kurder – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 07 Apr 2026 11:05:31 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg kurder – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Trump bekräftar: USA skickade vapen till iranska demonstranter https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-bekraftar-usa-skickade-vapen-iranska-demonstranter/ Tue, 07 Apr 2026 11:02:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226795 Den amerikanske presidenten Donald Trump har bekräftat att USA skickade "mycket" vapen till iranska demonstranter i januari 2026. Vapenleveranserna, som skulle slussas via kurdiska mellanledare, fastnade hos mellanhänderna och nådde aldrig demonstranterna. Operationen, som stöttades av Mossad, misslyckades med att destabilisera den iranska regeringen. I en intervju med Fox News-reporter Trey Yingst har Donald Trump öppet erkänt att den amerikanska administrationen levererade vapen till proteströrelsen i Iran. — Vi skickade massor av vapen, sade den amerikanske presidenten i intervjun, som publicerades efter månadsskiftet. Vapnen var avsedda att slussas vidare till demonstranter av kurdiska mellanled, men leveranserna fastnade hos mellanhänderna. Istället för att nå fram till de iranska protesterna behöll de kurdiska aktörerna vapnen, enligt uppgifter till Fox News. Protesterna i Iran inleddes i januari 2026 och drevs initialt av ekonomiska klagomål bland befolkningen. Den iranska regeringen i Teheran hävdade tidigt att demonstrationerna stöddes från utlandet – ett påstående som nu bekräftas av Trumps uttalande.

Mossads destabiliseringsplan

Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad spelade en central roll i att övertala Trump-administrationen att inleda en destabiliseringskampanj mot Iran. Enligt New York Times, som i mars rapporterade om operationen, sökte Mossad "galvanisera den iranska oppositionen" för att skapa inre omvälvningar i landet. Mossad-chefen David Barnea presenterade en konkret destabiliseringsplan för Donald Trump redan i januari, mitt under de pågående protesterna. Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu använde sig av Mossads optimism om framgång för att övertala Trump att inleda en militär aktion mot Iran. Tidigare utrikesministern Mike Pompeo uttalade sig också om operationen och riktade "hälsningar till alla Mossad-agenter som går bredvid" demonstranterna, vilket bekräftar den israeliska underrättelsetjänstens direkta inblandning.

Regimskifte misslyckades

Destabiliseringsförsöket ledde inte till det önskade resultatet. Den kurdiska offensiven materialiserades aldrig i den utsträckning som planerats, och Teheran lyckades konsolidera sin kontroll över landet. Trump uppmuntrade protesterna öppet under hela perioden, men regeringen stod emot trycket. Dagens läge visar att den iranska regeringen har fått ökat stöd från befolkningen snarare än att försvagas av de utländska insatserna.

Historiska paralleller

USA:s vapenleveranser till iranska demonstranter påminner om tidigare hemliga operationer där Washington stöttat väpnade grupper i andra länder. Under 1980-talet stödde CIA jihadister i Afghanistan i kampen mot den sovjetiska ockupationsmakten. Under Barack Obamas presidentskap genomfördes operationen Timber Sycamore, där USA beväpnade rebellgrupper i Syrien. Även den operationen har kritiserats för att vapnen hamnat hos oönskade aktörer och inte nått de avsedda mottagarna – ett mönster som nu tycks ha upprepats i Iran.]]> Efter decennier av väpnad kamp – PKK lägger ner https://nyadagbladet.se/utrikes/efter-decennier-av-vapnad-kamp-pkk-lagger-ner/ Mon, 12 May 2025 13:58:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205821 Kurdistans arbetarparti (PKK) meddelar att organisationen kommer att upplösas. Det skulle i så fall innebära slutet på en väpnad konflikt med Turkiet som pågått i nästan fem decennier och krävt tiotusentals människoliv. I ett uttalande på måndagen skriver den kurdiska gruppen att "alla verksamheter" under PKK:s namn har upphört. Enligt uttalandet har den kurdiska frågan "nått en punkt där den kan lösas genom demokratisk politik". Beslutet togs vid PKK:s tolfte kongress – ett högnivåmöte för organisationens beslutsfattare – där man enades om att "upplösa PKK:s organisatoriska struktur och avsluta den beväpnade kampen". Genomförandet ska ske under ledning av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan. Det är oklart om beslutet gäller samtliga PKK-relaterade grupper verksamma i Irak, Syrien och Iran, eller hur en eventuell avväpning kommer att genomföras. Inte heller framgår vad som ska hända med de beväpnade medlemmarna i nuläget. PKK framhåller i sitt uttalande att "återuppbyggnad av turkisk-kurdiska relationer är oundviklig" och pekar på att beslutet även har påverkats av "aktuella utvecklingar i Mellanöstern". Gruppen uppmanar president Recep Tayyip Erdoğans regering, samt samtliga politiska partier, att "ta ansvar och delta i freds- och demokratisamhällesprocessen". Reaktionerna från turkiskt håll har inte låtit vänta på sig. Omer Celik, talesman för Turkiets regerande parti, AKP, kallar beskedet ett viktigt steg. – Om terrorismen helt upphör kommer dörren till en ny era att öppnas, sade Celik, men betonade samtidigt att "beslutet måste omsättas i praktiken och realiseras i alla dess dimensioner".

Väpnad konflikt sedan 1978

PKK grundades av Abdullah Öcalan 1978 som en marxistisk-leninistisk och kurdnationalistisk rörelse, och har sedan dess fört en väpnad kamp mot den turkiska staten. Ursprungligen var målet att skapa en självständig kurdisk stat i sydöstra Turkiet, men på senare år har rörelsen istället krävt ökad autonomi inom landets gränser. I mars i år deklarerade PKK en omedelbar vapenvila, efter att Öcalan uppmanat medlemmarna att lägga ned vapnen och upplösa organisationen. Enligt olika uppskattningar har konflikten mellan PKK och Turkiet lett till minst 40 000 döda. Relationen mellan Turkiet och kurderna har varit komplex under president Erdoğans ledarskap. Under tidigare år försökte Erdoğan närma sig kurdiska väljare genom att utöka rättigheter och mildra restriktioner kring användningen av det kurdiska språket. [caption id="attachment_205826" align="alignnone" width="640"] Foto: Chris Sang-hwan Jung/CC BY-SA 2.0[/caption]

Största minoriteten

År 2013 inleddes ett samarbete mellan regeringen och det prokurdiska Demokratiska folkpartiet (HDP) i syfte att nå en fredlig lösning med PKK. Förhandlingarna bröt dock samman 2015, och relationerna har därefter försämrats kraftigt. Under senare år har Turkiet genomfört hård repression mot kurdiska partier och grupper, vilka ofta anklagas för samröre med PKK. Kurderna är den största etniska minoriteten i Turkiet och beräknas utgöra mellan 15 och 20 procent av befolkningen, enligt Minority Rights Group International. De har även en stark närvaro i norra Syrien, norra Irak och delar av Iran.]]> Källor: Turkiet förbereder invasion av Syrien https://nyadagbladet.se/utrikes/kallor-turkiet-forbereder-invasion-av-syrien/ https://nyadagbladet.se/utrikes/kallor-turkiet-forbereder-invasion-av-syrien/#respond Wed, 18 Dec 2024 09:02:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196463 Turkiet och dess allierade miliser rapporteras bygga upp sina styrkor nära den syriska gränsen och förväntas snart inleda en omfattande invasion mot kurdiskt kontrollerade områden i landet. Det är Wall Street Journal som kommer med uppgifterna och hänvisar till högt uppsatta amerikanska tjänstemän. Enligt tidningens källor inkluderar styrkorna såväl miliskrigare som turkiska kommandosoldater och ett stort antal artilleripjäser. Förberedelserna sker nära Kobani vid Syriens norra gräns mot Turkiet – en stad som idag har en kurdisk majoritet, och enligt källorna fokuserar Washington just nu på att försöka övertala den turkiska ledningen att avvakta med den militära operationen. Ilham Ahmed, som arbetar för de syriska kurdernas civila administration, har också skickat ett brev till USA:s tillträdande president Donald Trump och vädjar till denne att förhindra ett turkiskt angrepp. "Från andra sidan gränsen kan vi redan se hur turkiska styrkor samlas, och våra civila lever under ständig rädsla för överhängande död och förstörelse”, skriver Ahmed i brevet som WSJ tagit del av.

USA hotar med sanktioner

Enligt kurderna är Erdoğans målsättning att ”de facto etablera kontroll” över de kurdiska territorierna innan Trump tillträder i januari – och syftet uppges vara att USA ska tvingas samarbeta med Ankara som ”härskare” i regionen. Redan förra veckan uppgav USA-stödda kurder i landet att de utsatts för turkiska artilleri- och drönarattacker, varpå den republikanske senatorn Lindsey Graham varnade ledningen i Ankara för att Nato-medlemmen kan komma att utsättas för sanktioner om man inte upphör med fientligheterna. Efter att ha störtat Bashar al-Assads regering har militanta jihadister och dess allierade också tagit kontroll över nästan hela västra Syrien – och stöttas på olika sätt av just Turkiet. [caption id="attachment_195641" align="alignnone" width="640"]Hayat Tahrir al-Sham (HTS) Abu Mohammad al-Julani är idag Syriens de facto statschef - men olika aktörer slåss om kontroll över syriskt territorium. Foto: faksimil X/@PamirNews/CNN[/caption]

Kamp om inflytande och nytt territorium

I Öster och nordost kontrolleras Syrien dock fortfarande av kurdiska Syriska demokratiska styrkorna – som bland annat finansieras av USA. Turkiets hållning är att de väpnade kurdiska grupperna är att betrakta som terrorister. Det bedöms leva mellan 1,6 och 2,5 miljoner kurder i Syrien – företrädesvis i autonoma regioner i de norra delarna av landet. I området Kurdistan, som innefattar delar av, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet, bor cirka 35 miljoner kurder, och kurdiska nationalistgrupper strävar efter att upprätta en självständig nationalstat i regionen. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om tycks Assads fall ha lett till att olika aktörer snabbt försöker beslagta territorium och stärka sitt inflytande i regionen. Ett tydligt exempel är Israel, som nyligen erövrade ny mark bortom området vid Golanhöjderna som de illegalt ockuperat sedan 1967 – detta med hänvisning till att man vill förhindra potentiella fientligheter och terrorhot mot den judiska staten.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/kallor-turkiet-forbereder-invasion-av-syrien/feed/ 0 PKK-anhängare får Vänsterpartiets tyngsta riksdagspost https://nyadagbladet.se/utrikes/pkk-anhangare-far-vansterpartiets-tyngsta-riksdagspost/ https://nyadagbladet.se/utrikes/pkk-anhangare-far-vansterpartiets-tyngsta-riksdagspost/#comments Tue, 28 Feb 2023 12:08:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=143926 Riksdagsledamoten Malcolm Momadou Jallow fick hård kritik när han tillsammans med flera högt uppsatta partikamrater poserade med den terrorklassade gruppen PKK:s flagga under politikerveckan i Almedalen i somras. Nu har han utsetts till ordförande i riksdagens civilutskott. Det var i juli 2022 som Vänsterpartiets riksdagsledamöter Daniel Riazat, Lorena Delgado och Malcolm Momodou Jallow viftade med flaggor tillhörande kurdiska PKK, YPG och YPJ och deklarerade att man förkastar terrorklassningen och ger sitt helhjärtade stöd till organisationerna i fråga. – Vi vill inte att PKK ska vara i terrorlistan… Det här är organisationer som är motståndsrörelser, som har en demokratisk organisation, en feministisk organisation, i en kontext där Turkiet är en diktatur, kommenterade Lorena Delgado vid tillfället. Aktionen fick hård kritik, bland annat av dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) som kallade flaggviftandet för ”oacceptabelt” och hänvisade till att PKK terrorstämplades redan 1984 av Olof Palmes regering ”på goda grunder” – samt att ”PKK har många oskyldiga människoliv på sitt samvete”. Internt hyllades dock aktionen och nu tilldelas alltså Jallow den tunga posten som ordförande i civilutskottet – Vänsterpartiets enda ordförandepost. [caption id="attachment_143933" align="alignnone" width="640"] Malcolm Momodou Jallow. Foto: Jessica Stegberg/Vänsterpartiet[/caption] Partiet vill själva inte kommentera Jallows PKK-sympatier utan nöjer sig med att förklara att han var det logiska valet till posten. ”Civilutskottet handlar om bostadspolitik vilket är ett viktigt område för oss, med frågor om bland annat bostadsbyggande och marknadshyror. När vi fick presidieposten i civilutskottet gick den till Malcolm Momodou Jallow eftersom han är vår bostadspolitiska talesperson och vår ordinarie ledamot i utskottet”. Liberalernas partisekreterare Gulan Avci, själv kurdiska och född i Turkiet, har kommenterat saken och menar att Vänsterpartiet återigen ”brister i omdöme”. – Jag kan konstatera att Liberalerna inte hade utsett en person som poserade med en organisation som är terrorstämplad av Sverige och EU. Vi vet att Vänsterpartiet hela tiden varit emot ett medlemskap. Det här är däremot ingenting som kommer att påverka den svenska ansökan. Sverige kommer att bli fullvärdiga medlemmar i Nato, lovar hon.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/pkk-anhangare-far-vansterpartiets-tyngsta-riksdagspost/feed/ 1 Sex kurder tar plats i Sveriges riksdag https://nyadagbladet.se/inrikes/sex-kurder-till-sveriges-riksdag/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sex-kurder-till-sveriges-riksdag/#comments Fri, 21 Sep 2018 07:52:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=54415 Efter valet stod det klart att sex etniska kurder väljs till Sveriges riksdag. Framgången omskrivs på internationella kurdiska hemsidor. De nya svensk-kurdiska riksdagsledamöterna är Gulan Avci (L), Serkan Köse (S), Qadir Kasirga (S), Lawen Redar (S), Sara Seppälä (SD) och Amineh Kakabaveh (V). Enligt tidningen Kurdistan24 säger de nyvalda riksdagspolitikerna att de kommer göra mer för att lobba för kurderna. – Sveriges riksdag är en av få riksdagar som har ett Kurdistannätverk med medlemmar intresserade i Kurdistanfrågan, säger den nyvalde Lawen Redar. Omkring 100 000 kurder är bosatta i Sverige.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sex-kurder-till-sveriges-riksdag/feed/ 2 Oklar framtid för ”självständigt” Kurdistan https://nyadagbladet.se/utrikes/oklar-framtid-sjalvstandigt-kurdistan/ https://nyadagbladet.se/utrikes/oklar-framtid-sjalvstandigt-kurdistan/#comments Thu, 28 Sep 2017 15:46:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41775 Tidigare i veckan röstade en överhängande majoritet i Irakiska Kurdistan för att regionen skulle bli en fristående stat. Men det är oklart om Kurdistan kommer få verklig självständighet från Irak. Frågan om det kurdiska folket ska ha ett eget hemland har debatterats i generationer. I måndags genomfördes en folkomröstning bland invånarna i Irakiska Kurdistan om regionen ska bryta sig loss och bli en självständig nation. Sammanlagt 92 procent röstade för en självständig kurdisk stat. Irak har reagerat med ilska över omröstningen och planerna på självständighet. Iraks premiärminister Haider al-Abadi menar att omröstningen är ett försök från kurderna att ta ifrån Irak deras olja. Premiärministern har även beslutat att från och med fredagen ska alla utrikesflyg till och från Erbil, som är Irakiska Kurdistan självutnämnda huvudstad, stoppas. De flesta länder i Mellanöstern har fördömt omröstningen och anser att den strider mot den irakiska konstitutionen. Ett undantag är Israel, vars premiärminister Benjamin Netanyahu "stödjer det kurdiska folket i deras strävan att få ett eget hemland", rapporterar Reuters.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/oklar-framtid-sjalvstandigt-kurdistan/feed/ 2 V vill ta bort terrorstämpeln på PKK https://nyadagbladet.se/inrikes/v-vill-ta-bort-terrorstampeln-pa-pkk/ https://nyadagbladet.se/inrikes/v-vill-ta-bort-terrorstampeln-pa-pkk/#respond Sun, 08 May 2016 10:13:36 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=28462 Kurdistans arbetarparti, mer känt som PKK, är sedan 2004 terroristklassat av Europeiska unionen. Detta vill Vänsterpartiets kongress nu ändra på. PKK har sedan slutet av 70-talet stridit för ett hemland för den kurdiska folkgruppen. Organisationen är ökända för sina många bombdåd, främst mot Turkiet. EU valde under viss kontrovers 2004 att ta med den kurdiska nationalistorganisationen på sin terrorlista. Nu vill Vänsterpartiet att terrorstämpeln tas bort på PKK. I en motion som antogs av partiets kongress står det att Vänsterpartiet i riksdagen ska arbeta för att Sverige ska bidra till att få bort terrorstämplingen på PKK. Men partistyrelsen ställer sig inte bakom att enskilda organisationer ska tas bort från EU:s terrorlista. Istället vill man att EU:s terrorlista ska skrotas helt. ”Lösningen på problemen med terrorlistan kommer inte att vara att stryka enskilda organisationer. Vi arbetar istället för att listan i sin helhet ska avskaffas och för att man ska stärka organ som Internationella brottmålsdomstolen där ansvariga för terrorhandlingar kan ställas inför rätta”, skriver partistyrelsen i sitt beslut. PKK finns med på den EU-lista av terroristorganisationer som upprättades efter terrorattentaten i New York den 11 september 2001.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/v-vill-ta-bort-terrorstampeln-pa-pkk/feed/ 0 Turkiet bombar kurder i Irak https://nyadagbladet.se/utrikes/turkiet-bombar-kurder-i-irak/ https://nyadagbladet.se/utrikes/turkiet-bombar-kurder-i-irak/#respond Sat, 20 Feb 2016 21:50:50 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=26386 Turkiets arméstab uppger att flygvapnet har attackerat kurder i norra Irak. RIA Novosti rapporterar med hänvisning till den turkiska arméstaben att en flygattack utfördes i går efter bombdådet i Ankara. Under en timme bombades området Haftanin i norra Irak. Attackens mål var en grupp bestående av 60-70 personer från Kurdiska arbetarpartiet, bland vilka det enligt Turkiet fanns några terroristledare. Bombdådet inträffade i Ankara på onsdagskvällen på en livligt trafikerad gatukorsning i närheten av parlamentet, arméstaben och kaserner. Bomben detonerade då flera bilar med militärer stannade vid rött jus. 28 personer dödades och 61 skadades, inte bara militärer, utan också civila invånare som råkade finnas i området. se.sputniknews.com]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/turkiet-bombar-kurder-i-irak/feed/ 0 Utländska konflikter flyttar till Europa med invandringen https://nyadagbladet.se/utrikes/utlandska-konflikter-flyttar-till-europa-med-invandringen/ https://nyadagbladet.se/utrikes/utlandska-konflikter-flyttar-till-europa-med-invandringen/#respond Mon, 14 Sep 2015 06:20:11 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=22965 Utländska konflikter mellan olika folkgrupper kommer nu till Europa med den stora invandringen. Vissa konflikter är aktuella medan andra som varit mer dämpade triggats igång av att de nu ska bo i samma samhälle. I torsdags bröt gatustrider ut mellan turkar och kurder i tyska Frankfurt. Polisen fick göra omfattande insatser och ett femtiotal personer greps. Konflikten mellan turkar och kurder är exempel på en konflikt som nu flyttar till Europa med den stora invandringen. I Mellanöstern och Afrika har många etniska och religiösa grupper legat i konflikt med varandra under hundratals och ibland tusentals år. Situationen har dock ofta kunnat varit någorlunda stabil då de olika etniska och religiösa grupperna haft egna länder eller samhällen. Konflikten mellan judar och palestinier är ett annat exempel på oroligheter som blivit mer aktuell i Sverige och med den stora invandringen.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/utlandska-konflikter-flyttar-till-europa-med-invandringen/feed/ 0