<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>järnväg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/jarnvag/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 19 Aug 2026 04:34:29 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>järnväg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tågtrafik fick svenska småorter att växa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tagstationer-gav-tydlig-befolkningsokning-pa-svenska-orter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 04:34:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[kollektivtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237794</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Orter som får tågtrafik växer tydligt – och mindre samhällen kan få bättre möjligheter att locka invånare. En ny svensk studie visar att effekten består över tid.</strong>

Forskare vid Lunds universitet och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, har i <a href="https://doi.org/10.1016/j.tra.2025.104826" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> följt 44 svenska samhällen som fick järnvägstrafik under 1990-talet och jämfört dem med liknande orter utan tågtrafik under 20 år.

På de orter som fick station ökade befolkningen med omkring 20 procent jämfört med kontrollorterna. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning steg samtidigt med närmare sex procentenheter.
<h3>Större orter kring spåren</h3>
Resultaten ger stöd för att lokala och regionala tågsatsningar kan få betydelse för var människor väljer att bo. För mindre orter kan en station innebära en enklare vardag med tillgång till arbetsmarknad, utbildning och service i närliggande städer.

— <em>Tågstationerna driver alltså en omfördelning av befolkningen inom en region, så att fler flyttar till orterna med tåg från dem utan tåg</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/tydlig-befolkningsokning-syns-pa-orter-som-fatt-tagtrafik" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Carl-William Palmqvist.

Forskarna såg också att befolkningsökningen relativt sett var större på orter med lägre inkomster än på rikare orter. Inflyttningen följde dock till stor del de mönster som redan fanns: orter med högre inkomster drog till sig fler höginkomsttagare, medan orter med lägre inkomster växte med invånare med liknande ekonomisk profil.

Forskarna hoppas nu kunna bidra till en mer evidensbaserad diskussion kring öppnandet av nya stationer och trafikutbudet på mindre orter framöver.

— <em>Regionförstoring har varit och är fortfarande en stark trend och vision i Sverige, och vi hoppas bidra med relevant kunskap, så att den sker på ett bra sätt</em>, säger Palmqvist.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Urspårat godståg stoppar tågtrafiken i Västsverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ursparat-godstag-stoppar-tagtrafiken-i-vastsverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Jun 2026 05:21:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bollebygd]]></category>
		<category><![CDATA[Borås]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[tågtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233989</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett 600 meter långt godståg har spårat ur utanför Bollebygd. Ingen person har kommit till skada, men olyckan stoppar tågtrafiken på flera sträckor och återställningen kan ta omkring två veckor.</strong>

Urspårningen inträffade strax före klockan 15 på torsdagen och har enligt Trafikverket orsakat omfattande skador på järnvägsanläggningen.

Tågtrafiken är stoppad mellan Göteborg och Borås och påverkar även trafiken från Göteborg mot Stockholm och Kalmar. Trafikverket uppger att det i nuläget saknas prognos för när sträckan kan öppnas igen.

Orsaken bedöms preliminärt vara en så kallad solkurva, där rälsen deformeras av värme.

— <em>Orsaken är en förmodad solkurva</em>, säger Hanna Ekberg, sektionschef Underhåll järnväg på Trafikverket, i myndighetens pressmeddelande.

Skadeläget ska utvärderas under de kommande dagarna. Trafikverket pekar på svårframkomlig terräng, många urspårade vagnar och stora skador på anläggningen.

— <em>En mycket grov uppskattning i ett sånt här tidigt skede är att röjnings- och återställningsarbete bedöms ta cirka två veckor</em>, säger Ekberg.

Resenärer med bokade tågresor uppmanas att kontakta sitt tågbolag och följa den löpande trafikinformationen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SJ återinför direkttåget till Köpenhamn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/direkttaget-stockholm-kopenhamn-atervander/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Mar 2026 07:16:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[Köpenhamn]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226194</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det svenska tågbolaget SJ återupptar direktförbindelsen mellan Stockholm och Köpenhamn till hösten 2026 – med ett moderniserat X2000-tåg.</strong>

Förbindelsen lades ned hösten 2024 och har sedan dess saknats av resenärer på sträckan. Nu bekräftar SJ att direkttåget är tillbaka.

— <em>Vi är verkligen glada. Ny inredning, ny teknik, snygg design och bekväm, modern miljö</em>, uppger Christer Litzell, förhandlingschef på SJ, till danska statskanalen <a href="https://www.dr.dk/nyheder/seneste/direkte-togforbindelse-mellem-koebenhavn-og-stockholm-vender-tilbage" target="_blank" rel="nofollow noopener">DR</a>.

Det nya tåget trafikerar sträckan via Öresundsbron, vilket möjliggör direktresa utan byte. Exakt tidtabell är ännu inte presenterad.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljardsatsning på vägar och järnvägar – tar 25 år att komma ikapp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/miljardsatsning-pa-vagar-och-jarnvagar-tar-25-ar-att-komma-ikapp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Oct 2025 07:25:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214110</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över tusen miljarder kronor ska gå till underhåll och upprustning av svenska vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart, enligt Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur.</strong>

<strong>Samtidigt meddelar myndigheten att det kommer ta 25 år att komma ikapp med järnvägsunderhållet – och att flera planerade satsningar skrotas.</strong>

Det var i höstas som regeringen tog beslut om att rusta upp Sveriges infrastruktur i syfte att bland annat skapa bättre förutsättningar för effektiva och hållbara transporter. I tisdags presenterade Trafikverket sina förslag på hur pengarna bör användas.

Totalt ska 1 171 miljarder delas upp, där hälften av pengarna kommer gå till underhåll och hälften till utveckling av ny infrastruktur.

Planen är att bland annat komma ikapp med eftersatt underhåll på både vägar och järnvägar. Prognosen för när man kommer vara ikapp med arbetet uppskattas vara år 2037 för vägar och 2050 för järnvägen.

— <em>Det går att göra snabbare men då kan vi inte släppa fram lika mycket tågtrafik som vi gör i dag, </em>säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusen-miljarder-till-infrastruktur-sa-ska-de-fordelas" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a><em>.</em>
<h3>"Resor ska bli effektivare"</h3>
Det kommer också göras en hel del satsningar för att möta "Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter". Vidare kommer man också att skrota vissa projekt som varit aktiva, bland annat utbyggnaden av dubbelspår i Maria–Helsingborg samt Gävle–Kringlan, som anses vara för dyra. Detta gör man för att frigöra pengar till andra projekt som man anser har större nytta.

— <em>Mycket i den här planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare</em>, säger Maiorana.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Felen ökar på det svenska järnvägsnätet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/felen-okar-pa-det-svenska-jarnvagsnatet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Mar 2025 09:40:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[järnvägstrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201352</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det svenska järnvägsnätet upplever en alarmerande ökad mängd fel, något som skapar stora problem för såväl resenärer som godstransporter. </strong><strong>Trafikverket säger sig arbeta intensivt för att åtgärda problemen, men trots detta slits järnvägen snabbare än vad den åtgärdas.</strong>

Enligt uppgifter till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/felen-pa-jarnvagen-har-okat" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>, har antalet anmälda fel på det svenska järnvägsnätet ökat till 73 649 under 2024 - den högsta nivån sedan 2018. Det handlar om allt från nedrivna kontaktledningar till sprucken räls och trasiga växlar.

– <em>Vi befinner oss i en fas där anläggningen bryts ned i allt snabbare takt,</em> säger Jon Sundh, avdelningschef, Järnvägssystem Underhåll på Trafikverket, till branschtidningen <a href="https://www.jarnvagsnyheter.se/20250227/17195/rekordmanga-banarbeten-under-2025" target="_blank" rel="nofollow noopener">Järnvägsnyheter</a>.

[caption id="attachment_54391" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/09/tag-jarnvag-sj.jpg"><img class="wp-image-54391 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/09/tag-jarnvag-sj-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Pixabay[/caption]
<h3>Underhållsskulden växer</h3>
Att återställa järnvägen beräknas i dagsläget kosta 91 miljarder kronor. Samtidigt som felen ökar uppger Trafikverket dock att järnvägsunderhållet intensifieras.

– <em>Järnvägsunderhållet går på högvarv där vi rustar upp och byter ut allt från spår till signaler i en allt större skala och i en snabbare takt. Vi genomför fler åtgärder än någonsin tidigare, detta samtidigt som det också rullar fler tåg än någonsin,</em> uppger Jon Sundh.

Tillsammans med tågoperatörer och branschaktörer planeras enligt Trafikverkets utsago ett flertal åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Ett pågående exempel är utbytet av hela elkraftsanläggningen på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås, som inleddes i januari i år. Arbetet har enligt uppgifter hittills fortskridit utan större trafikproblem.

– <em>Vi vässar både vår planering och våra produktionsmetoder för att få ut så många arbeten som möjligt i spåren med så liten påverkan på trafiken som möjligt. Det handlar också om att utveckla affärsformer och branschsamarbeten. Vi ser att vi stegvis ökar vår förmåga och är på väg mot ett effektivare underhåll,</em> säger Jon Sundh.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler dör på tågspåren – forskare försöker vända trenden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-dor-pa-tagsparen-forskare-forsoker-vanda-trenden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-dor-pa-tagsparen-forskare-forsoker-vanda-trenden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Jul 2024 08:19:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[självmord]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184537</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förra året ökade antalet dödsfall på landets järnvägar, tunnelbanor och spårvägstrafiken, där de allra flesta fall handlade om självmord. Nu försöker forskare hitta sätt att vända den negativa utvecklingen.
</strong>

Under 2023 dog 100 personer på tågspåren, vilket är en ökning från året innan. En majoritet av dessa var självmord.

Nu undersöker forskare huruvida man skulle kunna minska problematiken kring självmord på tågspåren. Johan Fredin-Knutzén är forskare vid Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska institutet, men har varit tågförare och trafikledare vid Stockholms tunnelbana.

– <em>Jag tänker att man ska utgå från de metoder som vi vet har förebyggt självmord som är beskrivna inom den vetenskapliga litteraturen och som också redan används idag. Då handlar det mycket om fysiska åtgärder</em>, säger han till skattefinansierande <a href="https://sverigesradio.se/artikel/fler-doda-pa-sparen-forra-aret" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.
<h3>Glasväggar och QR-koder</h3>
Dessa åtgärder kan innebära plattformsväggar, det vill säga heltäckande glasväggar utmed perrongen. Sådana finns exempelvis på några stationer i Stockholm och Göteborg. Vid tågspåren utomhus kan det handla om lägre staket mellan spåren.

I Stockholm pågår även ett pilotprojekt där man satt upp skyltar med QR-koder som informerar om vart man kan söka hjälp.

I nuläget forskar Fredin-Knutzén kring att bättre förstå både förekomster och orsaker till självmordshandlingar vid broar, vägtrafik samt järnväg. Det är ett flerårigt projekt som finansieras av Trafikverket.

"<em>Jag är särskilt intresserad av att utveckla skalbara suicidpreventionsmetoder lämpade för transportsystemet</em>", <a href="https://ki.se/personer/johan-fredin-2#about-me" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> han på Karolinska institutets hemsida.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-dor-pa-tagsparen-forskare-forsoker-vanda-trenden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Ekonomiregler som gör Sverige fattigt&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/ekonomiregler-som-gor-sverige-fattigt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/ekonomiregler-som-gor-sverige-fattigt/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 Mar 2024 13:03:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=176344</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Politikerna gör Sverige fattigt</strong> genom de ekonomiska regler de skapat för budgeten i tro att de är ansvarsfulla och sparsamma. Järnvägen har blivit underfinansierad så att underhållsskulden ökat till 91 miljarder kronor och kapaciteten inte räcker med följd att lastbilstrafiken ökar och att industri hotar flytta utomlands.

Statens investeringar följer inte samma regler som företagen har. De behandlas som driftskostnader, de får ingen ränta och ingen avskrivning utan direktavskrivs och läggs under budgettaket, som stadgar att budgeten måste ha överskott över en konjunkturcykel. Investerar staten i en järnväg ökar det alltså på statsskulden. Den räknas alltså inte som en tillgång.

Det gör oss fattigare på två sätt. Dels ser statsfinanserna värre ut än vad de är. Det var meningen när det infördes i det finanspolitiska ramverket efter den ekonomiska krisen på nittiotalet. Man talar om statsskulden. Att den är 30 procent av BNP. Men det är brutto. Man talar inte om att staten har tillgångar som också är 30 procent. Netto finns ingen statsskuld. Det är mycket ovanligt. Sverige är ett av fem länder i Europa som inte har någon nettoskuld. Och det är mycket oroande för vårt framtida välstånd. Genom att inte investera gör vi oss fattiga.

Ett allt för stort statligt monetärt sparande är en skatt som minskar medborgarnas köpkraft. Det var vad som hände i trettiotalsdepression. Ekonomerna idag har glömt Keynes. Både statens och näringslivets investeringar drabbas av överskottsmålet.

<strong>Eftersom budgetöverskottet </strong>är överordnat överflyglas den andra budgetregeln om en ankarstock, som säger att staten skall ha en statsskuld på 30-40 procent för att få en sund balans. Statsskulden krymper nu under det, vilket slår mot välfärd och samhällsinvesteringar. Det gör att järnvägen alltid blir underinvesterad i förhållande till den ekonomiska tillväxten. Inte ens ekonomiskt lönsamma satsningar sker, än mindre de som bara är samhällsekonomiskt lönsamma. Det är orsaken till dagens tillstånd. För att undkomma budgetprinciperna söker man nu efter privat kapital.

I en debattartikel i DN skriver två ekonomer från Svenskt Näringsliv att ankarstocksmålet borde sättas före överskottsmålet. Under tio år kan man komma tillbaka till 30 procent i statsskuld och frigöra 300 miljarder kronor kronor.

Det är vad järnvägen skulle behöva för att kunna få en välbehövlig fördubbling av investeringarna. I Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplanering föreslås 293 miljarder kronor för 2026-2037. Det blir 24 miljarder om året, fyra promille av dagens BNP på 6 000 miljarder. När järnvägen byggdes investerades över en procent om året på järnväg. Det skulle behövas igen. Om vi skall hålla statsskulden vid 30 procent av BNP är det 1 500 miljarder kronor. Om ekonomin växer med två procent skulle det behöva öka med 120 miljarder kronor om året.

<strong>Det är inte Trafikverket</strong> som främst skall anklagas för dagens misshushållning, det är politikerna med sin ekonomistyrning, även om man hjälpt till genom en trafikanalysmodell konstruerad så att den underskattar tågtrafikens framtida utveckling, genom kalkylvärdena för kostnader som missgynnar järnvägen, och genom att planeringen är prognosstyrd, som gynnar dem som redan fått mycket och därigenom större trafik, i stället för att vara målstyrd till en minsta standard för olika orter.

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/ekonomiregler-som-gor-sverige-fattigt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska järnvägar klarar inte befolkningsökningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-jarnvagar-klarar-inte-av-befolkningsokningen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-jarnvagar-klarar-inte-av-befolkningsokningen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Mar 2024 12:55:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[infrastruktur]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174858</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet järnvägskilometer per invånare i Sverige minskade med 14 procent under 2005 och 2021. Samtidigt ökade antalet invånare med en miljon under samma period.</strong>

Företaget COWI har genomfört en jämförelse av antalet järnvägskilometer per miljon invånare i europeiska länder under perioden. Där kom man fram till att Sverige är ett av de länder med mest negativ utveckling av järnvägstäthet. Järnvägarna granskades även på regional nivå där man kunde se att de minskade med 17 procent i Skåne, i Västsverige 19 procent och i Stockholm 24 procent. Stockholmsregionen hamnar på plats 130 av 134 jämförda regioner. Endast Västernorrlands och Jämtlands län var de regioner där antalet kilometer järnväg per miljon invånare har ökat.

− <em>Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmå</em>l, säger Anders Wiktorson, Vd på COWI i Sverige till <a href="https://www.jarnvagsnyheter.se/20240305/15940/farre-jarnvagskilometer-person-i-sverige-jamfort-med-andra-europeiska-lander" target="_blank" rel="nofollow noopener">Järnvägsnyheter</a>.

Wiktorson menar att det finns ett behov av att fastställa ett BNP-mål för infrastrukturinvesteringar. Mellan 2013 och 2022 spenderade man i Sverige cirka 0,7 procent av BNP på infrastruktur, vilket är lägre än man gjort tidigare. I jämförelse spenderade man under 1960-talet exempelvis som mest fyra procent av BNP på infrastruktur.

− <em>Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret</em>, säger Wiktorson.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-jarnvagar-klarar-inte-av-befolkningsokningen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Sverige borde låna till järnväg i stället för krig&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/sverige-borde-lana-till-jarnvag-i-stallet-for-krig/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/sverige-borde-lana-till-jarnvag-i-stallet-for-krig/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jan 2024 18:11:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Sternlycke]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170352</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vi måste förbereda oss för krig</strong> <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/ob-svenskarna-maste-forbereda-sig-pa-krig/" target="_blank" rel="noopener">sade</a> överbefälhavare med instämmande av politikerna i Sälen. Nu skriver <a href="http://www.dn.se/sverige/regeringen-oppnar-for-att-lana-pengar-till-forsvaret/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a> att vi skall låna flera hundra miljarder för att kunna rusta tillräckligt fort. Försvarsanslagen skall fördubblas till två procent av BNP.

Samtidigt är järnvägsinvesteringarna 0,6 procent av BNP. Det behövde fördubblas för att i någon mån klara den ökande trafiken och minska underhållsskulden. Det är järnvägen som behövde låna de flera hundra miljarderna för att vi inte skall drabbas av järnvägskollaps. Det är lönsamma investeringar som  pengarna och ger välstånd. Utan dem riskera vi att industrin lämnar landet av transportproblem.

Ryssland är en skapad fiende av USA i stället för att inringa landet för världsherraväldet skull. Ryssland blev lovad vid Warszawapaktens upphörande att inga baser skulle läggas öster om det återförenade Tyskland. Nu är Östeuropa fullt av amerikanska baser. Genom CIA:s stöd till fascistiska grupper i Ukraina lyckades man avsätta en alltför ryssvänlig president genom Maidanrevolten. Jacques Baud har beskrivit detta i sin bok Operation Z.

<strong>Alla fredsöverenskommelser</strong> mellan Ryssland och Ukraina har stoppats av USA och Storbritannien. Ryssland ville från början att Ukraina skulle förbli neutralt och att förföljelsen av de rysktalande i Donbass skulle upphöra.

Stridslinjerna skärps med bojkotten mot Ryssland och försämrar Europas ekonomi. Genom bojkotter mot Ryssland har vi skapat problem för Europas ekonomi och motstånd från övriga världen utanför Väst. Det kan sluta i att vi mister handel och råvaror därifrån.

Dollarn, som finansierat USA:s överdimensionerade krigsmakt och underfinansierade budget kan krascha. Europa borde gå sin egen väg i stället för att liera sig med ett land som orsakat flertalet av statskupperna och krigen. Sverige borde låna till järnväg i stället för krig. Det gagnar freden bäst.

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/sverige-borde-lana-till-jarnvag-i-stallet-for-krig/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Urspårad jättetransport av kemikalier väcker oro i Ohio</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ursparad-jattetransport-av-kemikalier-vacker-oro-i-ohio/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ursparad-jattetransport-av-kemikalier-vacker-oro-i-ohio/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Feb 2023 05:47:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[Ohio]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=143098</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett tåg fyllt med kemiska ämnen har spårat ur i en stad i Ohio i en olycka som orsakat en enorm kemisk brand. Trots att tusentals fiskar dött, djur blivit sjuka och människor tydligt känner av symptom menar myndigheter att både luften och vattnet är ofarligt för invånarna. Samtidigt håller företaget bakom tågrälsen sig undan och har inte bemött befolkningens frågor.</strong>

Den 4 februari spårade ett godståg ur vid gränsen mellan Ohio och Pennsylvania i staden East Palestine. En massiv brand uppstod och man evakuerade människor från deras hem. Röken från elden var så kraftig att meteorologer kunde se den på väderradar, <a href="https://nypost.com/2023/02/04/east-palestine-ohio-train-derailment-fire-in-keeps-burning/" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> New York Post. Inga människor eller tågpersonal uppges ha skadats i olyckan, men såväl transportbolaget som myndigheterna väljer att tiga om vad tågvagnarna innehöll.

Senare har framkommit att det handlar om att minst 20 av tågets 141 vagnar innehållit farligt material som i sin tur är brandfarliga och kan utgöra miljörisker. Brandkårschefen Keith Drabick noterade att myndigheterna var oroliga för bland annat ämnet vinylklorid som ska ha funnits ombord på tåget. Ämnet kan vara mycket giftigt vid förbränning och kan även vara explosivt, väteklorid ska också ha läckt ut från tågvagnarna.

<strong>Branden höll i sig under ett par dagar</strong>, varpå man uppmanade alla boende i närheten att evakuera på grund av risker för "<em>giftig gas och/eller explosion</em>". Två dagar senare <a href="https://nypost.com/2023/02/08/evacuation-order-lifted-after-hazardous-ohio-train-derailment-fire/" target="_blank" rel="noopener">hävdes</a> evakueringen efter att man analyserat vatten och luft angående farliga halter av giftiga kemikalier och kommit fram till att nivåerna var "<em>normala</em>" samt att "<em>staden är säker</em>".

Däremot kom man fram till att kemikalierna flutit ut i vattendragen, vilket gjort det "<em>direkt giftigt för fiskarna</em>", men att det samtidigt inte ska ha påverkat dricksvattnet på en farlig nivå. Ungefär fem dagar senare kunde man räkna att omkring 3500 fiskar plötsligt dött i vattendrag nära tågolyckan, <a href="https://www.news5cleveland.com/news/east-palestine-train-derailment/odnr-estimates-3-500-fish-killed-by-east-palestine-train-derailment-spill" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> News 5 Cleveland. Att det påverkat djurlivet i stort blev även tydligt när flera djurägare började se sina djur insjukna. En bonde berättar att hans rävar bland annat plötsligt börjat hosta, har rinnande ögon och vägrar äta. Andra har även rapporterat att deras höns börjat tappa fjädrar och att hundar fått vad som skulle kunna vara kemiska brännmärken.

<strong>Ångor från väteklorid kan orsaka</strong> symptom som hosta och inflammation, men även kvävning och lungödem samt i värsta fall döden. Vid kontakt med hud och ögon kan det orsaka kemiska brännmärken. Även ångor från vinylklorid kan orsaka liknande symptom, och det kan också orsaka leverskador. Ämnet ska också vara cancerframkallande.

Människor har börjat känna av symptom och beskriver att man bland annat upplever svår huvudvärk, vilket gör att man börjar undra om det verkligen är säkert att vistas inom området. Hälsomyndigheter <a href="https://www.reuters.com/world/us/ohio-cleaning-up-toxic-train-derailment-pollution-plume-moves-downstream-2023-02-15/" target="_blank" rel="noopener">har</a> dock klargjort att det är "normalt" med huvudvärk och mindre symptom från dylika utsläpp, men att det inte finns någonting att oroa sig för. Alla håller dock inte med. Den tidigare brandkårschefen för Ohio, Silverio Caggiano, berättar för Fox att han anser att man kan beskriva utsläppen som en kemisk "atomvinter" och att människorna som drabbats ställts i bakgrunden av krisen.

– <em>Vi har atombombat den här staden med kemikalier, och det här är vad invånarna får</em>, sade han.

<strong>Under onsdagen samlades</strong> <strong>hundratals</strong> invånare i East Palestine i en lokal gymnastiksal för att kräva svar från politikerna, <a href="https://abcnews.go.com/Business/wireStory/upset-ohio-town-residents-seek-answers-train-derailment-97245760" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> ABC. Återigen insisterade dock myndigheterna att luften är säker att andas och vattnet säkert att dricka, med undantag för vissa hushåll med egna brunnar som bör köpa vatten på flaska. Man lovade också att fortsätta testa vatten och luft för att hålla koll på läget. Invånarna beskriver det dock som att man döljer något, bland annat medverkade inte järnvägsföretaget Norfolk Southern som ansvarade för tågrälsen där godståget spårade ur. Medborgaren Danielle Deal menade att myndigheterna bara "dansade runt frågorna".

– <em>Norfolk behövde vara här</em>, konstaterade hon.

Kathy Dyke som också medverkade på mötet pekar på att man är väldigt "hysch, hysch" och inte tar sitt ansvar när man inte finns tillgänglig för att svara på frågor, vilket skapar oro.

– <em>Jag har tre barnbarn</em>, sa hon. <em>Ska de växa upp här och få cancer om fem år?</em>

Tågbolaget Norfolk Southern meddelar att man inte deltog på grund av ett "<em>ökat hot mot våra anställda</em>" sedan tågolyckan.

Vad som orsakat tågolyckan är oklart men en utredning, som beräknas ta sex till åtta veckor, har påbörjats gällande saken. Däremot kan det dröja månader innan slutsummeringen kommer.

<strong>USA:s transportminister Pete Buttigieg</strong> valde att inte kommentera järnvägsolyckan i Ohio under ett framträdande på en <a href="https://www.c-span.org/video/?c5057330/user-clip-secretary-pete-naco-conference" target="_blank" rel="noopener">konferens</a> i Washington, DC, under onsdagen. Däremot tog han upp en problematik med att vita arbetare upprättar infrastruktur i afroamerikanska områden.

– <em>Vi har hört alldeles för många historier om områden, ofta färgade områden, som äntligen ser ett byggprojekt som kommer till dem, men alla i hjälmar som utför de välbetalda jobben ser inte ut som de kommer från samma område</em>, sade Buttigieg.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ursparad-jattetransport-av-kemikalier-vacker-oro-i-ohio/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
