<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Markus Andersson &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/markus-andersson/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 25 Jan 2024 09:17:35 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Markus Andersson &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Markus: &#8221;Bankerna ägnar sig åt utpressning&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/markus-bankerna-agnar-sig-at-utpressning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/markus-bankerna-agnar-sig-at-utpressning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jan 2024 20:11:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bankkonto]]></category>
		<category><![CDATA[Markus Andersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=171169</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När konstnären Markus Andersson loggade in på sin internetbank för att betala räkningar fick han veta att han hade tio dagar på sig att besvara en lång rad märkliga, privata och personliga frågor – annars skulle hans konto stängas ner.</strong>

<strong>I en intervju med Nya Dagbladet kallar han bankens agerande ”vidrigt”, frågar när och hur banken fick denna typ av ”polisiära befogenheter” och uppmanar andra som drabbas att inte bara acceptera den utpressningsliknande verksamheten – utan faktiskt reagera och markera.</strong>

Nya Dagbladet har vid upprepade tillfällen rapporterat om hur storbankerna blir alltmer maktfullkomliga och kontrollerande och hur människor godtyckligt och utan legitima skäl får sina konton <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/sa-har-bankerna-forstort-livet-for-tusentals-svenskar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">nedstängda</a> och blir av med sina banktjänster – exempelvis för att de satt in eller tagit emot <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/kastades-ut-av-banken-efter-30-ar-satte-in-for-mycket-kontanter/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kontanter</a>.

Ofta hävdar banken att man måste motverka ”penningtvätt” eller ”terrorism”, men personerna som drabbas är mycket sällan misstänkta för något brott, någon polisanmälan görs inte och de drabbade får överhuvudtaget sällan chans att ens prata med någon verklig person för att diskutera och reda ut frågetecken – istället möts man av standardiserade eller automatiska meddelanden som inte går att svara på.
<h3>"Medeltida ockrare"</h3>
Konstnären Markus Andersson är en av de som nyligen blivit varse hur dagens svenska banker faktiskt agerar mot sina kunder – även om han än så länge har sitt konto kvar.

”<em>Man tappar hakan. Min bank meddelade nyss att de stänger mitt konto om jag inte svarar på en rad privata, personliga frågor. Sedan när fick banken polisiära befogenheter att gräva i folks privatliv? </em><em>Helt utan misstanke om något brott, eller några stora pengar i omlopp, tror de alltså att de har rätt att utpressa och gräva i underkläderna på folk?”</em> skriver han i ett upprört inlägg på Facebook och menar att <em>”dagens banker börjar stinka värre än medeltidens ockrare</em>”.

”<em>Verkligen dags att vi tar dem riktigt hårt i örat och skriker dem rakt däri, att vi är kunder för i helvete! Inga jävla hjon som man kan behandla hur som helst!”,</em> fortsätter han och påpekar att <em>”banken inte är någon polismyndighet och har faktiskt inte alls att göra med hur du eller någon annan har förvärvat sina pengar</em>”.
<h3>Kunderna utpressas</h3>
När Nya Dagbladet kontaktar konstnären berättar han att han uppfattade frågorna som märkliga och ”väldigt uttömmande” och det krävdes att han skulle redovisa hur han skulle tjäna pengar under året, om han skulle ta emot utlandsbetalningar eller om han skulle få några pengar från en viss person.

<em>– Hur ska man veta det i förväg? Det blev väldigt konstigt, som om man var misstänkt för någonting … De sa att de stänger ner mig om tio dagar om jag inte svarar på deras frågor.</em>

<em>– Det blir ju sådant besvär. Jag kan ju välja då att inte svara på deras frågor, men då måste jag börja ta ut pengar därifrån och det blir massa olika besvär med räkningar och eventuella löner, då måste man kontakta lönekontoret och så det blir några dagars jobb utan tvekan</em>, fortsätter han och menar att förfarandet kan liknas vid utpressning.

Andersson har aldrig tidigare varit med om att han behöver göra någon slags prognos över hur hans ekonomiska år förväntas se ut och han menar att denna typ av undersökningar knappast heller kan vara bankens uppgift, när det handlar om personer som inte är misstänkta för någon som helst brottslighet.
<h3>"Tror inte på det själva"</h3>
Som bakgrund berättar han att han en gång kom till det numera nedlagda lokala bankkontoret med 5000 kronor och ville sätta in dessa på sitt lönekonto, men bankpersonalen krävde att han skulle redovisa deras ursprung – något han upplevde som mycket märkligt. Han fick förklarat för sig att det var nya regler som införts och avdelningschefen hävdade också att man krävde förteckningar för att motverka påstådd penningtvätt.

<em>– Då sa jag att det där tror du ju inte ens på själv. Ska jag komma hit och tvätta 5000 kronor? Det är ju helt absurt... Jag tror inte att de tror på det själva, att det skulle vara penningtvätt det handlar om.</em>

Markus Andersson har tidigare uppmärksammats för sin konst och sin frispråkighet i olika politiska frågor – men han tror inte att bankens agerande var riktat specifikt mot honom som någon slags ”straff”, utan att det är så här Handelsbanken numera behandlar många av sina kunder och att ett stort antal svenskar oavsett politisk tillhörighet drabbats på samma sätt.

<em>– Hur det än är så är det ett otyg. De ska inte hålla på så här. Bankerna håller ju på så här med alla möjliga småsparare, småföretagare och andra och tar sig befogenheter som de inte borde ha och som de inte heller har juridiskt vad jag förstår.</em>
<h3>Fullständigt oacceptabelt</h3>
<em>– Det går över en gräns… Banken ska inte ha rätt att göra så här mot människor. Det är ett vidrigt sätt, sedan när fick de de här polisiära befogenheterna,</em> frågar han sig.

Andersson uppmanar andra som drabbas och svenska folket i allmänhet att inte bara tyst acceptera när de hotas av bankerna – utan att faktiskt reagera och visa att den här typen av utpressningsliknande verksamhet är helt horribel.

<em>– Det här är ingenting man ska svälja. Vi ska inte behandlas på det här sättet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/markus-bankerna-agnar-sig-at-utpressning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Klimathot, dogmatism och hänsynslös globalisering&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/klimathot-dogmatism-och-hansynslos-globalisering/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/klimathot-dogmatism-och-hansynslos-globalisering/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 Nov 2013 23:24:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[globalisering]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Markus Andersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=13599</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Man kan från politiskt håll inte mena allvar med något klimathot när man straffskattar de som behöver köra sin egen bil på landsbygden när det samtidigt är billigare att köpa kyckling ifrån Thailand än ifrån granngården. Chefredaktör Markus Andersson svarar Sternlyckes <a href="http://nyadagbladet.se/debatt/manga-klimatskeptiker-gar-kapitalets-arenden/">debattartikel</a> om "klimatskeptiker".</strong></span>

Hans Sternlycke ifrågasätter hur de han kallar för klimatskeptiker kan "gå kapitalets ärenden". För det första så handlade den ursprungliga <a href="http://nyadagbladet.se/analys/beteckningen-klimatfornekare-vittnar-om-en-ny-religion/">analysartikeln</a> främst om hur människor av en annan uppfattning behandlas i den offentliga debatten.

<strong>Men självklart</strong> finns det människor som mot bättre vetande och med ekonomiska motiv arbetar för t.ex. oljeindustrins mäktiga intressen. Dessa bedriver sannolikt lobbyverksamhet mot förslag om minskad användning av fossila bränslen.

Men finns det "klimatförnekare" så finns det också "klimattroende", dvs. de som utan att själva undersöka och ifrågasätta utgår ifrån en dogm om att människan huvudsakligen är skyldig till vad som man kallar för den globala uppvärmningen.

<strong>Dogmatismen och beteendet</strong> att tro och tycka allt för att "de flesta andra gör det" är beklagansvärt. Det finns ingen som helst nödvändig koppling mellan kvantiteten eller andelen människor som tror eller uppfattar något och verkligheten. Detta gäller likväl i fallet om att andelen forskare som står för tesen att människan huvudsakligen orsakat den globala uppvärmningen stigit från 95 till 98 procent eller vad den dagsaktuella andelen än må vara. Dvs. det är knappast riktigt bara därför.

Sternlycke bekymrar sig för ekonomiska och politiska motiv bakom den "klimatskeptiska" rörelsen. Det är lika lätt att spekulera i att liknande intressen finns bakom den andra uppfattningen. Inte minst beroende på att det i kraftiga statliga subventioner finns stora pengar att tjäna på projekt för förnyelsebar energi och "klimatsmarta" alternativ. Denna marknad exploderar likväl som antalet aktörer på den och exploateras därför snabbt.

<strong>Flera varningsflaggor bör</strong> också höjas när ett samlat etablissemang av politiker och medier så synkroniserat och kraftfullt sätter kampen mot den globala uppvärmningen och "klimathoten" högst upp på dagordningen.

I årtionden har man ignorerat de fossila bränslenas negativa inverkan på miljön och nu plötsligt gör man detta till en huvudfråga. Att man är inkonsekvent i ord och handling bör väcka misstankar om bakomliggande motiv.

<strong>Vi skall minsann plötsligt</strong> betala skyhöga straffskatter när vi åker bil, medan det fortfarande är billigare att tillverka en spade i Kina och transportera den till Sverige. Det är tom billigare att köpa kyckling ifrån Thailand än att köpa den ifrån grannen. De multinationella storföretagen bidrar till enorma utsläpp genom onödiga transporter av varor som istället för att produceras lokalt körs över hela jordklotet och får frisedel á la utsläppsskatter. Det är fortfarande ofta dyrare att åka tåg än att åka bil och antalet lastbilar på våra vägar bara ökar istället för att godset hamnar på järnvägen. Globaliseringen är ett viktigt politiskt mål för mäktiga intressen där fri och obehindrad rörlighet av människor, varor och kapital står över det mesta. Detta har man också erkänt öppet när dessa intressen så uppenbart kolliderar - frihandeln är viktigare än miljön!

<strong>Man struntar alltså i</strong> att straffbeskatta sådant som att lokala produkter transporteras runt hela jordklotet. Samma globalister påstår sig vara oroliga för hur vi skall klara "klimatmålen". Tyder inte denna dubbelmoral på bakomliggande ekonomiska intressen?

Hade våra regeringar verkligen varit mån om att göra seriösa satsningar på förnyelsebar energi skulle man långt tidigare varit öppen för alternativa energikällor och använt de skyhöga bränsleskatterna till det som man sade att skatten skulle gå till; forskning. Istället har man länge struntat i öronmärkningen och använt bränsleskatten till annat. Det politiska klimatet har blivit extremt otillåtande för långsiktig och ansvarstagande politik. "Klimathotet" är inget undantag.

<strong>Sedan skall vi</strong> också minnas axiomet att det givetvis är omöjligt att bevisa något som inte överensstämmer med verkligheten. Låt oss se, hur många år det än kan dröja, om det kunna "bevisas" att människan orsakat den globala uppvärmningen (förutsatt att en sådan alltså pågår). Än så länge är det fortfarande hypoteser. Sanningen kan måhända vara att mänsklig aktivitet bidrar till den globala uppvärmningen på ett avgörande sätt, men det är upp till vetenskapen att verkligen bevisa att så är fallet och att vi icke endast vilar politik på ständigt nya hypoteser.

För detta krävs att forskningen kring klimatförändringar accepterar och förhåller sig till andra teorier och förklaringar än enbart att människans förbränning av fossila bränslen ligger bakom en global uppvärmning.

<strong>Det finns dock ändå all anledning</strong> att arbeta sig bort ifrån beroende av fossila bränslen och att kraftigt hushålla på det som finns kvar för framtiden. Det är i själva verket av stor vikt, men de politiska åtgärderna måste stå i proportion till övriga behov och hot som vi står inför. Förgiftningen av vår miljö och gifterna i vår mat är ett långt påtagligare hot som människan definitivt själv orsakat och som vi kan förändra genom politiska beslut och en förändrad livsstil. Men inga politiker och skatter i världen kan stoppa naturens periodiska cykler.

&#160;

<em>Markus Andersson, Nya Dagbladet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/klimathot-dogmatism-och-hansynslos-globalisering/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
