<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kemikalier &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kemikalier/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 Sep 2026 06:35:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kemikalier &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>30 kemikalier hittades i barnkläder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/30-kemikalier-hittades-barnklader/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 06:33:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240500</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.</strong>

Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.

Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13327236/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> i tidskriften <em>Contact Dermatitis</em>. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.

Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.

Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.

— <em>Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt</em>, <a href="https://www.ivl.se/press/nyheter/2026-09-02-ny-studie-barnklader-innehaller-kemikalier-som-inte-omfattas-av-dagens-regler.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.
<h3>Tvätt och svett gav olika bild</h3>
Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.

Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.

— <em>Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen vill förbjuda PFAS i kläder och smink</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-pfas-klader-smink/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 04:33:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235662</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill införa ett nationellt förbud mot PFAS<span class="kY2IgmnCmOGjharHErah N56cWZpP8cNJu1dqgCxB"> (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)</span> i bland annat kläder, skor, kosmetika och köksredskap. Förbudet föreslås börja gälla 2028 och ska ligga före den bredare reglering som förbereds inom EU.</strong>

Förslaget skickas nu på remiss och ingår i en ny nationell handlingsplan mot PFAS. Enligt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/regeringen-gar-fore-eu-och-forbereder-forbud-mot-pfas-i-vissa-konsumentprodukter/" target="_blank" rel="noopener nofollow">regeringen</a> ska ämnena förbjudas i konsumentprodukter där det finns fungerande alternativ.

Förbudet ska omfatta kläder, skor, impregneringsmedel för kläder och skor, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

— <em>PFAS ska inte finnas i kläder, kosmetika, köksredskap och andra vardagsprodukter när det finns fungerande alternativ</em>, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Regeringen beskriver initiativet som ett sätt att minska fortsatt spridning av de svårnedbrytbara ämnena i hemmen, naturen och människokroppen. Bekämpningsmedel inom jordbruket omfattas inte av det aktuella förslaget.
<h3>Importvaror blir svåra att kontrollera</h3>
En svag punkt är varor som beställs direkt från utländska handelsplattformar. Pourmokhtari medger att många importerade produkter kan komma förbi kontrollen, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-foreslar-forbud-mot-pfas-i-klader" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar SVT</a>.

Myndigheterna ska enligt ministern kunna göra stickprov och ingripa mot företag som systematiskt bryter mot svensk lag. Regeringen har samtidigt avsatt ytterligare tio miljoner kronor till nya myndighetsuppdrag för att förebygga och hantera PFAS-föroreningar.

En särskild utredning ska också analysera ekonomiska styrmedel som kan komplettera förbudet. Några närmare uppgifter om vilka avgifter eller andra styrmedel som kan bli aktuella har ännu inte presenterats.
<h3>Sverige vill gå före EU</h3>
EU-kommissionen väntas under 2027 lägga fram ett förslag om en bred begränsning av PFAS inom unionen. De konsumentprodukter som omfattas av det svenska förslaget väntas även ingå i EU-regleringen.

När motsvarande begränsningar har beslutats på EU-nivå ska det svenska förbudet upphävas. Regeringens förslag är därmed tänkt som en nationell övergångslösning för att reglerna ska kunna införas tidigare.

PFAS är ett samlingsnamn för ett stort antal konstgjorda ämnen som bryts ned mycket långsamt. De används bland annat för att göra textilier vatten-, fett- och smutsavvisande och brukar därför kallas evighetskemikalier.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/skadliga-kemikalier-friluftsklader/" target="_blank" rel="noopener">PFAS och andra svårnedbrytbara kemikalier i friluftskläder</a>, där ämnena används för att ge plaggen vatten- och smutsavvisande egenskaper.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vardagliga kemikalier kopplas till tidigare födslar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/vardagliga-kemikalier-kopplas-till-tidigare-fodslar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Jun 2026 07:05:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Ftalater]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[JAMA Network Open]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[UNC]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233795</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gravida kvinnor utsätts dagligen för kemikalier som finns i mat, luft, vatten och vanliga konsumentprodukter. En stor amerikansk studie kopplar flera av ämnena till något tidigare födslar och lägre födelsevikt.</strong>

Studien, publicerad i <a href="https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/10.1001/jamanetworkopen.2026.18883" target="_blank" rel="noopener">JAMA Network Open</a>, omfattar 5 318 mor-barn-par från 18 amerikanska forskningskohorter. I urinprover från gravida kvinnor letade forskarna efter 113 olika kemiska ämnen eller nedbrytningsprodukter, och jämförde sedan resultaten med graviditetens längd och barnens födelsevikt.

I genomsnitt hittades 45 olika ämnen i varje prov. Som mest påträffades 64 ämnen i ett och samma prov.
<h3>Finns i många vardagsprodukter</h3>
Forskarna undersökte bland annat ftalater, ersättningsämnen för ftalater, bisfenoler, parabener, bekämpningsmedelsrester, organofosfatestrar och halogenerade fenoler. Ämnena kan förekomma i exempelvis mat, vatten, luft, damm, hudvårdsprodukter, dofter, plastföremål och andra varor i hemmet.

PAH, polycykliska aromatiska kolväten, ingick också i studien. De bildas vid ofullständig förbränning och kan finnas i luftföroreningar, rök och vissa livsmedel. Ftalater och andra mjukgörare används i plast och olika konsumentprodukter.
<h3>Kortare graviditet och lägre vikt</h3>
Resultaten pekar framför allt på två samband. Det ena gäller graviditetens längd: högre halter av flera ftalater och alternativa mjukgörare var kopplade till något tidigare födslar.

Det andra gäller barnens vikt. Ftalater, ersättningsämnen för ftalater och PAH var kopplade till lägre födelsevikt i förhållande till hur långt graviditeten hade gått. Även mindre studerade ämnen, bland annat halogenerade fenoler, visade samband med lägre födelsevikt.

Forskarna betonar att studien visar samband, inte att ämnena ensamma bevisas orsaka tidigare födslar eller lägre födelsevikt. Men eftersom exponeringen är så vanlig kan även små skillnader få betydelse när många gravida berörs.

— <em>Dessa kemikalier är svåra att undvika eftersom de finns i ett brett spektrum av produkter som vi använder varje dag. Det kan vara svårt att veta om produkter innehåller dem, och även när vi vet det har vi begränsad kontroll över exponeringen</em>, säger Jessie Buckley, professor i epidemiologi vid <a href="https://sph.unc.edu/sph-news/everyday-chemical-exposures-linked-to-preterm-birth-lower-birthweight/" target="_blank" rel="noopener">UNC Gillings School of Global Public Health</a> och studiens försteförfattare.

Hon säger att enskilda personer kan göra vissa val i vardagen, men att det mest effektiva är att minska förekomsten av skadliga ämnen redan vid källan.
<h3>Varnar för ersättningsämnen</h3>
Forskarna lyfter särskilt fram de ämnen som har tagits fram för att ersätta redan kritiserade eller begränsade kemikalier. Flera av dessa nyare ämnen visade liknande negativa samband med graviditetsutfall.

I USA förbjöds eller begränsades åtta vanliga ftalater i barnleksaker och barnvårdsprodukter 2017. Reglerna omfattar däremot inte alla produkter där gravida kan exponeras.

Tracey Woodruff, professor vid Stanford University och en av studiens seniora forskare, menar att resultaten visar varför nya kemikalier och ersättningsämnen behöver granskas bättre innan de används brett i konsumentprodukter.

— <em>Vår studie belyser behovet av starkare policyer för att skydda människor från giftiga kemikalier</em>, säger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ingen PFAS i svensk mejerimjölk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ingen-pfas-i-svensk-mejerimjolk/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Apr 2026 05:14:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[lantbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[mjölk]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny svensk studie ger lugnande besked om PFAS i mejerimjölk. Forskarna hittade inga mätbara halter i mjölken från landets mejerier – men på enstaka gårdar nära förorenade områden fanns förhöjda nivåer.</strong>

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av PFAS – de så kallade högfluorerade ämnena – i svensk komjölk. Studien, publicerad i <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41758925/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Journal of Agricultural and Food Chemistry</a>, är en av de mest omfattande i sitt slag i Sverige.

Forskarna analyserade mjölkprover från 22 mjölkgårdar belägna inom tio kilometer från kända PFAS-förorenade platser i Syd- och Mellansverige. De undersökte också stora mjölktankar på 20 regionala mejerier över hela landet. Dricksvatten till boskapen testades parallellt.
<h3>Ett gårdsprov över EU:s riktvärde</h3>
Resultaten visar att PFOA, PFOS och PFNA – tre av de mest uppmärksammade PFAS-ämnena – påträffades i mellan fem och 77 procent av gårdsproverna. Den högsta uppmätta halten av PFOA var 18 pikogram per gram mjölk, vilket överstiger EU:s riktvärde på 10 pikogram per gram.

Samtliga 49 analyserade PFAS-ämnen i mejerimjölken låg under detektionsgränsen.

— <em>Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket</em>, <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/04/laga-halter-av-hogfluorerade-amnen-pfas-i-svensk-mjolk/" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Ida Hallberg, SLU-forskare och studiens ledare.
<h3>Oklart hur ämnena sprids</h3>
En oväntad upptäckt var att forskarna inte kunde hitta någon korrelation mellan PFAS-halterna i gårdarnas dricksvatten och halterna i mjölken. Det tyder på att det finns andra sätt som ämnena kan komma in i mjölken på.

— <em>Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt</em>, säger Hallberg.
<h3>Behov av fortsatt övervakning</h3>
De 22 gårdarna som studerades är bara ett litet urval av de tusentals PFAS-förorenade platser som finns i Sverige. Forskarna påpekar att studien inte är representativ för alla områden som kan vara drabbade.

— <em>I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-förorening. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men PFAS-övervakningen behöver fortsätta i mejeriproduktionen</em>, säger Hallberg.

Studien publicerades i mars 2026 och är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet och Stockholms universitet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Danmark: BPA upptäckt i BPA-fria nappar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/danmark-bpa-upptackt-i-bpa-fria-nappar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2026 06:16:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[BPA]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Forbrugerrådet Tænk]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228101</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flera nappar som sålts som BPA-fria i Danmark visade sig innehålla små mängder av det hormonstörande ämnet BPA. Fynden väcker oro för barns samlade exponering för ämnet.</strong>

BPA, eller bisfenol A, är ett kemiskt ämne som är hormonstörande. Enligt danska Miljøstyrelsen kan det påverka fertiliteten och försvaga immunförsvaret.

Den danska konsumentorganisationen Forbrugerrådet Tænk har låtit testa tolv nappar för att undersöka om de innehåller oönskade kemikalier. Organisationen arbetar med konsumentskydd och genomför regelbundet tester av vardagsprodukter, bland annat varor som används av barn.

I testet hittades små mängder BPA i fem av de tolv napparna, trots att produkterna märkts som BPA-fria.

Stine Müller, som ansvarat för testet, sade att det främst är den samlade exponeringen för bisfenol A som väcker oro.

– <em>Det är inte den enskilda nappen som är problemet. Oron gäller att vi utsätts för bisfenol A från många olika håll</em>, säger hon till den danska public service-kanalen <a href="https://www.dr.dk/nyheder/seneste/forbrugerraad-finder-hormonforstyrrende-stof-paa-danske-sutter" target="_blank" rel="noopener nofollow">DR</a>.

Hon betonar samtidigt att det rör sig om små mängder och att föräldrar därför inte behöver vara oroliga om ett barn har använt en napp som avger ämnet.

Upptäckten väcker samtidigt frågor om märkning och kontroll, eftersom de berörda produkterna marknadsförts som BPA-fria trots att ämnet upptäcktes i testet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Granskning avslöjar kemikaliecocktail i maten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/granskning-avslojar-kemikaliecocktail-i-maten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Mar 2026 07:07:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224530</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konventionellt odlad mat innehåller en cocktail av bekämpningsmedel, visar en rapport från Naturskyddsföreningen. Hur blandningen påverkar hälsan är dock fortfarande ett frågetecken.</strong>

Rapporten heter "Giftigt samband – Bina, maten och bekämpningsmedlen" och publicerades i mars 2026. Granskningen omfattade 86 produkter inom sju livsmedelskategorier: äpplen, vindruvor, vetemjöl, grönkål, paprika, rapsolja och tomat – inköpta från fem stora matvarukedjor i Stockholmsområdet. Av 50 konventionellt odlade produkter hittades bekämpningsmedelsrester i 37 – totalt 32 olika skadliga ämnen, enligt <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/granskning-maten-bina-och-bekampningsmedlen/" rel="nofollow">granskningen</a>.

Värst drabbade var äpplen, vindruvor och vetemjöl – samtliga innehöll rester. Ett enskilt äpple visade sig innehålla hela sju skadliga ämnen. Bland de konventionella produkterna innehöll 27 av 50 minst ett ämne som misstänks orsaka cancer, skada fertilitet eller ge fosterskador. Tretton produkter innehöll minst ett ämne direkt giftigt för bin, 24 innehöll minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 35 av 50 innehöll ämnen som är giftiga för vattenlevande arter.

— <em>Vanlig mat ska inte innehålla en cocktail av bekämpningsmedel. Men vår granskning visar att det ofta är precis vad konsumenter får i sig när de köper konventionellt odlad mat. De här kemikalierna sprids i naturen – och blir kvar på maten vi äter,</em> säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4286266/ny-granskning-bi-dodliga-och-halsoskadliga-amnen-i-vanliga-livsmedel?publisherId=" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Skillnaden mot ekologiskt odlad mat är markant. Av de 36 ekologiska produkterna i granskningen innehöll enbart 3 rester av bekämpningsmedel – en bråkdel jämfört med det konventionella utbudet.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har ökat med 40 procent sedan 2010. År 2024 spreds cirka 1 750 ton bekämpningsmedel över svenska åkrar och frukt- och grönsaksodlingar. Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsförsäljningen har samtidigt sjunkit – från 6,3 procent år 2020 till 3,7 procent år 2025.

Halterna av enskilda ämnen låg visserligen under gällande gränsvärden. Men Naturskyddsföreningen lyfter fram det som kallas cocktaileffekten – vad som händer när en mängd olika kemikalier kombineras i kroppen, något som dagens regelverk inte tar hänsyn till.

— <em>Politikerna måste driva på för att fasa ut skadliga bekämpningsmedel i jordbruket. Samtidigt kan matkedjorna göra betydligt mer för att lyfta ekologiskt. Hjälp konsumenterna att välja bort miljögifter genom att bredda det ekologiska utbudet, ge varorna bättre plats i butiken och ha fler kampanjer för eko,</em> säger Lexén.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fluorid i tandkräm kan förbjudas i EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fluorid-i-tandkram-kan-forbjudas-i-eu/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jan 2026 12:16:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[dricksvatten]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[förbud]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[tandkräm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220155</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den franska myndigheten ANSES vill klassificera natriumfluorid som reproduktionstoxiskt, nervskadligt och hormonstörande. Förslaget prövas nu inom EU:s kemikalielagstiftning och kan i förlängningen innebära förbud mot eller kraftiga restriktioner av fluorid i tandkräm.</strong>

Förslaget <a href="https://www.anses.fr/en/content/proposal-classify-sodium-fluoride-endocrine-disruptor-and-reproductive-toxicant" target="_blank" rel="nofollow noopener">lämnades</a> in till Europeiska kemikaliemyndigheten i november 2025 och har varit ute på offentlig konsultation fram till den 16 januari i år. Nu ska myndighetens riskbedömningskommitté RAC – som granskar klassificeringar och förbereder yttranden om kemikaliers risker – analysera inkomna synpunkter. Ett yttrande väntas under 2026, varefter EU-kommissionen fattar det slutgiltiga beslutet.
<h3>Oro för hjärnskador hos barn</h3>
Bakgrunden till initiativet är oro för fluoridets toxicitet, särskilt vid sväljning. Flera epidemiologiska studier, framför allt från områden med naturligt hög fluoridhalt i dricksvattnet, har visat samband mellan högre fluoridexponering under graviditet och barndom och lägre <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/fluor-i-dricksvatten-kopplat-till-lagre-iq-hos-barn/" target="_blank" rel="noopener">IQ</a> hos barn. Det finns också studier som pekar mot att fluorid <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-fluorid-i-dricksvatten-kan-paverka-barns-kognitiva-formaga/" target="_blank" rel="noopener">kan</a> påverka barns kognitiva förmåga negativt.

ANSES hänvisar bland annat till dessa studier, men betonar också risk för fertilitetsskador och hormonpåverkan. Kritiker menar dock att många studier inte har kontrollerat tillräckligt för socioekonomiska faktorer eller samtidig exponering för andra miljögifter.
<h3>Kan förbjudas</h3>
Om RAC:s klassificering antas kan produkter med natriumfluorid kräva varningsmärkning, och vid en klassificering i kategori 1B kan ämnet förbjudas eller starkt begränsas i konsumentprodukter. Huruvida det blir ett totalförbud i tandkräm är ännu oklart.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kemikalier i elektronikavfall kan skada celler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kemikalier-i-elektronikavfall-kan-skada-celler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 23 May 2025 12:39:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elektronik]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200860</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elektronikavfall innehåller cancerframkallande ämnen, enligt forskning från bland annat Örebro universitet. Kemikalierna i avfallet kan orsaka hormonstörningar och inflammation i mänskliga celler.</strong>

Det finns fortfarande begränsad forskning om hur plast och andra material i avfallet påverkar hälsan och miljön. Forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och forskningsinstitutet RISE har undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler. De använde tekniken "cell painting", där olika delar av celler färgades med fluorescerande markörer.

– <em>Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat</em>, säger Andi Alijagic i ett <a href="https://www.oru.se/nyheter/kemikalier-fran-plast-i-elektronikavfall-paverkar-manskliga-celler--kan-orsaka-halsorisker/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Studien, <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S001393512500180X?via%3Dihub" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i Environmental Research, visar att elektronikavfall innehåller en blandning av farliga kemikalier. Forskarna fann bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfater och ftalater – ämnen som sedan tidigare är kända för sina skadliga effekter på hälsan. PAH innehåller exempelvis cancerframkallande ämnen.

Exponering för kemikalierna visade sig kunna orsaka inflammatoriska reaktioner i cellerna, en process som ofta ligger bakom olika sjukdomar. Forskarna noterade också att kemikalierna påverkade hormonsignaler, vilket kan ha negativa effekter på den reproduktiva hälsan hos både kvinnor och män.

Forskarna betonar att kemikalierna måste hanteras vid återvinning för att förhindra spridning i miljön.

– <em>Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten</em>, säger Alijagic.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kemikalier kan orsaka tidig pubertet hos flickor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kemikalier-kan-orsaka-tidig-pubertet-hos-flickor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kemikalier-kan-orsaka-tidig-pubertet-hos-flickor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Sep 2024 04:59:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[flickor]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188835</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hormonstörande kemikalier är en viktig förklaring till den oroande trenden där flickor kommer in i puberteten allt tidigare, något som bland annat påvisats öka risken för psykiska problem och ett flertal olika sjukdomar.</strong>

En ny <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2024/09/240910120957.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a>, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology, visar att vissa hormonstörande kemikalier (EDC) kan störa kroppens endokrina system genom att härma eller blockera hormoner.

Forskningen indikerar att dessa kemikalier kan vara bidragande orsak till den växande trenden av alltför tidig pubertet hos flickor, som i sin tur förknippas med ökad risk för fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer.

– <em>Vi genomförde en omfattande granskning av 10 000 miljökemikalier och följde upp med studier på mänskliga hjärnceller som styr reproduktionsaxeln. Vårt team identifierade flera ämnen som kan bidra till tidig pubertet hos flickor,</em> kommenterar studiens huvudförfattare Natalie Shaw vid National Institutes of Health.

Bland dessa kemikalier pekades bland andra musk ambrette ut, en doft som används i bland annat tvättmedel, parfymer och hygienprodukter. Den tros vara särskilt oroande då vissa studier visat att ämnet kan passera blod-hjärnbarriären, vilket kan påverka hjärnans hormonreglering.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Girls exposed to certain EDCs may be more likely to start puberty early, according to new research published in Endocrinology, the flagship basic science journal of <a href="https://twitter.com/TheEndoSociety?ref_src=twsrc%5Etfw">@TheEndoSociety</a>:<a href="https://t.co/txR9JURMbc">https://t.co/txR9JURMbc</a> <a href="https://t.co/t1PvJBawkL">pic.twitter.com/t1PvJBawkL</a></p>
— Endocrine News (@Endocrine_News) <a href="https://twitter.com/Endocrine_News/status/1833495703357898782?ref_src=twsrc%5Etfw">September 10, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Efterfrågar ytterligare studier</h3>
Kanada och Europa har redan infört restriktioner mot användningen av musk ambrette på grund av potentiell toxicitet, och den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har tagit bort doften från sin lista över "generellt erkänd som säker".

Trots detta förekommer ämnet fortfarande i vissa hygienprodukter.

– <em>Denna studie antyder att det, ur ett överflöd av försiktighet, är viktigt för föräldrar att endast använda hygienprodukter för sina barn som är federalt reglerade,</em> betonar Natalie Shaw.

Forskarteamet genomförde sina experiment på mänskliga hjärnceller och zebrafiskar och fann att musk ambrette ökade antalet neuroner som uttrycker gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), och kan påverka pubertetsstart.

En annan grupp ämnen som identifierades var kolinerga agonister. Dessa ämnen är dock mindre vanliga i barns vardag.

Forskarteamet bakom studien menar emellertid att det behövs ytterligare studier för att fastställa sambandet mellan exempelvis dessa kemikalier och för tidig pubertet hos barn.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kemikalier-kan-orsaka-tidig-pubertet-hos-flickor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Grön&#8221; satsning i Eskilstuna släpper ut tonvis med miljögifter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/gron-satsning-i-eskilstuna-slapper-ut-tonvis-med-miljogifter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/gron-satsning-i-eskilstuna-slapper-ut-tonvis-med-miljogifter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jul 2024 13:01:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Eskilstuna]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[Shenzhen Senior Material]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184322</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Industrisatsningen i Eskilstuna, med fokus på tillverkning av separatorfilm till producenter av elbilsbatterier, kallas för en "grön satsning". Den påstådda klimatsatsningen innebär dock i praktiken att 900 ton per år av den hälsofarliga och förbjudna kemikalien metylenklorid kommer släppas ut i staden.</strong>

<strong>– <em>Det känns som att man i kraft av grön omställning kan göra nästan vad som helst</em>, säger Åke Bergman, professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet.</strong>

I Sivsta utanför staden förbereder det kinesiska företaget Shenzhen Senior Material för att börja framställa separatorfilm till bland annat Northvolt och andra som tillverkar elbilsbatterier. Satsningen, som ska vara en så kallad "grön omställning",  har kallats för en "industriell revansch" av kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).

Företagets separatorfilm framställs dock med kemikalien metynklorid, rapporterar <a href="https://da.se/2024/06/kinesisk-satsning-i-eskilstuna-utslapp-av-900-ton-forbjudet-gift-varje-ar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Dagens Arbete</a>. Kemikalien är så pass giftig att direkt inandning kan leda till döden och ämnet kan på sikt leda till cancer, fosterskador, demens och nervskador.  Ämnet är förbjudet i Sverige sedan 1996, men företag kan ansöka om dispens till Kemikalieinspektionen. Användandet har dock minskat markant från 427 ton till 10 ton år 2022.

Shenzhen Senior Material ansökte om dispens redan år 2021 och fick ett <a href="https://www.kemi.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2021-11-01-kemikalieinspektionen-ger-dispens-for-forbjudet-amne-i-tillverkning-av-litiumbatterikomponent" target="_blank" rel="nofollow noopener">godkännande</a> från Kemikalieinspektionen, vilket i praktiken innebär att man får använda 2 770 ton metylenklorid under två år, vilket är 267 gånger mer än vad som användes i Sverige året innan.

– <em>Det är anmärkningsvärda volymer</em>, säger Åke Bergman senior professor vid Örebro universitet och professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet. <em>Det känns som att man i kraft av grön omställning kan göra nästan vad som helst. Och det bekymrar mig</em>.
<h3>Inte informerat grannarna</h3>
Eskilstunas miljökontor och länsstyrelsen i Sörmland har ifrågasatt gifthalterna och miljöprövningsdelegationen ansåg att man inte informerat närliggande grannar om utsläppen, och ville därmed stoppa företaget. Trots det godkände mark- och miljödomstolen användningen.

Totalt har företaget tillstånd att släppa ut 900 ton av den giftiga kemikalien per år i två års tid, något Bergman anser att mängden är "illa".

– <em>Så stora läckage vill jag inte se. Det känns synnerligen konstigt att man inte kan sluta systemet bättre än att 900 ton läcker ut. Det är illa.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/gron-satsning-i-eskilstuna-slapper-ut-tonvis-med-miljogifter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
