jul – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 08 Jan 2026 12:32:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg jul – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Fler islänningar gick i kyrkan i jul https://nyadagbladet.se/norden/fler-islanningar-gick-i-kyrkan-i-jul/ Thu, 08 Jan 2026 12:32:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219477 Andelen islänningar som besökte en kyrka i samband med julen ökade i fjol, visar en ny Gallup-undersökning. Samtidigt fortsätter julkorten att minska dramatiskt – bara var tionde islänning skickade julhälsningar med posten. Enligt undersökningen Þjóðarpúls ökade andelen som besökte en kyrka före eller under julen från 17 till 23 procent jämfört med året innan. För fjorton år sedan var siffran 34 procent. Det är dock oklart om besöken gällde gudstjänster eller andra evenemang som konserter. Julkorten har däremot blivit en sällsynthet, rapporterar isländska statskanalen RUV. För femton år sedan skickade tre av fyra islänningar julkort med posten – idag gör bara var tionde det. Även digitala julhälsningar har minskat de senaste åren. Äldre och kvinnor skickar fortfarande julkort i högre utsträckning. [caption id="attachment_216961" align="alignnone" width="640"] Att skicka julkort blir alltmer ovanligt, även om många äldre fortfarande håller traditionen vid liv. Foto: arctic_portal/Instagram[/caption]

Konstgjorda granar allt vanligare

Nästan alla islänningar gav julklappar, pyntade hemmet och deltog i julfirande, i linje med tidigare år. 86 procent hade julgran – men valet av gran har förändrats. I dag har nästan två av tre en konstgjord gran, medan bara var fjärde väljer en äkta. Sex av tio islänningar uppgav att de såg fram emot julen, medan fem procent gruvade sig inför helgen. Närmare elva procent sade att de inte hade råd med julfirande – en siffra som dock sjunkit över tid. År 1993 var motsvarande andel 19 procent. Andelen som skänkte pengar till välgörenhet låg på drygt 60 procent, ungefär samma som de senaste två åren.]]> När kungen mördades på väg till julottan https://nyadagbladet.se/kultur/nar-kungen-mordades-pa-vag-till-julottan/ https://nyadagbladet.se/kultur/nar-kungen-mordades-pa-vag-till-julottan/#comments Thu, 25 Dec 2025 05:00:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=89910 Att vara svensk kung på 1100-talet var en tuff uppgift; ett drygt dussin kungar och tronpretendenter avverkades under detta sekel – varav många gick en hastig och våldsam död till mötes. En av dessa var kung Sverker (den äldre) som har givit namn åt den Sverkerska ätten som mellan omkring 1130 och 1250 var med och slogs om den svenska kungakronan. Sverkers bakgrund är inte särskilt känd, men enligt Västgötalagens kungalängd var han son till en östgötsk storbonde eller hövding vid namn Cornube eller Korn-Ubbe, men andra källor anger andra personer som hans far. Klart är dock att Sverker tidigt insåg vikten av att gifta in sig i den nordiska maktsfären. Han lyckades också få den tidigare kung Inges änka Ulvhild Håkansdotter som hustru och kunde därigenom knyta till sig mäktiga allierade. Omkring 1130 valdes han till kung över svearna och från cirka 1134 även götarna och kontrollerade efter det åtminstone huvuddelen av det då ganska bräckliga riket. Sverkers regeringstid blev med 1100-talsmått mätt mycket lång – närmare 26 år. Efter att drottning Ulvhild avlidit gifte han om sig med prinsessan Rikissa av Polen – även hon änka, efter den danske prinsen och götarnas tidigare kung Magnus Nilsson. Man vet att Sverker grundade kloster i Sverige, bland annat upprättade han Sveriges äldsta cistercienserkloster 1143 i Alvastra och enligt andra källor ska han också ha rest en ny ståtlig kyrka på sin släktmark i östgötska Kaga. Utrikespolitiskt finns det också källor som vittnar om krig med Novgorod och med den danske kungen Sven. Den senare konflikten ska ha berott på att Sverkers son Johan kidnappade två danska adelskvinnor för att ”förlusta sig med”. Sonen Johan ska sedan ha slagits ihjäl av en uppretad folkmassa vid ett ting, men trots detta valde den danske kungen att invadera Småland 1153. Enligt källorna ska den småländska befolkningen utan hjälp av Sverker på egen hand ha slagit tillbaka danskarna genom bakhåll och list och danskarna tvingades fly i början av 1154. Den småländska segern över danskarna gav sedan upphov till Blendasägnen – som under seklen förvrängts och berättar om hur kvinnorna i Värend på egen hand besegrade den danska hären genom att först bjuda in dem till gästabud, supa ner dem och sedan ha ihjäl dem. Någon längre ro fick dock inte Sverker. Två år senare var han nämligen på väg för att fira julotta i Västra Tollstads kyrka (eller i Alvastra enligt andra källor) då han mördades av sin egen livvakt eller hästsven. Enligt vissa uppgifter var det den danske prinsen Magnus Henriksson som lejt mördarna eftersom han ville bli kung även i Sverige. Dick Harrison skriver att inte mycket av mordet på väg till julottan är känt men att det ”med största sannolikhet faktiskt ägde rum och inte bara är ett rykte”. ”Elfte var kung Sverker den gamle. Han var Cornubes son i Östergötland. Hans hästsven mördade honom i julottan, då han skulle fara till kyrkan, och han är gravlagd i Alvastra. Han grundade först och han byggde det kloster, som Gud nu må låta hans själ njuta”, står det att läsa i Äldre Västgötalagens kungalängd. Händelsen har också omskrivits i mer skönlitterär tappning av Verner von Heidenstam i ”Svenskarna och deras hövdingar” och han beskriver där Sverker som en livstrött och sorglig gestalt plågad av sin son Johans död några år tidigare. När han åkte i släden till julottan ska kung Sverker ha hört ”penningar skramla” i stallarens ficka och då bett om att få låna dessa så att han kunde dela ut allmosor till de fattiga i juletider. ”Då han fick penningarna i handen, såg han, att det var främmande mynt, som lönnligt hade skickats av hans fiender för att muta stallaren. Men det mörknade och blev stjärnklart väder, och Sverker fortsatte att åka från gård till gård. Han gick in hos de fattiga med sina gåvor och satte sig en stund vid deras julbord. »Herre, vi få tänka på att hinna hem till julottan i Alvastra», sade omsider stallaren och vände släden. När de skulle uppför den branta stranden vid Alebäcks bro, måste de köra långsamt. Få ottefarare voro ännu ute på vägen, och stallaren drog hastigt svärdet och högg till. Den livströtta gamla konungen låg nedblodad och död i släden, när den med släpande tömmar stannade vid klosterporten. Sverker jordades i Alvastra och hans ättlingar bredvid honom, och nästan alla förföljdes ända till sin död av mörka öden. Vid Alebäck står nu en minnessten”, skriver von Heidenstam. Den misstänkte anstiftaren till mordet, Magnus Henriksson, ska sedan ha gripit makten över åtminstone delar av det svenska riket – men regerat en mycket kort tid innan han i sin tur dödades vid Slaget i Örebro – av Sverkers son Karl som sedan blev kung. Ett flertal av Sverkers söner och ättlingar gjorde sedan anspråk på den svenska kronan med blandad framgång – flera av dem blev kungar men dödades sedan av sina fiender, antingen i strid eller via lönnmord. Knappt 70 år senare, år 1222, dog Sverkers barnbarnsbarn kung Johan Sverkersson barnlös och ogift – den sista kungen ur den Sverkerska ätten. I Kaga i Linköpings kommun står dock än idag en ståtlig kyrka – även om bara långhuset, koret och delar av västtornet är från Sverkers tid. Även i Västra Tollstad står en nyare kyrka på samma plats som den kyrka där Sverker enligt källorna skulle på julotta när han blev mördad.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/nar-kungen-mordades-pa-vag-till-julottan/feed/ 1 Bland böcker och troll – så firar Island jul https://nyadagbladet.se/kultur/bland-bocker-och-troll-sa-firar-island-jul/ Tue, 23 Dec 2025 06:39:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216266 Jul på Island – vad kan vara mer idylliskt än mörkret, snön och norrskenet? Men även om den isländska julen liknar övriga Norden skiljer den sig mycket på många plan. När mörkret drar sig djupare över dalarna vaknar nämligen trollen i bergen till liv. Kring jul tassar en efter en ner till bebyggelsen, samtidigt som islänningarna tänder sina ljus som får snön att glittra utanför fönstret. Skymtar man en figur utanför fönstret kan det vara bra att hålla koll på sin mat, annars finns det risk att den blir stulen. Kom också ihåg att lämna en sko på fönsterbrädet så kanske trollen lämnar en gåva – om man varit snäll förstås.  Gleðileg jól! I december tänds ljusen på den vulkaniska ön och sprider värme under årets mörkaste tid för alla nordbor. Adventsljusen tänds, liksom i Sverige, de fyra söndagarna innan jul – och faktiskt finns det en hel del traditioner som liknar övriga nordiska länder. Lilla julafton, 23 december, ett begrepp som först myntades i Skåne, är också något som islänningarna brukar ha. Det kallas Þorláksmessa där man firar helgonet Sankt Thorlak. Då äter man ofta fermenterad rocka (kæst skata), som är en traditionell rätt för att markera slutet på fastan inför julen. Precis som i övriga Norden firar även islänningarna sin jul den 24 december och familjen är i fokus. En julgran har man oftast, och pynt i alla dess former. Till skillnad från i Sverige, där man ofta firar större delen av dagen, börjar julfirandet kring 18-tiden på Island. Till middag serveras det hangikjöt, rökt lammkött, tillsammans med vit potatissås (uppstúfur eller béchamelsås), gröna ärtor, rödkål och potatis. Ibland serveras också köttet på flatkaka eller rúgbrauð, ett isländskt rågbröd. En annan populär rätt är laufabrauð, ett tunt, krispigt bröd med intrikata utskurna mönster, som ofta bakas hemma inför jul. Köttsoppa med lamm och rotfrukter är också vanligt, samt ibland även sill och fjällripa. Sedan ska maten sköljas ner med en jólaöl, som är en isländsk alkoholfri blandning av apelsinläsk och malt.

Böcker är en viktig del av julen

Jólabókaflóð översätts till "julfloden av böcker" och är en tradition på Island som började under andra världskriget. Under kriget var det mycket ransoneringar och det gjorde julklappsköpen svårare, men papper var en av de få varor som inte var ransonerade och därför lättillgängliga och prisvärda. Böcker blev därför en populär gåva att ge vid jul. [caption id="attachment_216860" align="alignnone" width="1170"] Foto: Andreea Radu/Unsplash[/caption] Denna tradition fortsatte även efter krigets slut och är än idag en viktig del av islänningarnas firande. Inför jul brukar alla hushåll få hem en katalog med nyutgivna böcker att välja ut som julklappar. På julaftonskvällen brukar man öppna bokjulklapparna och sedan läsa tillsammans, gärna med en kopp varm choklad till.

Julen och folktron

Trollkvinnan Grýla är en skrämmande figur i den isländska folktron. Hon sägs bo i bergen kring lavaområdet Dimmuborgir med sin late make Leppalúði. Trollparet anses vara onda och särskilt Grýla beskrivs som en riktig elaking – hon har nämligen den otrevliga ovanan att äta olydiga barn till jul. Maken beskrivs ofta som för lat för att orka vara ondsint, och gillar att stanna hemma. [caption id="attachment_216810" align="alignnone" width="1170"] Grýla and Leppaluði vid en parad på Island 2017. Foto: Andrii Gladii[/caption] Enligt folktron samlade trollpackan upp olydiga barn i en stor säck kring jul och tog med sig dem hem och lagade en gryta. Snälla barn var hon dock inte intresserad av. Det var en uppfostringsmetod där föräldrar använde skrämseltaktik för att få barnen att lyda. Medan barn i andra kulturer riskerade att hamna på jultomtens "stygga lista" och få kol i julstrumpan, hotades isländska barn med betydligt värre konsekvenser. Grýla var inte en vacker syn, hon hade flera huvuden och ögon både bak och fram. Vidare bekläddes hennes haka av skägg och huvudet av gethorn, även hovar och svans hade hon. I modernare tid har hennes utseende dock förändrats och hon är inte lika skräckinjagande, exempelvis har hon numera endast ett huvud. Men fager är inget ord att beskriva trollpackan med.

En sko i fönstret

På Island har man inte den traditionella jultomten, eller Santa Claus, som i många andra länder. Man har heller inte en nordisk variant av jultomten, som i Sverige, utan islänningar har en helt egen tradition som är baserad på folktron. Inte en, två eller ens tre – utan Island har hela tretton "tomtar", eller snarare beskrivs de som julpojkar, eller "jólasveinar". Dessa är troll och barn till Grýla och Leppalúði. Varje kväll från den 12 december och fram till julafton kliver en ny jólasveinn ner från bergen. Barnen lägger en sko på fönsterbrädan, och under natten fyller tomten den med en liten gåva – om barnet skött sig. Har de varit bråkiga får de istället en rutten potatis. Samtliga tretton tomtar har unika personligheter och är döpta efter sina respektive busstreck, enligt Arctic Portal. [caption id="attachment_216961" align="alignnone" width="1170"] Illustration av Skyrgámur och Bjúgnakrækir. Foto: arctic_portal/Instagram[/caption] Exempelvis inleds traditionen med att Stekkjastaur, som kan översättas till Fårfålla-Clod, kommer ner från berget den 12 december. Han är känd för att jäklas med fåren på gården. Några dagar senare, den 15 december anländer Þvörusleikir, vars namn översätts till Sked-slickaren – för att han gillar helt enkelt att stjäla träskedar för att slicka på i hopp om att smaka något sött. Jólasveinar har ofta en gemensam nämnare och det är mat. De gillar helt enkelt att äta och det är ofta det de gör när de besöker ens hem om natten. Exempelvis kommer Skyrgámur natten till den 19 december och har fått sitt namn för sin förkärlek till skyr, som är en isländsk yoghurt. Natten efter kommer Bjúgnakrækir, som översätts till Korvstjälaren, som mer än gärna stjäl korvar som ligger på rökning. Efter alla jólasveinar anlänt på julafton kommer de en efter en att vandra tillbaka till berget ända fram till trettondagen den 6 januari. Ofta brukar man fira detta genom att ha olika eld- och ljusfestivaler i delar av landet.

Den fruktade julkatten

Det var inte bara barnen som hade det kämpigt på Island kring jul. Grýla hade nämligen också en något storväxt katt, Jólakötturinn, som var lite väl förtjust i människor. Denna jättekatt slukade alla människor som inte hade fått några nya kläder att bära till julafton. Hotet om att bli uppäten av julkatten användes traditionellt som ett sätt att få bönder att slutföra arbetet med ullen innan jul, eftersom de som gjorde det blev belönade med nya kläder medan de som inte deltog kunde riskera att bli uppätna av katten. Islänningarna trodde helt enkelt på att den bästa motivationen var det underliggande hotet om ond, bråd död. Om inte det fungerar, vad ska annars göra det? I vissa berättelser beskrivs julkatten som ett olydigt väsen som bara kan hanteras av den minsta julsvennen, Stúfur, som rider på katten över landsbygden. [caption id="attachment_216989" align="alignnone" width="1170"] Julgran på Island. Illustration av julkatten. Montage. Foto: iStock/sumos, LeksaArt/CC by 3.0[/caption]

Lång tradition på Island

Berättelserna om Grýla, julkatten och jólasveinar har en lång tradition inom den isländska folktron. Bland annat nämns Grýla i den till Snorre Sturlassons Edda bifogade namntulorna från 1200-talet. Trollpackan förekommer också i två strofer i den del av verket Sturlungasagan som kallas Íslendinga saga, vilka kan dateras till åren 1221 respektive 1228. Men de mest framträdande referenserna till både Grýla och hennes tretton barn, samt kopplingar till julen, dateras först till 1600-talet. Det äldsta bevarade verket som kopplar Grýla till julen är ett diktverk från cirka 1638–1644, kallat Grýlukvæði. Berättelser om julkatten blev mest påtagligt under 1800-talet, men etablerades mer i folkmedvetandet genom poeten Jóhannes úr Kötlums dikt "Jólakötturinn" från 1932.

Folktron hänger kvar

Kort sagt har berättelserna om jólasveinar och Grýla har förändrats väldigt mycket sedan 1600-talet. Det som förr var mörka berättelser för att hålla barnen och befolkningen i schack har idag blivit älskvärda traditioner på Island, som firas med glädje och stolthet. [caption id="attachment_216804" align="alignnone" width="640"] Staty av Grýla vid Keflavíks flygplats, där barn uppmanas hoppa i grytan. Foto: Andrii Gladii/CC BY-SA 4.0[/caption] Ofta syns Grýla och hennes jólasveinar i form av statyer eller illustrationer, särskilt kring barnevenemang under julen. Diverse konst och andra framställningar av trollen används flitigt i julskyltningen, och det är inte ovanligt att teaterföreställningar och sagostunder hålls i landets bibliotek och museer med folktron i fokus. Det är också tradition att skapa små dockor eller dekorationer hemma som föreställer trollfamiljen, ofta i samband med att barnen lär sig om deras berättelser. Isländska barn lägger fortfarande traditionellt ut en sko på fönsterbrädan varje natt från och med den 12 december fram till julafton. Under natten placerar familjemedlemmar en liten gåva eller godis i skon. Till skillnad från jultomten skriver barnen vanligen ingen önskelista till jólasveinar – traditionen handlar snarare om att vara snäll för att sedan få symboliska gåvor. På själva julafton får dock även isländska barn uppleva det traditionella julklappsöppnandet med familjen efter julmiddagen, där julklapparna vanligen ligger under julgranen – en tradition som förenar den unika isländska folktron med det moderna julfirandet.]]> Tre julfilmer av varierande sort att se i år https://nyadagbladet.se/recensioner/tre-julklassiker-att-se-i-ar/ https://nyadagbladet.se/recensioner/tre-julklassiker-att-se-i-ar/#comments Sat, 20 Dec 2025 14:30:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=114154 Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 23 december 2021.
Nuförtiden har emellertid, på gott och ont, befolkningen betydligt mer att välja på vad gäller rörliga bilder i etern. Som vidsynt och fejkkultiverad filmentusiast önskar signatären av det ni nu läser dock ödmjukt hjälpa till att sortera i myllan, och ge tips på tre filmer att avnjuta under jul- och nyårshelgerna. Det blir kanadensiska rysligheter, Yippee Ki-Yay ** med Bruce Willis, samt amerikansk 50-talskomedi i 80-talstappning. Låt festligheterna börja...

Black Christmas (1974)

Fyra år innan John Carpenters klassiska Halloween tog tag i skräckslagna biobesökares sinnen såg den kanadensiska rysarpärlan Black Christmas dagens ljus. Regisserad av Bob Clark (Murder by Decree, 1979; Porky's, 1981) och inspelad i Toronto, har detta rysliga piller utvecklat något av kultstatus. Filmen har med tiden och med all rätt kommit att kallas en av pionjärfilmerna inom vad som sedermera blev känt som "slasher"-filmer. Filmen är för övrigt en bidragande faktor till att vindsvåningar för mig blivit en plats att om möjligt undvika... Handlingen utspelas i en då tidstypisk amerikansk småstad i norra USA. En grupp kvinnliga universitetsstudenter skall till att fira in julen i sitt studenthem. Allt är frid och fröjd inklusive bjällerklang, tills det förrymda psykfallet "Billy" bestämmer sig för att obemärkt ta sig in i huset och gömma sig på vinden. Bad Santa Billy börjar inom kort på ett synnerligen obehagligt sätt terrorisera de unga damerna med telefonsamtal, inledningsvis av obscen karaktär för att snart övergå i ren och skär osammanhängande galenskap. Ovetande om att samtalen härrör inifrån det egna studenthemmet kontaktar man den lokala polisen i syfte att få hjälp med eländet. Som om inte de otäcka samtalen vore nog börjar gruppens medlemmar minska i antal en efter en... [caption id="attachment_114157" align="alignnone" width="640"] Olivia Hussey svarar olyckligtvis i telefon i "Black Christmas". Foto: Imdb[/caption] Black Christmas ger tittaren allt man kan begära av en rysare. Nagelbitarspänning, "jump scares" och sömnsvårigheter - med andra ord allt man kan önska sig. Manuset är väl sammanvävt och karaktärerna tillräckligt tredimensionella och utmejslade för att vi ska bry oss om dem. Ett trovärdigt persongalleri, om man så vill – särskilt för att vara en lågbudgetskräckis, som Black Christmas trots allt kan ses som. Bra skådespelare överlag med John Saxon, Olivia Hussey, Margot Kidder och Keir Dullea som främsta namn. Handfast regi av Bob Clark samt en klaustrofobisk och tät miljö, i form av det utsatta studenthemmet. Vi som åskådare vet, till skillnad från studentskorna, att megagalningen Billy gömmer sig någonstans i huset. En berättarform som maestro Alfred Hitchcock allt som oftast använde sig utav. Se gärna på: Julaftonskvällen. Barnvänlighet: Aldrig i livet!

Die Hard (1988)

När det diskuteras topp-10 actionfilmer finns allt som oftast Die Hard med som en stark kandidat. I synnerhet actionfilmer med jultema. På min lista hamnar den garanterat högt upp. Filmen gjorde den då relativt okände Bruce Willis till superstjärna över en natt samt gav upphov till inte mindre än fyra uppföljare. Tur för Willis att actionlegender som Schwarzenegger och Stallone, samt etablerade toppnamn som Clint Eastwood, Harrison Ford och Robert De Niro, tackade nej till rollen som polisen John McClane. Regissör till Die Hard är John McTiernan. McTiernan har försett oss med moderna genreklassiker såsom Rovdjuret (1987) och Jakten på Röd Oktober (1990). Det var för övrigt mot bakgrund av succén med finfina Rovdjuret som McTiernan fick jobbet som regissör till Die Hard. [caption id="attachment_114158" align="alignnone" width="640"]Die Hard Bruce Willis John McClane (Bruce Willis) firar annorlunda jul i actionfyllda "Die Hard". Foto: Imdb[/caption] Det närmar sig jul och NYPD-polisen John McClane beger sig till Los Angeles för att fira jul med sin fru Holly (Bonnie Bedelia) och parets dotter. I besöket ingår ett sista försök att lappa ihop parets krackelerande äktenskap. Fru McClane arbetar för det multinationella företaget Nakatomi Corporation, som huserar i det jättelika komplexet Nakatomi Plaza. För kännedom: I verkligheten tillhörde den då nybyggda skyskrapan filmbolaget 20th Century Fox - som producerade filmen. Paret McClane har bestämt träff i just Nakatomi Plaza, där bolaget arrangerar den årliga julfesten, högt upp på 30:e våningen. Under tiden som vi följt parets förehavanden har vi samtidigt tagit del av hur 13 kraftigt beväpnade män infiltrerat byggnaden och tagit sig upp till julpartyt på 30:e våningen. Under Hollys tal till personalen stormar den förmodade terroristgruppen in och tar kommandot över festligheterna och personalen tillfånga. Lyckligtvis för gisslan men olyckligtvis för ledaren Hans Gruber (underbart gestaltad av teater- och filmlegenden Alan Rickman) lyckas McClane obemärkt komma undan den initiala anstormningen. McClane blir nu gisslans hopp, innan Gruber och hans besättning lyckas med sitt uppsåt... [caption id="attachment_195581" align="alignnone" width="640"]Die Hard Alan Rickman Hans Gruber (Alan Rickman) tar över showen i "Die Hard". Foto: Imdb[/caption] Die Hard är ett mästerverk och med all rätt en ikonisk film i genren som sådan. Actionscenerna är hisnande och andlösa. Regissör John McTiernan sparar sannerligen inte på krutet. Åskådaren bjuds även på såväl hjärnornas kamp (McClane vs. Gruber) som ett och annat förlösande skämt, och då kanske inte helt otippat, från Bruce Willis. Klanderfria skådespelarinsatser från samtliga inblandade med ett särskilt hedersomnämnande till Willis och Rickman. Sistnämnde är obetalbart makalös som livsfarlige Hans Gruber. Alan Rickman ger Gruber ett djup som man ofta inte ser i genrefilmer. Han är vare sig korkad eller endimensionellt psykotisk. Emellanåt lyckas Gruber faktiskt visa prov på både empati (i modesta doser), samt vaken intelligens och kyla. Ett smart manus, intressanta karaktärer, exceptionella actionscener, ett klassiskt soundtrack av Michael Kamen, kombinerat med ett utsökt foto av Jan (bra förnamn) de Bont samt ett fyndigt val av miljö, gör att jag ger Die Hard min starkaste rekommendation vad gäller actionfilmer överlag, inklusive actionfilmer med julen som kuliss. Se gärna på: Juldagen. Barnvänlighet: 11+.

Ombytta roller (1983)

Måste vara en av filmhistoriens roligaste filmer. Ombytta roller är på ren svenska så underhållande knasig och sådär julcharmig att det står härliga till. Den som inte uppskattar eller ser humorn i detta komiska mästerverk vet inte vad den går miste om. Regisserar snurrigheterna gör den ständigt leende John Landis. En glad skit till regissör, som förutom ett gott öga för komedier (Delta-gänget, 1978; Blues Brothers, 1980) förärat oss med kanske historiens bästa varulvsrulle; 1981 års En amerikansk varulv i London. Handlingen är lika underbar som vrickad. Bröderna Duke – Randolph (Ralph Bellamy) och Mortimer (Don Ameche) – äger 'Duke & Duke', en framgångsrik råvarumäklarfirma i Philadelphia. Brödraduon älskar att gnabbas om än det ena och än det andra, och denna jul är ämnet huruvida det är uppväxtmiljö eller gener som formar en människas personlighet och öde. De ingår ett vad om saken i fråga och bestämmer sig för att genomföra ett socialt experiment. Ett experiment som kommer att förändra livet för de två ovetande offren som utsätts för brödernas hyss. Det blir två försökskaniner med diametralt skilda förutsättningar... [caption id="attachment_114168" align="alignnone" width="640"] En kvartett stollar tror inte sina ögon i "Ombytta roller". Foto: Imdb.[/caption] I ena ringhörnan: Bolagets verkställande direktör; den väluppfostrade, kultiverade och utbildade Louis Winthorpe III (Dan Aykroyd) - till råga på allt förlovad med brödernas brorsdotter Penelope. I andra ringhörnan: Den fattige men charmige fifflaren och småskojaren Billy Ray Valentine (Eddie Murphy). Randolph & Mortimer bestämmer sig för att använda just dessa två intet ont anande herrar för sitt experiment. Insatsen blir det "vanliga beloppet". Brödernas plan innebär två specifika mål: Valentine måste bli framgångsrik som anställd för Duke & Duke och Louis Winthorpe III måste bli utblottad och stämplas som en brottsling. Allt detta medan jul och nyår stundar och en viss Clarence Beeks lurar i kulisserna. Samt en kärlekskrank gorillahane... [caption id="attachment_169069" align="alignnone" width="640"]Ombytta Roller "Monkey? I'm a ******* gorilla, you clown!" - "Ombytta roller". Foto: Imdb, Paramount Pictures.[/caption] Utan att darra på manschetten rekommenderar jag hela familjen att se denna snurriga och dråpliga komedi. Förslagsvis tillsammans då det är en film som passar samtliga familjemedlemmar. Ombytta roller är en nästintill perfekt komedi. Rollistan är bara den magisk: Dan Aykroyd, Eddie Murphy, Jamie Lee Curtis (DEN scenen...), Denholm Elliott, Ralph Bellamy, Don Ameche och Paul Gleason. Manuset är skrivet med finess, stil och klass, och fångar tidsandan i Philadelphia på utsökt vis. Tankarna går till amerikansk films gyllene tidsålder vad gäller denna typ av varma filmer - eran cirka 1950-1965. John Landis regi är mitt i prick och visar prov på karlns utsökta fingertoppskänsla för komedier. Julstämningen i och omkring staden Philadelphia känns helt rätt. Fotot är förtjusande varmt i tonen, till ljudet av dels Elmer Bernsteins finfina soundtrack samt dels inlånade klassiker ur myllan av skön 80-tals-R'n'B. Se gärna på: Annandag jul. Barnvänlighet: Absolut! Nu när Nya Dagbladets läsare vet vilka filmer det är som framför allt gäller i jul, kan jag rekommendera denna hemsida för eventuella fysiska exemplar av filmerna ifråga. För streaming kan detta krypin vara till hjälp. Mycket nöje oavsett val garanteras. God Jul och Gott Nytt År! Jan Sundstedt]]> https://nyadagbladet.se/recensioner/tre-julklassiker-att-se-i-ar/feed/ 1 Gävlebocken – den brinnande julsymbolen https://nyadagbladet.se/kultur/gavlebocken-den-brinnande-julsymbolen/ Sun, 30 Nov 2025 09:25:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217540 Den är nära tretton meter hög, väger flera ton och byggs av halm. Varje första advent samlas invånarna i Gävle för att inviga stadens berömda julbock. Men Gävlebocken är också känd för sitt återkommande öde: den har en oturlig förmåga att gå upp i lågor.  I dag, första advent, invigs den 59:e upplagan av Gävlebocken. Den allra första Gävlebocken ställdes upp den 1 december 1966 på Slottstorget på söder i staden Gävle. Den var då 10 meter hög och vägde tre ton. Det är oklart exakt vems idé det var att skapa en gigantisk halmbock, men enligt legenden var det handelsmän som ville locka människor till butikerna på söder under julen. Reklammannen Stig Gavlén och Harry Ström, TV-handlare och ordförande i köpmannaföreningen, pekas ut som möjliga upphovsmän till Gävlebocken. Inga Ivarsson från Hälsingland, vars familj ägde Edsbyverken som tidigare lånat ut världens största skidor och världens största stol till köpmännen på söder, pekas också ut som en möjlig bockpionjär enligt Visit Gävle. Tanken var att Gävlebocken skulle bli en fortsättning på temat "världens största halmbock". [caption id="attachment_217563" align="alignnone" width="585"] Gävlebocken 2009. Foto: Seppo Laine/CC BY 2.0[/caption]

Traditionen inleds...

Den allra första bocken brann faktiskt också ned, något som skulle visa sig bli ett återkommande traditionellt öde. Redan på nyårsnatten brann den ner, och gärningsmannen åtalades för grov skadegörelse. Trots detta satte man upp en ny bock året efter, och redan här blev den lite större – cirka 12 meter hög, 6,5 meter lång och med tre meter höga ben. I två år fick bocken stå orörd, men 1969 brann den åter på nyårsnatten – denna gång greps aldrig gärningsmannen. År 1970 brann den redan natten efter invigningen. Då tröttnade söders köpmän på bockspektaklet och lade ner projektet.

Bocken krymper

Vasaskolans naturvetenskapliga förening tog över Gävlebockens traditioner, men valde att göra en betydligt mindre bock – endast 1,5 meter hög. Denna bockversion ställdes ut varje advent fram till 1984, men nästan varje år råkade den ut för någon form av sabotage. 1973 var den spårlöst borta men hittades sedan oskadd på en mans bakgård. Mannen dömdes sedan till fängelse för grov stöld. 1980 var det enda året under perioden då bocken fick stå oskadd. [caption id="attachment_217556" align="alignnone" width="640"] Frakt av Gävlebocken år 2020. Foto: Niklasew/CC BY-SA 4.0[/caption]

En kändisbock

1985 återgick man till att ställa upp den stora halmbocken, och samma år hamnade Gävlebocken för första gången i Guinness rekordbok. Den mättes då till 12,5 meter. Sedan 1986 reses både den stora och den lilla bocken varje år, och det var också vid den här tiden – i mitten av 1980-talet – som begreppet Gävlebocken började användas. 1991 kommersialiserades bocken markant. Den försågs med en släde lastad med paket och användes för att göra reklam för olika affärer och varor. Släden blev dock kritiserad eftersom den var ett svartbygge, och efter en del debatt togs den bort. Under 1990-talet byggdes bocken vid ett tillfälle upp igen efter att ha brunnit ned, denna gång under namnet Hälsingebocken. Den fraktades till Stockholm för att uppmärksamma nedläggningen av Hälsinge regemente och den höga arbetslösheten i Gävleborgs län.

Sport att bränna ner bocken

Det är oklart exakt när det blev en slags ”olovlig sport” att bränna ner den stackars halmbocken, men i nästan alla år har man försökt att få till den ödesdigra traditionen med att elda upp den. Redan på 90-talet satte man in kameraövervakning och sent på 80-talet fanns dess öde på oddslistor. Under 2014 var oddset enligt vadslagningssajten Betway 1,3 gånger pengarna på att bocken skulle brännas och 3 gånger pengarna på att den skulle klara sig över julen. Trots skydd och flamskyddsmedel har det varit en hel del anmärkningsvärda händelser under åren. 2004 hackades exempelvis Gävle kommuns webbplats redan i november och meddelandet ”Burn bockjaevel” syntes på både webbsidan och webbkameran. Den brändes sedan 21 december. Året efter sköt två män – den ena utklädd till tomte och den andra till en pepparkaksgubbe – eldpilar mot bocken så den brann upp. 2010 övervakades bocken av väktare, och tur var väl det – det fanns nämligen planer på att kidnappa den med en helikopter och ta med den till Stockholm.

Symbol för julen

Åtskilliga personer har både åtalats och dömts för dåden mot Gävlebocken under åren. Under 2018 slog hovrätten fast att det handlar om grov skadegörelse att ge sig på halmbocken. Trots det fortsätter försöken att elda upp Gävles julsymbol. Varje första advent samlas Gävleborna i centrum för invigningen av den nu 59:e bocken, och traditionen har i sig blivit en symbol för julen för många svenskar. Numera står bocken emellertid inte på Slottstorget utan har flyttats till Rådhuseplanaden strax norr om Rådhustorget. 2024 brann bocken endast upp med hjälp av AI – en falsk bild som lurade både utländska vadslagare och svenska julälskare. Någon riktig brand blev det dock inte, och bocken fick stå kvar hela julen. Under veckan fraktade man bockens delar till sin plats vid torget med hjälp av lastbilar. I dag, den 30 november, invigs Gävlebocken under stort spektakel där stadens invånare samlas för en mängd juliga aktiviteter både under dagen och på kvällen. Frågan är om – eller hur länge – bocken får stå i år. Har man möjlighet bör man nog skynda sig till Gävle, om man vill hinna få en skymt av den ståtliga bocken innan den kanske återigen bränns ner till grunden.]]> Svenskar vill diskutera fritt kring julbordet https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-diskutera-fritt-kring-julbordet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-diskutera-fritt-kring-julbordet/#respond Mon, 23 Dec 2024 07:11:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195913 Nästan hälften av svenskarna anser att samtal vid julbordet är viktiga, enligt en undersökning från magasin-appen Readly och IPSOS. Var fjärde svensk uppskattar dessutom om diskussionerna blir heta. Enligt undersökningen anser 65 procent av svenskarna att samtal är en naturlig del av julbordet med familjen. Dessutom tycker 47 procent att det är viktigt att diskutera med sina närstående, eftersom det bidrar till ökad förståelse för varandras perspektiv och stärker familjebanden genom en öppen dialog. – Att skapa tid och utrymme för meningsfulla samtal och diskussioner med familjen känns viktigare nu än någonsin. Att dela med sig av sina erfarenheter och saker man har läst om leder förhoppningsvis till både reflektion och nya perspektiv. Vi jobbar ständigt med att tillgängliggöra nyheter för att belysa olika ämnen – alltifrån mode till vetenskap och politik, säger Daniel Hamrin, Nordic Content Lead på Readly, i ett pressmeddelande. Samtidigt anser 44 procent att samtal vid julbordet inte är lika viktiga utan istället kan skapa konflikter och dålig stämning. Var femte person uppger att man aldrig diskuterar kring julbordet. En av tio svenskar uppger att man brukar lämna rummet om stämningen blir för överhettad, samtidigt som var fjärde person uppskattar hetsiga diskussioner.

Familj och nyheter

Vid julbordet diskuterar 54 procent personliga händelser och erfarenheter inom familjen, medan 43 procent pratar om lokala händelser. Dessutom talar 38 procent om nationella nyheter och 28 procent om jobb eller skolan. Omkring en fjärdedel diskuterar även tv-serier, filmer och sociala medier. Det som ofta leder till positiva samtal under julen är främst familjeangelägenheter följt av fritid, ekonomi, politik och relationer. När det gäller ämnen som ofta leder till konflikter står politik högst på listan följt av migration, religion, ekonomi samt sexuell identitet och klimatförändringar. Undersökningen genomfördes mellan den 11 och 13 oktober 2024 och inkluderade 1000 svenska medborgare över 18 år.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-diskutera-fritt-kring-julbordet/feed/ 0 Så firar svenskarna jul https://nyadagbladet.se/kultur/sa-firar-svenskarna-jul/ https://nyadagbladet.se/kultur/sa-firar-svenskarna-jul/#respond Sun, 22 Dec 2024 13:13:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195480 Två tredjedelar svenskar tittar fortfarande på Kalle Anka, 60 procent lägger klappar under granen och julklappsspelet har alltmer blivit en populär tradition. I en undersökning av PresentBolaget svarar 95 procent att de firar jul. Samtidigt ser 72 procent fram emot att fira, medan 12 procent fruktar högtiden. För att förbereda sig pyntar 62 procent med adventsljusstakar och 31 procent besöker julmarknader. Nära en fjärdedel följer en julkalender på tv. – Julfirandet är en stark svensk tradition, vilket våra siffror tydligt visar. Under december är det många som pyntar, går på julmarknader och förbereder inför julen, säger traditionsexperten Mattias Axelsson i ett pressmeddelande.

Kalle Anka och julskinka

Omkring 45 procent av de svarande uppger att religion spelar en viss roll i deras julfirande, men endast tio procent går i kyrkan och nio procent sjunger psalmer. Kalle Anka förblir populär, där 64 procent av svenskarna håller traditionen vid liv. Dessutom brukar 60 procent lägga klappar under granen. Över hälften av svenskarna äter julbord med familj och vänner. Julskinka och köttbullar är de viktigaste rätterna på julbordet, följt av prinskorv och Janssons frestelse. När det gäller julklappar planerar 44 procent att handla dem på nätet, medan 23 procent föredrar lokala butiker. Dessutom planerar 28 procent att köpa en julklapp till sitt husdjur.

Julklappsspelet

Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade deltar i nyare traditioner som julklappsspelet. En liten andel har även anammat traditionen att bära en så kallad ful jultröja, vilket är aningen fler än de som dansar runt granen. – Julklappsspelet går ut på att alla deltagare köper ett paket för en viss summa och sedan slår man tärning om paketen, vilket gör att någon kan få väldigt många och någon kan bli helt utan paket. Julklappsspelet introducerades i Sverige för mindre än tjugo år sedan, i början av 00-talet. Men det är först de senaste dryga femton åren som man kan säga att det slagit igenom brett, säger Axelsson. 1830 svenska medborgare deltog i undersökningen.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/sa-firar-svenskarna-jul/feed/ 0 Skandinaviska julfirandet: Här är ländernas favoriter https://nyadagbladet.se/norden/julfirandet-i-norden-har-ar-landernas-favoriter/ https://nyadagbladet.se/norden/julfirandet-i-norden-har-ar-landernas-favoriter/#respond Sat, 21 Dec 2024 07:03:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196566 Danskar, svenskar och norrmän har olika favoriter när det gäller julfirandet, visar en undersökning från Norstat. Medan danskarna föredrar att mysa inomhus, håller svenskarna hårt på sina jultraditioner. Ett antal länder i Europa deltog i undersökningen där omkring 1000 personer från varje land uppgav sina tre julfavoriter. Undersökningen gjordes mellan 11 och 22 november i år. När det gäller Norge anser 52 procent att julmiddagen är det bästa med hela julen. Därefter uppskattar norrmännen jultraditioner och julstämningen mest. Omkring 35 procent av svenskarna tycker att jultraditioner är det viktigaste med julen, följt av 33 procent som istället mest ser fram emot julmiddagen. På tredje plats kommer julstämningen, enligt undersökningen. I Danmark anser 70 procent att det bästa med julen är att vara inomhus och ha det mysigt med familjen. Jämförelsevis tycker endast 22 procent av norrmännen att detta är viktigast och bland svenskar ligger siffran på 27 procent. Danskarna uppger att själva julstämningen kommer på andra plats och sedan landar traditioner på tredje plats.]]> https://nyadagbladet.se/norden/julfirandet-i-norden-har-ar-landernas-favoriter/feed/ 0 Danskarna skämmer bort sina husdjur i jul https://nyadagbladet.se/norden/danskarna-skammer-bort-sina-husdjur-i-jul/ https://nyadagbladet.se/norden/danskarna-skammer-bort-sina-husdjur-i-jul/#respond Fri, 20 Dec 2024 11:01:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196562 Danska hundägare är mer benägna än kattägare att skämma bort sina husdjur under julhelgen, enligt en ny undersökning från försäkringsbolaget Agria. Undersökningen visar att 64 procent av danska hundägare planerar att ge sina hundar extra omtanke under julen, medan motsvarande siffra för kattägare är 38 procent. Det är särskilt de yngre generationerna som inkluderar sina husdjur i julfirandet. Bland personer i åldrarna 18 till 39 år planerar 64 procent att fira jul tillsammans med sina djur. För de mellan 40 och 54 år sjunker siffran till 42 procent, medan endast 29 procent av de äldre, 55 till 74 år, planerar att inkludera sina husdjur i firandet. – Barn älskar att fira allt från gosedjur till hundar och katter, och det fortsätter ofta genom hela livet. Men ju yngre man är, desto större är sannolikheten att man har ett husdjur som också blir bortskämt med julklappar den 24:e, säger Lotte Evers, marknadschef på Agria i Danmark i ett pressmeddelande.]]> https://nyadagbladet.se/norden/danskarna-skammer-bort-sina-husdjur-i-jul/feed/ 0 Besöken till jultomten slår nytt rekord https://nyadagbladet.se/kultur/besoken-till-jultomten-slar-nytt-rekord/ https://nyadagbladet.se/kultur/besoken-till-jultomten-slar-nytt-rekord/#respond Thu, 19 Dec 2024 05:32:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196462 Den finske jultomten är ypperligt populär och får varje år besökare från hela världen. Förra året besökte så många som 200 000 människor jultomtens hemby i Rovaniemi i norra Finland, och i år beräknar man att det ska komma ännu fler besökare. Den finske jultomten är ett väldigt populärt besöksmål under december månad, och trots att han självklart har en hel del att göra inför jul uppges han vara på gott humör inför årets julklappsutdelning. För att ta sig till den nordliga tomtebyn, som ligger vid polcirkeln, kan man åka skotersafari. Väl framme kan man även ta en slädtur med renar, träffa riktiga snögubbar och även besöka SantaPark – en jultematisk nöjespark inomhus. Det är även här som tomtenissarna utbildar sig vid Elf Academy och där jultomtens officiella postkontor ligger. Orten Rovaniemi har endast 65 000 invånare, men varje år lockas många tusentals besökare att besöka tomtebyn som invigdes 1985. Förra året kom 200 000 besökare i december månad, men i år tror man att den siffran kommer att bräckas med minst 10 procent. Flygplatsen går het under december och i år har man även lagt till 14 nya avgångsdestinationer. – På vår mest bokade dag har vi 50 starter och landningar, säger flygplatschefen Johan Juujärvi till svenska statskanalen SVT. Tomtekollegan i Nordpolen väntas inte få samma besökarantal inför julen, vilket av oberoende bedömare troligen mestadels beror på det svåråtkomliga klimatet kombinerat med bristfälliga transportvägar för annat än flygande renar och tomtenissar. Enligt obekräftade uppgifter lär Nordpolstomten samtidigt vara nöjd med situationen och ska ha uttryckt uppskattning över att få lite arbetsro inför årets jul. – Många barn världen över har varit snälla i år och verkstaden har gått på extra mycket högvarv, ska tomten ha uppgett enligt källor ovanför polcirkeln.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/besoken-till-jultomten-slar-nytt-rekord/feed/ 0