<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kyrka &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kyrka/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 07 May 2026 05:41:37 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kyrka &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Flera hundra år gammal kyrkklocka stulen i Danmark</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/kyrkklocka-stulen-danmark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 05:41:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[stöld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229576</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En flera hundra år gammal kyrkklocka har stulits från Sejlstrup Kirke i Nordjylland. När kyrkvaktmästaren skulle ringa i klockan på måndagsmorgonen fanns "inget liv i repet" – klockan var borta.</strong>

Klockan, som väger flera hundra kilo, hängde i en fristående klockstapel bredvid kyrkan och tros ha försvunnit under helgen.

— <em>Den används för att ringa in gudstjänsterna, och den är en del av ritualen vid både begravningar och bröllop</em>, säger vikarierande präst Hanne Drejergaard Kjeldsen till <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/graveren-sten-skulle-ringe-dagen-i-gang-der-var-ingen-liv-i-tovet" target="_blank" rel="nofollow noopener">DR</a>.

Klockan är gjuten i klockbrons, som innehåller en hög andel koppar. Enligt Nordjyllands Politi gör stigande metallpriser den här typen av stölder mer lönsamma. Polisen uppger att de i nuläget har få spår och efterlyser iakttagelser från allmänheten.

Enligt DR har flera danska kyrkor och kyrkogårdar drabbats av metallstölder de senaste åren. Sedan 2023 har koppar stulits vid elva tillfällen från liknande platser.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Varnhem – Där Birger Jarl begravdes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/varnhem-dar-birger-jarl-begravdes/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/varnhem-dar-birger-jarl-begravdes/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Apr 2026 05:56:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Birger Jarl]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Varnhem]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=155515</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Varnhem hittar man de äldsta spåren av kristendom i Sverige. Vid den lokala klosterkyrkan ligger gravar tillhörandes olika kungaätter, däribland Birger jarl.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 juli 2023.</em>

<hr />

I Varnhem utanför Skara ligger ruinerna av vad som tros vara Sveriges näst äldsta stenkyrka (den förmodat äldsta kyrkan finns i Skåne och tros vara från år 1040). I närheten ligger även Varnhems klosterkyrka som etablerades 1148 av cisterciensorden på orten. Klosterkyrkan ersatte den äldre kyrkan och används än idag.

Kring klosterkyrkan finns bland de äldsta spåren av kristendom i Sverige. Här har man funnit gravar från vikingatiden som har ett kristet gravskick. Vissa av gravarna dateras ända tillbaka till 800-talet. Platsen blev också senare gravplats till den kungliga Erikska ätten där Knut Eriksson (död 1196), Erik Knutsson (död 1216), Erik den läspe och halte (död 1250) begravdes. Även kung Inge den äldre (död cirka 1100), som tillhörde den Stenkilska ätten, ska ha flyttats hit från sin familjegrav i Vreta kyrka.

<strong>Framför "Heliga Korsets Altare"</strong> i kyrkan ligger Birger jarl (död 1266) tillsammans med sin son hertig Erik (död 1275) samt även änkedrottning Matilda av Danmark (död 1288).

Utgrävningar på platsen visar att ett flertal skelett som ligger begravda här är i gott skick, vilket man menar beror på de förmånliga markförhållandena. Intill kyrkan öppnade man 2017 utställningen ”Kristna vikingar i Varnhem” på <a href="https://vastergotlandsmuseum.se/kata-gard-varnhem/kristna-vikingar-i-varnhem/" target="_blank" rel="noopener">Kata Gård</a> där man kan besöka kyrkoruinen och ta del av ytterligare fynd som arkeologerna gjort på platsen.

Kring klosterkyrkan fanns tidigare en sjö som anlagts av områdets munkar. "Munkarnas sjö" revs efter medeltiden, när klostret försvunnit. Under 1900-talet påbörjades dock arbetet med att återställa sjön till sitt ursprungliga skick och den 19 mars 2021 släpptes vattnet på. Den 4 juni fick sjön namnet Klostersjön.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/varnhem-dar-birger-jarl-begravdes/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler islänningar gick i kyrkan i jul</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/fler-islanningar-gick-i-kyrkan-i-jul/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Jan 2026 12:32:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[jul]]></category>
		<category><![CDATA[julfirande]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219477</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Andelen islänningar som besökte en kyrka i samband med julen ökade i fjol, visar en ny Gallup-undersökning. Samtidigt fortsätter julkorten att minska dramatiskt – bara var tionde islänning skickade julhälsningar med posten.</strong>

Enligt undersökningen Þjóðarpúls ökade andelen som besökte en kyrka före eller under julen från 17 till 23 procent jämfört med året innan.

För fjorton år sedan var siffran 34 procent. Det är dock oklart om besöken gällde gudstjänster eller andra evenemang som konserter.

Julkorten har däremot blivit en sällsynthet, rapporterar isländska statskanalen <a href="https://www.ruv.is/english/2026-01-07-more-went-to-a-church-at-christmas-while-fewer-sent-cards-or-had-real-trees-suggests-survey-463143" target="_blank" rel="nofollow noopener">RUV</a>. För femton år sedan skickade tre av fyra islänningar julkort med posten – idag gör bara var tionde det.

Även digitala julhälsningar har minskat de senaste åren. Äldre och kvinnor skickar fortfarande julkort i högre utsträckning.

[caption id="attachment_216961" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/julgossar-Island.jpg"><img class="size-medium wp-image-216961" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/julgossar-Island-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Att skicka julkort blir alltmer ovanligt, även om många äldre fortfarande håller traditionen vid liv. Foto: arctic_portal/Instagram[/caption]
<h3>Konstgjorda granar allt vanligare</h3>
Nästan alla islänningar gav julklappar, pyntade hemmet och deltog i julfirande, i linje med tidigare år. 86 procent hade julgran – men valet av gran har förändrats. I dag har nästan två av tre en konstgjord gran, medan bara var fjärde väljer en äkta.

Sex av tio islänningar uppgav att de såg fram emot julen, medan fem procent gruvade sig inför helgen. Närmare elva procent sade att de inte hade råd med julfirande – en siffra som dock sjunkit över tid. År 1993 var motsvarande andel 19 procent.

Andelen som skänkte pengar till välgörenhet låg på drygt 60 procent, ungefär samma som de senaste två åren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gammelstads kyrkstad – Ett kulturarv i norr</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Dec 2025 13:26:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Gammelstads kyrkstad]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Luleå]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=154036</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gammelstads kyrkstad är Sveriges största och bäst bevarade kyrkstad, där bland annat Norrlands största medeltida stenkyrka finns. Sedan 1996 är platsen med på Unescos lista över världsarv.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 23 juli 2023.</em>

<hr />

Kyrkstäder började växa fram under 1600-talet då man i Sverige hade så kallad kyrkogångsplikt, det vill säga att man hade skyldighet att närvara vid söndagens högmässa. Det fanns dock olika regler beroende på hur långt från kyrkan man bodde och reglerna gällde ofta för minst en i hushållet, eftersom någon måste stanna hemma och sköta hemmet.

Främst i norra Sverige var det ofta långt från hemmet till kyrkan och man byggde därför kyrkstugor intill kyrkan där besökande kunde bo temporärt inför kyrkobesök. Det fanns också en motsvarighet för samer som ofta kallas lappstäder. I Sverige har det funnits ett 70-tal kyrkstäder i norr, men i dag finns enbart 16 bevarade, varav ett antal antingen är byggnadsminnen eller klassade som riksintresse för kulturmiljövården.

I Luleå ligger Gammelstads kyrkstad, som är den största och bäst bevarade kyrkstaden i Sverige. Där <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/varldsarvetgammelstadskyrkstad.4.268cc2d31828f5b5e009c1.html" target="_blank" rel="noopener">finns</a> 404 stugor som är uppdelade i 552 kammare. I kyrkstaden finns även Norrlands <a href="https://www.svenskakyrkan.se/nederlulea/nederlulea-kyrka" target="_blank" rel="noopener">största</a> medeltida stenkyrka som är från 1492. Platsen utsågs av <a href="https://unesco.se/gammelstads-kyrkstad/" target="_blank" rel="noopener">Unesco</a> till ett världsarv 1996.

Under 1300-talet fanns här en marknadsplats som fungerade som ett centrum för den dåvarande socknen, som under en viss tid omfattade nästan hela Norrbottens län. Under 1600-talet utvecklades den till kyrkstad. Det var där som staden Luleå grundades och när den sedan flyttades började man kalla platsen för "Gammelstad".

<strong>Platsen är också ett</strong> fornminne där det under "markytan finns ett kulturlager som kan liknas vid ett dolt arkiv som breder ut sig över världsarvsområdet", enligt <a href="https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/gammelstads-kyrkstad.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a897&#38;sv.12.382c024b1800285d5863a897.route=/&#38;searchString=&#38;counties=&#38;municipalities=&#38;reserveTypes=&#38;natureTypes=&#38;accessibility=&#38;facilities=&#38;sort=none" target="_blank" rel="noopener">Länsstyrelsen</a>. Markskiktet ska innehålla spår från omkring 900 år av mänsklig verksamhet och arkeologer har hittat en hel del vid platsen i form av föremål, spismursrester, husgrunder och avfallsgropar. Intill kyrkstaden finns även Friluftsmuseet <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/friluftsmuseethagnan.4.268cc2d31828f5b5e00991.html" target="_blank" rel="noopener">Hägnan</a>.

I Gammelstad var det livat under kyrkobesöken där många samlades och kunde träffa både bekanta och nya vänner. Med tiden blev kyrkhelgerna mer och mer uppdelade i helger för äldre och ungdomshelger. Under ungdomshelgerna kunde ofta romanser blossa upp och det ledde ofta till giftermål. Det var heller inte ovanligt att man senare lät sig vigas i just en kyrkstuga.

Nederluleå kyrka används fortfarande och kyrkstugorna nyttjas fortfarande på traditionellt vis vid vissa tillfällen.

På besökscentret <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/visitorcenter.4.268cc2d31828f5b5e009a8.html" target="_blank" rel="noopener">finns</a> en gratis interaktiv utställning om kyrkstaden och man kan boka in guidade turer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Majoritet på Island vill skilja kyrka och stat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/majoritet-pa-island-vill-skilja-kyrka-och-stat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Oct 2025 10:10:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215237</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Drygt hälften av islänningarna stödjer en separation av kyrka och stat, visar en ny undersökning från opinionsinstitutet Prósent. Stödet är starkast i huvudstadsområdet och bland unga väljare.</strong>

På Island är den evangelisk-lutherska Isländska kyrkan (Þjóðkirkjan) en statskyrka och har en särställning enligt landets grundlag. Cirka 58,6 procent av islänningarna tillhör denna kyrka.

I undersökningen, där 2000 islänningar deltagit, uppger 52 procent att man är för en separation mellan kyrka och stat samtidigt som 21 procent motsätter sig detta. Ytterligare 27 procent anger att de varken är för eller emot, <a href="https://www.ruv.is/english/2025-10-14-majority-want-to-separate-church-and-state-suggests-survey-456097" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> isländska statskanalen RUV.

I huvudstadsområdet Reykjavik stödjer 58 procent en separation, jämfört med 39 procent på landsbygden. Bland de yngsta respondenterna är stödet 71 procent, medan åsikterna i den äldsta åldersgruppen är jämnt fördelade.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikansk etablissemangsmedia pekar ut Västeråskyrka som hot mot Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/amerikansk-etablissemangsmedia-pekar-ut-vasteraskyrka-som-hot-mot-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/amerikansk-etablissemangsmedia-pekar-ut-vasteraskyrka-som-hot-mot-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Nov 2024 14:36:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Västerås]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193353</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sedan kriget i Ukraina inleddes betraktas det mesta som på något sätt har att göra med Ryssland numera som någonting suspekt och farligt - och kyrkor är inget undantag.
</strong>

<strong>Vänsterliberala Politico utmålar i en artikel den rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås som ”ett potentiellt hot mot Sveriges nationella säkerhet” som riskerar att användas för "rysk underrättelseverksamhet".</strong>

Man pekar på att Heliga Guds moderns av Kazan rysk-ortodoxa kyrka, som den egentligen heter, ligger ”<em>mycket nära en strategiskt viktig flygplats, ett vattenreningsverk och avancerade energiföretag</em>” i staden.

”<em>Mot bakgrund av en våg av påstådda planer från misstänkta ryska agenter att rikta in sig på infrastruktur och mörda motståndare i hela Europa, anser säkerhetsexperter att Sverige bör slå ner på Moskva-allierade institutioner i hela landet - inklusive denna kyrka</em>”, fortsätter man.

Politico har också pratat med bedömare som hävdar att kyrkan ”<em>kan nyttjas för informationsinhämtning</em>” och att byggnaden kan användas för att övervaka svenska militärövningar.

Den vänsterorienterade tidningen <a href="https://www.politico.eu/article/new-russian-orthodox-church-suspicion-sweden-town-vasteras/" target="_blank" rel="nofollow noopener">menar</a> att ”<em>Moskva fortsätter att hitta sätt för att skydda sina agenter utomlands</em>” och att ”<em>den rysk-ortodoxa kyrkan verkar framstå som en potentiell kanal för Moskvas internationella hemliga aktioner</em>”.

Några belägg för att sådana aktioner överhuvudtaget genomförts eller planerats i kyrkan presenteras dock inte, istället tycks det påstådda hotet vara av mer hypotetisk karaktär.
<h3>Stoppad statlig finansiering</h3>
Man lyfter också fram det som någonting positivt att Kiev så sent som i augusti helt förbjöd den rysk-ortodoxa kyrkan att verka i landet – även då med hänvisning till påstådd underrättelseverksamhet.

Den svenska myndigheten SST har tidigare, på inrådan av Säpo, stoppat den statliga finansieringen av kyrkan – detta med hänvisning till att kyrkans företrädare ”<em>haft kontakter</em>” med personer som bedöms arbeta för rysk underrättelsetjänst i Sverige.

<em>– Den ryska staten använder den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige som en plattform för att bedriva underrättelseverksamhet i Sverige</em>, hävdade en talesman för myndigheten.

”<em>Oron över den ryska kyrkan i Västerås är densamma som när ryska privatpersoner förvärvat byggnader i närheten av strategiska militäranläggningar runt om i Norden</em>”, fortsätter Politico och beskriver hur ryska medborgare nekats köpa fastigheter i Finland med hänvisning till just landets säkerhet – något man gärna ser att Sverige tar efter.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/amerikansk-etablissemangsmedia-pekar-ut-vasteraskyrka-som-hot-mot-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Världens högsta kyrka snart färdigställd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/varldens-hogsta-kyrka-snart-fardigstalld/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/varldens-hogsta-kyrka-snart-fardigstalld/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Mar 2024 08:02:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Sagrada Familia]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=176520</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kända spanska kyrkan La Sagrada Familia kommer att färdigställas under 2026. Kyrkans byggnad påbörjades för över 140 år sedan.</strong>

Byggandet av Templo Expiatorio de la Sagrada Familia, eller Heliga Familjens Botgöringstempel, påbörjades 1882 i utkanten av Barcelona i Katalonien. Den ursprunglige skaparen var Antoni Gaudi, som avled 1926. När han avled hade man endast hunnit bygga cirka tio till femton procent av kyrkan. Sedan kom de spanska inbördeskriget under 1930-talet och dels förstörde en del av inom bygget, men som också fick byggnationen att stanna av under en tid.

Under 1984 erhöll byggnationen en plats på UNESCO:s lista över världskulturarv och har kommit att bli ett stort turistmål i landet.

Det har länge varit oklart när byggnaden ska bli fullständigt färdig, men trots det konsekrerades kyrkan år 2010 av påve Benedictus XVI.
<h3>Världens högsta kyrka</h3>
Kyrkan planeras att ha 18 spiralformade torn som vart och ett ska symbolisera en biblisk figur – de 12 apostlarna, de fyra evangelisterna, Jungfru Maria och Jesus.

Nu meddelar ägarna att La Sagrada Familia kommer att bli klar 2026, det vill säga hundra år efter att den ursprunglige arkitekten avled.

"<em>Den sista etappen av bygget inleddes alltså med färdigställandet av Evangelisternas torn (november 2023) och för närvarande pågår arbetet med Assumptionens kapell och Jesus Kristus torn. Himmelsfärdens kapell förväntas stå färdigt 2025 och Jesus Kristus torn 2026</em>", skriver man i ett <a href="https://sagradafamilia.org/en/-/la-sagrada-familia-presenta-la-memoria-anual-del-2023?redirect=%2Fen%2Fnews" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Kyrkan kommer att vara 172,5 meter hög och även ha ett 17-meter högt kors. Det innebär att den kommer att bli den högsta kyrkan i världen, ett rekord som i nuläget hålls av Ulmer Münster i Tyskland med sitt 161,53 meter höga kyrktorn.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/varldens-hogsta-kyrka-snart-fardigstalld/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kyrka brann ner under julgudstjänst – polisen misstänker mordbrand</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kyrka-brann-ner-under-julgudstjanst-polisen-misstanker-mordbrand/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kyrka-brann-ner-under-julgudstjanst-polisen-misstanker-mordbrand/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 Dec 2022 11:45:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[mordbrand]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=139733</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtliga kyrkobesökare i Rautjärvi hann sätta sig i säkerhet innan den misstänkt anlagda branden totalförstörde träkyrkan. Bara ett par mil därifrån brann även en gård ner under juldagen och polisen har påträffat en avliden person.</strong>

Vid 8.30-tiden på juldagsmorgonen ljöd brandlarmet i Rautjärvi kyrka i sydöstra Finland. Enligt kyrkoherden Leena Haakana var det prästen som under sin predikan från predikstolen upptäckte röken och eldslågorna från kyrkans huvudingång.

De cirka 30 kyrkobesökarna lyckades ta sig ut och sätta sig i säkerhet och snart var räddningstjänst på plats – men <a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10025261" target="_blank" rel="noopener">träkyrkan</a> från 1881 gick inte att rädda.

<em>– Prästen sa precis från predikstolen att det ryker i hallen och att vi ska gå ut genom nödutgångarna,</em> berättar Riitta Rita från Rautjärvi, för Yle.

Kyrkobesökare vittnar också om att man mycket snabbt såg höga lågor och tjock svart rök – och att kyrkans fönster i entrén exploderade.

<em>– När jag gick hem skakade det i benen.</em>

<strong>Enligt ansvarig polis</strong> ”<em>finns det tecken</em>” som tyder på att branden är anlagd och den utreds just nu som grovt sabotage eller grov skadegörelse.

[caption id="attachment_139735" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-139735" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/12/Rautjarvi-kyrka-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Rautjärvi kyrka byggdes 1881. Foto: MKFI/CC SA 1.0[/caption]

Kari Luumi, tidigare kyrkoherde i Rautjärvi, <a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10025268" target="_blank" rel="noopener">berättar</a> att kyrkan redan stod i lågor när han tog sig ut ur den och att flera personer hört en hög smäll innan brandlarmet ljöd. Händelsen har gjort honom bedrövad.

<em>– Något oersättligt har gått förlorat.. För en liten församling har det varit svårt att upprätthålla tre kyrkor. Mot den bakgrunden är jag rädd för att vi inte längre ska få en ny kyrka. Men man måste alltid hålla hoppet vid liv.</em>

Noterbart är att ett bostadshus cirka 30 kilometer från den totalförstörda kyrkan också brann ner under juldagen – och att polisen hittat en <a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10025271" target="_blank" rel="noopener">människokropp</a> där. Det är ännu oklart om händelserna har något samband men polisen efterlyser observationer om en vinröd halvkombi Opel Astra som synts i området under dagen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kyrka-brann-ner-under-julgudstjanst-polisen-misstanker-mordbrand/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Florida deklarerar kyrkor som &#8221;essentiella&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/florida-deklarerar-kyrkor-som-essentiella/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/florida-deklarerar-kyrkor-som-essentiella/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Jun 2022 09:22:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Florida]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[Religionsfrihet]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=126570</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Florida har man nu skrivit under ett lagförslag där exempelvis kyrkor ska garanteras undantag från nedstängning som under coronapolitiken. Religiösa samfund kommer härefter att klassas som ”essentiella” - likt mataffärer och bensinstationer.</strong>

Under coronakrisen valde ett flertal länder att helt stänga ner sina samhällen med så kallade ”lockdowns”. Detta påverkade människor, ekonomin och samhället i stort negativt och många menar att det gjorde mer skada än nytta. Exempelvis har forskare <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-nedstangningar-allvarligare-hot-mot-folkhalsan-an-viruset/" target="_blank" rel="noopener">bedömt</a> att nedstängningarna kan komma att kosta över en miljon liv enbart i USA.

I nedstängningarna valde man också, i bland annat USA, att inkludera kyrkor och andra religiösa samfund som inte fick tillåtelse att ha öppet i de kristider som var.

Nu har dock Floridas guvernör Ron DeSantis skrivit under ett nytt lagförslag som ska tillåta religiösa samfund att få hålla öppet om en liknande situation sker igen, rapporterar nyhetssajten <a href="https://www.thegatewaypundit.com/2022/06/governor-ron-desantis-sign-bill-declaring-religious-services-essential-even-emergency-declarations/" target="_blank" rel="noopener">Gateway Pundit</a>.

Redan i januari gick lagförslaget igenom i delstatssenaten. I förslaget står att man inte får förbjuda religiösa sammankomster eller hindra någon från att bedriva gudstjänster eller andra aktiviteter vid nöddeklarationer.

Kyrkan och andra religiösa samfund blir sålunda "essentiella" i samma klass som exempelvis mataffärer och bensinstationer - och det blir endast tillåtet att förbjuda religiösa sammankomster när alla andra typer av företag tvingas stängas ner.

I delstaten Arizona skrev man under ett liknande lagförslag i april i år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/florida-deklarerar-kyrkor-som-essentiella/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Afghan vandaliserade kyrka och förstörde Kristusstaty</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/afghan-vandaliserade-kyrka-och-forstorde-kristusstaty/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/afghan-vandaliserade-kyrka-och-forstorde-kristusstaty/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Dec 2021 13:26:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[afghaner]]></category>
		<category><![CDATA[Jesus]]></category>
		<category><![CDATA[Kristus]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=113635</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En 25-årig afghan kunde inte acceptera att tyskar är kristna och tror på Jesus som Guds son – därför kände han sig tvungen att vandalisera kyrkan i Nordhausen. Nu menar politiker att Tyskland inte bör ta in fler afghanska migranter.</strong>

När pastor Klemens Müller tittade ut genom fönstret kunde han inte tro sina ögon. En ung afghansk man höll för fullt på att <a href="https://www.disclose.tv/afghan-refugee-clears-out-church-destroys-jesus-figure/" target="_blank" rel="noopener">vandalisera</a> Frauenberg-kyrkan i tyska Nordhausen och släpa ut inredningen.

Den senare identifierade 25-årige afghanen som ska ha bott i Tyskland i fem år ska ha varit helt lugn när han släpade ut stolar och andra möbler ur kyrkan, tömde altaret och rev ner psalmböckerna och annan kristen litteratur. Under afghanens ”utrensning” förstördes även kyrkans Kristusstaty och ett av kyrkans visningsskåp.

En präst sprang fram till den afghanske ynglingen för att stoppa honom och fick då höra att den kristna läran var ”felaktig” och att afghanen inte kunde acceptera tron att Jesus var Guds son – och att det också var därför han kände sig tvungen att förstöra kyrkan.

<strong>Den unge mannen</strong> är nu misstänkt för inbrott och olaga intrång. Kyrkan kommer också som en konsekvens av vandalismen att upphöra med sina generösa öppettider och någon Kristusstaty kommer heller inte att finnas på plats i nuläget.

SPD-politikern och distriktsadministratören för Nordhausen, Matthias Jendricke, är mycket upprörd över det inträffade och menar att det inte är någon bra idé att ta in fler afghaner i Tyskland.

<em>– Den här typen av beteende är skälet till att jag redan i somras vädjade om att inte acceptera fler flyktingar från Afghanistan. De flesta av dem förkastar vår kultur. Det är ett missförstånd att tro att de vill integrera sig väl, som gårdagens incident återigen har visat.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/afghan-vandaliserade-kyrka-och-forstorde-kristusstaty/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>8</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
