<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>James Webb-teleskopet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/james-webb-teleskopet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 Nov 2022 16:00:43 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>James Webb-teleskopet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Här föds en stjärna &#8211; se bilderna från Webb-teleskopet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-fods-en-stjarna-se-bilderna-fran-webb-teleskopet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-fods-en-stjarna-se-bilderna-fran-webb-teleskopet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Nov 2022 14:15:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[James Webb-teleskopet]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137472</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nasa har släppt nya bilder från James Webb-teleskopet. Bilderna ska fånga en stjärna i sitt tidigaste stadium</strong><strong> som inte varit möjligt att se med tidigare teleskop.</strong>

<strong>"<em>I slutändan ger denna bild ett fönster till hur vårt sol- och solsystem såg ut i sin barndom</em>", skriver Nasa.</strong>

James Webb-teleskopet tog närmare trettio år för Nasa att designa, bygga och sedan skjuta upp. Det var i somras man <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/" target="_blank" rel="noopener">publicerade</a> nya avancerade bilder tagna med hjälp av teleskopet som sköts upp i rymden vid årsskiftet. Bilderna var de hittills skarpaste man tagit i rymden och visade bland annat galaxer miljontals ljusår bort.

Nu har Nasa släppt bilder tagna med teleskopet som ska fånga hur det kan se ut när en stjärna föds. Bilden visar en så kallad protostjärna i dess mest tidiga stadium. Det går att se ett atmosfäriskt timglas av färgstarka dammoln som skjuts ut från den nybildade stjärnans centrum. Molnen är annars enbart synliga med infrarött ljus vilket gjort att de inte kunnat fotograferas av tidigare teleskop, men gör dem till ett perfekt mål för James Webb-teleskopets infraröda kamera. Molnen skapas av material som kastas ut från stjärnan, som kallas L1527, som kolliderar med omgivande materia. Dammet är tunnast i de blå delarna och tjockast i de orange delarna.

Stjärnan är endast 100 000 år gammal och i det tidigaste skedet av stjärnbildning, vilket innebär att den ännu inte kan generera egen energi. Den omgivande svarta skivan, som på bilden syns som ett mörkt band framför det ljusa centrumet, är ungefär lika stort som vårt solsystem. Med tanke på densiteten är det inte ovanligt att mycket av detta material klumpas ihop, vilket är början på planeter, menar Nasa.

"<em>I slutändan ger denna bild av L1527 ett fönster till hur vårt sol- och solsystem såg ut i sin barndom</em>", <a href="https://www.nasa.gov/feature/goddard/2022/nasa-s-webb-catches-fiery-hourglass-as-new-star-forms" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Nasa.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-fods-en-stjarna-se-bilderna-fran-webb-teleskopet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är bilderna från nya James Webb-teleskopet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Jul 2022 08:42:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[James Webb-teleskopet]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=127527</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under gårdagen publicerade Nasa nya bilder tagna med det avancerade James Webb-teleskopet. Bilderna beskrivs som ett stort ögonblick för astronomin och är de skarpaste bilderna man hittills sett från rymden.</strong>

Nasa har publicerat nya, avancerade bilder man tagit med hjälp av James Webb-teleskopet som sköts upp i rymden vid årsskiftet. Bilderna visar bland annat galaxer som ligger tusentals ljusår bort.

Det har i praktiken tagit nära trettio år för Nasa att designa, bygga, skjuta upp och nu presentera de första bilderna från James Webb-teleskopet, rapporterar den brittiska statskanalen <a href="https://www.bbc.com/news/live/science-environment-62137963" target="_blank" rel="noopener">BBC</a>. Bilderna är de hittills skarpaste från rymden och BBC:s vetenskapsredaktör Rebecca Morelle menar att bilderna innebär ett ”<em>enormt ögonblick</em>” för astronomin eftersom de innehåller en ”<em>svindlande</em>” mängd information. Med teleskopets hjälp hoppas hon även att det är möjligt att kunna upptäcka beboeliga planeter bortom vårt solsystem.

Detta är dock bara början för James Webb-teleskopet, menar Nasa-administratören Bill Nelson och att de här bilderna endast är resultatet av ett par dagars observation.

– <em>Det kommer inte att sluta - det här teleskopet har bränsle för 20 år, </em>säger Nelson.

&#160;

[caption id="attachment_127529" align="alignnone" width="985"]<img class="wp-image-127529 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/07/d70eb3d8-50f8-41aa-9f62-4bb10bdaf2b7.jpeg" alt="" width="985" height="600" /> Foto: Nasa[/caption]

Den första bilden som släpptes beskrivs som en "<em>liten del av himmel</em>" som visar tusentals galaxer som ligger ungefär 4,6 miljarder ljusår bort. Fysikern Brain Cox menar att storleken på bilden motsvarar "<em>ett sandkorn</em>" som man håller på "<em>armlängds avstånd</em>". Cox säger att varje "<em>dunkel fläck</em>" och de "<em>spiralformande fläckarna</em>" är galaxer, "<em>100 miljarder kanske upp till en biljon stjärnor</em>". De "<em>märkliga bågarna</em>" i fjärran är "<em>förvrängda bilder av avlägsna galaxer</em>" som bildades "mycket nära Big Bang", menar Cox, som också säger att det har tagit ljuset från dessa hela 13 miljarder år för att nå oss.

&#160;

[caption id="attachment_127532" align="alignnone" width="1200"]<img class="wp-image-127532 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/07/c7be9d98-9627-4ade-ad17-9e2cd2173346.jpeg" alt="" width="1200" height="600" /> Foto: Nasa[/caption]

Södra Ringnebulosan är en gigantisk expanderande sfär av gas och damm som har blivit upplyst av en döende stjärna i mitten. När stjärnorna åldras ändrar de sättet de skapar energi och stöter då ut sina yttre lager. När stjärnan sedan blir väldigt varm igen ger den energi till allt material som den tidigare avvisat. Södra Ringnebulosan är nästan ett halvt ljusår i diameter och ligger cirka 2 000 ljusår från jorden.

&#160;

[caption id="attachment_127533" align="alignnone" width="1200"]<img class="wp-image-127533 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/07/c870893f-eab2-4c2a-9156-e13a479c9327.jpeg" alt="" width="1200" height="600" /> Foto: Nasa[/caption]

Stephans kvintett ligger omkring 290 miljoner ljusår bort och ligger i stjärnbilden Pegasus. Det är den första kompakta galaxgruppen man hittade och fyra av de fem galaxerna i kvintetten är låsta i en kosmisk dans av upprepade nära möten.

&#160;

[caption id="attachment_127536" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-127536 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/07/4gb4y0lp47b91-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1483" /> Foto: Nasa[/caption]

Carinanebulosan är en av de största och ljusaste nebulosorna på himlen och ligger ungefär 7 600 ljusår från jorden. Nebulosor är stellara plantskolor. De är ett massivt moln av gas och damm där nya stjärnor bildas. Amber Straughn, Webb-teleskopets biträdande projektforskare, säger att det är en "<em>fantastisk utsikt över de kosmiska klipporna i Carina Nebula</em>" som "<em>avslöjar nya detaljer om denna enorma stellara plantskola</em>".

– <em>Idag ser vi för första gången helt nya stjärnor som tidigare varit helt dolda för oss</em>, säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
