krisberedskap – Nya Dagbladet

Nu blir det dyrt att ta ut dina egna pengar

Markus Andersson — Thu, 11 Jun 2026 16:10:50 +0000

Sedan den 29 maj kostar det 15–25 kronor att ta ut pengar i Kontantens 450 automater – samtidigt som Riksbanken uppmanar hushållen att ha kontanter hemma. För den som tar ut en hundralapp motsvarar avgiften 15 procent. Uppgifterna om avgifterna kommer från Dagens Nyheter. Förändringen innebär att mindre uttag blir särskilt dyra i förhållande till beloppet. Kontanten driver omkring 450 uttagsautomater i Sverige och beskriver sig som en aktör som ofta finns på platser där andra uttagsmöjligheter saknas. Bolaget motiverar avgifterna med att ekonomin kring kontantuttagen inte längre går ihop. – Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, säger Marcus Liljeblad, Sverigechef för Kontanten, till DN.

Färre uttag och ökade kostnader

Enligt bolaget har ersättningen per uttag legat stilla under lång tid, samtidigt som kostnaderna har ökat och allt fler betalningar sker digitalt. Antalet uttag i Kontantens automater uppges ha minskat från omkring 15,5 miljoner 2017 till knappt sju miljoner i år. Avgiftsnivån beror på hur mycket kunden tar ut. Uttag på 100 till 200 kronor kostar 15 kronor, uttag på 300 till 1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag på 1 100 till 2 000 kronor kostar 25 kronor. Konkurrenten Bankomat, som ägs av storbankerna och driver omkring 1 200 automater, tar enligt DN fortfarande inte ut någon avgift direkt av användarna.

Kontanter viktiga för beredskapen

Avgifterna införs i ett läge där kontanter fått en tydligare roll i den svenska beredskapsdebatten. Riksbanken rekommenderade i mars hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, som ett riktmärke för en veckas inköp av livsnödvändiga varor vid störningar i betalningssystemet. I maj beslutade riksdagen också om lagändringar som ska stärka möjligheten att använda kontanter. Från den 1 juli 2026 ska bland annat livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. – Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, till DN. Kontantupproret välkomnar den nya lagen, men menar att lagstiftningen riskerar att få begränsad effekt om tillgången till kontanter försämras. Organisationen anser även att kontantkravet borde omfatta fler samhällsviktiga tjänster, som patientavgifter, pass och bilbesiktning. Kontanten uppger att de fört samtal med bland andra Riksbanken, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen, Visa, Mastercard och storbankerna om hur kostnaderna för infrastrukturen för kontanter ska fördelas.

Vild mat saknas i krisråden

Emil Fjellstedt — Wed, 10 Jun 2026 07:50:07 +0000

Svenska hushåll uppmanas att ha mat och vatten hemma för att klara kriser och krig. Men varken svenska eller norska krisråd ger konkreta råd om ätliga vilda växter – trots att skog, diken och trädgårdar kan rymma viktiga livsmedelsresurser.

I den svenska broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” uppmanar MSB hushållen att ha hemberedskap för minst en vecka. Under avsnittet om mat rekommenderas bland annat torrvaror, konserver och proteinrika livsmedel.

Broschyren nämner också att man kan ta vara på frukt och bär samt odla ätbart i trädgård, på balkong eller fönsterbräda. Däremot ges inga konkreta råd om ätliga vilda växter.

Frågan har nu väckts även i Norge. NRK rapporterar att Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, DSB, saknar information om att plocka ätliga växter i sin broschyr om egenberedskap, ”Slik bidrar du til Norges beredskap”.

Den norska svamp- och nyttoväxtplockaren Ella Grorud anser att kunskapen borde ses som en naturlig del av krisberedskapen. Enligt henne finns omkring 350 ätliga vilda växter i den norska naturen, varav många också förekommer i Sverige.

— Vi går i maten oavsett var vi är, antingen det är i diket, på gräsmattan eller i parken, säger hon till NRK.

Grorud pekar särskilt ut lättigenkännliga växter som maskros, brännässla, gråbo och kirskål. De kan enligt henne skördas under stora delar av året och är näringsrika.

— Det behöver inte vara avancerat, säger hon.

Saknas i norsk broschyr

Hösten 2024 tryckte norska DSB upp 2,2 miljoner broschyrer med råd om egenberedskap. Där finns information om vad invånarna bör ha hemma vid en kris, men inga råd om att ta tillvara ätliga växter.

Tore Kamfjord, fackdirektör för egenberedskap på DSB, säger till NRK att det finns mycket användbart att hämta i naturen, men att myndigheten inte kan få med alla goda råd i en broschyr.

— Även om det är ett bra beredskapsråd har vi inte tagit med det i vår broschyr, eftersom vi inte kan skriva allt som är klokt för beredskapen, säger han.

DSB:s broschyr väntas revideras om ett till två år. Kamfjord utesluter inte att nya råd kan få plats i framtiden.

— Vid något tillfälle ska vi revidera våra råd, och det kan mycket väl hända att vi tar med nya saker då, säger Kamfjord.

Norsk matjätte testar krisbutik nära Oslo

Markus Andersson — Thu, 28 May 2026 04:59:18 +0000

En Kiwi-butik i Norge har blivit landets första beredskapsbutik. Satsningen ska nu bli modell för upp till 200 liknande butiker runt om i landet. Butiken ligger i Heer utanför Drøbak, omkring fyra mil söder om Oslo, och ingår i Norgesgruppen. Den har utrustats för att kunna hålla driften igång även om både elnät och vanliga internetförbindelser slås ut. Pilotbutiken kan producera egen el med solceller och dieselaggregat, medan satellitkommunikation gör att personalen kan hålla kontakten med omvärlden och hantera betalningar, rapporterar VG. Syftet är att säkra tillgången till mat vid större störningar, strömavbrott eller andra krissituationer. Erfarenheterna från pilotbutiken ska enligt bolaget användas när 150–200 liknande beredskapsbutiker byggs upp inom några år. — Det är vårt ansvar att säkra driften och se till att människor får tillgång till mat, säger Norgesgruppens koncernchef Runar Hollevik till VG. Även konkurrenten Rema 1000 säger att de arbetar med att stärka beredskapen, men betonar att detta bör ske i nära samarbete med myndigheter och kommuner.

Regeringen varnar för brist på flygbränsle: ”Ha marginal i bokningen”

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 12:37:38 +0000

Regeringen utfärdar en tidig varning för risk för brist på flygbränsle. Bakom larmet står det blockerade Hormuzsundet och den pågående konflikten i Mellanöstern – och även om Sverige hittills står relativt stabilt kan läget snabbt förändras. Under tisdagen kallade statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till pressbriefing med Energimyndigheten. Beskedet var tydligt: normalläget är över. — Vi vill ge besked om en tidig varning för risk för brist för flygbränsle, sade Ebba Busch.

Uppmaning till resenärer

Energiministern riktade en uppmaning till svenska resenärer: se över reseförsäkringar och undvik att boka snäva hemresor. — Boka inte resor som gör att du måste komma hem till en väldigt specifik tid. Ha koll på reseförsäkring, ha koll på villkoren och ha lite marginal för resorna, sade hon. Det är inte en rekommendation att avstå från resor, underströk Busch. Men förutsättningarna kan ändras snabbt. I Italien har vissa flygplatser redan tvingats prioritera bort avgångar på grund av bristande tillgång på flygbränsle.

IEA: Europa utan flygbränsle inom sex veckor

I mitten av april varnade IEA-chefen Fatih Birol för att Europa kunde stå utan flygbränsle inom sex veckor. Sedan dess har ytterligare två veckor passerat – och det finns inget som tyder på att Hormuzsundet är på väg att öppnas. Samtidigt betonade Kristersson att Sverige drabbats betydligt mindre än många andra europeiska länder, tack vare ett mer robust energiförsörjningssystem. — Globalt är detta bland det största vi varit med om. Det påverkar Europa mindre och Sverige väsentligt mycket mindre än de flesta länder i Europa – just nu.

Ingen akut brist – än

Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup var tydlig med att det inte är fråga om en akut bristsituation. — Det är en förhöjd risk för brist. Vi ser inga avbrott i några leveranser, sade Asserup. Men om konflikten fortsätter eller eskalerar kan läget förändras. I ett värsta scenario, på sikt, skulle ransonering kunna bli aktuell – även om det ligger långt bort. Motsvarande risk för bensin och diesel har inte identifierats. — Det är låg sannolikhet för någon form av ransonering av bensin eller diesel. Sverige och Norden har en omfattande raffinaderikapacitet där vi i första hand använder Nordsjöolja. Den oljan är det konkurrens om i dag – men tillförseln är inte påverkad av situationen i Mellanöstern, sade Asserup.

Även fredsavtal ger ingen omedelbar lättnad

Regeringen varnade också för att även om konflikten skulle lösas omedelbart skulle det ta tid innan leveranskedjorna återhämtar sig. — Även om vi skulle få på plats ett hållbart fredsavtal imorgon så kan det dröja innan utbudet av olja och gas återställs, sade Busch. Kristersson var också tydlig med osäkerheten kring tidslinjen. — Just nu har vi ingen aning om det här kommer att pågå i veckor eller i månader framåt, sade Kristersson. Den tidiga varningen är första steget i en trestegstrappa. Nästa steg innebär höjd beredskap med tvingande åtgärder. Först i det tredje steget – när krisen är ett faktum – blir ransonering aktuellt.

79 av 80 svenska specialskyddsrum saknar modern standard

Markus Andersson — Tue, 16 Sep 2025 11:04:17 +0000

Svenska myndigheter har de senaste åren intensifierat budskapen om att medborgarna måste rusta för kriser och krig. Samtidigt visar granskning av landets egna skyddsrum stora brister i underhållet av kritisk infrastruktur. Av Sveriges åttio specialskyddsrum – avsedda för närmare 100 000 människor – har endast en enda anläggning rustats upp till modern standard efter årtionden av eftersatt underhåll. Igeldammsgaraget i Stockholm står idag ensamt som exempel på ett färdigställt specialskyddsrum, medan resterande 79 anläggningar fortfarande väntar på nödvändig upprustning, rapporterar statstelevisionen SVT. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har påbörjat moderniseringsarbete i cirka trettio av de åttio specialskyddsrummen. Arbetet har bara det senaste året kostat 85 miljoner kronor, men takten uppges vara långt ifrån tillräcklig för att möta de politiska ambitionerna om förbättrad krisberedskap. Henrik Larsson, chef för befolkningsskydd på MSB, kan inte ge besked om när samtliga anläggningar kommer att vara åtgärdade: — Det beror på. Vi måste in i alla anläggningar och se i vilket skick de är. I vissa anläggningar kan det krävas ganska omfattande renoveringar och då blir det väldigt kostsamt. — Om alla anläggningar är i samma skick som här (Igeldammsgaraget) så ska det inte vara några problem att göra det innan 2030, men jag misstänker att vi kommer att ha några anläggningar som vi kommer att behöva lägga tid och betydligt mer pengar på, fortsätter han.

64 000 skyddsrum ska inventeras

Under kalla kriget byggdes tusentals skyddsrum runt om i landet, men många har under decennier använts för helt andra ändamål utan ordentligt underhåll. Nu har MSB fått i uppdrag att inventera landets totala bestånd om 64 000 skyddsrum mellan 2025 och 2030. För innevarande år planeras cirka 10 000 mindre tillsyner och omkring 2 000 större kontroller – en takt som enligt MSB själva är otillräcklig: — Vi behöver öka med 500 fler per år för att gå igenom hela beståndet till 2030. Vi behöver ligga mellan 12 000 och 13 000 årligen, bedömer Larsson.

Bristande skydd

Utöver det redan godkända Igeldammsgaraget, med plats för 1 200 personer, planeras ytterligare två anläggningar bli färdigställda nästa år – ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det innebär att endast tre av åttio specialskyddsrum kommer att ha modern standard innan 2027. MSB:s bedömning visar på omfattande brister i det befintliga beståndet: endast hälften av samtliga skyddsrum erbjuder tillfredsställande skydd mot splitter och bomber, medan bara omkring tio procent har ett rimligt skydd mot kemiska stridsmedel. Eftersom ansvaret för att åtgärda brister ligger på enskilda fastighetsägare, kan MSB heller inte ge någon tidsram för när skyddsrummen faktiskt kommer att vara i funktionsdugligt skick.

Riksbankens uppmaning till svenskarna: Betala med kontanter

Redaktionen — Mon, 10 Mar 2025 16:11:18 +0000

Sverige spås bli världens allra första helt kontantlösa land. Redan idag är det i många sammanhang omöjligt att betala med kontanter. Riksbanken ser stora risker med utvecklingen och uppmanar alla svenskar att ha kontanter hemma och använda dem så att butiker och banker tydligt ser att det fortsatt finns en stor efterfrågan. Flera bedömare har konstaterat att det i Sverige och hela Västvärlden pågår ett ”krig mot kontanterna” där syftet är att digitalisera ekonomin fullständigt och helt ta bort möjligheterna att betala med sedlar och mynt. De aktörer som omöjliggör för sina kunder att betala med kontanter brukar motivera detta med ökad rånrisk, risk för penningtvätt eller att kunderna helt enkelt inte längre vill betala med fysiska pengar. Många mindre näringsidkare brukar också peka på att kontanthanteringen medför extra kostnader i form av avgifter av olika slag, och att man därför slutar ta emot kontanter. Kritiker har dock pekat på att den primära orsaken till fientligheten mot kontanter är att detta är en relativt anonym och integritetsvänlig betalningsmetod och att det blir svårt för banker, myndigheter och andra aktörer att i detalj kartlägga och övervaka hur svenskarna använder sina pengar.

"Använd kontanterna"

Även om storbankerna ogillar kontanter är riksbankschefen, Erik Thedéen, och vice riksbankschefen, Aino Bunge, av en annan uppfattning. I en debattartikel menar de att svenskarna måste använda betydligt mer kontanter än idag – och inte bara ha dem liggande hemma utan också använda dem för att göra inköp i vardagen. Man konstaterar att det i oroliga tider som dessa är av yttersta vikt att säkerställa att det finns ett robust betalningssystem som inte kan störas ut eller saboteras – och att möjligheten att betala med kontanter är en viktig del i detta. ”Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Använd kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem”, skriver man.

Vill införa "kontantplikt"

Riksbankscheferna vill också att svenska politiker inför en ”kontantplikt” vid försäljning av viktiga basvaror och att dessa lagstiftar om åtgärder för att skydda rätten att betala med kontanter. ”Riksbanken anser också att det måste gå att betala kontant för livsnödvändiga varor, såsom mat, drivmedel och mediciner, även i framtiden”, slår man fast och menar att storbankerna måste ta ett större ansvar för att erbjuda insättningar av kontanter och växelkassetjänster till näringsidkare. Man noterar också att det idag bara är en enda aktör – Loomis, som erbjuder kontanttransporter till och från handeln, och att även detta är någonting som bör förändras. [caption id="attachment_170019" align="alignnone" width="640"] Kontanter beskrivs som en nödvändig del av den svenska krisberedskapen. Foto: iStock/Connel_Design[/caption]

Fler måste få bankkonton

I ett pressmeddelande konstaterar man att ”kontanter fortsatt är ett viktigt betalningsalternativ, inte bara av beredskapsskäl – utan även för personer som av olika skäl inte kan eller vill ta del av digitala tjänster”. Man betonar även att det är upp till medborgarna att anstränga sig för att ”stärka sin egen betalningsberedskap och ha såväl fysiska betalkort som kontanter tillgängliga” och att använda sig av dessa. Vidare uppmanar man svenskarna att ha kort från minst två olika kortutgivare och vill att fler medborgare än idag ska få tillgång till betalkonton. – Utan ett betalkonto kan du inte delta i samhället på samma villkor. En vanlig anledning till att banker nekar eller avslutar konton är att de anser att de inte kan leva upp till lagkraven vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är allvarliga samhällsproblem som givetvis ska motverkas. Samtidigt bedömer vi att fler bör kunna ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner, säger Erik Thedéen.

60 procent svenskar beredda på kris

Sofie — Fri, 30 Jun 2023 11:05:29 +0000

60 procent svenskar har gjort någon form av förberedelse för en krissituation. Röda Korset menar dock att det inte är tillräckligt och att stora delar av befolkningen inte skulle kunna ta hand om sig själva i en kris. I Novusundersökningen, gjord på uppdrag från Röda Korset, har man kunnat se att det finns ett ökat intresse för krisberedskap hos svenskarna. 60 procent uppger att man gjort någon form av förberedelser hemma i form av exempelvis ett lager av mat, ett första hjälpen-kit, vattenreserver eller en krisplan. Under 2021 låg den siffran på 26 procent. Däremot uppger 68 procent att man inte har tillräcklig kännedom om hur man som privatperson ska agera vid en militär konflikt. Även kunskapen om exempelvis var skyddsrum finns i omgivningen var låg hos svenskarna. – Det är positivt att beredskapen tycks öka, men inte så förvånande när det pågår ett krig i Europa. Många är dock fortfarande inte förberedda på en kris. Om något allvarligt händer kommer stora delar av befolkningen inte kunna ta hand om vare sig själva eller sina närstående. Ett första steg att bli krisredo är att skaffa sig en krislåda med mat, vatten och en batteridriven radio. Att vara förberedd för kris är en medmänsklig handling, säger Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef på svenska Röda Korset, i ett pressmeddelande. Vidare uppger 48 procent sig vara beredda att be sina grannar om hjälp vid en kris, en siffra som ökat från 43 procent förra året. Undersökningen skedde under 27 april till 3 maj i år via en webbaserad undersökning riktad till personer i åldrarna 18-79 år.

Allt fler svenskar förbereder sig för kristider

Per Nordin — Sat, 14 Nov 2020 07:15:31 +0000

Allt fler svenskar förbereder sig för kristider och större katastrofer och stärker därför sin hemberedskap. Under coronakrisen har preppingen ökat och många väljer att bunkra stora mängder mat och andra nödvändigheter utifall dylikt i en krissituation inte längre går att få tag på. – Jag ser framför mig att vi har en händelse som är så pass allvarlig att saker och ting aldrig återgår till det normala, säger Andreas Karlsson till skattefinansierade SVT. Han berättar vidare att han för fem år sedan köpte en stuga i skogarna utanför Örnsköldsvik som han planerar att flytta till om en katastrof skulle inträffa och där han också har lagrat stora mängder mat och på annat sätt förberett sig för en långvarig kris. – Det enda jag ser är att samhället vi lever i är väldigt sårbart och det ser vi ju nu under den här pandemin, säger han. Han påtalar också att prepping inte är en långsiktig lösning vid en samhällskollaps eller katastrof men att det kan vara tillräckligt för att klara sig tills samhället återgår till ”någon form av normalitet igen” och att bunkringen är att betrakta som en slags buffert tills man blivit mer självförsörjande. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har svenskarna, enligt en undersökning som gjordes i maj, fått ett ökat intresse för hemberedskap under coronakrisen. 48 procent av 1000 tillfrågade svarade då att man förstår att en omfattande hemberedskap är mycket viktigt. – Pandemin har fått många att inse att när samhället inte fungerar så som vi är vana vid så är det viktigt att se över sina möjligheter att klara sig, säger Christina Andersson som arbetar med riskkommunikation på MSB. Enligt enkäten hade 23 procent av de svarande redan förstärkt sin hemberedskap och 40 procent planerade att göra det. När coronakrisen hade sin höjdpunkt i mars var MSB negativt inställda till att svenskarna börjat bunkra mat och medicin. Nu konstaterar dock myndigheten att Sveriges nationella beredskap faktiskt blir bättre om medborgarna själva ser till att vara förberedda för en krissituation.

Sverige kan få matransonering

Isac Boman — Sun, 03 May 2020 06:59:44 +0000

Regeringen menar att man har lagligt stöd att exempelvis begränsa svenskarnas inköp av mjölk till två liter i veckan. Tidigare har svenska myndigheter avrått medborgarna från att bunkra upp med livsmedel. Tidigt gick svenska myndigheter ut och hävdade att det absolut inte fanns några anledningar för svenskar att bunkra medicin och livsmedel. Nu säger regeringen trots detta att man inte utesluter att Sverige måste börja med ransonering. Enligt Svenska Dagbladet för regeringen dialog med de stora matvarujättarna för att ha koll på läget och se om det finns ett behov av att börja ransonera livsmedel. Enligt Statssekreterare Per Callenberg så har det ännu inte behövts men om regeringen skulle ändra sig så har man lagen på sin sida. – Det finns lagstöd för det. Vi skulle kunna säga att varje medborgare bara får köpa två liter mjölk i veckan, säger han. Som Nya Dagbladet tidigare har rapporterat om har Sverige inte längre kvar några beredskapslager efter att man av rent ideologiska skäl beslutade sig att destruera de befintliga. Callenberg erkänner också att Sverige idag är extremt beroende av utländsk import av mat och att landet är sårbart om maktproduktionen i andra europeiska länder skulle haverera eftersom Sverige och Finland oftast är sist i transportkedjan. I mars gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut och konstaterade att det inte fanns någon som helst anledning för svenskar att hamstra matvaror och att detta tvärtom avråddes eftersom det kunde bidra till en ökad oro.

Livsmedelskris kan bli verklighet i Sverige

Isac Boman — Sun, 15 Mar 2020 15:58:20 +0000

Sverige är extremt beroende av fungerande transporter och import för att leverera mat till affärerna och mer än hälften av allt livsmedel som svenskarna konsumerar produceras numera utomlands. Livsmedelsverket erkänner därtill att Sverige inte längre har någon livsmedelsberedskap och de beredskapslager som tidigare funnits har monterats ner. – Vi har inget system för livsmedelsberedskap. Det är något som behöver byggas upp i det nya civila försvar som har planerats under några år, säger Therese Frisell, expert på livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio. Under kalla kriget fanns det lager som fylldes med livsmedel för att klara eventuella krissituationer upp till flera år långa, dessa finns dock inte längre utan har monterats ner under de senaste decennierna. En annan problematisk faktor är att svenska matkoncerner arbetar efter en princip där man vill ha så lite lagerhållning som man bara kan och istället förlita sig på att transportleden och leveranserna alltid fungerar. Gör de inte det så gapar hyllorna snart tomma. Frisell tycker att det är positivt att svenskarna nu själva börjar ta ansvar för att ha ordentligt med livsmedel hemma och påminner om den broschyr som skickades ut för två år sedan till alla svenska hushåll. – Det är bra att man gör det, alla kommer väl förhoppningsvis ihåg broschyren Om krisen eller kriget kommer som kom för två år sedan. Det här är en liten påminnelse om hur sårbart samhället kan bli, säger hon. Redan nu har det förekommit förseningar och störningar av leveranser till matbutiker, även om de har fyllts på eftersom. Skulle däremot många chaufförer samtidigt insjukna så skulle det bli svårt att kunna fullfölja mattransporterna. – Det har varit avbrott från Kina, men det håller på att lossna. Men ganska snart kommer vi få tackla hur det ska gå med leveranser från södra Europa, säger Tobias Rydegren som är presschef på Coop.