<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>istiden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/istiden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>istiden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Hunden levde med människan redan under istiden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/hunden-levde-med-manniskan-under-istiden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[istiden]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226487</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie visar att hunden var ett etablerat husdjur redan under istiden – långt innan vi domesticerade andra djur eller växter. De nya fynden tyder också på att hundar redan från början hade en djupare kulturell betydelse.</strong>

Forskare har analyserat arvsmassa från ben funna i Gough's Cave, Storbritannien, och Pınarbaşı, Turkiet. Trots att hundarna levde mer än 4 000 kilometer från varandra var de genetiskt förvånansvärt lika – ett tecken på att de redan hade spridits aktivt mellan olika människogrupper.

– <em>Det mest slående är hur genetiskt lika dessa hundar är, trots att de levde i helt olika delar av Europa och Anatolien. Det visar att hundar redan var etablerade och spridda över stora områden under istiden, sade</em> Anna Linderholm, medförfattare och forskare vid <a href="https://www.su.se/nyheter/nyhetsartiklar/2026-03-26-hundar-levde-med-manniskor-over-hela-europa-redan-under-istiden" target="_blank" rel="noopener nofollow">Stockholms universitet</a>.

Studien, som publicerats i <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-026-10170-x" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nature</a> och omfattar 17 lärosäten med bland annat Natural History Museum i London och Oxford University, ger en ny bild av hundens domesticering på flera punkter.

De äldsta genetiska bevisen flyttas tillbaka 5 000 år, och det står nu klart att hunden var biologiskt och socialt separerad från vargen för minst 15 000–16 000 år sedan. Det innebär att hunden var det allra första husdjuret – mer än 10 000 år före odlingsväxterna, nötkreaturen eller hästarna.

I modern tid har hunden blivit det allra mest populära husdjuret per hushåll.

[caption id="attachment_226532" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/schafer-hundar.jpg"><img class="size-medium wp-image-226532" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/schafer-hundar-640x328.jpg" alt="Två schäferhundar" width="640" height="328" /></a> Hundar domesticerades långt tidigare än vad hitills trott. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fynden tyder också på att hundarna hade en djupare kulturell betydelse redan från början.

Ben med spår av mänsklig bearbetning hittades på fyndplatserna, och hundar verkar ha begravts i närheten av människor.

– <em>Det här är inte halvtämjda vargar i utkanten av bosättningar, det är djur som redan är en del av mänskliga samhällen, sade</em> Linderholm.

Spår från istidens hundar lever kvar i moderna europeiska raser som boxer och saluki, men inte i arktiska raser som siberian husky – något som <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-olika-sag-hundar-ut-redan-pa-stenaldern/" target="_blank" rel="noopener">tidigare forskning</a> också har visat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Istidens solaktivitet kan spå framtiden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/istidens-solaktivitet-kan-spa-framtiden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/istidens-solaktivitet-kan-spa-framtiden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Nov 2014 21:42:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[istiden]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20112</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Studien visar att det regionala klimatet påverkas av solen och ger möjligheter att bättre för­utsäga ett framtida klimat i till exempel Sverige, skriver Lunds universitetet</strong>

– <em>Studien visar ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimatförändringar. Den visar dels att förändringar i sol akti­viteten inte är något nytt och dels att solaktiviteten påverkar klimatet, framfor allt regionalt. Förståelsen for processerna gör att vi kan skapa bättre prognoser för till exempel Sveriges framtida klimat</em>, säger Raimund Muscheler, docent i kvartärgeologi vid Lunds universitet och medförfattare till studien.

Solens påverkan är något som har debatterats livligt under se­nare tid, framför allt när det gäller den inbromsande uppvärmning­en under de senaste 15 åren. Det finns fortfarande stora oklarheter, men enligt studien är det främst solens indirekta effekter på at­mosfärens cirkulation som är den viktigaste faktorn, snarare än den direkta solenergin.

– <em>Lägre solaktivitet kan leda till kallare vintrar i Sverige och Nordeuropa. Det handlar om att solens UV-strålning påverkar den atmosfåriska cirkulationen. Intressant nog visar samma pro­cesser att det blir varmare vintrar på Grönland med ökat snöfall och ökad stormaktivitet. Stu­dien visar också att solens olika processer behöver finnas med i klimatmodeller för att bättre forutsäga framtida globala och framfor allt regionala klimatför­ändringar</em>, säger Muscheler.

&#160;

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/istidens-solaktivitet-kan-spa-framtiden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
