livsmedelsverket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 15 Jun 2026 05:45:25 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg livsmedelsverket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Nya kostråd för äldre: Mer protein efter 65 https://nyadagbladet.se/halsa/nya-kostrad-for-aldre-mer-protein-efter-65/ Mon, 15 Jun 2026 05:45:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233294 Livsmedelsverket har uppdaterat kostråden för personer över 65 år. Råden ska bidra till fler friska år och lyfter särskilt betydelsen av protein, D-vitamin och vad man bör tänka på när aptiten minskar. De nya råden har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag och gäller både äldre som är friska, aktiva och har normal aptit och äldre som har nedsatt aptit och riskerar undernäring. Bakgrunden är att proteinbehovet ökar med åldern. Livsmedelsverket har tidigare uppmärksammat att personer över 65 år kan behöva äta uppemot 40 procent mer protein jämfört med yngre, samtidigt som bara sex procent av de tillfrågade seniorerna själva nämnde det ökade proteinbehovet. Enligt Livsmedelsverket kan bra matvanor minska risken för flera sjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, cancer och demens. Myndigheten hänvisar även till ny kunskap om sambandet mellan matvanor och demensrisk. — Alla över 65 har mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Även om det kan kännas svårt att ändra matvanor som man haft länge, är det aldrig för sent. Även små förändringar gör skillnad, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket. För personer över 65 år med normal aptit gäller i stort sett samma kostråd som för övriga vuxna. Det handlar bland annat om att äta mycket frukt, grönsaker och fullkorn, variera mellan fisk, fågel, rött kött, ägg och baljväxter samt begränsa intaget av sötsaker och alkohol. Skillnaden är att äldre rekommenderas att prioritera lite extra protein, eftersom behovet ökar med åldern. För alla över 75 år rekommenderas även tillskott av D-vitamin.

När aptiten sviktar

För äldre med nedsatt aptit ligger fokus i stället på att förebygga undernäring och bevara styrka, ork och självständighet. När stora portioner inte fungerar rekommenderas många små energi- och proteinrika måltider under dagen. Livsmedelsverket lyfter också anhörigas roll när en äldre person börjar äta sämre. — När aptiten sviktar blir varje tugga viktig. Anhöriga märker ofta först om en äldre person börjar äta sämre, och kan därför spela en viktig roll i att uppmärksamma förändringar och uppmuntra till att söka stöd i tid, säger Kugelberg. Enligt Livsmedelsverket har materialet utvecklats i dialog med personer över 65 år och pensionärsorganisationer.]]> Finsk expert vill se 18-årsgräns på energidrycker https://nyadagbladet.se/halsa/finsk-expert-vill-se-18-arsgrans-pa-energidrycker/ Tue, 09 Jun 2026 07:48:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232799 Finska hälsoexperter vill stoppa försäljningen av energidrycker till minderåriga och pekar på att dryckerna skiljer sig från kaffe genom innehåll, mängd och konsumtionsmönster. Frågan växer samtidigt i hela Norden, där Norge redan infört en 16-årsgräns och både Danmark och Sverige varnar för ungas koffeinvanor. Koffeininnehållet är den främsta anledningen till oron. Enligt forskningschefen Susanna Raulio vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland, THL, kan energidrycker orsaka hjärtklappning, högt blodtryck, sömnbesvär, huvudvärk och magont. Problemen syns särskilt hos unga som dricker stora mängder energidryck, säger hon till Yle. Även socker och syror kan orsaka hälsoproblem, bland annat tanderosion om dryckerna dricks utspritt över dagen.

Större burkar och sena vanor

Enligt Raulio handlar riskerna inte bara om innehållet, utan också om vanorna runt dryckerna. Många unga dricker energidrycker på kvällen, vilket kan försämra sömnen. Energidrycker ersätter ibland frukosten. Kaffe dricks oftast i mindre mängder och mer sällan på kvällen, enligt Raulio. Energidrycker säljs däremot ofta i burkar som snabbt dricks upp. — När det är i en burk, så händer det lätt att man dricker hela burken. Det blir också vanligare med allt större burkar. En halvliter är numera en helt vanlig storlek, säger hon.. Hon avfärdar även marknadsföringen av energidrycker som ”naturliga” eller mer hälsosamma. Att dryckerna innehåller vitaminer eller ”naturligt koffein” gör dem enligt Raulio inte nyttigare. Vitaminer fås bäst genom en mångsidig kost, framhåller hon.

Norden skärper tonen

Den finska diskussionen är inte isolerad. I Norge är det från den 1 januari 2026 förbjudet att sälja energidrycker till barn under 16 år. Norska Mattilsynet pekar på att barn och unga tål mindre koffein än vuxna. Folkehelseinstituttet uppgav i juni 2026 att energidryck var den största källan till koffein bland ungdomar i högstadieålder och äldre under 2025. Bland 13–15-åringar uppgav 55 procent att de drack energidryck under 2024/2025. Av dessa drack 37 procent drycken minst en gång i veckan och 8 procent dagligen. Även i Danmark avråds barn under 15 år från att dricka energidrycker. För unga mellan 15 och 17 år rekommenderas högst en halv liter per vecka. Myndigheten varnar för bland annat hjärtklappning, huvudvärk, sömnproblem och frätskador på tänderna.

Ingen lagstadgad gräns i Sverige

I Sverige finns ingen lagstadgad åldersgräns för energidrycker, även om branschen har en frivillig överenskommelse om att inte sälja dryckerna till barn under 15 år. Livsmedelsverket föreslår samtidigt att ungdomar under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag. Det motsvarar ungefär en liten kopp kaffe – vilket är mindre än vad många energidrycker innehåller. Myndigheten pekar på att försäljningen i Sverige nästan har fördubblats sedan 2018, från omkring 72 miljoner liter till omkring 133 miljoner liter 2024. En burk energidryck kan innehålla mellan 80 och 200 milligram koffein. Frågan om energidrycker har därmed blivit ett bredare nordiskt folkhälsoproblem. Medan Finland diskuterar en 18-årsgräns har Norge redan infört en 16-årsgräns. Samtidigt avråds danska barn från dryckerna och Sverige skärper sina koffeinråd.]]> Studie: Små barn får tillräckligt med D-vitamin https://nyadagbladet.se/halsa/sma-barn-d-vitamin-studie/ Tue, 02 Jun 2026 05:55:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232185 De flesta små barn i Sverige har tillräckliga nivåer av D-vitamin i blodet, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna pekar på betydelsen av D-droppar och berikade livsmedel. I studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrition Journal, har forskare vid Göteborgs universitet analyserat barnens intag av D-vitamin via kost och D-droppar samt deras D-vitaminstatus i blodet. Underlaget kommer från Riksmaten småbarn 2021–2024 och omfattar drygt 1 800 barn: 1 074 barn som var 18 månader gamla och 746 barn som var fyra år. D-vitamin behövs bland annat för att kroppen ska kunna bilda starka tänder och ett starkt skelett. I Sverige kan det vara svårt att få tillräckliga mängder under vinterhalvåret, eftersom kroppen då bildar mindre D-vitamin via solljus. Barn upp till två år rekommenderas därför D-droppar som komplement, enligt Livsmedelsverket.

Lägre intag hos många fyraåringar

I studien låg 16 procent av 1,5-åringarna och 61 procent av fyraåringarna under det genomsnittliga behovet på 7,5 mikrogram D-vitamin per dag, räknat utifrån kost och D-droppar. Forskarna framhåller samtidigt att D-vitamin lagras i kroppen över tid och att blodvärdena därför kan ge en annan bild än det dagliga intaget. Blodproverna visade att barnens D-vitaminstatus i regel var god. Inget av barnen hade D-vitaminbrist. Tillräckliga nivåer i blodet sågs hos 93 procent av 1,5-åringarna och 96 procent av fyraåringarna.

Berikad mat får större betydelse

Bland de yngsta barnen var D-droppar en viktig källa till D-vitamin. I takt med att barnen blev äldre och användningen av droppar minskade fick de i stället mer D-vitamin från berikade livsmedel, framför allt mejeriprodukter och smörgåsfetter. Forskarna kopplar resultaten till den utökade obligatoriska D-vitaminberikningen som infördes 2018. Den omfattar bland annat vissa mejeriprodukter och matfetter, med syftet att fler ska få i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten. — Våra resultat visar den stora betydelsen av berikade mejeriprodukter för D-vitaminintaget bland de små barnen i Sverige, framför allt när användningen av D-droppar avtar, säger André Hesselink, dietist och doktorand inom klinisk nutrition vid Göteborgs universitet.]]> Sverige i botten på EU:s livsmedelskontroller https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-botten-eu-livsmedelskontroller/ Mon, 01 Jun 2026 11:26:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232100 Sverige ligger sist i EU när det gäller att testa livsmedel för rester av bekämpningsmedel, visar en ny EFSA-rapport. Samtidigt förekommer sådana rester i en stor del av maten som kontrolleras. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har sammanställt medlemsländernas kontroller av bekämpningsmedelsrester i mat under 2024. Rapporten omfattar 125 882 prover från EU:s gemensamma kontrollprogram, nationella program och förstärkta importkontroller. I 42 procent av proverna hittades rester av bekämpningsmedel. Gränsvärdena överskreds i 3,3 procent av fallen. Sverige sticker ut i statistiken. Enligt rapporten genomför Sverige endast 40 procent av de tester som krävs enligt EU:s regler, vilket är lägst i unionen när kontrollnivån jämförs med lagkraven. EFSA hävdar däremot att den beräknade risken via kosten generellt är låg för de flesta grupper och ämnen som granskats. Rapporten visar samtidigt att flera livsmedel innehåller rester av mer än ett bekämpningsmedel.

Expert varnar för bristande kontroll

Elin Engdahl, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen, pekar på att gränsvärden sätts för enskilda ämnen, medan människor i praktiken kan utsättas för flera kemikalier samtidigt. — Varje gränsvärde är satt individuellt utan hänsyn till att vi får i oss kemikalier från många olika källor. Det är svårt att veta den långsiktiga risken av att få i sig många ämnen med skadliga egenskaper, även om koncentrationerna är låga för varje ämne var för sig, säger hon till Natursidan. Engdahl är också kritisk till att Sverige testar så få livsmedel. — Utan granskningar finns det ingen kontrollmekanism, och vi vet ju av erfarenhet att lagliga nivåer överskrids regelbundet. Om sannolikheten minskar att ”åka fast” ökar risken att vi får in livsmedel som odlats på ett sätt som ger för höga nivåer av bekämpningsmedel. Dessutom finns risken att förtroendet för Livsmedelsverket minskar, säger hon. För den som vill minska sin exponering rekommenderar hon ekologiska livsmedel.]]> Hormonstörande ämnen i svenska jordgubbar https://nyadagbladet.se/miljo/hormonstorande-amnen-svenska-jordgubbar/ Thu, 28 May 2026 07:48:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231767 Livsmedelsverkets stickprover visar att svenska jordgubbar innehåller rester av bekämpningsmedel som pekas ut som hormonstörande. Sju av tio svenska jordgubbsprover innehöll mätbara halter av minst ett hormonstörande bekämpningsmedel, rapporterar Tidningen Syre. Det rör sig bland annat om fludioxonil och cyprodinil. Halterna låg långt under gällande gränsvärden och Livsmedelsverket bedömer att de inte innebär någon risk för konsumenterna. Fynden väcker ändå oro eftersom ämnena har identifierats som hormonstörande. Joëlle Rüegg, professor i organismbiologi vid Uppsala universitet, menar att resultaten bör tas på allvar. — Om man ska använda försiktighetsprincipen vill man inte ha några av de här kemikalierna på sina jordgubbar, säger hon till tidningen. Hormonstörande ämnen misstänks kunna påverka kroppens hormonsystem även vid låga doser, särskilt under känsliga utvecklingsfaser. Syre skriver att stickproven därmed visar på en konflikt mellan dagens gränsvärden och EU:s princip om att särskilt farliga ämnen inte ska tillåtas i livsmedelsproduktionen.]]> Livsmedelsverket skärper råd om energidryck för unga https://nyadagbladet.se/halsa/livsmedelsverket-energidryck-koffein-unga/ Tue, 26 May 2026 04:50:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231527 Livsmedelsverket rekommenderar nu att ungdomar under 16 år begränsar sitt intag till högst 70 milligram koffein per dag. Myndigheten pekar på den ökade konsumtionen av energidrycker bland unga och varnar för bland annat sömnproblem, hjärtklappning och oro. Ungdomar under 16 år bör hålla sig till en koffeinmängd som motsvarar ungefär en liten kopp kaffe. För energidrycker kan gränsen nås betydligt snabbare än många tror. En burk energidryck kan innehålla så mycket koffein att dagsrekommendationen för unga överskrids, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Enligt myndigheten innehåller energidrycker på den svenska marknaden vanligtvis mellan 32 och 56 milligram koffein per deciliter. — Det är väldigt lätt att komma upp i 70 milligram koffein, särskilt när det gäller energidrycker. Beroende på koffeinhalt kan det räcka med en tredjedels burk, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

Sömnproblem och hjärtklappning

Barn och ungdomar är känsligare för koffein än vuxna eftersom de ofta väger mindre och behöver mer ostörd sömn. För högt koffeinintag kan enligt myndigheten ge sömnstörningar, insomningsbesvär, hjärtklappning, skakningar, yrsel, oro och illamående. Livsmedelsverket rekommenderar också att barn under sex år helt undviker koffein. Föräldrar uppmanas att hålla koffeintabletter, tuggummin, energidrycker och andra produkter med hög koffeinhalt utom räckhåll för små barn. Rådet bygger på myndighetens rapport om koffein till barn och ungdomar. Där konstaterar Livsmedelsverket att försäljningen av energidrycker i Sverige mer än fördubblats mellan 2017 och 2024, samtidigt som allt fler koffeinhaltiga produkter marknadsförs till unga konsumenter. Livsmedelsverket har tidigare varnat för att unga dricker för mycket energidryck. Det nya rådet riktar sig till både ungdomar och vuxna som vill minska risken för att koffeinintaget blir för högt.]]> Ingen PFAS i svensk mejerimjölk https://nyadagbladet.se/miljo/ingen-pfas-i-svensk-mejerimjolk/ Tue, 28 Apr 2026 05:14:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228763 En ny svensk studie ger lugnande besked om PFAS i mejerimjölk. Forskarna hittade inga mätbara halter i mjölken från landets mejerier – men på enstaka gårdar nära förorenade områden fanns förhöjda nivåer. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av PFAS – de så kallade högfluorerade ämnena – i svensk komjölk. Studien, publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, är en av de mest omfattande i sitt slag i Sverige. Forskarna analyserade mjölkprover från 22 mjölkgårdar belägna inom tio kilometer från kända PFAS-förorenade platser i Syd- och Mellansverige. De undersökte också stora mjölktankar på 20 regionala mejerier över hela landet. Dricksvatten till boskapen testades parallellt.

Ett gårdsprov över EU:s riktvärde

Resultaten visar att PFOA, PFOS och PFNA – tre av de mest uppmärksammade PFAS-ämnena – påträffades i mellan fem och 77 procent av gårdsproverna. Den högsta uppmätta halten av PFOA var 18 pikogram per gram mjölk, vilket överstiger EU:s riktvärde på 10 pikogram per gram. Samtliga 49 analyserade PFAS-ämnen i mejerimjölken låg under detektionsgränsen. — Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger Ida Hallberg, SLU-forskare och studiens ledare.

Oklart hur ämnena sprids

En oväntad upptäckt var att forskarna inte kunde hitta någon korrelation mellan PFAS-halterna i gårdarnas dricksvatten och halterna i mjölken. Det tyder på att det finns andra sätt som ämnena kan komma in i mjölken på. — Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Hallberg.

Behov av fortsatt övervakning

De 22 gårdarna som studerades är bara ett litet urval av de tusentals PFAS-förorenade platser som finns i Sverige. Forskarna påpekar att studien inte är representativ för alla områden som kan vara drabbade. — I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-förorening. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men PFAS-övervakningen behöver fortsätta i mejeriproduktionen, säger Hallberg. Studien publicerades i mars 2026 och är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet och Stockholms universitet.]]> Kan citronsyra ge allergiska symptom? https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/kan-citronsyra-ge-allergiska-symptom/ Sun, 08 Feb 2026 11:44:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210852 Många svenskar uppger att deras allergibesvär minskar när de undviker tillsatsen citronsyra, som finns i en mängd livsmedel. Trots dessa vittnesmål saknas vetenskapliga bevis, och Livsmedelsverket bedömer ämnet som säkert – samtidigt som orsaken till varför vissa upplever en förbättring är oklar. E330 är en livsmedelstillsats som också kallas citronsyra. Den fungerar som ett antioxidationsmedel som tillsätts i mat för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas (oxideras). Den gör också att lättförstörbara vitaminer, till exempel vitamin A, D, E och B2 bevaras bättre, enligt Livsmedelsverket. Citronsyra finns också naturligt i exempelvis citrusfrukter men är inte detsamma som tillsatsen E330 och bör inte förväxlas. Citronsyra som tillsats framställs genom jäsning av kolhydrater med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger eller med olika arter av jästsvampen Candida. Iréne Hultqvists son Linus diagnostiserades som åttaåring med allergi mot björkpollen, vissa pälsdjur och gräspollen. Linus drabbades av starka allergiska reaktioner som påverkade hans vardag och tog varje sommar både ögondroppar och nässpray. De somrar familjen var ute på sjön på seglingssemester blev symtomen alltid värre. Iréne tyckte att det var märkligt att hennes son fick kraftigare reaktioner ute på sjön, där det varken fanns pollen eller pälsdjur. — Jag minns somrar när vi var på segelsemester och symtomen blev allt värre. Vi fick avsluta ledigheten med ett besök på vårdcentralen, där han fick kortisontabletter för att dämpa symtomen. Ögondropparna och nässprayerna vi hade fungerade sällan speciellt bra, sade Iréne år 2012 i en artikel på Doktorn.se. Linus kom upp i tonåren och allergisymtomen fortsatte. Detta pågick tills en vårmorgon då han gick till skolan utan att äta frukost. Linus berättade att de pollenallergiker han kände i skolan hade rinnande ögon den dagen, men han hade konstigt nog inga besvär. Det var då Iréne kom att tänka på den missade frukosten och bad honom hoppa över den även nästa dag. Det gjorde han, och symtomen uteblev även då. Iréne skriver på sin hemsida att hon alltid varit "kärringen mot strömmen" och inte riktigt accepterat det faktum att allergier beror på miljön. Hon ger som exempel hur antalet pollenallergiker har ökat markant sedan 1960- och 1970-talet, då det knappt fanns någon som hade sådan allergi. Nu är det i stället tvärtom; det är numera svårt att hitta någon utan allergi.

Läsk var boven

Som Iréne skriver så var det just under 60-talet som samhället och särskilt maten började förändras i Sverige. Kvinnorna började arbeta och hade mindre tid för att laga mat. Det ledde till att livsmedelsindustrin experimenterade fram fler produkter på marknaden och den ultraprocessade maten fick sitt uppsving. En kartläggning av svenskarnas konsumtion av ultraprocessad mat mellan 1960 och 2010 visar på en ökning på 140 procent, vilket stämmer överens med Irénes uppfattning: Sedan 1960-talet har svenskarnas matkonsumtion förändrats drastiskt och allt fler E-nummer, däribland E330, har blivit vanligare på matbordet. Frukosten Linus hade skippat bestod egentligen inte av några konstigheter: Yoggi med en macka och juice. Efter lite detektivarbete och läsning av innehållsförteckningarna kom Iréne fram till att det kunde vara citronsyra som orsakade symtomen. Varje gång Linus åt eller drack något som innehöll citronsyra fick han allergisymtom, men de dagar han var utan uteblev de. Att symtomen blev värre under seglingssemestrarna blev därmed logiskt, eftersom Linus drack större mängder läsk än vanligt under sommaren, och läsk innehåller citronsyra. I dag är Linus vuxen och har sedan dess varit symtomfri, förutsatt att han håller sig undan mat med E330. Han har till och med allergitestat sig igen som vuxen, vilket visar att han fortfarande är allergisk mot samma ämnen trots uteblivande symtom.

Tusentals vittnar om symtom

Det är inte bara Iréne som har testat detta, tusentals svenskar har upptäckt att deras allergibesvär minskar om de undviker citronsyra. Ofta talas det om att det fungerar mot särskilt pollenallergi och pälsdjursallergi, men det finns även de som upplever att deras eksem blir bättre. Sedan finns en uppsjö av diverse symtom svenskar får när de konsumerar just citronsyra, enligt individuella erfarenheter som det bland annat berättas om i Facebook-gruppen "Fri från allergi genom att undvika E330 - Citronsyra", en grupp som ökat kraftigt de senaste åren. I dag har gruppen cirka 24 000 medlemmar. Joakim Karlsson från Skåne hade läst om Irénes historia och berättar i Land.se hur hans pollenallergi försvann ett och ett halvt dygn efter att han uteslutit allt E330. — Jag beslöt mig för att testa. Jag valde bort alla livsmedel där det stod citronsyra eller E330 i innehållsförteckningen. Efter ett och ett halvt dygn var jag symtomfri. För att se om allergin verkligen hade försvunnit provade jag att ta bort mina allergimediciner – och det hade den, berättar han. I en artikel i Göteborgs-Posten, som publicerades 2016, berättar även Ann-Sofie Glans om hur hennes då nioåriga dotter blev fri från sina svåra eksem efter att ha uteslutit E330. På tre veckor blev hon helt symtomfri och läkarna konstaterade sedan att hon var allergisk mot svartmögel, det vill säga samma typ av svamp som används vid tillverkningen av citronsyra. Dottern fick ett läkarintyg till skolan så att hon kunde få slippa citronsyra i skolmaten.

Livsmedelsverket: Allergi mot citronsyra omöjligt

Enligt Livsmedelsverket kan man inte vara allergisk mot citronsyra, men det är inte heller det som man brukar säga sker – utan snarare att citronsyran triggar andra allergier. Som tidigare nämnts framställs konstgjord citronsyra genom att jäsa kolhydrater, som exempelvis ananas eller majs, med hjälp av mögelsvampar. Teorin, som inte är vetenskapligt bevisad, är att det är just denna process som kan ge upphov till någon form av förorening från mögelsvamparna i citronsyran som i sin tur är den egentliga orsaken till att kroppen blir känslig för de ämnen som sedan triggar allergiska reaktioner. Livsmedelsverket menar dock att citronsyran renas ordentligt när den är klar, så inga spår av mögelsvampen ska finnas kvar. Däremot konstaterar även de att åtskilliga konsumenter hört av sig kring ämnet, men de vet inte vad det beror på.

Vissa påverkas av juice

Det finns även ett flertal människor som säger sig påverkas av vissa juicer, även om de inte ska innehålla någon citronsyra. Detta är exempelvis något som Iréne märkte med sin son Linus, att han även fick allergiska besvär från juice gjord på koncentrat. För att en produkt ska få kallas för juice måste den bestå av 100 procent frukt, grönsaker eller bär, med andra ord får man inte tillsätta exempelvis citronsyra. Däremot kan man framställa juice på olika vis. Det vanligaste är juice från koncentrat – saften pressas, det mesta av vattnet tas bort och koncentratet pastöriseras. I fabriken späds det sedan ut med vatten igen innan förpackning. Teorin där är att det kommer in mögel vid denna typ av tillverkning, möjligen genom att man använder sig av gammal frukt. Även här finns inget vetenskapligt bevis för påståendet. Däremot vittnar åtskilliga om att det oftast går bra att dricka färskpressad juice utan symtom.

Finns i många livsmedel

Citronsyra är en väldigt vanlig tillsats i mat och kan benämnas på olika vis i ingredienslistan. Det kan exempelvis stå antioxidationsmedel/konserveringsmedel citronsyra eller antioxidationsmedel/konserveringsmedel E330, enligt Livsmedelsverket. Den är vanlig i allt från glass, läsk och kakor till ost, buljong och sylt. Den kan även finnas i hygienprodukter. Det är heller inte ovanligt att man tillsätter det när man syltar eller saftar, då det fungerar som konserveringsmedel. Exempelvis finns det i syltsocker av den anledningen, men finns inte i vanligt strösocker. Som nämnt finns väldigt få studier och vetenskap bakom just citronsyra och upphov till allergier, eller annan påverkan på kroppen. Livsmedelsverket menar att det likt alla livsmedel och tillsatser säkerhetskontrolleras, men däremot finns det väldigt få studier kring ämnet. En mindre studie, som gjordes 2018, påpekar exempelvis att det inte finns några vetenskapliga studier för att bedöma säkerheten vid högt och långvarigt intag av citronsyra. Samma studie, som gjorts av forskare från University of Illinois i Chicago, pekar också mot att själva svampen Aspergillus niger faktiskt i sig är ett allergen. Forskarna beskriver i studien fyra fall där intag av citronsyra i mat, dryck eller vitaminer följts av återkommande inflammation med symtom som andningsbesvär, led- och muskelsmärta, magproblem och kraftlöshet. De misstänker att citronsyra kan trigga en skadlig inflammationskedja som yttrar sig olika beroende på individens genetiska känslighet, men betonar dock att mer forskning behövs.

Allergiförbundet reagerar

Astma- och Allergiförbundet är också medvetna om citronsyrans påverkan då medlemmar hört av sig till dem gällande det. Det var så pass många medlemmar som hörde av sig att förbundet valde att kontakta Livsmedelsverket i frågan. Man efterfrågade då ett initiativ till en studie i ämnet, men Livsmedelsverket menade att det inte var deras uppdrag att utföra kliniska studier om allergi. — Inom Astma- och Allergiförbundet anser vi att det är viktigt att visa lyhördhet och respekt för människors upplevelser och erfarenheter när det gäller allergireaktioner. I samverkan mellan patient, medborgare, myndigheter, forskare och så vidare, når vi snabbare resultat och förbättringar, både rent hälsomässigt och när det gäller livskvalitet för personer med allergisjukdom. Om många individer rapporterar en positiv effekt av att utesluta ett livsmedel, borde det vara både intressant och relevant att studera, sade Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet, till Allegria under 2016. Som alltid bör man inte utesluta mat utan samråd med läkare eller exempelvis en dietist. Däremot går det alldeles utmärkt att välja livsmedel utan citronsyra utan att mista näring, då det finns renare produkter på marknaden utan alltför många tillsatser, för den som vill pröva att utesluta ämnet för att lindra sin allergi. — Visionen är att fler studier görs inom området, men innan detta är klart vill jag poängtera att man inte har något att förlora på att testa att utesluta citronsyra ur kosten, sade Iréne i en artikel i Doktorn.se. — Om man slipper symtomen är det ju en enkel lösning på ett ofta jobbigt problem. Tänk att slippa kliande ögon och rinnande näsa!]]> Livsmedelsverket: Unga dricker för mycket energidryck https://nyadagbladet.se/halsa/livsmedelsverket-unga-dricker-for-mycket-energidryck/ Thu, 22 Jan 2026 14:30:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220241 Svenska ungdomars konsumtion av energidrycker har ökat kraftigt de senaste åren. Nu rekommenderar Livsmedelsverket att unga inte ens bör dricka en hel energidryck om dagen. Konsumtionen av energidrycker bland unga fördubblades mellan 2018 och 2023, enligt Livsmedelsverket. Enligt de nya råden bör barn och ungdomar under 16 år inte få i sig mer än 70 milligram koffein per dag – motsvarande en liten kopp kaffe. Många energidrycker innehåller 180–200 milligram per burk, alltså mer än dubbla dagsgränsen. För barn under sex år är rekommendationen att helt undvika koffein. — Barn och ungdomar är ju känsligare för koffein än vuxna. De väger inte lika mycket och tål därför inte lika mycket. Framför allt stör koffein sömnen. Barn och ungdomar har ett större behov av sömn och det är mer allvarligt om den störs, säger toxikologen Sabina Litens Karlsson på Livsmedelsverket till TT. Även hjärtklappning, yrsel, illamående och koncentrationssvårigheter kan förekomma.

Sverige saknar reglering

Sverige saknar i dag den typ av reglering som finns i grannländerna. I Norge och Danmark gäller en maxhalt på 320 milligram per liter. Norge har dessutom infört 16-årsgräns för köp av energidrycker. — Dessa råd är ett viktigt steg i att skydda deras hälsa och välbefinnande. Vi har sett att det är många föräldrar och lärare som är oroliga, säger Sabina Litens Karlsson.]]> Så ska du tänka kring möglig mat https://nyadagbladet.se/mat/sa-ska-du-tanka-kring-moglig-mat/ Fri, 03 Oct 2025 16:15:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214043 40 procent av svenskarna slänger alltid möglig mat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Undersökningen visar att kunskapen kring mögel varierar i svenska hushåll. I konsumentundersökningen har man samlat in svar från 1044 svenskar i åldrarna 18 år och uppåt, i syfte att se kunskaperna kring mögel och livsmedel. Undersökningen gjordes mellan april och maj i år. Resultaten visar att fyra av tio alltid slänger möglig mat. Samtidigt som sex av tio ofta skär eller skrapar bort mögel från livsmedel. Av dessa svarar hälften att det dock beror på vilket livsmedel det handlar om. Av de som skär bort mögel svarar en av fyra att de gör det om det är lite mögel på livsmedlet, samtidigt som en av fem alltid skär bort mögel oavsett mängd.

Apelsiner går att äta

I genomsnitt slängs 16 kilo mat per person och år i Sverige. Främst är det frukt, grönsaker, bröd och mejeriprodukter som kastas. Undersökningen visar att fem av tio inte äter apelsin eller andra citrusfrukter om den möglat lite. Fyra av fem svenskar skär bort mögel på hårdosten, och tre av fem äter inte mjukt bröd som möglat. Livsmedelsverket avråder från att äta mat som möglat, eftersom det kan finnas mögelgifter i den. Däremot finns det vissa undantag där man kan skära bort möglet. Citrusfrukter, äpplen och potatis är exempelvis okej att skära bort möglet på. Det ska dock vara minst två centimeters marginal. Samma gäller för hårdost. På sylt och mos där man har tillsatt minst 500 gram socker per kilo bär eller frukt kan man också äta om man tar bort mögelskiktet, även här gäller två centimeter.

Ät inte bröd och vindruvor

Bröd som möglat bör man dock inte äta, då även en liten bit mögel kan ha spridits i hela brödet utan att det syns. Även saft bör undvikas. I vattnigare frukter och grönsaker, som exempelvis tomater och päron, kan också mögelgifter spridas i hela frukten - och därför bör man slänga den om den börjat mögla. Fikon, dadlar och vindruvor bör man aldrig äta om de börjat mögla, då de innehåller aflatoxin eller ochratoxin A som är de mest hälsoskadliga mögelgifterna. Det är dock okej att rensa bort de möglande frukterna i exempelvis en förpackning och äta de som inte möglat.]]>