julen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 15 Jan 2026 13:07:55 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg julen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Julen: En uråldrig nordisk tradition https://nyadagbladet.se/kultur/jul-en-uraldrig-nordisk-tradition/ https://nyadagbladet.se/kultur/jul-en-uraldrig-nordisk-tradition/#comments Tue, 23 Dec 2025 14:02:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=88821 Redan i det förkristna Norden var julen en mycket viktig tradition med festligheter, mat och dryck och blotande åt gudarna. Även om julfirandet förändrats kraftigt under millenniernas gång bär också vårt moderna firande tydliga spår efter förfäders seder och traditioner.
Artikeln publicerades ursprungligen den 24 december 2023.
Det är dokumenterat att ”jul” i formen fruma jiuelis användes som namn av goterna på en av deras vintermånader redan på 300-talet. På 700-talet menade den engelske historikern och munken Bede att även anglosaxernas kalender innehöll vintermånaden giuli. Etymologin är något oklar, men ordet tros härstamma från urgermanskan och vara mycket gammalt. Noterbart är också att den gamle asaguden Oden enligt vissa källor även kallades ”julfadern” eller ”Julner”, och att det i skriften Ågrip från slutet av 1100-talet påstås att ordet jul eller iol kommer direkt från ett av Odens namn. Seriösa teorier har även framförts om att jul i själva verket härrör etymologiskt från ordet hjul och relaterar till solhjulets "nystart" eller "pånyttfödelse" i samband med midvintersolståndet. Red Ice TV, med svenske programledaren Henrik Palmgren, pekar också på att många moderna jultraditioner kan spåras till uråldriga hedniska anor, bland annat misteln som fortfarande används som julpynt i många hem. En mycket gammal sed relaterad till detta är exempelvis att par som står under misteln ska kyssa varandra för att få lycka och välgång. Man menar också att de traditionella julfärgerna röd, grön och gul som används än idag representerade blodet, tillväxten och att julen på många sätt kan ha varit en högtid för att högtidlighålla livet självt. Det lyfts också fram att de röda julkulorna som pryder granar och hem under högtiden ska symbolisera offerköttet som hängdes upp i träd och gavs till asagudarna under det fornnordiska firandet. Även Oden själv hängde sig enligt traditionen i världsträdet Yggdrasil som ett offer för att i utbyte få kunskap om runornas hemligheter.

Tomtens likheter med Oden

Jultomten bedöms även av många ha forngermanska anor och bygga vidare på guden Oden som med sitt långa vita skägg, sin hatt och sin åttafotade häst Sleipner, red över himlen på ett sätt som mycket liknar hur jultomten tar sig fram i modern tradition. Många barn satte också ut stövlar med hö till Odens häst – en tradition som inte är helt olik hur man sätter upp julstrumpor nära skorstenen och förväntar sig gåvor i dessa. Även kakor och mjölk som många familjer sätter ut till jultomten tros anspela på att de fornnordiska gudarna uppskattade att få gåvor från människorna. [caption id="attachment_90314" align="alignnone" width="720"] Den i Sverige mycket välbekante tomten och hans renar i Kalle Ankas jul kan ha vissa anor från Oden och hans Sleipner. (faksimil/Youtube)[/caption] Julbocken är en annan symbol som används än idag och som har anor till det förkristna och åskguden Tor, vars vagn drogs av två bockar. Innan jultomten började dela ut klappar till förmögna familjers barn fyllde julbocken denna funktion, något som levt kvar i betydligt högre grad i Finland där jultomten fortfarande har betydande konkurrens från julbocken som sannolik givare av eventuella julklappar. Att själv klä ut sig till julbock har tidigare varit en populär tradition, en sedvänja som efter kristendomens intåg dock avtagit, bland annat eftersom getter istället började förknippas med djävulen.

Julblotet

Den isländske historikern Snorre Sturlasson menar i verket Heimskringla att den kristne norske kungen, Håkon den gode, flyttade datumet för julfirandet. Från början tror man att julen inleddes efter midvinternatten i mitten av januari, men kungen reformerade systemet eftersom det var hedniskt och den påbörjades istället samtidigt som de kristna firade sin högtid i december. Sturlasson skriver också att julen, precis som flera andra återkommande årliga högtider, firades genom blotande – en offermåltid i form av gästabud som arrangerades av lokala mäktiga hövdingar och att man innan själva måltiden genomförde en speciell rituell slakt av de djur som skulle ätas. I Håkon den godes saga står det att alla bönder skulle komma till templet och ta med sig sina matförråd, boskap skulle slaktas och att alla skulle förses med öl. Blodet från de slaktade djuren skulle stänkas på såväl gästabudets deltagare som på templets väggar. ”Eldar skulle brinna midt på golvet i templet och kittlar hängas däröver; man skulle bära bägarna rundt omkring elden, men den som gjorde gästabudet och var hövding, skulle signa bägaren och all offermaten, först Odens bägare — den skulle man dricka för seger och makt åt sin konung, sedan Njords bägare och Frös bägare för god årsväxt och fred. Många plägade på den tiden att därnäst dricka Brages bägare; man drack också skålar för sina högsatta fränder, det kallades minnesskålar”, står det vidare att läsa. Enligt Ynglingasagan framkommer det att Oden ville ha ett tidigt vinteroffer för den växtlighet som varit, samt vid midvintern för god växtlighet det kommande året och även under försommaren för att de blotande skulle gå segrande ur kommande strider. Många stora offerfester ska ha arrangerats vid det mytomspunna templet i Uppsala. Från 900-talet och Torbjörn Hornkloves Hrafnsmál härstammar uttrycket ”dricka jul” och det står att krigarkungen Harald Hårfager föredrog att ha sitt juldrickande ute till havs. Även i Norrbotten och finska Österbotten vet man att särskilda offerfester arrangerades mitt i vintern. "Ute vill han jul dricka om han ensam får råda den högsträvande fursten, och höja Frejs lek". Under århundraden av kristet inflytande i Skandinavien har hedniska och kristna traditioner och ceremonier blandats. Vissa företeelser, exempelvis djuroffer, förbjöds av kyrkan när denna fick mer inflytande. Under de följande seklerna arbetade statsmakten aktivt för att minska julfirandet och för att få bort såväl upplevd extravagans som tydligt hedniska traditioner. Ännu idag firar moderna asatroende julblot, även om blodsoffer inte längre förekommer. Detta brukar dock göras i samband med vintersolståndet – med "solens återkomst" i centrum. Sist men inte minst tillönskas, från oss alla på redaktionen till er alla läsare där ute - en riktigt god jul.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/jul-en-uraldrig-nordisk-tradition/feed/ 10 Bris: Barn oroar sig inför jullovet https://nyadagbladet.se/inrikes/bris-barn-oroar-sig-infor-jullovet/ Thu, 18 Dec 2025 12:02:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218711 Inför julledigheten märker Bris en oro bland barn som hör av sig till stödlinjen. För barn i utsatta situationer kan lovet präglas av ensamhet när vardagens trygghet försvinner. I samtalen beskriver barn bland annat vuxna som dricker, ekonomiska svårigheter och konflikter i familjen. När skolan tar paus och fritidsaktiviteter upphör, försvinner de rutiner och trygga vuxna som annars finns runt barnet. — Barn som redan har det tufft påverkas särskilt av högtider som jul. Tryggheten som finns i vardagen runt barnet försvinner och samtidigt kan pressen i familjen öka, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris i ett pressmeddelande. Under jullovet minskar tillgängligheten till samhällets stödfunktioner, vilket gör det svårare för barn att få hjälp. Därför blir vuxna utanför familjen – som släktingar, grannar eller andra närstående – extra viktiga. Bris uppmanar vuxna att våga reagera när de känner oro för ett barn. — Känner du i magen att något är fel? Följ den känslan, säger Frisk.]]> Samtal till Bris ökade under jullovet: ”Vuxna har ett ansvar att agera” https://nyadagbladet.se/inrikes/samtal-till-bris-okade-under-jullovet-vuxna-har-ett-ansvar-att-agera/ https://nyadagbladet.se/inrikes/samtal-till-bris-okade-under-jullovet-vuxna-har-ett-ansvar-att-agera/#respond Fri, 17 Jan 2025 12:24:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=198202 Samtalen till Bris ökade under julen jämfört med jullovet året innan. De vanligaste anledningarna till att barn sökte stöd var psykisk ohälsa och familjekonflikter. För många barn i Sverige är ledigheten från skola och fritidsaktiviteter en svår tid. Många är i behov av stöd från vuxna, vilket inte alltid finns tillgängligt i hemmet. – Vi har länge sett att lov är en extra känslig tid för barn eftersom det kan vara svårt att få stöd på annat sätt. De vuxna som barnet i vanliga fall kanske vänder sig till i skolan eller på fritidsaktiviteten finns inte där under lovet och det ställer högre krav på att vuxna i familjen har möjlighet att vara det stöd som barnet behöver, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris i ett pressmeddelande. Mellan den 21 december och 6 januari ökade samtalen till Bris med 23 procent jämfört med samma period förra jullovet. Det är den högsta uppmätta siffran någonsin. Den vanligaste orsaken till kontakten var psykisk ohälsa, vilket 41 procent av samtalen handlade om. Var femte samtal rörde familj och familjekonflikter, medan 15 procent rörde våld, kränkningar och övergrepp. – Barn som har stödbehov eller lever i olika former av utsatthet gör det varje dag, hela året om. Det är viktigt att vi vuxna har med oss det, att vi ser barnen och att vi lyssnar till dem. Här har alla vuxna ett stort ansvar att agera, säger Jägerskog.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/samtal-till-bris-okade-under-jullovet-vuxna-har-ett-ansvar-att-agera/feed/ 0 Då ska julen städas ut enligt tradition https://nyadagbladet.se/kultur/da-ska-julen-stadas-ut-enligt-tradition/ https://nyadagbladet.se/kultur/da-ska-julen-stadas-ut-enligt-tradition/#comments Tue, 07 Jan 2020 12:37:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=71751 Många städar ut julen redan efter juldagarna, men vill du hålla dig till traditionerna ska du vänta till 13 januari då tjugondag jul infaller. På tjugondag jul eller tjugondag Knut ska julen dansas ut, som vi säger idag. Förut sas det att julen skulle drivas ut på Knutdagen. Varför ska då julen dansas ut just den 13 januari? Tjugondag Knut eller Knutsdagen har sitt namn efter en dansk hertig som hette Knut Lavard. Han blev mördad den 7 januari 1131 av sin kusin. Knut blev senare helgonförklarad. Hans dödsdag var dagen efter trettondagen, vilket på den tiden var sista dagen för julfirandet. Knutsdagen firades i under nära 400 år i Sverige med stora festligheter. I slutet på 1600-talet flyttades Knutsdagen fram en vecka. Detta för att varje stor kyrkohögtid i äldre dagar hade en efterfest 8 dagar senare, en sådan kallas oktav. Det är bara i Sverige, Finland och vissa delar av Norge som dansar ut julen den 13 januari, i övriga världen anses julen avslutad i och med trettondag jul. Julgransplundring är inte en särskilt gammal tradition. Den kom på slutet av 1800-talet från borgerliga traditioner i och med att granarna började kläs. Traditionen har sedan spridit sig till flera av samhällets grupper och har sett ungefär likadan ut sedan dess. Barn och vuxna dansar kring granen, leker lekar och sedan kastas granen ut.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/da-ska-julen-stadas-ut-enligt-tradition/feed/ 1 Inget julfirande i kyrkan för Bollnäs förskolebarn https://nyadagbladet.se/inrikes/inget-julfirande-i-kyrkan-for-bollnas-forskolebarn/ https://nyadagbladet.se/inrikes/inget-julfirande-i-kyrkan-for-bollnas-forskolebarn/#respond Fri, 22 Nov 2019 06:05:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=70097 Kyrkoherden Ingrid Augrell är besviken över att Bollnäs förskolechefer har beslutat sig för att barnen detta år inte kommer att vara med under kyrkans årliga julspel. Hon menar att barnen har rätt att lära känna kristendomen och att religion inte är farligt för barn. Augrell skriver i en insändare i Helahalsingland.se att det är tradition att Svenska kyrkan anordnar ett levande julspel, men att förskolecheferna i Bollnäs kommun det här året har bestämt att barnen inte får komma, och hon pekar på att det enligt FN:s barnkonvention är viktigt för barnen att lära känna religionerna och de religiösa sederna. ”Vi i Bollnäs pastorat bjuder varje år in till levande julspel där berättelsen förmedlas på ett unikt och interaktivt sätt, men i år kommer inte lika många få ta del av detta. Bollnäs kommuns förskolechefer har nämligen bestämt att barnen inte får komma till kyrkan”, skriver hon i insändaren. Hon menar vidare att under advent och juletider så är kristendomen av förklarliga skäl i fokus och att barnen inte bör hindras från att lära sig om de kristna berättelserna utan att detta istället bör ses som en del i deras allmänbildning och utbildning ”Vi tar ifrån barnen möjligheten att bilda sig en egen uppfattning om de aldrig får möjligheten att lära känna de olika alternativen. Låt barnen komma hit till oss så ska vi berätta vad vi vet om julen! Snart går förskolebarnen på julledighet, har de inte rätt att veta varför?” avslutas insändaren. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/inget-julfirande-i-kyrkan-for-bollnas-forskolebarn/feed/ 0 ”Mardrömmar för Elin” https://nyadagbladet.se/insandare/mardrommar-for-elin/ https://nyadagbladet.se/insandare/mardrommar-for-elin/#respond Wed, 29 Nov 2017 11:10:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=44719 Elin satt med sin pölsa. Skulle det bli någon jul i år? Hon hade slitit ut sig inom vården. Flera år på deltid. Pensionen är usel. Hon bor i stadsdelen Engeberga Vårsta Gårdsör. Det är långt till hjälpen. All kommunal service har flyttat till Vårsta, drygt en mil bort. Elin har inte råd med kollektivtrafik, alla månader. Sonen i Sundsvall har det inte så fett. Kanske socialen kunde hjälpa henne med en tågbiljett till jul. Hon satsade sina sista slantar på en tunnelbanebiljett. Hon hade bokat tid. När hon kom till mötet med socialsekreteraren, satt det två kvinnor därinne. De hävdade, att Elin ljög om sin ringa inkomst. Elin hade nära till tårarna, när det kom in två yngre förmågor. En man och en kvinna. Fyra personer öste galla över Elin. Hon började, att gråta. Hon kom nu ihåg, att det här kontoret inte ville hjälpa sådana som henne. Som slitit ont och betalat skatt i hela sitt liv. Hon kom hem. När hon samlat sig ringde hon Frälsningsarmén och Svenska kyrkan. Hon togs emot av en Diakon från kyrkan i församlingen. De var vana, att försöka hjälpa människor som socialen förnedrat. Hon fick sin tågbiljett till Sundsvall. Av Frälsningsarmén fick hon 750 kronor i matkuponger och färskt bröd. Problemet är, att personer som fått hjälp av socialen också går till kyrkan och försöker få hjälp flera gånger. Fräckheten är gränslös. Det finns snart inga pengar till de som verkligen behöver. Men det blev jul till slut för Elin. Men ska behöva bli förödmjukad för man är fattig? Det är dags, att kyrkorna och Frälsningsarmén tar över helt. Där finns människokärleken och kompetensen. Frälsis lurar Du inte i första taget. Jag skänker alltid en slant i grytan och köper Stridsropet. Skänker till en organisation om arbetar i människokärlekens tjänst. Som står för Julens Glada Budskap!     Per-Arne Almgren, pensionerad ekonom]]> https://nyadagbladet.se/insandare/mardrommar-for-elin/feed/ 0