<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kläder &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/klader/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 Sep 2026 06:35:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kläder &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>30 kemikalier hittades i barnkläder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/30-kemikalier-hittades-barnklader/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 06:33:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240500</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.</strong>

Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.

Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13327236/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> i tidskriften <em>Contact Dermatitis</em>. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.

Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.

Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.

— <em>Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt</em>, <a href="https://www.ivl.se/press/nyheter/2026-09-02-ny-studie-barnklader-innehaller-kemikalier-som-inte-omfattas-av-dagens-regler.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.
<h3>Tvätt och svett gav olika bild</h3>
Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.

Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.

— <em>Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen vill förbjuda PFAS i kläder och smink</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-pfas-klader-smink/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 04:33:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235662</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill införa ett nationellt förbud mot PFAS<span class="kY2IgmnCmOGjharHErah N56cWZpP8cNJu1dqgCxB"> (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)</span> i bland annat kläder, skor, kosmetika och köksredskap. Förbudet föreslås börja gälla 2028 och ska ligga före den bredare reglering som förbereds inom EU.</strong>

Förslaget skickas nu på remiss och ingår i en ny nationell handlingsplan mot PFAS. Enligt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/regeringen-gar-fore-eu-och-forbereder-forbud-mot-pfas-i-vissa-konsumentprodukter/" target="_blank" rel="noopener nofollow">regeringen</a> ska ämnena förbjudas i konsumentprodukter där det finns fungerande alternativ.

Förbudet ska omfatta kläder, skor, impregneringsmedel för kläder och skor, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

— <em>PFAS ska inte finnas i kläder, kosmetika, köksredskap och andra vardagsprodukter när det finns fungerande alternativ</em>, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Regeringen beskriver initiativet som ett sätt att minska fortsatt spridning av de svårnedbrytbara ämnena i hemmen, naturen och människokroppen. Bekämpningsmedel inom jordbruket omfattas inte av det aktuella förslaget.
<h3>Importvaror blir svåra att kontrollera</h3>
En svag punkt är varor som beställs direkt från utländska handelsplattformar. Pourmokhtari medger att många importerade produkter kan komma förbi kontrollen, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-foreslar-forbud-mot-pfas-i-klader" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar SVT</a>.

Myndigheterna ska enligt ministern kunna göra stickprov och ingripa mot företag som systematiskt bryter mot svensk lag. Regeringen har samtidigt avsatt ytterligare tio miljoner kronor till nya myndighetsuppdrag för att förebygga och hantera PFAS-föroreningar.

En särskild utredning ska också analysera ekonomiska styrmedel som kan komplettera förbudet. Några närmare uppgifter om vilka avgifter eller andra styrmedel som kan bli aktuella har ännu inte presenterats.
<h3>Sverige vill gå före EU</h3>
EU-kommissionen väntas under 2027 lägga fram ett förslag om en bred begränsning av PFAS inom unionen. De konsumentprodukter som omfattas av det svenska förslaget väntas även ingå i EU-regleringen.

När motsvarande begränsningar har beslutats på EU-nivå ska det svenska förbudet upphävas. Regeringens förslag är därmed tänkt som en nationell övergångslösning för att reglerna ska kunna införas tidigare.

PFAS är ett samlingsnamn för ett stort antal konstgjorda ämnen som bryts ned mycket långsamt. De används bland annat för att göra textilier vatten-, fett- och smutsavvisande och brukar därför kallas evighetskemikalier.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/skadliga-kemikalier-friluftsklader/" target="_blank" rel="noopener">PFAS och andra svårnedbrytbara kemikalier i friluftskläder</a>, där ämnena används för att ge plaggen vatten- och smutsavvisande egenskaper.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvalitetskläder tillverkade i Europa – 10% på hela sortimentet för Nya Dagbladets läsare!</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/kvalitetsklader-tillverkade-i-europa-10-pa-hela-sortimentet-for-nya-dagbladets-lasare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/kvalitetsklader-tillverkade-i-europa-10-pa-hela-sortimentet-for-nya-dagbladets-lasare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Jan 2025 08:26:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[Reakto]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198971</guid>

					<description><![CDATA[Reakto är en kvalitativ nätbutik i nära samarbete med europeiska traditionsstarka varumärken.

Reaktos slogan är <strong>Kläder för vuxna män</strong>. Och faktiskt har Reakto blivit något av specialbutik åt tvåmeterskillarna också.
<ul>
 	<li>Strumpstorlek 47-50 – vi har det, behöver du extra långa ärmar på <a href="https://www.reakto.se/produkt-kategori/skjortor/">skjortan</a>? Reakto har SKOGEN och CDM-skjortor med det storlekssystemet.</li>
</ul>
Värden som identitet, frihet, kvalitet och tillverkning i Europa är Reaktos ledstjärna vid val av produkter. En helt reaktionär inställning – därav företagsnamnet.
<h2>Antiglobalister köper tillverkat i Europa</h2>
Den globalistiska klädindustris utnyttjande av människor och miljöförstöring utmanas av Europeiska tillverkare. Tyvärr finns det få i Sverige som säljer de Europeiska kvalitetsplaggen. De stora klädkedjorna har praktiskt taget noll procent varor tillverkade i Europa.

Reaktos varor är tillverkade i Tyskland, Ungern, Slovenien, Finland, Norge, Italien, Österrike och Makedonien.
<ul>
 	<li>Den tyska traditionen för kvalitetsloden från Europeisk ull garanterar hållbar kvalitet och användarvänlighet.</li>
 	<li>Våra stilfulla kavajer från LuisTrenker i Südtirol är heller inte för dyra. De italienska väverierna överträffar varje asiatisk producent och fårullen och bomullen har producerats miljö- och djurvänligt i Europa. Ull från Merinofår som lever under goda förhållanden i Europa och med kunniga, europeiska textilarbetare garanterar kunden en långlivad kvalitetsprodukt.</li>
</ul>

<hr />

<span style="color: #ff0000;"><strong>Ange rabatkod <span style="text-decoration: underline;">Nyd25</span> för 10% på hela sortimentet, gäller fram till 2/2 2025.</strong></span>

<hr />

<h2>Merinoull i strumpor och kalsonger är hållbart och hygieniskt riktigt</h2>
Reakto har nästan inga <a href="https://www.reakto.se/produkt-kategori/strumpor/">strumpor</a> av bomull. Istället säljer vi strumpor med hög andel merinoull tillverkade främst i Tyskland av JD-Socken som endast använder europeiskt garn.

Merparten strumpprodukter hos Reakto består av 70-90 procent merinoull. Det ger en fotmiljö helt utan bakterier eller svampmikrober, det är fårullens naturliga egenskaper som helt förhindrar dess levnad.

Bomull ”ruttnar direkt” och stanken av fortsvett är helt förknippad med bomull och den snabba tillväxten av svamp. Läderskor och tunna ullstrumpor är också på sommaren det enda fräscha och hälsosamma alternativet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/kvalitetsklader-tillverkade-i-europa-10-pa-hela-sortimentet-for-nya-dagbladets-lasare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna dåliga på återanvändning &#8211; kastar hellre kläderna i soporna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskarna-daliga-pa-ateranvandning-kastar-hellre-kladerna-i-soporna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskarna-daliga-pa-ateranvandning-kastar-hellre-kladerna-i-soporna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Jun 2024 15:25:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181714</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Istället för att kläder lämnas in för återanvändning, till exempelvis en Second hand-affär, slängs de allra flesta plagg fortfarande i hushållssoporna. Samtidigt köps oftare nytillverkade kläder än begagnade.</strong>

I <a href="https://ivl.diva-portal.org/smash/get/diva2:1861168/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporten</a> har forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet analyserat textilflöden från inköp till användning och slutligen till möjlig återanvändning eller avfall.

Rapporten visar att konsumtionen av kläder ökar varje år. Begagnade kläder står fortfarande för en liten andel av klädinköpen, där de allra flesta fortfarande hellre köper nytillverkade plagg.

Samtidigt slänger man dubbelt så mycket textiler i hushållssoporna jämfört med att lämna in för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs hade kunnat återanvändas, enligt forskarna.

Vidare visar studien att en tredjedel av kläderna mest får hänga kvar i garderoberna och mycket sällan används.

– <em>Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions-, användnings- och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer</em>, säger Jurate Miliute-Plepiene enligt <a href="https://www.forskning.se/2024/05/28/de-flesta-klader-hamnar-i-soporna/" target="_blank" rel="nofollow noopener">forskning.se</a>.

Rapporten visar också att det endast är cirka en femtedel av insamlade textiler i Sverige som återanvänds, resten exporteras till andra marknader. Detta ska bero på både höga kostnader för sortering, men också den bristande efterfrågan på begagnade kläder.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskarna-daliga-pa-ateranvandning-kastar-hellre-kladerna-i-soporna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>H&#038;M lämnar Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hm-lamnar-ryssland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hm-lamnar-ryssland/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 Jul 2022 12:34:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[H&M]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[sanktioner]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=127976</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenska klädjätten H&#38;M, (Hennes&#38;Mauritz AB eller <b>H&#38;M</b> Group), lägger permanent ner sin verksamhet i Ryssland. Beslutet beräknas kosta företaget omkring två miljarder kronor och drabba cirka 6 000 anställda.</strong>

Som ett led i västs riktade sanktioner mot Ryssland valde H&#38;M tillsammans med många andra internationella företag att pausa sin verksamhet i landet och temporärt stänga ner sina butiker – men nu låter man alltså meddela att man lämnar landet för gott.

Ryssland beskrivs av <a href="https://www.reuters.com/business/retail-consumer/hm-says-wind-down-russia-2022-07-18/" target="_blank" rel="noopener">Reuters</a> som klädjättens sjätte största marknad där man funnits sedan 2009 och under lång tid öppnat nya butiker – samtidigt som man minskat antalet fysiska butiker på många andra platser i världen.

<em>– Efter noggrant övervägande har vi kommit fram till att det är omöjligt att fortsätta vår verksamhet i Ryssland under rådande omständigheter. Vi beklagar den påverkan det kommer att ha på våra kollegor och är mycket tacksamma för deras hårda arbete och engagemang. Vi vill också tacka våra kunder för deras förtroende genom åren</em>, <a href="https://www.mfn.se/cis/a/handm/h-and-m-hennes-and-mauritz-ab-handm-gruppen-paborjar-avveckling-av-verksamheten-i-ryssland-21a7320a" target="_blank" rel="noopener">kommenterar</a> Helena Helmersson, vd för H&#38;M-gruppen,

I ett pressmeddelande skriver H&#38;M-ledningen vidare att man tillfälligt kommer att öppna upp många av de 170 fysiska butikerna i landet för att sälja ut de kläder som fortfarande finns i lager.

Sedan tidigare har andra internationella butikskedjor som Inditex och Adidas pausat sin försäljning i Ryssland under det pågående kriget – och andra som TJX och LPP har beslutat att helt avveckla sina verksamheter i landet.

Zara, som är H&#38;M:s största rival på klädmarknaden, bekräftade nyligen att man kommer fortsätta hålla sina ryska butiker stängda – under hur lång tid är dock oklart.

För att tackla sanktionerna har Ryssland bland annat legaliserat parallellimporter – alltså att återförsäljare får importera utländska produkter utan att varumärkesinnehavaren ger sitt godkännande – något som innebär att många kända varumärken ändå fortsatt kan <a href="https://www.reuters.com/business/retail-consumer/russias-wildberries-selling-zara-clothes-online-despite-inditex-halting-2022-06-14/" target="_blank" rel="noopener">säljas</a> i landet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hm-lamnar-ryssland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snabbmodets baksidor: Tusentals ton osålda kläder hamnar i öknen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/snabbmodets-baksidor-tusentals-ton-osalda-klader-hamnar-i-oknen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/snabbmodets-baksidor-tusentals-ton-osalda-klader-hamnar-i-oknen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Dec 2021 09:32:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[miljöförstöring]]></category>
		<category><![CDATA[mode]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=112166</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På kort tid har den globala klädtillverkningen dubblerats och innehåller så mycket kemikalier att det är lika giftigt som plast. Konsekvenserna av detta "snabbmode" kan man bland annat se i öknen i Sydamerika – där dumpas varje år tusentals ton osålda kläder från Kina och andra asiatiska länder.</strong>

I norra Chile ligger den cirka 1000 kilometer långa Atacamaöknen, som är en av världens torraste platser tillsammans med Antarktis. Under ett år är nederbörden ungefär en millimeter och i vissa delar av öknen har ingen nederbörd fallit i historisk tid.

Dock är det inte det som är det särskilt besynnerliga med platsen, utan vad människor gjort för att sakta förstöra denna natur. Det är nämligen så att det är här man ser en del av det så kallade ”snabbmodets” baksidor. Här, mitt i den torra öknen, ligger tusentals ton osålda kläder från hela världen.

Dessa kläder är ofta tillverkade i Kina och Bangladesh, varifrån de fraktats till konsumenter i Europa, USA och delar av Asien, rapporterar <a href="https://news.yahoo.com/chiles-desert-dumping-ground-fast-023315135.html?fr=sycsrp_catchall&#38;guccounter=1&#38;guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuaW5zaWRlci5jb20v&#38;guce_referrer_sig=AQAAAMz5_Q9Q53Hn18J6DAzgQ7qt38YhTvFTnopk_A5v4PkPraI48YHqVRAif6t2HHFBqhVMqsiKUM_6-3LXebZA7cmrC88j8UeEusHXLHQTrOmlaEr1YLOkiTvgDcmcdBQwDkzxgzPIPn1eevRw5AvoKhCMH4A1t987whpCUTKHuIhQ" target="_blank" rel="noopener">Agence France-Presse</a>. När kläderna inte sålts forslas de vidare till Chiles kust. Från huvudstaden Santiago reser sedan klädförsäljare till kusten för att köpa en del, som sedan smugglas ut till övriga Sydamerika. Däremot säljs inte alla kläder och man har beräknat att av de cirka 59 000 ton kläder som kommer till Chile varje år hamnar 39 000 ton i Atacamaaöknen.

<strong>Det som sedan</strong> inte säljs eller skickas vidare hamnar i en så kallad ”fri zon” eftersom ingen betalar de nödvändiga tullavgifterna för att transportera bort kläderna.

Enligt en <a href="https://www.unep.org/news-and-stories/story/fashions-tiny-hidden-secret" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> från FN:s miljöprogram 2019 har den globala klädtillverkningen fördubblats mellan år 2000 och 2014. Modeindustrin står också bakom tio procent av alla utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än alla internationella flygningar och sjöfart tillsammans.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/ph428jpK5Wk" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Enligt rapporten förbränns en sopbil med textiler varje sekund.

Dagens kläder innehåller många olika kemikalier och plast, därför är de skadliga för miljön oavsett om man bränner eller bara låter dem ligga. Kläder som är syntetiska och innehåller kemikalier kan dröja uppemot 200 år för naturen att brytas ner och de är dessutom lika giftiga som exempelvis däck eller plast. Därför har nu dessvärre Atacamaöknen fått nya berg - berg av textiler - som ett direkt resultat av vår tids "snabbmode".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/snabbmodets-baksidor-tusentals-ton-osalda-klader-hamnar-i-oknen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronapolitiken dödar klädbutikerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronapolitiken-dodar-kladbutikerna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronapolitiken-dodar-kladbutikerna/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2021 05:54:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[mode]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97082</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många butiker har tappat hälften av sina kunder på ett år och den svenska klädhandeln befinner sig i en avgrundsdjup kris där konkurser och nedstängningar blir resultatet av den coronapolitik som bedrivs.
</strong>

TT <a href="https://tt.omni.se/restriktioner-far-modehandeln-att-ga-pa-knana/a/pArv2R" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> att kläd- och skohandeln i stort tappade 21 respektive 27 procent jämfört med samma period för ett år sedan, och det handlar heller inte om en dålig enskild månad för butikerna utan om en tydlig trend där omsättningen minskar för varje månad som går.

<em>– Det som är det värsta är att det inte är någon engångsföreteelse, det här är en utveckling vi har sett i snart ett år. Ingen verksamhet klarar att tappa 20–30 procent av omsättningen månad efter månad</em>, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Han berättar också att näthandeln gör att siffrorna ser mindre dystra ut än vad de verkligen är och förklarar att många fysiska butiker har tappat omkring hälften av sina kunder under coronakrisen.

Hedenström menar att de långvariga begränsningarna av samhället har lett till att flera svenska butiker och modeföretag tvingas lägga ner eller säga upp personal.

<em>– Just nu känns det som om man tävlar om att ropa på åtgärder snarare än att diskutera konsekvenserna. Det är lätt att säga att man ska "stänga ner", men då måste man också vara medveten om vad det innebär för de unga och utrikes födda som vi väldigt ofta anställer,</em> konstaterar han vidare och betonar att det är otroligt viktigt för branschen att samhället snart öppnas upp igen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronapolitiken-dodar-kladbutikerna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>7 vanliga klädmissar du ska undvika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/7-vanliga-kladmissar-du-ska-undvika/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/7-vanliga-kladmissar-du-ska-undvika/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Feb 2021 14:48:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=86869</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Om du sköter dina kläder rätt spar du både pengar och bidrar till bättre miljö.</strong>

Speciellt bomullsindustrin <a href="https://www.worldwildlife.org/industries/cotton" target="_blank" rel="noopener">förgiftar mark och vatten</a> genom omfattande användning av gödningsämnen och bekämpningsmedel.

Svenskar köper i genomsnitt 13 kilo nya kläder per år och slänger samtidigt ungefär 8 kilo. Därför finns det definitivt miljövinster att vinna här genom att ge sina kläder längre hållbarhet.

<a href="https://www.land.se/hus-hem/7-vanliga-kladmissar-du-ska-undvika/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Land</a> har listat 7 vanliga misstag som förstör dina kläder.

<strong>1. Du tvättar för ofta</strong>

Varje tvätt sliter på tyget, färgen och formen i kläderna, så tänk efter: Behöver hela plagget tvättas eller räcker det med vädring eller att försiktigt försöka ta bort enstaka fläckar? Med yllekläder räcker det oftast att vädra dem utomhus, då blir de rena och fräscha. Måste de ändå tvättas så är det handtvätt eller maskinens ullprogram, gärna med olivtvål eller annan mild tvål.

<strong>2. Du tvättar fel</strong>

Läs tvättråden och använd istället flytande tvättmedel som är skonsammare. Överdosera inte och tvätta med så låg temperatur du kan.

<strong>3. Du torkar kläderna för hårt</strong>

Att torktumla sliter väldigt mycket på kläderna. Häng dem istället.

<strong>4. Du har fel galgar</strong>

Bredare galgar passar bra till kavajer och jackor, med smala galgar kan de bli fula märken och sämre passform. Klädda, tjockare galgar passar bra till blusar och skjortor eftersom de är mer skonsamma. Byx- och kjolgalgar är också skonsamma. Till nytvättade skjortor bör man dock ha uppblåsbara galgar.

<strong>5. Du tvättar hela plagget på grund av ett par fläckar</strong>

Istället för att tvätta ett helt plagg på grund av en liten fläck så kan du ta bort fläcken med exempelvis våtservetter eller en fuktad tandborste.

<strong>6. Du skyddar inte mot svett</strong>

Förr i tiden använde man smarta lösningar för att skydda kläderna mot svett. Till exempel tråckla man fast löstagbara tygbitar över armhålan på blusar och skjortor. Då behövde inte hela plagget tvättas utan bara tygbitarna. Att ha linne eller underklänning är också en bra idé.

<strong>7. Du får ohyra som skadar dina kläder</strong>

För att slippa mal och annan ohyra kan du använda tättslutande förvaringslådor. Vissa eteriska oljor som lavendel och rosmarin ogillas av dessa kryp. Testa även lavendelpåsar eller köp särskilda malmedel och fällor.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/7-vanliga-kladmissar-du-ska-undvika/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran stänger 800 butiker – sålde västerländska kläder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-stanger-800-butiker-salde-vasterlandska-klader/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-stanger-800-butiker-salde-vasterlandska-klader/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 06 Sep 2016 06:59:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31094</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iransk polis har stängt ner över 800 klädbutiker. Orsaken sägs vara att butikerna sålt västerländska kläder som inte är förenliga med islam.</strong>

För några veckor sedan gick iransk polis och statlig television ut med en varning till 3 600 butiksägare om att inte sälja begagnade kläder med engelska tryck.

Under de senaste 10 dagarna har över 800 klädbutiker stängts ner i landet, rapporterar <a href="http://bigstory.ap.org/article/ed5092ab30a041bca35e97504985d333/iran-police-shut-800-clothes-shops-inappropriate-goods" target="_blank">AP</a>.

Det shiamuslimska styret i Iran anser att det är ”ohygieniskt” med begagnade kläder och kläder med engelsk text på. Kvinnor i Iran får inte visa mer hud offentligt än deras ansikte - resten av kroppen måste vara täckt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-stanger-800-butiker-salde-vasterlandska-klader/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>H&#038;M i ny barnarbetesskandal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hm-i-ny-barnarbetesskandal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hm-i-ny-barnarbetesskandal/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Aug 2016 14:55:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[barnarbete]]></category>
		<category><![CDATA[Burma]]></category>
		<category><![CDATA[H&M]]></category>
		<category><![CDATA[Hennes & Mauritz]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30849</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenska klädkedjan Hennes &#38; Mauritz, H&#38;M, anklagas i en ny bok för att använda sig av barn som syr kläder i upp till 14 timmar om dagen.</strong>

Det är i boken<em> Modeslavar - Den globala jakten på billigare kläder</em>, författad av journalisterna Tobias Andersson Åkerblom och Moa Kärnstrand, som H&#38;M anklagas för att anlita fabriker där det förekommer barnarbete.

Bland annat syr 14-åriga arbetare kläder i upp till 14 timmar om dagen.

– <em>Under nästan två år har minderåriga flickor arbetat upp till 14 timmar om dagen i fabriker som H&#38;M anlitar i Burma. Förhållandena bryter mot den burmesiska lagen och klassas enligt internationella konventioner som en av de värsta formerna av barnarbete,</em> säger författaren Tobias Andersson Åkerblom till Expressen.

<strong>H&#38;M försvarar sig</strong> med att det är lagligt för 14-åringar att arbeta i Burma och att det därför inte ska ses som barnarbete. Samtidigt ska företaget ta fram en åtgärdsplan för att se över sina rutiner i länder som Burma.

Det här är inte första gången som H&#38;M anklagas för barnarbete. Liknande anklagelser har bland annat kommit från människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hm-i-ny-barnarbetesskandal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
