade 86 produkter inom sju livsmedelskategorier: äpplen, vindruvor, vetemjöl, grönkål, paprika, rapsolja och tomat – inköpta från fem stora matvarukedjor i Stockholmsområdet. Av 50 konventionellt odlade produkter hittades bekämpningsmedelsrester i 37 – totalt 32 olika skadliga ämnen, enligt granskningen. Värst drabbade var äpplen, vindruvor och vetemjöl – samtliga innehöll rester. Ett enskilt äpple visade sig innehålla hela sju skadliga ämnen. Bland de konventionella produkterna innehöll 27 av 50 minst ett ämne som misstänks orsaka cancer, skada fertilitet eller ge fosterskador. Tretton produkter innehöll minst ett ämne direkt giftigt för bin, 24 innehöll minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 35 av 50 innehöll ämnen som är giftiga för vattenlevande arter. — Vanlig mat ska inte innehålla en cocktail av bekämpningsmedel. Men vår granskning visar att det ofta är precis vad konsumenter får i sig när de köper konventionellt odlad mat. De här kemikalierna sprids i naturen – och blir kvar på maten vi äter, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Skillnaden mot ekologiskt odlad mat är markant. Av de 36 ekologiska produkterna i granskningen innehöll enbart 3 rester av bekämpningsmedel – en bråkdel jämfört med det konventionella utbudet. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har ökat med 40 procent sedan 2010. År 2024 spreds cirka 1 750 ton bekämpningsmedel över svenska åkrar och frukt- och grönsaksodlingar. Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsförsäljningen har samtidigt sjunkit – från 6,3 procent år 2020 till 3,7 procent år 2025. Halterna av enskilda ämnen låg visserligen under gällande gränsvärden. Men Naturskyddsföreningen lyfter fram det som kallas cocktaileffekten – vad som händer när en mängd olika kemikalier kombineras i kroppen, något som dagens regelverk inte tar hänsyn till. — Politikerna måste driva på för att fasa ut skadliga bekämpningsmedel i jordbruket. Samtidigt kan matkedjorna göra betydligt mer för att lyfta ekologiskt. Hjälp konsumenterna att välja bort miljögifter genom att bredda det ekologiska utbudet, ge varorna bättre plats i butiken och ha fler kampanjer för eko, säger Lexén.

Rotfrukter i säsong – det ska du laga i januari

Redaktionen — Tue, 06 Jan 2026 15:35:02 +0000

Under januari är det främst olika rotfrukter som är i säsong i Sverige. Laga mat med klassiker som potatis och morötter, eller främja hälsan med rödbetor. Kanske är det dags att prova något nytt, som fattigmanssparris eller jordärtskocka. Rotfrukter och kål är både billiga, nyttiga och enkla att laga mat med och det är nu många sorter är i säsong, enligt Land.se. Passa på att göra en värmande gryta eller soppa nu när vintern kommit på riktigt.

Brysselkål

Denna mångsidiga kålsort är främst rik på kalium, men innehåller även fosfor, magnesium, kalcium och vitamin A. Brysselkålen, som också kallas för rosenkål, är god att koka, steka eller ugnsbaka tillsammans med förslagsvis lite olivolja och parmesanost. Det går också fint att ha i såser eller i grytor.

Jordärtskocka

Den lättodlade knölen har en god vintertolerans och passar därför utmärkt att odla i Sverige. Även den är rik på kalium, men även järn och fibrer. Den innehåller även ett ämne som kallas inulin, vilket är ett slags kostfiber som inte bryts ner utan fortsätter ner till tjocktarmen där det fungerar som prebiotika. Knölen går att äta rå i exempelvis sallad, men passar också utmärkt i soppor eller att ugnsbaka.

Potatis

Den svenska klassikern är i säsong. Passa på att använda potatis i matlagning, och vill man passa på att köpa på sig medan det är billigare kan potatis hålla länge om man förvarar den rätt.

Lök

I januari är röd och gul lök i säsong. Det bästa med lök är att man kan ha i det i precis allt för att höja smaken, så länge barnen inte skyr det.

Rödbetor

Rotfrukten har stora hälsofördelar, särskilt för den som har problem med blodtrycket. Bland annat hävdar forskare vid Karolinska institutet att rödbetsjuice ska kunna sänka blodtrycket och det rekommenderas att dricka ett glas om dagen. Annars är rödbetan också rik på fibrer, kalium, antioxidanter och C-vitamin.

Svartrot

Det är inte lika vanligt förekommande i alla kök, men har funnits i Sverige sedan 1600-talet. Den sades förr kunna bota ringorm och paddbett. Svartrots smak påminner om vit sparris och var under 1700-talet ett billigare alternativ än riktig sparris – och kallas därför ibland för fattigmanssparris eller bondsparris. Den går fint att rosta, göra soppa eller gryta på, alternativt att koka, men då bör man koka dem tillsammans med citron eftersom syran förhindrar oxidering av rötterna.

Morötter

Den söta rotfrukten kan användas till och i det mesta. Gör en morotssoppa med chili eller testa att baka en god morotskaka. Annars fungerar det fint att bara koka eller ugnsbaka som tillbehör.

Palsternacka

Den är släkt med moroten, men smakar lite mer kryddigt. Den innehåller kostfibrer och kalium, samt även C-vitamin.

Humor: Dietisten från framtiden

Redaktionen — Mon, 03 Nov 2025 08:27:15 +0000

När klimatet nu ska styra middagsmenyn i stället för kroppens faktiska behov, kan vi åtminstone glädjas åt att "experterna" inte kan tidsresa bakåt och terrorisera hemmets lugna middagar. Tänk om alla dessa kostrådgivare bara kunde låta maten tysta munnen.

Ägget har firats och fördömts i kost- och hälsokretsar de senaste åren. Köttet far fram och tillbaka, men ska helst försvinna av miljöskäl. I dessa tider av kostförvirring är det inte helt uppenbart vad som egentligen är hälsosamt. Man kan ju tycka att det var betydligt enklare förr.

I en värld där självutnämnda experter låter klimatpolitik och underliga studier forma den forna tallriksmodellen, är det kanske en välsignelse att tidsresor inte finns – för hur skulle det annars te sig?

pic.twitter.com/Ym5YnvgKaO
— G (@stevensongs) October 15, 2025

Så håller du kylen kall vid strömavbrott

Redaktionen — Tue, 30 Sep 2025 06:42:52 +0000

I oroliga tider finns det större risk för strömavbrott. I en ny rapport från Livsmedelsverket ger man råd till svenskar kring hur man ska hantera maten i kylskåpet innan, under och efter ett strömavbrott. Strömavbrott har blivit vanligare i Europa och även Sverige, i somras drabbades exempelvis Gotland av två längre avbrott som orsakade problem för gotlänningarna. Om strömmen går börjar temperaturen i kylskåpet stiga redan inom några timmar, vilket sedan påverkar hur snabbt bakterier kan föröka sig i matvarorna. — Det finns några saker att göra som kan förlänga kylan och därmed hållbarheten på maten. Och vissa livsmedel håller längre än andra när det blivit varmare i kylskåpet, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Ha kallare

För att förebygga inför ett eventuellt strömavbrott bör man ha 4 °C i kylskåpet istället för 8 °C. På så vis håller maten lite längre. Det är också fördelaktigt att ha både kylklampar och vattenflaskor i frysen. Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att man har en kyltermometer som inte är beroende av el i kylen. Ett tips är också att förvara maten rätt från början.

Ta tid

När det sker ett strömavbrott bör man notera tiden så man håller koll på hur länge kylskåpet varit strömlöst. Öppna heller inte kylskåpet i onödan, för det släpper ut kylan. Lägg också in eventuella kylklampar för att fördröja temperaturstigningen. I ett fullt kylskåp stiger också temperaturen långsammare. Om elavbrottet har varat i högst 7 timmar och om temperaturen i kylskåpet från början var 4 °C kan man, om man inte tillhör någon riskgrupp med nedsatt immunförsvar, i vanlig ordning titta, lukta och i vissa fall smaka på matvarorna för att se att de är okej. Har man haft 8 °C är det fyra timmar som gäller istället.

Hushåll ska klara sig en vecka

Om det blir en större kris, där strömavbrott ingår, bör svenska hushåll klara sig utan kommunens hjälp under en vecka, enligt Livsmedelsverket. I första hand ska hjälpen gå till de som har det svårare, exempelvis äldre och sjuka. Därför bör man ha alternativ till sätt att laga mat på, som exempelvis campingkök eller grill.

Förskolor tar ut miljonvinster – barn får mindre smör på mackan

Redaktionen — Tue, 02 Sep 2025 06:53:31 +0000

Förskolekoncernen Hagvidson har tagit ut miljonvinster de senaste åren. Samtidigt ransonerar man smör och pålägg till förskolebarnen. Hagvidson äger idag över 21 förskolor i landet, bland annat i Falun, Stockholm och Uppsala. Förskolekoncernen har växt markant de senaste åren och har bland annat köpt tio nya förskolor under denna tidsperiod. Under samma tidsperiod har ägarna, vilket är tre män från Örebrotrakten, plockat ut 64,5 miljoner i aktieutdelningar. Männen har tagit ut styrelsearvoden och löner på runt 10 miljoner, vilket främst baseras på skattemedel och kommunala förskolepengar. Trots miljonvinsterna är koncernen noga med att ge restriktioner för barnen, visar en granskning som Schibstedstidningen Aftonbladet gjort. Främst handlar det om att barnen äter för mycket pålägg, men också om att varken anställda eller barnen får använda för mycket pappershandukar. "Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla bregott behöver vi tänka på det”, står i ett protokoll som skickas ut till anställda, som tidningen tagit del av.

Halv ostskiva

En lösning från förskolekoncernen är att vuxna vid bordet ska portionera ut smöret för att se till att barnen inte tar för mycket själva ur paketet. Vidare är endast ett pålägg per smörgås tillåtet, något också anställda på en av förskolorna vittnar om. – Barnen får en halv ostskiva eller en halv tunn skiva kalkon på smörgåsen och äter max två skivor bröd, en mjuk och en hård per dag, ändå verkar det vara för mycket, säger pedagogen till Aftonbladet. Hagvidsons vd Michael Enghag avböjer intervju gällande barnens restriktioner kring pålägg och skyller på bolagets "kommunikationspolicy".